ENIGA Diskussioner
 Share
The version of the browser you are using is no longer supported. Please upgrade to a supported browser.Dismiss

 
View only
 
 
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZAA
1
Säkerhetsgruppen ENIGA - säkerhetsarbete inom gyroflyget i Sverige
2
Datum:Skapat av:Ämne:Dialog och argument:Delar åsikten:Kommentar:
3
2015-11-14Magnus JohanssonTa bort övning "Start med reducerat rotorvarvtal" från utbildningen.MH: föreslår att flytta övningen till "Rotorhantering".Magnus Hansson, Magnus Johansson,RT: Nödvändig övning, oberoende av vad den kallas. Gyrocertifikat gäller för alla typer av gyroplan. Vissa av de har ingen prerotator, vissa modeller kan inte prerotera mer än 80 rrpm, vissa har i pilothandboken info att min prerotering är betydligt lägre än 200rrpm. Dessutom ger sådana övningar mycket känsla när det gäller bladsegling samt avlastar utrustningen.

MJ: Kan vara nyttig för specific fabrikat och bör läggas in för den typen. Dock bör övningen ej utövas på modeller där enligt flyghandbok föreskriver ett visst preroteringsvarvtal. Ex MTO Sport föreskriver 200 rrpm. Det ger fel signaler till eleven att flyghandbok är något som bara är rekommendation.
4
2015-11-15Magnus JohanssonAvråda från tomgångslandningar i sidvindar. Argument: Att utföra landningar utan motorgas skapar tron att ingen motorgas är nödvändig.MH: Införa i utbildningsplanen separata övningar "Tomgångslandning, motorlandning" Samt att införa information såsom "motorlandning i sidvind".
Magnus Johansson,
RT
RT: Tomgångslandningar = Bedömningslandningar. Motorlandningar = allt annat, definitivt rekommenderat i sidvind. Tomgångslandningar är del av nödlägesövningar och bedömningslandningar samt rekommenderad metod vid landningar i stark motvind eller över hinder på finalen. Beredskap att ge gas vid behov tränas i SGK fast behöver betonas i utbildningsmaterialet. Idag nämns det endast i SGK brochyrer på Säkerhetsportalen.
5
2015-11-15RTFörbättra UL-Gyro elevhandbok

Svenskt utbildningsmaterial kan förbättras. Det saknas detaljer om byggteknik, hantering av rotorn i olika faser på marken och vid olika vindförhållanden m.m. Ska vi komplettera elevhandboken eller skapa brochyrer som bearbetar specifika ämnen? Hur är det med rättigheter? En del nytt material finns på SGK Säkerhetsportalen.RT, Magnus Hansson, Andreas HanssonFrågan skulle lyftas på KSAK UL lärarmöte 2017. Nästa tillfälle?
6
2015-11-16RTFörbättra kommunikation och spridning av informationBe KSAK att publicera alla nyheter via sin hemsida, mailingslista och hjälpa till att få tillgång till certinnehavarnas kontaktuppgifter? SGK har redan publicerat allt sitt material via sin hemsida. Hur är det med andra klubbar och instruktörer? Henric Endoff erbjuder hjälp att sammanställa en mottagarlista.RT, Magnus Hansson, Andreas HanssonFrågan skulle lyftas på KSAK UL lärarmöte 2017. Nästa tillfälle?
7
2015-11-13ENIGASom resultat av ökat antal incidenter med gyro 2015, på mötet 2015-11-13 diskutterades obligatoriska PC och kompletterande utbildningar.Man kan införa lokala regler som gäller för flygning på klubbens maskiner. Ska vi göra det och var vi sätta ribban i klubbarna? Saknas verktyg att nå piloter utanför klubbar. SGK protokollför alla PC. De flesta piloter anmäller sig själva.Andreas HanssonSGK för protokoll över utförda PC
8
2015-11-21Magnus HanssonInformera MH: Lägga upp ett register i Säkerhetsgruppen (Drive?) på alla gyropiloter "Certinnehavare" så att vi kan presentera oss och informera på ett enklare sätt. Detta skulle resultera i en säkrare informationsflöde till piloter än att dom får leta upp information om säkerhet på egen hand.
RT: Behöver förankras hos KSAK som borde ha medlemmarnas adresser. Se tidigare Inlägg från 2015-11-16.
Magnus Hansson, RT, Andreas HanssonFormulär skapat på SGK säkerhetsportal. Det pågår samling av adresser till svenska gyropiloter.
9
2015-11-21Magnus HanssonStart med maxviktMH: Start med maxvikt. Bör ske i 120 km/h. För att höja mariginalen till genomsjunkfart. Enligt utbildningsmaterialet så är det rekommenderat att stiga i 100km/tim. Och detta anser jag bör ändras. (Två haverier skedde i år. och ev. skulle denna ändring resultera i en annan utgång).
RT: Tveksam. Genomsjunk I dessa fall var inte resultat av för kort tid för reaktion efter motorstopp utan piloternas oförmåga att identifiera problemet och hålla normal fart eller avbryta I god tid. Övning med reducerad motoreffekt skulle kunna hjälpa eleverna att lättare identifiera problemet.
SGK har infört övningar med reducerat motoreffekt för att simullera hög belastning. Borde finnas i utbildningsmaterialet.
10
2015-11-21Magnus HanssonPC t.ex. vart annat år?Se rad 8, samma fråga. Många lägger sig till med latheter som kan vara i riskområdet. (Siljansnäs!).Magnus Hansson, Andreas Hansson

Se inlägg på rad 8
11
2015-11-29RTTrimma fullt fram innan start eller inte (Magni M16)?Inte om någon frågar mig (RT). Om indikatorn kan indikera neutrallt läge, då är det ok att trimma neutralt. Neutralläge kan dock variera mycket på tandemmaskiner. Om tanken är att underlätta piloten att föra spaken fram eftersom han inte orkar föra spaken fram vid en start, han borde inte flyga gyrokoptrar. Piloten ska vara medveren om att spakkraften kan variera beroende på fördelning av belastningen och kunna hantera det i samtliga situationer. Om tanken är att följa instruktioner i pilothandboken, det finns flera detaljer i vissa handböcker som kan ifrågasättas.
AH: Pilothandboken kan ifrågasättas, men om ett förfarande är föreskrivet så bör det slaviskt följas eller ändras, så att Piloter inte ska göra egna bedömningar som kan leda till olyckor. Just att trimma på M16 tror jag mer har att göra med att det är lättare att spänna fram spaken efter landning om den är frammåttrimmad.
RT: Jag förstår problematiken. Om vi bestämmer oss att inte trimma till bottenläge, vi borde ändra checklistan. Om vi ska följa checklistan svaviskt, vi borde ändå påpeka till elever problematiken med tung spak.
12
2016-09-02RTSGK har fått information om att utbildning i andra skolor skiljs något från våra rutiner vilka baseras på senaste Lärarinstruktioner (utbildningsmetodik) UL-B Gyro från 2013-01-15. I senaste utgåvan av Elevhandbok UL-B Gyrokopter finns det några detaljer om sidglidning och vertikal genomsjunk som vi gärna skulle vilja ändra. Det handlar om sidglidning som en av metoder för höjdreducering. Det borde tas bort. Även övning Nödlägesövningar där det nämns borde modifieras.Skanna befintligt material, diskuttera, föreslå ändringar.RT, Andreas HanssonFrågan skulle lyftas på KSAK UL lärarmöte 2017. Nästa tillfälle?
13
2016-10-09RTInternationellt samarbete?
RT: Stark utveckling i GB. Intresse hos European Microlight Federation? Se https://www.iapgt.org Möten, besök, utbyte av erfarenheter… Vem kan initiera, stimulera och finansiera?
Stöd från KSAK?
Frågan skulle lyftas på KSAK UL lärarmöte 2017. Nästa tillfälle?
14
2016-11-25AHFlygning med hög lastNumera kan typintyg skapas upp till 560 Kg för gyroplan. Även om maskinerna konstruktionsmässigt håller för den högre belastningen så är det svårt för en godkänd kombinerad 1 & 2-personers-maskin att klara det stora spannet 350-560 kg med en 100-HK motor. Förklara för lärare och elever innnebörden av skilnaden på viktökningen på ett gyroplan resp flygplan. Exemplifiera varför ett flygplan typat till 450 KG kan flyga kontinuerligt med 900 KG, medans ett gyroplan inte kan det. Denna förståelse gör innebörden att starta överlastade än viktigare för gyropiloter.Andreas HanssonRT: Bra förslag. Andreas, definiera gärna ett förslag om hur utbildningsmaterialet kan kompletteras.
15
2016-11-25Magnus JohanssonRiskanalysI USA gör man riskanalys innan varje skoldag med Helikopter. Något för UL-flyget?Magnus Johansson, Andreas Hansson, RTRT: Helt korrekt, man skulle kunna betona behovet av sådana genomgångar i utbildningsmaterialet och instruktioner till instruktörer. Spontant kan jag säga att jag alltid försöker identifiera moment som kan orsaka förhöjd risk och diskutterar det med elever innan flygningen. Oftast är det väderförhållanden, tex. sidvind, stark och/eller turbullent vind, hög temperatur, m.m. Jag försöker koppla det till olika övningar och moment, som tex. sidvindslandningar, vindgradient, fartbegränsningar, avbrutna starter... Borde finnas i utbildningsmaterialet.
16
2017-10-15Magnus JohanssonGenomsjunk med pontoner. Hur påverkar dessa aerodynamiken för rotorn? Kan man få till en simulering i vindtunnel? Ex-jobb för student.SGK har förberett skalet till ett dokument för utbildning på pontoner, se Säkerhetsportalen. Baserasd delvis på Peter Wicanders utbildningsmaterial. Dokumentet behöver göras färdig. Aerodnamiska tester är dyra och komplicerade. Underlag för typning av flygmaskiner borde innas hos producenter. Om producenterna inte är villiga att släppa information, jag (RT) ser ingen anledning att gå vidare och typgodkänna sådana maskiner i landet.RTFrågan skulle lyftas på KSAK UL lärarmöte 2017. Nästa tillfälle?
17
2017-10-15Magnus JohanssonHaveriutredninggrupp. Förslag att team av besiktningsman-instruktör jobbar i team redo att utreda olyckor-incidenter. Teamen utbildas av haverikommission. Teamen i jour kvartalsvis. Har KSAK resurser och kunskap att hjälpa ENIGA att i framtiden göra kvalitativa utredningar? Vill inte kritisera de senaste två utredningar men faktum är att publicerade rapporter öppnar för nya sådana incidenter.RTFrågan skulle lyftas på KSAK UL lärarmöte 2017. Nästa tillfälle?
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
Loading...
Main menu