Den svenska ekonomin & Ekonomiska teorier

Tumba gymnasium

Nader Sani

HT2013

​

BNP

• BNP är värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period. Även om BNP inte är ett perfekt mått ger det ändå en grov bild av hur rikt ett land är.
• Man tar inte hänsyn till produkter som inte är till försäljning vid beräkningen av BNP.
• BNP säger ingenting om fördelningen om rikedom i landet.
• Under 2012 uppgick Sveriges BNP till 3 550 miljarder kronor. Det kan till exempel jämföras med USA vars BNP är drygt 40 gånger större än Sveriges.

Ekonomisk tillväxt

• BNP är också det vanligaste måttet för att beskriva ekonomisk tillväxt.
• Delar man ett lands BNP för ett visst år med antalet människor under det året får man BNP per capita.
• Med ekonomisk tillväxt menas alltså en ökning av BNP över tid. För svensk del har BNP ökat med i genomsnitt drygt 2 procent per år sett från 1970 fram till idag. Under denna period har dock Sverige upplevt flera djupa lågkonjunkturer. 

Försörjningsbalansen

• BNP utgör den större delen
• Import utgör den mindre delen
• Konsumtion
• Investeringar
• Export

Sveriges BNP

• Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, uppgick till 3 550 miljarder kronor under 2012. Jämfört med 2011 ökade BNP med 0,9 procent. Tillväxten under det tredje kvartalet 2013 var 0,3 procent.

Kriser i svensk tillväxt

• Ett stort avbrott i tillväxten var under 1990-talets början då BNP föll tre år i rad. Under början av 2000-talet drabbades den svenska ekonomin, liksom stora delar av den utvecklade världen, när IT-bubblan sprack. Senaste avbrottet i tillväxten kom under 2008 med finanskrisen som blev startskottet för en ny global lågkonjunktur. 

BNP-minskning i Sverige

• 2009 krympte Sveriges BNP med 5 procent vilket är den största minskningen av BNP i Sverige under ett enda år i modern tid. Efter finanskrisen har det skett en återhämtning, med riktigt höga tillväxtsiffror under 2010. I takt med att skuldkrisen förvärrats internationellt har dock ekonomin bromsat in igen.

Sveriges BNP-förändring i procent för utvalda kvartal åren 1994-2011

Sveriges BNP-förändring i miljarder kr för utvalda kvartal åren 1994-2011, Fasta priser, Referensår 2012

Näringsliv och arbetsmarknad

• Från naturbruk till tjänsteproduktion
• Naturbruk
• Industrisamhälle
• Postindustriellt samhälle
• Tjänstesektorns ökade betydelse
• Se bild sidan 255
• Strukturomvandling
• Tjänstesamhälle → Informationssamhälle

Det svenska näringslivet

• Privat näringsliv
• Statliga och kommunala bolag
• Kooperation
• Varor 30% (industri 28% & Naturbruk 2%)
• Tjänster 70 (privata tjänster 50 % & Offentliga tjänster 20 %)

Arbetsmarknaden

• Aktörer:

a) Löntagarorganisationer:

. LO

. TCO

. SACO

. SAC

b) Arbetsköparorganisationer:

. Svenskt näringsliv

. Arbetsgivarverket

. SKL (Sveriges kommuner och landsting)

Spelregler

• Arbetsmarknadslagar
• Avtal
• Svenska modellen
• Förhandlingar och förhandlingskartell

​

Sysselsättning och arbetslöshet

• I arbete
• Utanför arbetskraften
• Öppet arbetslösa
• Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
• Dold arbetslöshet
• Totala arbetslösheten
• Se bilden på sidan 261

Arbetslöshetens orsaker

• Konjunkturella orsaker
• Strukturella orsaker
• Säsongsarbetslöshet
• Se diagrammet på sidan 262

Vad kan man göra mot arbetslösheten?

• En analys av arbetslösheten
• Se bilden på sidan 263
• Från självhushåll till globalisering på 200 år (sidorna 264 – 265)

Offentliga sektorn

• Den delen av näringslivet som finanseras med skattemedel kallas den offentliga sektorn.
• Den offentliga sektorn består av staten, landstingen och kommunerna.
• Offentliga sektorns uppgifter:

. Den utför tjänster (gemensamma och individuella rättigheter

. Den producerar varor

. Den omfördelar pengar

Olika skatter

• Inkomstskatter
• Statliga skatter
• Kommunala skatter (tre delar)
• Konsumtionsskatter
• Moms
• Punktskatter
• Sociala avgifter (Arbetsgivaravgifter)
• Kapitalskatter

Ekonomiskt kretslopp

Statens finanser

• Finansmakt
• Budgetarbetet
• Budgetpropositionen
• Vårbudgeten
• Statsbudgeten
• Budgetsaldo
• Överbalanserad (inkomst mer än utgift)
• Underbalanserad (utgift mer än inkomst)
• Statsskulden sköts av Riksgälden
• Se bilden sidan 273

Pengarnas roll i samhällsekonomi

• Pengar (Betalningsmedel)
• Valuta (Landets myntenhet)
• Finanssektorns inlåning är hushållens sparande
• Finanssektorns utlåning är hushållens lån
• Ränta
• Kredit

​

Finanssektorn

• Finansiella marknader: Mötesplatser där pengar förmedlas i olika former (inlåning och utlåning)
• Kapitalmarknad: Här handlas det med nationella betalningsmedel (i vårt fall svenska kronor)
• Valutamarknad: Här handlas det med internationella betalningsmedel
• Värdepapper
• Aktier
• Obligationer
• Se bilden sidan 275

Vad gör finanssektorn?

• Betalningsförmedling
• Kreditgivning
• Riskhantering
• Rådgivning
• Förmedling av värdepapper

Riksbanken och dess roll

• Riksbanken är statens bank
• Riksbanken är en självständig myndighet som fattar sina beslut med hänsyn till landets ekonomi.
• Den ger ut pengar
• Den lånar ut pengar till bankerna
• Den lånar in pengar till staten
• Den sätter räntenivån
• Den ser till att penningsvärdet blir stabilt.
• Den sätter inflationstaken (Penningspolitik)

​

Kapitalmarknaden

• Kredit
• Kreditmarknad
• Ränta
• Bankernas inlåningsränta
• Bankernas utlåningsränta
• Räntegap
• Långivare vs. Låntagare

​

Aktiemarknad

• Aktier emitteras (ges ut)
• Aktiekapital
• Aktiebolag
• Risk
• Avkastning
• Utdelning
• Aktiebörs
• Värdestegring vs. Värdeminskning
• OMX Nordic (Large, Mid, Small Cap)
• Generalindex
• OMX-index, Dow Jones, Nasdaq

Mål och medel för ekonomisk politik

• Tre politisk uppsatta mål för svensk samhällsekonomi:
• Ekonomisk tillväxt
• Samhällsekonomisk balans
• Rättvis inkomstfördelning
• Tre ekonomisk-politiska medel som politiker har till sitt förfogande
• Tillväxtpolitik (infrastruktur, miljöavgifter, konkurrenslagstiftning, regionalpolitiska insatser)
• Stabiliseringspolitik (dämpa inflation under högkonjunktur eller öka sysselsättningen under lågkonjunktur )
• Fördelningspolitik (transferering)
• Se bild på sidan 282

​

Målkonflikter

• Konflikt: Tillväxt – Stabilitet
• Konflikt: Ekonomisk tillväxt – Jämnare inkomstfördelning
• Konflikt: Ekonomisk tillväxt – Hållbar utveckling
• Konflikt: Inflation – Arbetslöshet
• Phillipskurvan (se bild sidan 283)
• Stagflation: Hög inflation och stagnerande ekonomi
• Studera uppslaget 284 – 285
• Inflationsbekämpningen prioriteras

Stabiliseringspolitik

• Det handlar om att stå emot ekonomis växlingar, Staten ska se till att man har bra kontroll över inflationen och arbetslösheten.
• Man använder sig av stabiliseringspolitik eller konjunkturpolitik. Till sitt förfogande har staten två viktiga styrmedel:
• Penningspolitik
• Finanspolitik

Penningspolitik

• Låg inflation
• Prisstabilitet
• Räntepolitik (Riksbankens styrränta = Reporänta)
• Marknadsoperationer (handel med statspapper)
• Se bilden på sidan 290

​

Finanspolitik

• Statsbudgeten
• Budgetpolitik
• EU:s stabilitets- och tillväxtpakt:
• Medlemsländernas budgetunderskott får inte vara större än 3 % av landets BNP
• Statsskulden får inte vara högre än 60 % av landets BNP
• Främsta målet med dagens finanspolitik är att hålla statsbudgeten i balans

Idéer bakom Stabiliseringspolitiken

• Adam Smith och den klassiska skolan
• John Keynes och Keynesianism
• Milton Friedman och Monetarism
• Robert E. Lucas och Den nyklassiska skolan – Teorin för rationella förväntningar
• James Buchanan och Public Choice-skolan – Ofullkomligheter i det politiska systemet → Väljare, politiker och offentliganställda utgår från sina egenintressen → Tydligare spelregler exempelvis självständiga centralbanker och inflationsmål!