ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ
1
RemnissinstansUtdrag ur remissvar (EOF betyder att det är hela svaret)Länk till svaretKommentar
2
BolagsverketBolagsverket tillstyrker förslagen, men avstyrker att de görs tillämpliga på Bolagsverket. Bolagsverket anser att den föreslagna författningstexten behöver omformuleras.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/bolagsverket.pdf
3
CSNCentrala studiestödsnämnden (CSN) välkomnar förslagen i betänkandet, eftersom de skulle leda till en enhetlighet och förutsebarhet i fråga om de avgifter som statliga myndigheter ska ta ut vid utlämnande av information i elektronisk form. CSN lämnar i övrigt följande synpunkter på förslagen.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/centrala-studiestodsnamnden.pdf
4
DomstolsverketAllmänt
Domstolsverket är generellt positivt till att avgiftsförordningen (1992:191) förtydligas och moderniseras så att avgiftsuttag för utlämnande av allmänna handlingar i elektronisk form blir enhetliga och förutsägbara.
Tvingande reglering
Enligt utredningens förslag bör det i avgiftsförordningen införas tvingande bestämmelser i fråga om avgiftsuttag för utlämnande av allmänna hand- lingar i elektronisk form. Att en sådan skyldighet införs är konsekvent och logiskt utifrån vad som gäller för avgift för utlämnande av papperskopior av allmänna handlingar.
Även om Domstolsverkets rekommendation till domstolarna hittills har varit att – enligt vissa avgiftsriktlinjer – ta ut avgift för utlämnande av allmän handling i elektronisk form, så är det antagligen så att alla domstolar inte tillämpar riktlinjerna. För Sveriges Domstolars del kan det därför antas att en skyldighet att ta ut avgift i enlighet med vad som föreslås medför en viss ökad administrativ arbetsbörda då myndigheterna inom Sveriges Domstolar hanterar utlämnande av allmänna handlingar i stor omfattning. Förslaget antas dock inte leda till en större påverkan på verksamheten då normalstora beställningar blir avgiftsfria under förutsättning att det rör sig om ett s.k. of- fentlighetsuttag.
Offentlighetsuttag och informationsuttag i övrigt
Utredningen utgår från att avgiftsuttag för utlämnande av allmänna hand- lingar i elektronisk form ska beräknas på olika sätt beroende på om tillgäng-
551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 32 • Telefon: 036-15 53 00 • domstolsverket@dom.se • www.domstol.se/domstolsverket Öppettider: måndag–fredag kl. 8.00–16.30

liggörandet och tillhandahållandet följer av en skyldighet enligt 2 kap. tryck- frihetsförordningen (TF) eller är en åtgärd som går utöver dessa skyldig- heter.
Den exakta innebörden av begreppen offentlighetsuttag och informationsut- tag i övrigt är, utifrån ordalydelsen i föreslagna bestämmelser, inte helt lät- tillgänglig. Det är inte heller självklart vart gränsen går mellan de olika ut- tagskategorierna. Detta kan, i vart fall inledningsvis, medföra en osäkerhet ur tillämpningsperspektiv. Det kan också antas att beställare kan behöva in- formation om skillnaden mellan begreppen samt om hur avgiften beräknas i det enskilda fallet, varför kommunikationen mellan myndighet och bestäl- lare inför ett utlämnande riskerar att öka.
För Sveriges Domstolars verksamhet antas de föreslagna förändringarna i avgiftsförordningen leda till ett behov av informations- och stödinsatser. Det föreslagna ikraftträdandet, den 17 juli 2021, innebär att nödvändiga insatser kommer att behöva tas fram inom en relativt snäv tidsram.
Avgiftsnivåerna
De skäl som utredningen anför när det gäller föreslagna beloppsnivåer och beräkningsmodeller i övrigt, synes välmotiverade och föranleder inga syn- punkter utöver den gränsdragningsproblematik som påtalats ovan.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/domstolsverket.pdf
5
E-hälsomyndighetenE-hälsomyndigheten anser att utredningens mål med en mer enhetlig och tydlig reglering för hur avgifter ska tas ut för att tillhandahålla information i elektronisk form efter en begäran är angeläget. E-hälsomyndigheten avstyrker dock förslaget i dess nuvarande form. Myndigheten anser att förslaget är för komplicerat och otydligt i sin utformning för att nå upp till utredningens målsättning om att ”förtydliga och modernisera avgiftsförordningen genom en enhetlig och tydlig reglering för hur avgifter ska tas ut i dessa situationer”.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/e-halsomyndigheten.pdf
6
EkobrottsmyndighetenEkobrottsmyndigheten tillstyrker i huvudsak utredningens förslag med nedan kommentarer.

Björn: De har en del bra tankar som inte är med här.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/ekobrottsmyndigheten.pdf
7
ESVEkonomistyrningsverket (ESV) har mottagit rubricerat förslag som remiss.
ESV ser positivt på utredningens mål att förtydliga och modernisera avgiftsförordningen genom en enhetlig och tydlig reglering för hur avgifter ska tas ut när myndigheter tillhandahåller information i elektronisk form efter en begäran. ESV ser också positivt på att utredningen strävat efter att avgiftsuttagen ska vara kostnadseffektiva för myndigheterna.
ESV avstyrker dock delvis förslagen eftersom de kan få konsekvensen att ovanstående mål i viss mån motverkas. ESV bedömer dessutom att förslagen riskerar att få effekten att den information myndigheten kan välja att inte tillhandahålla, inte tillhandahålls.
ESV redogör för sina synpunkter nedan.

Björn: Ett utdrag längre ned i svaret:
En enhetlig och förutsebar reglering
ESV delar utredningens uppfattning att förslaget med avgiftsnivåer leder till ökad enhetlighet. Däremot delar ESV inte utredningens uppfattning att det faktum att sökanden får besked om hur avgiften kommer att beräknas innan information tillhandahålls nödvändigtvis innebär en ökad förutsebarhet. ESV:s uppfattning är att det kan vara svårt för sökanden att på förhand avgöra hur många filer som uttaget kommer att omfatta och att vissa uttag dessutom kommer att generera många filer. Komplexiteten av regleringen för avgifter för informationsuttag i övrigt minskar ytterligare förutsebarheten.
ESV avstyrker förslaget i den delen det avser ett tvång på att ta ut avgifter för information i elektronisk form. Ett sådant krav riskerar att gå emot utredningens strävan att förslagen ska vara kostnadseffektiva för myndigheterna. ESV förespråkar i stället en lösning där varje myndighet får göra en bedömning om en avgift ska tas ut. Om myndigheten då gör bedömningen att en avgift ska tas ut så ska nämnda nivåer tillämpas.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/ekonomistyrningsverket.pdfRiktigt bra skrivet
8
EnergimarknadsinspektionenBjörn: De saknar en sammafattning men här är några valda bitar men det finns mer bra att läsa:

Ei avstyrker utredningens förslag att en myndighet ska ta ut en avgift för att den efter en begäran tillhandahåller information i elektronisk form när tillhandahållandet följer av en skyldighet enligt 2 kap tryckfrihetsförordningen (offentlighetsuttag).
En avgift kommer att verka avskräckande på offentlighetsuttag och därmed begränsa den grundlagsskyddade rätten att ta del av allmänna handlingar. Ei ifrågasätter därför utredningens bedömning att ett avgiftsuttag, skulle leda till en bättre offentlighetsinsyn.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/energimarknadsinspektionen.pdfFinns mer bra att läsa i svaret. De är också en av få som kopplar detta till direktivet.
9
Folke BernadotteakademinFolke Bernadotteakademin (FBA) välkomnar en avgiftsförordning anpassad till myndigheternas faktiska förhållanden och har inget att invända mot utredningens slutbetänkande. I synnerhet välkomnas förslaget om en utvidgad och enhetlig överprövningsordning.
FBA anser att den föreslagna avgiftens storlek är väl avvägd. Om en myndighets faktureringskostnader i något läge skulle överstiga den föreslagna avgiften, bör det vara tillåtet att göra undantag från skyldigheten att ta ut avgift.
Utredningens betänkande har beaktat de parametrar som idag är kända, men FBA vill betona att den accelererande tekniska utvecklingen kan komma att försvåra tolkningen av föreskrifter och förordningar i framtiden, därför är den individuella kompetensen fortsatt central för att skapa förutsägbarhet i handläggningen.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/folke-bernadotteakademin.pdf
10
FormasFormas tillstyrker utredningens förslag. Myndigheten vill dock lämna nedanstående kommentarer och synpunkter.
Formas ser positivt på intentionen med de förslagna ändringarna av avgiftsförordningen som myndigheten konstaterar är i linje med regeringens digitaliseringsstrategi och hållbarhetsarbetet inom ramen för Agenda 2030.
Formas utlämningsärenden gäller i huvudsak ansökningar som begärs ut av universitet och högskolor. För merparten av dessa ärenden kan myndigheten inte ta ut en avgift då det är frågan om statliga myndigheter som begär ut handlingarna. Formas vill göra regeringen uppmärksam på att denna hantering är administrativt betungande.
Formas anser vidare att det är problematiskt att använda antal filer som grund för när en avgift ska tas ut då det kommer att ge olika effekt. Anledningarna till detta har lyfts fram i utredningen, bland annat att information på myndigheter är organiserad på olika vis och att det i en lagtext inte är lämpligt att ange tekniska specifikationer som exempelvis filstorlek. Formas anser därför att utredningen ytterligare bör överväga om det finns en annan tänkbar grund för denna schablon.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/forskningsradet-for-miljo-areella-naringar-och-samhallsbyggande.pdf
11
Föreningen grävande journalisterFöreningen Grävande journalister välkomnar en ökad förutsebarhet vad gäller avgifter för utlämnande av information i elektronisk form. Rätten att få handlingar i elektronisk form innebär en länge efterlängtad modernisering av offentlighetsprincipen, och stärker möjligheten till effektiv insyn i det offentliga. För att denna möjlighet till stärkt insyn ska kunna bli verklighet krävs dock flera förändringar i förslaget. Föreningen Grävande Journalister anser att nuvarande lydelser i delbetänkandet inte kommer att i sig leda till en ökad offentlighetsinsyn såsom påstås.
Delbetänkandets ändamål är att skapa en mer enhetlig och förutsebar ordning för avgifter vid olika typer av informationsuttag. Förslaget riskerar dock att låta det ändamålet uppfyllas på bekostnad av andra viktiga värden och det underliggande direktivets ändamål.
FGJ förespråkar i första hand avgiftsfrihet för digitala handlingar. Något som skulle innebära en vidgning av allmänhetens möjligheter till insyn – den demokratiska grundbulten i all offentlig verksamhet, samt en minskad administration för myndigheterna. De myndigheter som i dag, utan kostnad, väljer att hjälpa medborgare och journalister med digitala handlingar, bör således tillåtas fortsätta med det. En avgift vid fler än nio filer bör snarare utgöra en möjlighet. Registratorer skulle då ges en möjlighet att bedöma den administrativa börda som följer, sett till varje specifik begäran. Att tvinga landets samtliga registratorer att börja fakturera varje enskild begäran utöver nio filer innebär också en uppenbar risk för fördröjningar, såväl vid större granskningar som vid viktiga nyhetshändelser. Risken finns också, vilket utredaren själv konstaterar, att myndigheter väljer att strunta i avgiftskrav för att undvika den administration som i slutändan kan kosta mer.
Föreningen Grävande Journalister föreslår följande förändringar.
1. Avgiftsfrihet bör råda vid uttag av offentlighetsuttag och informationsuttag i övrigt
2. I andra hand bör avgiftsfrihet råda för offentlighetsuttag
YTTRANDE Dnr 12021/03462 2021-04-29
3. I tredje hand bör det obligatoriska avgiftsuttaget ersättas med ett frivilligt.
4. Avgiften 125 kronor för den första sidan (vid informationsuttag) respektive tionde sidan (vid offentlighetsuttag) filen bör sänkas till 25 kronor. Avgiften per fil bör sänkas till 1 krona per fil.
Allmänna synpunkter på betänkandet
Ändamålet för utredningen har varit att föreslå en tydligare reglering av avgiftsuttag för information i elektronisk form. Många överväganden i betänkandet tycks ha gjorts utifrån målsättningen att skapa ett regelverk som ska vara enkelt att förstå juridiskt. Detta på bekostnad av andra viktiga perspektiv som vid upprepade tillfällen saknas när överväganden gjorts.
Frågan om vinsten med en ökad transparens och nyttorna med en stärkt offentlighetsinsyn borde genomsyra samtliga överväganden i delbetänkandet, men lyser många gånger med sin frånvaro.
Utifrån vårt perspektiv som undersökande journalister, och samhällsmedborgare, är en stärkt transparens och offentliginsyn betydligt viktigare än tydligheten och förutsebarheten. Nyttan med en stärkt offentlighetsprincip – även genom frågan om avgifter – går inte att överskatta, då den såväl leder till ett bättre ansvarsutkrävande och till ökad tilltro till samhället och dess institutioner.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/foreningen-gravande-journalister.pdfKopplar till direktivet. Bra synpunkter generellt så klart:)
12
Försvarets materielverk
Utredningen gör skillnad på offentlighetsuttag och begäran om information via öppna data-lagen, i utredningen benämnt informationsuttag i övrigt. Allmänheten kan ha svårt att särskilja dessa, och hur kostnader motiveras i det ena fallet men inte i det andra.
FMV ser en risk för att allmänheten uppfattar elektroniskt tillhandahållande efter begäran som tvingande för en myndighet. Utifrån säkerhetsperspektiv måste viss information fortsättningsvis skickas i pappersform. Kostnader förknippade med uttagen kan då bli dyrare i pappersform än i elektroniskt form. Denna konsekvens bör utredas vidare.
Vidare är inte kostnadsuttagen och konsekvensen av hanteringen helt utredda. Allmänheten kommer att förhålla sig till att man kan begära ut nio filer utan kostnad. Frågan är med vilken frekvens man kan begära ut nio filer i taget och därvid få tillgång till större mängder material utan kostnad. Även om uttaget är begränsat till nio filer så är antal sidor i filerna inte begränsade. Det kan bli en betydande arbetsinsats för myndigheten att läsa och eventuellt maska uppgifter.
I de fall begäran om tillhandahållande berör FMV:s internationella samarbeten måste besked inhämtas från andra länder. 40 dagar kan då vara en för begränsad period för att hinna få svar på en förfrågan.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/forsvarets-materielverk.pdfHar inte riktigt förstått informationsuttag som begrepp känner jag.
13
Försvarets radioanstalt (FRA)4.3.4 Hinder mot att tillgängliggöra information (s. 46 ff.)
Förhållandet till befintligtformat och kravet på elektroniskform (s. 49 ff.)
FRA har avstyrkt utredningens förslag till öppna data-lagen i den delen som berör att uppgifter ska tillhandahållas i befintligt format.1 Denna inställning gäller alltjämt. Ut­ redningens diskussion om digital maskning i slutbetänkandet föranleder följande kom­ pletterande synpunkt från FRA.
Utredningen anger att upp till 60 procent av de myndigheter som deltog i utredningens enkät har angett att de har tekniska möjligheter att utföra digital maskning. Det framgår dock inte om med sådan maskning avses åtgärder som behåller befintligt format eller som innebär ett byte av filformat, t.ex. att en wordfil görs om till en bild.2 Vidare anger utredningen följande.
Digital maskning kan rent praktiskt utföras genom att uppgifter "stryks över" på nå­ got sätt i dokumentet på datorn. I exempelvis ett Word- eller pdf-dokument är detta en mycket enkel åtgärd som ofta kan göras i befintlig standardprogramvara som är tillgänglig för myndigheten. Informationen kan därefter tillhandahållas sökanden i elektronisk form med bibehållet informationsinnehåll och logiskt format. Med hän­ syn till vad som uttalats i RÅ 1993 ref. 3 angående vikten av att kunna se i vilket sammanhang uppgifter som maskas förekommer anser vi att digital maskning inte bör ske genom att information de facto raderas; maskningen ska vara synlig.
Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) är det förbjudet att röja upp­ gifter som är sekretessbelagda. Uppgifter i en handling som är sekretessbelagda ska därför "tas bort", eller som det brukar benämnas "maskas" innan en handling kan läm­ nas ut. Röjandeförbudet måste rimligen också innebära ett krav på att det inte ska gå att återskapa de uppgifter som maskats.
Vid digital maskning är det svårt att garantera att uppgifter som maskats inte kan åter­ skapas. Detta gäller särskilt i de fall då maskningen sker i en digital handling med bibe­ hållande av befintligt format. FRA håller därmed inte med utredningen om att digital maskning och tillhandahållande av handlingen i befintligt format är att anse som en en­ kel åtgärd.
En annan aspekt av frågan om digital maskning är om det i alla lägen ens är praktiskt möjligt att göra en fullständig sekretessprövning och därmed maska sekretessbelagda uppgifter i en digital handling. FRA angav bl.a. följande i sitt remissvar avseende utred­ ningens delbetänkande.
En allmän handling som är elektronisk [fotnot 2: Alltså en upptagning enligt tryckfrihetsförordningens begreppsapparat.] innehåller typiskt sett informations­ innehåll, teknisk information som möjliggör att informationsinnehållet kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt, samt i förekommande fall metadata. Den tekniska informationen samt metadatan är oftast dold för en vanlig användare var­ för det blir svårt och tidskrävande att bedöma vilken information som omfattas av
begäran och som riskerar att lämnas ut vid en begäran om allmän handling. Detta försvårar eller i värsta fall omöjliggör den sekretessprövning som ska föregå ett utlämnande av allmän handling, vilket i sin tur leder till en ökad risk för att in­ formation som omfattas av sekretess oavsiktligt lämnas ut[...].3
Även denna aspekt bör enligt FRA:s mening vägas in då myndigheter överväger att på frivillig basis sekretesspröva och lämna ut digitala handlingar samt vid övervägande att införa krav på digital maskning på sätt som utredningen gör med sitt förslag till öppna data-lagen.
Dessa utmaningar avseende tillhandahållande av handlingar i befintligt format behöver omhänderas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
4.4.4 Tillhandahållande i digitalt format enligt öppna data-lagen (s. 58 f.) samt 4.4.5 Åtgärder för att bearbeta och distribuera information i elektronisk form (s.
59 ff.)
Som framgår ovan avstyrker FRA alltjämt utredningens förslag på införande av en sky­ lightet att tillhandahålla handlingar i befintligt format, och därmed digitalt format, se ovan samt FRA:s tidigare yttrande.4
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/forsvarets-radioanstalt.pdfIntressant lite annorlunda persopektiv på utmaningarna med digital maskning.
14
FörsvarsmaktenFörsvarsmakten gör även i detta yttrande gällande att förslaget riskerar att bli omotiverat kostnadsdrivande och administrativt betungande och att direktivet borde ha irnplementerc/.tS på en miniminivå. Enligt Försvarsmaktens mening är inte heller de kostnader förslaget kan leda till för myndigheterna tillräckligt väl beskrivna.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/forsvarsmakten.pdfLyfter fram att det kostar 500-700 kr att fakturera.
15
FörsäkringskassanBjörn: FK har helt missuppfattat utredarens förslag:
"10.2.2 I betänkandet föreslås att de avgifter som tas ut för tillhandahållande av information i elektronisk form bör vara frivilliga."
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/forsakringskassan.pdfHar helt missuppfattat utredarens förslag. Avgifter föreslås inte vara frivilliga utan obligatoriska.
16
Förvaltningsrätten i GöteborgFörvaltningsrätten har, utifrån de aspekter som domstolen har att beakta, inget att invända mot förslaget i slutbetänkandet. Förvaltningsrätten anser att de föreslagna avgiftsnivåerna är rimliga och väl avvägda.
Förvaltningsrätten vill dock framföra följande. Det är i dagsläget högst osäkert hur stor målinströmningen till förvaltningsrätterna kommer att bli. Det är därmed även osäkert om de ökade kostnaderna kommer att rymmas inom befintliga anslag till Sveriges Domstolar. Det är därför viktigt att målinströmningen och dess påverkan på domstolarnas verksamhet följs upp och att domstolarna vid behov får ökade anslag.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/forvaltningsratten-i-goteborg.pdf
17
Förvaltningsrätten i LinköpingFörvaltningsrätten ställer sig positiv till de föreslagna ändringarna, och målsättningen att nå en mer enhetlig och förutsebar reglering kring avgifter för information i digital form. Förvaltningsrätten ifrågasätter dock om det är befogat att ha två separata ordningar för överklagande av beslut enligt avgiftsförordningen. I syfte att nå en mer enhetlig reglering, och med beaktande av de fåtal överklaganden som avser avgifter enligt 15 § avgiftsförordningen, anser förvaltningsrätten att avgiftsbestämmelserna enligt förslaget och 15 § avgiftsförordningen bör ha samma överklagandeordning.
En anknytande fråga som förvaltningsrätten vill lyfta fram i sammanhanget är att det borde övervägas att införa en författningsreglering som gör det möjligt för Domstolsverket att centralt kunna hantera prenumerationer från diverse nyhetstjänster och möjliggöra för Sveriges domstolar att använda sina egna domar för att skapa en egen rättsdatabas.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/forvaltningsratten-i-linkoping.pdf
18
Havs- och vattenmyndighetenHavs- och vattenmyndigheten (HaV) tillstyrker i huvudsak det förslag som lämnas i slutbetänkandet av Öppna data-utredningen, ”Avgifter för information i elektronisk form” (SOU 2020:82). HaV vill dock kommentera de särskilda bemyndiganden som vissa myndigheter har att ta ut en avgift för nyttjande av information.
Havs- och vattenmyndighetens inställning
Redan 2014 noterade HaV i avrapporteringen av regeringsuppdraget ”Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen” (Dnr 1-14) ett antal hinder för vidareutnyttjande. De kommer ur villkor som i dag finns för många av de datamängder från andra myndigheter och som miljöarbetet är beroende av. Dessa hinder för vidareutnyttjande följer med i varje efterkommande led. Speciellt lyftes kommersiella villkor och dagens hantering av försvarssekretess fram som hinder för vidareutnyttjande.
HaV föreslog i den avrapporteringen vidare:
”Datamängder som kan sägas utgöra grundinformation för svenskt miljöarbete har i många fall begränsningar i vidareutnyttjandet av olika skäl. Havs- och vattenmyndigheten anser att de författningsmässiga och finansiella hinder som i dag förhindrar vidareutnyttjande av offentlig data bör undanröjas. Alla offentliga data bör vara fria och tillgängliga för vidareutnyttjande utom de som omfattas av sekretess. Åtminstone borde en uppsättning av grundinformation för miljöarbetet pekas ut som öppna data för att minimera hinder i tillgänglighet och vidareutnyttjande.”
HaV konstaterar att dessa noteringar fortfarande är relevanta och att problemen kvarstår.
Vi ser gärna att regeringen ger särskild kostnadsersättning för de myndigheter, till exempel Lantmäteriet och Sjöfartsverket, som kan få intäktsbortfall om avgifterna slopas helt.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/havs-och-vattenmyndigheten.pdfBra svar och de lyfter fram att de redan 2014 förordade mer öppna data.
19
Hovrätten för nedre norrlandHovrätten för Nedre Norrland har, utifrån de aspekter som domstolen har att beakta i sin verksamhet, följande synpunkter på promemorian. De delar av pro- memorian som inte berörs i remissvaret har hovrätten ingenting att invända emot.
Utredningens förslag knyter avgiftsuttaget till den tionde filen. Eftersom en fil kan innehålla en stor mängd information framstår det inte som naturligt att knyta avgiftsuttaget till den tidigare regleringen av utlämnande av papperssidor. Den föreslagna regleringen av avgifter för offentlighetsuttag i elektronisk form kan alltså leda till att mycket stora informationsmängder lämnas ut utan avgift. Den avhållande effekt som regleringen hittills har inneburit vad gäller att få ut omfattande handlingar med känsliga uppgifter, t.ex. omfattande förundersök- ningsprotokoll i brottmål skulle med nu föreslagen reglering gå förlorad. Det finns mot den bakgrunden en risk för att domstolarnas sekretessprövning kom- mer att ta betydligt större resurser i anspråk än tidigare om antalet offentlighetut- tag ökar. Därför förefaller utredningens slutsats att förslagets budgetära konse- kvenser kan hanteras inom befintliga anslag som mindre väl grundad.
Det synes i 5 § tredje stycket i den föreslagna lydelsen fallit bort ett ”inte” före ordet regeringen.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/hovratten-for-nedre-norrland.pdf
20
Inspektionen för strategiska produkter
Vid offentlighetsuttag bestämmer Inspektionen för strategiska produkter i dagsläget avgifter baserat på de schabloner som föreskrivs i 15 och 16 §§ avgiftsförordningen (1992:191) oavsett om utlämnandet sker i fysisk eller elektronisk form, i det senare fallet analogt vid tillämpningen av 4 § 8 samma förordning. I praktiken har det visat sig tydligt att en avgift baserad på sidantal resulterar i mer precisa begäran och att personer i lägre grad lämnar in okynnesbeställningar av allmänna handlingar. Att okynnesbeställningar kan förekomma har belysts av utredningen (s. 165). Vidare har utredningen argumenterat mot att avgiftsfrihet bör råda, då det kan antas leda till att antalet förfrågningar ökar vilket kan innebära stora konsekvenser för myndigheternas förmåga att bedriva sin kärnverksamhet (s. 103).
Utredningens förslag knyter avgifter till antal filer som begärs utlämnade och att ett offentlighetsuttag till den tionde filen är avgiftsfritt. Varje fil kan innehålla en stor mängd information, ofta är denna information inordnad på sådant sätt att sidantal går att utläsa. Det finns således en uppenbar risk att detta kan resultera i fler okynnesbeställningar då mer information kommer att vara kostnadsfri.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/inspektionen-for-strategiska-produkter.pdf
21
IVOInspektionen för vård och omsorg (IVO) tillstyrker utredningens förslag med följande synpunkter.
IVO ställer sig på en övergripande nivå positiv till att det införs reglering som syftar till ett enhetligt förfarande myndigheter emellan vid utlämnande av information i elektronisk form. IVO kan dock se vissa tillämpningssvårigheter med den reglering Öppna data- utredningen föreslår. IVO befarar också att förslagen kommer att medföra mer administrativt arbete hos myndigheterna.
Liksom utredningen konstaterar anser IVO att gränsen mellan vad som utgör offentlighetsuttag respektive informationsuttag i övrigt inte är helt enkel att dra. Det gäller särskilt i fråga om så kallade potentiella handlingar. Därmed kan svåra avvägningar väntas uppstå och skönsmässiga bedömningar behöva göras hos respektive myndighet, vilket i förlängningen inte bidrar till enhetliga avgiftsuttag.
Enligt IVO:s uppfattning är den beräkningsmodell som föreslås för informationsuttag i övrigt komplex då den innebär att tre, eller fyra, olikartade delar ska läggas till grund för uträkning av den sammanlagda avgiften. Beräkningen blir än mer kvalificerad när ett utlämnande omfattar information från flera avdelningar inom samma myndighet och arbete utförs av flera involverade medarbetare.
Därtill finner IVO att förslagen leder till en ökning av myndigheternas administrativa börda även vid offentlighetsuttag, eftersom myndigheten alltid ska fakturera en avgift även när det rör sig om ett enkelt utskick via e-post av (fler än nio) befintliga filer.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/inspektionen-for-vard-och-omsorg.pdf
22
IntegritetsskyddsmyndighetenIntegritetsskyddsmyndigheten (IMY) tillstyrker förslagen i betänkandet och välkomnar en enhetlig och förutsägbar reglering av avgiftsuttag för utlämnande av allmänna handlingar i elektronisk form.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/integritesskyddsmyndigheten.pdf
23
JordbruksverketJordbruksverket tillstyrker förslagen i betänkandet.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/jordbruksverket.pdf
24
JournalistförbundetBjörn: Kan inte kopiera text från svaret av någon anledning. Troligtvis en begränsning satt.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/journalistforbundet.pdfLite ironsikt att filen har begränsningar satt när de argumenterar för att information ska gå att återanvända i högre grad.

Bra svar som är värt att läsa i övrigt. Bra exempel på hur avgifter används av myndigheter för att förhindra insyn.
25
JustitiekanslernMed dessa utgångspunkter har Justitiekanslern inte några synpunkter på förslagen.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/justitiekanslern.pdf
26
KammarkollegietÄven om det finns fördelar med att respektive myndighet får besluta om avgifter vid elektroniskt utlämnande av allmänna handlingar är Kammarkollegiet positivt till att avgifter för elektroniskt utlämnande regleras i lag eller förordning. Som redogörs för närmare nedan, anser kollegiet dock att det i utredningens förslag finns en del brister och formuleringar som kan orsaka oklarheter. Till viss del är dessa beroende av utredningens begränsade uppdrag, som bl a inte innefattar förslag till grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen, TF, samt i viss mån även det faktum att utredningen i sina ställningstaganden varit beroende av andra ej beslutade förslag.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/kammarkollegiet.pdf
27
Kammarrätten i JönköpingKammarrätten ser positivt på att det införs en reglering gällande avgifter för information i elektronisk form så att reglerna blir enhetliga.
Kammarrätten har följande synpunkter på förslaget.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/kammarratten-i-jonkoping.pdf
28
KonkurrensverketKonkurrensverket tillstyrker det remitterade förslaget att enhetligt reglera de statliga myndigheternas och affärsverkens uttag av avgifter för tillhandahållande av information i elektronisk form. Konkurrensverket bedömer att förslagen är motiverade, och har inte några synpunkter på grunderna för uttag av avgifter.
Konkurrensverket har inte någon invändning mot de modeller för bestämmande av avgiften i ett enskilt fall utifrån antalet tillhandahållna filer och nedlagd arbets- tid som föreslås i betänkandet. De föreslagna beloppen är baserade på den nu gällande timkostnadsnormen i 17–18 §§ avgiftsförordningen (1992:191). Denna norm har dock gällt sedan april 2011 (SFS 2011:216), och det kan ifrågasättas om den fortfarande är aktuell. Som utredningen lyfter fram behövs ytterligare stats- finansiella avvägningar för att närmare fastställa lämpliga belopp. Konkurrens- verket anser att normen bör ses över i den fortsatta beredningen.
I betänkandet föreslås vidare att särskilda beslut om avgifter för tillhandahållande av information i elektronisk form ska överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Konkurrensverket anser att förslaget är väl motiverat. Det kan dock ifrågasättas om inte särskilda beslut om avgifter för analoga handlingar också ska överklagas
i samma ordning till förvaltningsdomstol. Det kan uppfattas som ologiskt att likartade beslut enligt samma förordning ska komma att prövas i olika ordningar. Att låta samtliga avgiftsbeslut överklagas till förvaltningsdomstol leder även till att Skatteverket inte längre får överpröva sina egna avgiftsbeslut, vilket enligt Konkurrensverket är en mer trovärdig ordning än nuvarande från ett allmänt förtroendeperspektiv. Med beaktande av att antalet överklaganden av beslut gällande analoga handlingar hittills har varit mycket få, och den sakprövning som överklagandeinstansen har att göra beskrivs vara relativt begränsad, kan inte belastningen för förvaltningsdomstolarna antas bli annat än hanterbar.
I övrigt har Konkurrensverket inte några synpunkter på förslaget.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/konkurrensverket.pdf
29
KriminalvårdenKriminalvården välkomnar en enhetlig reglering i avgiftsförordningen (1992:191) för uttag av avgifter vid elektroniskt utlämnade från myndigheter i syfte att klargöra rättsläget och öka förutsebarheten för enskilda. Det är emellertid av stor betydelse att skyddet för den personliga integriteten beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet på det sätt som Kriminalvården tidigare har uttryckt i remissvar avseende Öppna-datautredningens huvudbetänkande Innovation genom information (SOU 2020:55).
Kriminalvården måste, i likhet med Polismyndigheten, anses vara en myndighet som innehar information som till stor del innehåller personuppgifter (jfr s. 47 i betänkandet). En skyldighet att tillhandahålla information i elektronisk form kommer att vara förenad med kostnadsökningar för myndigheten, och förslagen som presenteras kommer därför sannolikt inte att rymmas inom befintliga anslag.
Kriminalvården lämnar även följande synpunkter på enskilda avsnitt.

Björn: Extra intressant:
Av förordningstexten bör det framgå att en fil ska motsvara ett fysiskt dokument och därmed att flera fysiska dokument inte ska skannas till en gemensam fil och levereras i exempelvis PDF- format. En sådan fil blir svårare att hantera för mottagaren då en större fil som består av flera dokument storleksmässigt är svårare att hantera. Det är viktigt att lagstiftningen är tydlig avseende begreppet fil och hur det ska definieras för att undvika godtycklig uppdelning i småfiler eller hopslagning till stora och svårhanterliga filer. Detta är särskilt viktigt att tydliggöra i de situationer då fysiska dokument ska skannas in till digitala filer.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/kriminalvarden.pdf
30
KBEnligt KBs uppfattning är sambandet mellan förslaget till avgiftsförordning och förslaget till lag om öppna data och vidareutnyttjande av information från myndigheter och offentliga företag (Öppna data-lagen) inte uppenbart.
Som KB förstår det, föreslås avgiftsförordningen reglera alla uttag av avgifter från myndigheter, inte bara för offentlighetsuttag. Avgifter för digitalisering på begäran av enskilda av material som inte är allmänna handlingar, t.ex. biblioteks samlingar (TF 2 kap 14 § 3.) omfattas också av förslaget.
KB, är Sveriges nationalbibliotek. Samlingarna sträcker sig mer än tusen år bakåt i tiden. KB samlar in, bevarar och tillgängliggör allt som ges ut i Sverige – från handskrifter, böcker och tidningar till musik, tv- program och bilder. KB har också, personarkiv samt kart- och bildsamlingar. Materialet får normalt bara tillhandahållas i KBs lokaler.
KBs samlingar har ett stort värde för hela samhället och för hela landet, Allmänheten, inte bara forskare och privatpersoner, utan även medieproducenter i form av bokförlag, musik- och filmproducenter beställer reproduktioner i analog form, men framför allt i digitalt format för utgivning. Viss forskning kräver också reproduktioner av mycket hög kvalitet. Reproduktionstjänsten grundar sig på ett avtal med beställaren och ingår enligt KB s uppfattning i bibliotekets uppdrag.
Reproduktionerna ska för att kunna fylla sin funktion ha högsta tekniska kvalitet. Detta kräver avancerad reproutrustning och mycket arbetstid eftersom processerna av tekniska skäl och av bevarandeskäl inte alltid går att automatisera, utan måste ske manuellt av konservatorer och fotografer.
KB vill därför förvissa sig om att förslaget inte begränsar KBs möjligheter att tillhandahålla denna service till allmänheten utan att KB samtidigt har rätt till full kostnadstäckning för det arbetet.
KB vill också förvissa sig om att KB har rätt att ta ut avgifter enligt 6 kap. 2 och 3 §§ för information som omfattas av öppna datalagen.
De fasta avgifter som utredningen föreslår, passar för myndigheters allmänna handlingar, men inte för materialet i biblioteks, arkiv och museers samlingar.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/kungliga-biblioteket.pdf
31
LantmäterietLantmäteriet tillstyrker de förslag och rekommendationer som presenteras i slutbetänkandet.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/lantmateriet.pdf
32
LäkemedelsverketLäkemedelsverket tillstyrker utredningens förslag till ändring av avgiftsförordningen (1992:191). Läkemedelsverket anser att det är bra att avgiftsuttaget för tillhandahållande av information på begäran i elektronisk form tydliggörs.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/lakemedelsverket.pdf
33
Länsstyrelsen i Värmlands länLänsstyrelsen tillstyrker förslaget att reglera avgiftsuttag även för elektronisk info1mation med syftet att det blir enhetligt för samtliga myndigheter. Dock anser Länsstyrelsen att antalet filer som föreslås vara kostnadsfria bör vara lägre.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/lansstyrelsen-i-vastmanlands-lan.pdf
34
Länsstyrelsen i SkåneLänsstyrelsen tillstyrker förslaget att reglera avgiftsuttag även för elektronisk information med syftet att det blir enhetligt. Dock anser Länsstyrelsen att antalet filer som föreslås vara avgiftsfria bör vara lägre.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/lansstyrelsen-skane.pdf
35
Länsstyrelsen i Västra götalandLänsstyrelsen tillstyrker förslaget att reglera avgiftsuttag även för elektronisk information med syftet att det blir enhetligt för samtliga myndigheter.
Länsstyrelsen lämnar dock följande synpunkter för beaktande i fortsatt utredning.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/lansstyrelsen-vastra-gotaland-lan.pdf
36
DIGGDIGG tillstyrker att det finns ett behov av en tydligare, mer förutsebar reglering av hur avgifter ska beräknas för information i elektronisk form. Att använda en schablon för att beräkna avgifter anser DIGG i grunden vara bra. Tillgång till information har ett särskilt samhällsvärde, och DIGG anser att det är av yttersta vikt att skapa rättsliga förutsättningar som värnar, snarare än begränsar tillgången till information. Därutöver behöver regelverken hålla över tid i en snabbföränderlig teknisk utveckling.
Med bakgrund till det ställer DIGG därför sig tveksam till ett antal förslag och vad de skulle innebära för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter:
• DIGG avstyrker de delar som avser att en myndighet tvingande ska ta ut en avgift. Istället föreslås att får används.
• DIGG avstyrker att schablonmodellen ska baseras på antal filer, då det skulle medföra alltför dålig förutsebarhet för beställaren.
• Sammantaget anser DIGG att förslaget skulle innebära att de övergripande incitamenten att begära ut, och därmed även vidareutnyttja, elektronisk information skulle begränsas.

Generella synpunkter
DIGG anser att ett uppdaterat regelverk kring avgifter är nödvändigt. Staten har här ett tillfälle att skapa incitament för att leva upp till mål och strategierna med digitaliseringen och inte minst de förvaltningspolitiska målen: ”en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har en väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete.”
Att använda en schablon för att beräkna avgifter anser DIGG i grunden vara av godo för en effektiv hantering av myndighetens utlämningsärenden. Tillgång till information har ett särskilt samhällsvärde, och DIGG anser att det är av yttersta vikt att skapa rättsliga förutsättningar som värnar, snarare än begränsar tillgången till information. Därutöver behöver regelverken hålla över tid i en snabbföränderlig teknisk utveckling.
DIGG vill uppmärksamma att offentliga verksamheter vägleds att i första hand göra information proaktivt öppet och digitalt tillgänglig för användning för externa intressenter, på det sätt som beskrivs i Principer för att tillgängliggöra information . Principerna är framtagna för att stödja den offentliga förvaltningens arbete med att tillgängliggöra information för vidareutnyttjande.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/myndigheten-for-digital-forvaltning.pdfBör läsas. Bra svar som ser till effekterna av ökad användning av offentlig information och inte bara kostnaderna. Kopplar också till direktivet på ett bra sätt.
37
Myndigheten för press, radio och tvMot bakgrund av den bristande enhetligheten och förutsebarheten vad gäller tillämpningen av avgiftsuttag för digitalt utlämnande tillstyrker MPRT förslaget med följande synpunkter.
MPRT anser att förslaget kan komma att motverka ett överuttag av offentlig information. Samtidigt kommer de flesta normalstora elektroniska utlämnanden fortsatt vara avgiftsfria. Det säkrar allmänhetens tillgång till offentliga handlingar och insyn i myndigheternas verksamheter. Idag hanteras frågan om avgifter för elektroniskt utlämnande på olika sätt av myndigheterna och det är inte tillfredsställande. Det är dock inte säkert att förslaget kommer att leda till att den eftersträvade kostnadseffektiviteten uppnås. MPRT:s erfarenhet är att de administrativa kostnaderna att ta betalt för utlämnanden många gånger överstiger intäkterna.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/myndigheten-for-press-radio-och-tv.pdf
38
NaturvårdsverketNaturvårdsverket tillstyrker förslagen och bedömningarna i remissen.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/naturvardsverket.pdfFörvånansvärt kort från en myndighet som brukar visa framfötterna i fråga om digitalisering och som har varit drivande i frågor kring öppenhet och digitalisering.
39
PolisenPolismyndigheten tillstyrker att förslagen genomförs. Polismyndigheten läm- nar dock vissa synpunkter på förslagen beträffande bl.a. vald beräkningsmo- dell och avgifter vid offentlighetsuttag.

Björn: En extra intressant observation:
En konsekvens av den föreslagna beräkningsmodellen som inte berörs i slutbe- tänkandet är att det i vissa situationer kan bli förmånligare ekonomiskt för en sökande att begära ut en större informationsmängd än denne egentligen är in- tresserad av. En sådan situation kan uppstå när allmänna handlingar både för- varas var för sig och tillsammans i en handling. Detta skulle kunna resultera i att en myndighet behöver sekretesspröva ett större material än om de enskilda handlingarna som ingår i ”samlingshandlingen” hade begärts ut separat av sökanden.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/polismyndigheten.pdfIntressant obsservation om att det kan vara ekonomiskt fördelaktigt att begära ut en hel databas än enskilda handlingar ur den.
40
RegelrådetRegelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/regelradet.pdf
41
Reportrar utan gränserAvgiftsförordningen (1992:191) utgår från de praktiska problem med kopiering och distribution av fysiska dokument som myndigheterna hade då digitala tjänster och papperslösa möjligheter till öppenhet inte fanns att tillgå.
I takt med att digitaliseringen genomförts på myndigheterna blir argumenten för avgift allt svagare. Utredningens förslag till standardiserade avgifter för alla (även för de myndigheter som inte tagit ut någon avgift) skulle, enligt RSF, i och för sig kunna leda till mer ”rättvisa” och att de godtycklig avgifter som idag tas ut skulle försvinna och ersättas med fasta tariffer. Men risken finns att det samtidigt innebär en fortsatt byråkratisk broms för utvecklingen mot större digital öppenhet och utbyggnaden av ett mer rationellt system av arkivhanteringen ute på myndigheterna där de som söker information får navigera själva i databaserna.
Ett annat problem med utredningens förslag som RSF vill peka på är att åtgärderna enbart riktar sig mot de statliga myndigheter som omfattas av avgiftsförordningen. Det faktum att varken regioner eller kommuner omfattas - annat än om de frivilligt vill anpassa sig till systemet - innebär risk för fortsatt oklarhet och förvirring av vilka avgifter och regler som gäller när man ska begära ut offentliga handlingar. Ur ett användarperspektiv riskerar de föreslagna administrativa åtgärderna, förutom oklarhet och förvirring, att man permanenta de nuvarande bristerna med långa handläggningstider när det gäller att få tillgång till offentliga handlingar.
Utrednings bedömning att ”förslagen leder till att normalstora offentlighetsuttag till stor del blir avgiftsfria” (sid 16 i utredningens förslag), framstår mest som en förhoppning snarare än en realistisk kalkyl. RSF undrar också om det finns någon vettig definition på vad ”normalstora offentlighetsuttag” är. I praktiken skiljer det stort mellan de volymer som begärs ut beroende på vem/vilka som eftersöker dokumenten är.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/reportrar-utan-granser.pdf
42
RiksarkivetRiksarkivet välkomnar förslaget i sin helhet och delar uppfattningen att de nya bestämmelser som föreslås i avgiftsförordningen (1992:191) kommer att leda till ökad enhetlighet och förutsebarhet.
Riksarkivet ser dock att utredaren genomgående tycks ha förbisett att det finns flera myndigheter, däribland Riksarkivet, som har till huvuduppgift och vars kärnverksamhet utgörs av att lämna ut allmänna handlingar. För dessa myndigheter handlar det om så stora mängder allmänna handlingar att det inte kan anses vara av sådan tillfällig natur eller mindre omfattning som avses i 4 § första stycket 8 avgiftsförordningen (1992:191). Som även framhålls i öppna data-utredningens huvudbetänkande Innovation genom information SOU 2020:55 (s. 94, 194, 201 och 277 f) finns det fler myndigheter än Riksarkivet som har utlämnande av allmänna handlingar som sin kärnverksamhet, bl.a. Lantmäteriet och Bolagsverket.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/riksarkivet.pdfRiksarkivet konstaterar att arkiv har till huvuduppgift att tillhandahålla information och att det perspektivet saknas i utredningen. Flera av förslagen kommer ge RA stora problem.
43
Riksdagens ombudsmän (JO)Betänkandet är välskrivet och förslagen föranleder inte några sakliga synpunkter från min sida. I likhet med utredningen anser jag att det i den fortsatta beredningen bör övervägas att de föreslagna bestämmelserna blir föremål för riksdagens bedömning.
För den praktiska tillämpningen vore det värdefullt om förordningsmotiv utfärdades, i vart fall avseende gränsdragningen mellan offentlighetsuttag och informationsuttag i övrigt, tillämpningen av 22 c § tredje stycket när det gäller skyldigheter som går utöver vad som följer 2 kap. tryckfrihetsförordningen och möjligheten enligt 22 e § att inte ta ut en avgift om det föreligger särskilda skäl.
Jag noterar att ordet "inte" verkar ha fallit bort i 5 § tredje stycket i den föreslagna lydelsen.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/riksdagens-ombudsman.pdf
44
RiksrevisionenRiksrevisionen instämmer i stort med utredningens förslag att införa en skyldighet för myndigheter att ta ut avgifter för uttag av information i elektronisk form. Vi tycker också att det mest rimliga är att knyta avgiftsuttaget till antal filer. Vad gäller avgiftens storlek har vi inga synpunkter på förslaget.
Vi har dock noterat att det av föreslagen lydelse i 22 f § framgår att informationsuttag i övrigt, dvs informationsuttag som inte är offentlighetsuttag, endast omfattas av den statliga avgiftsfriheten när det gäller uttag enligt 21 § andra till femte stycket.
Vi saknar en närmare analys kring hur de föreslagna bestämmelserna ska tillämpas i förhållande till tillsyns- och granskningsverksamhet. Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. För denna granskning ska statliga myndigheter enligt 13 kap. 7 § andra stycket regeringsformen lämna den hjälp och de uppgifter som Riksrevisionen begär. Riksrevisionen inhämtar, med stöd av detta, en stor mängd elektronisk information från statliga myndigheter. Uppgiftsskyldigheten omfattar alla uppgifter, oavsett vilket medium som bär uppgifterna, och gäller även handlingar och uppgifter som inte är allmänna.
Som vi har tolkat utredningen är inte syftet att avgiftsskyldigheten ska träffa en begäran från myndigheter med granskande uppgifter, till exempel Riksrevisionen. Vi anser därför att det i den fortsatta beredningen måste klargöras att skyldigheten att ta ut avgifter inte ska gälla när uppgifter begärs av myndigheter med granskande uppgifter.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/riksrevisionen.pdf
45
SkatteverketBjörn: Går inte att markera text i pdf:en. Det verkar vara bilder. Inte optimalt för vidareutnyttjande.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/skatteverket.pdf
46
SkolinspektionenSkolinspektionen har beretts möjlighet att yttra sig över Öppna data-utredningens slut- betänkande SOU 2020:82 Avgifter för information i elektronisk form.
Skolinspektionen ställer sig positiv till förslag som strävar efter att reglera utlämningar i elektronisk form eftersom en reglering på området saknas. Det är viktigt att på ett ändamålsenligt sätt, och i enlighet med offentlighetsprincipen, kunna tillmötesgå den efterfrågan som finns på digitala utlämningar.
Skolinspektionen avstyrker dock modellen i dess nuvarande utformning. Skolinspekt- ionen ser risker i en avgiftsmodell som beräknas utifrån antal filer. Skolinspektionens uppdrag innebär att myndigheten har många dokument som behöver sekretessprövas innan utlämning. Skolinspektionen bedömer att begreppet fil riskerar att öka myndig- hetens arbete med sekretessprövning eftersom beställaren mer sällan kommer att be- höva begränsa sitt uttag. Detta eftersom begreppet fil inte definierar filens omfattning.
Utredningen har anfört att antalet filer är lämpligast i en digital miljö och att beställaren själv kan uppskatta avgiften vilket utredningen bedömer motverkar okynnesuttag. Skol- inspektionen anser att avgiftsmodellen tvärt om skulle kunna uppmuntra till överuttag, just eftersom beställaren inte behöver precisera sitt uttag.
Skolinspektionen anser att utredningen inte i tillräcklig mån utrett konsekvenserna av modellen, särskilt med hänvisning till överuttag. Skolinspektionen anser därför att en konsekvensanalys är nödvändig i den fortsatta beredningen.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/skolinspektionen.pdf
47
SocialstyrelsenSocialstyrelsen har inget att erinra mot förslaget.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/socialstyrelsen.pdf
48
Statens medierådMyndigheten tillstyrker utredningens förslag om förordning om ändring i avgiftsförordningen.
Den analoga hanteringen av information när det gäller allmänna handlingar minskar generellt. När det gäller barn och unga är information i digital form i ännu högre grad en självklar utgångspunkt. Den föreslagna ändringen av avgiftsförordningen med en ökad enhetlighet och förutsebarhet kan därför ha en positiv effekt avseende såväl den upplevda som den faktiska informationstillgängligheten för unga.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/statens-medierad.pdf
49
Statens tjänstepensionsverk (SPV)Statens tjänstepensionsverk (SPV) välkomnar utredningens ambition att skapa enhetlighet och förutsebarhet för statliga myndigheters avgiftsuttag i samband med utlämnande av allmänna handlingar. I sin nuvarande form riskerar dock förslaget att medföra oönskade konsekvenser för verksamheter där offentliga aktörer samarbetar med privata för att skapa nytta för enskilda där information från myndigheter används. SPV vill därför lämna följande yttrande.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/statens-tjanstepensionsverk.pdfSPV lyfter problem kopplat till Min pension. Det blir bara problem om utlämnande sker enligt OSL. Jag misstänker att det iistället handlar om ett frivilligt tillhandahållande som inte bygger på OSL?
50
Statens väg-och trafikforskningsinstitutVTI har inga synpunkter att inkomma med
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/statens-vag--och-trafikforskningsinstitut.pdf
51
SCBDet är positivt att avgifter för elektroniskt utlämnande av allmänna handlingar regleras men SCB kan samtidigt konstatera att beräkningsmodellen baserad på filer inte är helt tydlig och kan innebära vissa utmaningar vid tillämpningen.
SCB har genom 4 § förordningen (2016:822) med instruktion för Statistiska centralbyrån fått ett särskilt bemyndigande att inom ramen för sin statistikverksamhet utföra uppdrag åt andra myndigheter samt möjlighet att åta sig uppdrag även från andra uppdragsgivare än myndigheter. SCB ska ta ut avgift för denna verksamhet och får besluta om avgifternas storlek samt får disponera avgiftsinkomsterna (15 §). SCB tillämpar principen om full kostnadstäckning inom uppdragsverksamheten. Mot bakgrund av att utredningen inte föreslår någon reglering av sådana särskilda bemyndiganden bedömer SCB att utredningens förslag för SCB:s del i huvudsak kommer att få betydelse för offentlighetsuttagen.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/statistiska-centralbyran.pdf
52
StatskontoretStatskontoret har inga synpunkter att redovisa avseende det remitterade materialet.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/statskontoret.pdf
53
Stockholms stadBjörn: Svaret handlar om webbtillgängliggetsdirektivet 2017:60. Stockhoms stad är inte remissinstans och fel svar verkar ha publicerats av misstag.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/stockholms-stad.pdfStockhoms stad är inte remissinstans och fel svar verkar ha publicerats av missta
54
Stockholms tingsrättStockholms tingsrätt tillstyrker de förslag som utredningen för fram i slutbetänkandet.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/stockholms-tingsratt.pdf
55
SIDASida ställer sig positiv till utredarens förslag.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/styrelsen-for-internationellt-utvecklingssamarbete.pdf
56
Svenska institutetSI har inga synpunkter på förslagen.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/svenska-institutet.pdf
57
Svenskt näringslivDet övergripande syftet med förslaget är att införa en enhetlig och förutsebar reglering av avgifter för information som tillhandahålls i elektronisk form av myndigheter. Svenskt Näringsliv välkomnar en sådan reglering. Tydliga och förutsebara regler kan motverka att den avgift som fastställs i efterhand blir högre än vad beställaren hade räknat med. Svenskt Näringsliv anser dock att det bör förtydligas att tillhandahållande ska ske så att avgiftsuttag i första hand kan undvikas helt eller annars ske på sätt som leder till lägst avgift för mottagaren.
Öppna data lagen
En begäran om information kommer i många fall att ske enligt Öppna data lagen. Svenskt Näringsliv har med anledning av Öppna data-utredningens betänkande Information för innovation (SOU 2020:55) erinrat om de många vinster som följer genom att främja tillhandahållandet av data genererad från offentliga organ. Det kan stödja utvecklingen av informationsmarknaden och stimulera innovation, samt bidra till transparens, demokrati och öppenhet av den offentliga förvaltningen. Svenskt Näringsliv har också påpekat behovet för Sverige att bli mycket bättre på att tillgängliggöra mer öppna data för att svenska företag inte ska förlora konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. För detta krävs att myndigheter och offentliga organ i första hand på eget initiativ gör information tillgänglig (jfr 2:1 Öppna data lagen).
Kostnaden för att tillhandahålla information efter begäran, oavsett om det sker enligt Öppna data lagen eller med stöd av annan författning, bör hållas så låg som möjligt.
Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise
Postadress/Address: SE-114 82 Stockholm Besök/Visitors: Storgatan 19 Telefon/Phone: +46 (0)8 553 430 00 www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858
Avgiftsfritt i första hand
Höga eller godtyckliga avgifter för tillhandahållande av information i elektronisk form kan minska tillgången till myndigheters information i elektronisk form. Höga eller godtyckliga avgifter riskerar därmed att hindra såväl allmänhetens möjlighet till insyn i myndigheternas verksamhet som för möjligheten att vidareutnyttja informationen i olika syften.
Utredningens förslag föreslår att avgift ska tas ut för det antal filer som tillhandahålls varav avgiftsuttaget knyter an till den tionde filen. Utredningen har övervägt olika avgiftsmodeller och kommit fram till att det i en digital miljö är lämpligast att utgå från antalet filer. Likväl kan den föreslagna modellen leda till godtycklighet om en fil också kan välja att delas upp. För att undvika risken för överuttag i det enskilda fallet bör det förtydligas att avgiftsuttag i första hand ska undvikas helt och i andra hand att utlämnande ska ske på sätt som leder till lägst avgift.
Det är med hänsyn till risken för godtycklig tillämpning också välkommet att det enligt utredningens förslag ska gå att överpröva beslut om vidareutnyttjande.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/svenskt-naringsliv.pdf
58
SKRHärmed meddelas att förbundet avstår från att lämna synpunkter.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/sveriges-kommuner-och-regioner.pdfInte helt förvånande då förordningen inte gäller för kommuner och regioner.
59
SLU- SLU instämmer i utredningens förslag att inte ta ut avgift för information som tillhandahålls på myndighetens eget initiativ via exempelvis sin webbplats.
- SLU motsätter sig utredningens förslag att avgift ska tas ut vid offentlighetsuttag men håller med om utredningens förslag att det ska gå att ta ut kostnader för tid som går åt för att utföra beställning av information.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/sveriges-lantbruksuniversitet.pdfSLU fokuserar på att kravet på att ta ut avgifter är ett stort hinder för dem i strävan att vara öppna och ge tillgång till information i så stor utsträckning som möjligt. Ett rimligt synsätt för en modern myndighet.
60
SMHISMHI har tagit del av ovanstående remiss och har följande synpunkter.

Björn: De håller med om ett antal punkter i remissen
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/sveriges-meteorologiska-och-hydrologiska-institut.pdf
61
TillväxtverketTillväxtverket här inga synpunkter i ärendet.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/tillvaxtverket.pdfHar inte tillväxtverket synpunkter på hur tillgången till information påverkar företagande?
62
FOIFOI:s utgångspunkt är att det är välbehövligt att bringa reda, enhetlighet och förutsebarhet i avgiftssättningen av utlämnandet av handlingar från myndigheterna.
Det är även bra att det klargörs att utlämnande av digital information ska omfattas av ett avgiftsuttag. FOI har dock synpunkter på förslaget till ny avgiftsförordning.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/totalforsvarets-forskningsinstitut.pdfIntressanta och viktiga tankar om utmaningarna med digital maskning. Ett exempel på konsekvenser av att det enbart är jurister som skrivit förlaget.
63
TransportstyrelsenTransportstyrelsen tillstyrker i huvudsak slutbetänkandets förslag på förändringar. En moderniserad avgiftsförordning kan sannolikt bidra till att förutsägbarheten för enskilda och andra intressenter ökar. Transportstyrelsen är dock angelägen om att förslagen inte leder till stora intäktsbortfall inom vissa områden, och att full kostnadstäckning fortfarande kan upprätthållas inom dessa. På grund av hög osäkerhet kring specifik påverkan på myndigheten och eventuella kostnadsökningar, önskar Transportstyrelsen att förändringar av befintlig avgiftsförordning beaktar behovet av omställning samt tiden denna kan ta. Vi avstyrker därför från föreslaget ikraftträdandedatum.
Nedan redogör Transporstyrelsen för sina synpunkter på utredningen.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/transportstyrelsen.pdf
64
Ung Media Sverige ABUng Media Sverige delar i allt väsentligt utredningens bedömningar och tillstyrker förslagen, med undantag för vid vilket antal filer som kostnad ska uppstå, hur undantag från fastställda avgifter kan göras samt att kommuner och regioner undantas.

Björn: De har ett intressant perspektiv:
Utredningen tar dock inte upp en situation där den som begär ut handlingar kan exempelvis gå med på att få ut fler filer än som begärts i det fall att myndigheten på det sättet behöver mindre tid för handläggning. Även i sådana fall bör undantag göras från avgifter som annars enligt schablonen blivit väsentligt högre än den egentliga kostnaden för myndigheten.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/ung-media-sverige-ab.pdfIntressant perspektiv med att det kan vara billigare att lämna ut mer information.
65
Universitets- och högskolerådetBjörn: Lite svårt att klippa ur men de påpekar att kostnaden för fakturering (ca 500 kr) gör att man bör kunna låta bli att ta ut avgiften. En intressant fråga de lyfter är att de lämnar ut mycket information till utbildningsinstitutioner och statliga sådana kommer få den avgiftsfritt men övriga kommer få betala.https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/universitets--och-hogskoleradet.pdf
66
UpphandlingsmyndighetenUpphandlingsmyndigheten har inga synpunkter på lämnade förslag i ovan rubricerat betänkande.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/upphandlingsmyndigheten.pdf
67
ValmyndighetenMyndigheten har inga synpunkter på förslaget.
EOF
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/valmyndigheten.pdf
68
ÅklagarmyndighetenÅklagarmyndigheten delar i allt väsentligt utredningens bedömningar och tillstyrker förslagen, utom såvitt avser förslaget om avgift för filer och avgift för fysiskt lagringsmedium.
Vidare anser Åklagarmyndigheten att det saknas en reell konsekvensanalys rörande de kostnader som ett genomförande av förslaget skulle innebära för att upprätthålla ett adekvat dataskydd vid utlämnade av digitala handlingar.
https://www.regeringen.se/49941f/contentassets/8438f2ec104d4aeca10809b2b38fbd9b/aklagarmyndigheten.pdfFlera intressanta poänger och utmaningar med sekretessklassad information och utlämnande.
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100