1 of 14

Introduktion och floraväktarapp

Studiecirkel om floraväkteriet�

2 of 14

Organisation

Nätverk av naturintresserade personer
En eller ett par samordnare i varje region (län eller landskap)
Svenska Botaniska Föreningen sköter nationell samordning
På uppdrag av och i nära samarbete med SLU Artdatabanken

Alla som är intresserade av växter kan delta!

Floraväkteriet startade i liten skala för 37 år sedan. Det är en ideell verksamhet där naturintresserade och amatörbotaniker utför det vi idag kallar miljöövervakning. Med fokus på kärlväxter.

I varje region (landskap eller län) finns en eller ett par floraväktarsamordnare. De ser till så att verksamheten fungerar, välkomnar och introducerar nya floraväktare, peppar och entusiasmerar, styr upp verksamheten så gott det går och ser till så att inventeringsresurserna används på bästa sätt. Som floraväktare är det dessa samordnare som man har kontakt med.

➤ Hur är just er region avgränsad? Vem är samordnare?

Hos Svenska Botaniska Föreningen finns en nationell samordnare som i sin tur stöttar de regionala samordnarna i deras arbete. Pushar, peppar och entusiasmerar. Tar fram informationsmaterial, utbildningsmaterial och manualer. Ordnar floraväktarläger och andra träffar. Samarbetar med SLU Artdatabanken.

3 of 14

Vad gör en floraväktare?

Återbesök kända växtplatser

Hitta växtplatsen
Räkna
Rapportera resultatet i Artportalen

Standardiserad metodik gör det möjligt att jämföra resultat från olika år eller olika delar av landet

Floraväkteriet innebär att kända växtplatser för hotade arter besöks mer eller mindre regelbundet. Vid varje besök räknas hur många exemplar som finns av arten. Vid floraväkteri följs en standardiserad metodik. Det gör att resultaten från olika år och olika delar av landet kan jämföras. Resultatet rapporteras i Artportalen och kan sedan användas för utvärdering och analyser.

Rent praktiskt går det till så att man besöker en känd växtplats för en viss art under en lämplig tid på året.

När man väl hittat arten så ska man räkna antal exemplar. Olika arter räknas på olika sätt, det kan vara plantor, tuvor, stjälkar, strån, skott eller kvadratmeter. Det är viktigt att man använder samma enhet så att man kan jämföra uppgifterna över tid och mellan olika delar av landet. Vi har en lista som anger i vilken enhet de olika arterna ska räknas. Om man är det minsta osäker på hur den art man väktar ska räknas så ska man kolla upp det i listan.

Man antecknar antal, enhet och eventuellt hot. Man tar också anteckningar om platsen, allt som kan underlätta för nästa floraväktare att hitta och avgränsa växtplatsen. Om man inte hittar arten så anger man det tillsammans med en anteckning om man tror att arten ändå finns kvar eller om platsen inte längre verkar vara en lämplig miljö för arten.

Resultatet rapporteras i Artportalen. Som floraväktare har man en speciell behörighet (roll) och rapporteringen ser lite annorlunda ut. Man kan rapportera sina fynd vid dator när man kommer hem eller i en app direkt i fält.

Senare under studiecirkeln kommer vi fördjupa oss i de här olika momenten – hur man hittar växten, hur man räknar och hur man rapporterar i Artportalen.

4 of 14

Floraväktarlokaler

Floraväktarfynden är knutna till en specifik lokal med ett unikt ID-nummer
Det är bara floraväktarsamordnare med administratörsroll som har behörighet att skapa dessa floraväktarlokaler
Precisionen förbättras kontinuerligt
Lokaler som inte längre är aktuella arkiveras

En viktig skillnad mellan floraväkteri och egen rapportering i Artportalen är att floraväktarfynden är knutna till en specifik lokal med ett unikt ID-nummer. Att det är uppbyggt så är för att man enkelt ska kunna följa utvecklingen på en lokal.

Man kan ta reda på hur stor andel av lokalerna för en viss art som har minskande populationer. Man kan också se hur långlivade eller kortlivade olika arter är på sina växtplatser. Det här är värdefulla uppgifter i arbetet med bedömning av vilka arter som ska vara rödlistade.

Varje växtplats behöver registreras som en floraväktarlokal innan man kan registrera fynd på den. Det är endast floraväktarsamordnarna som har behörighet att göra detta. När det hittas nya växtplatser för arter som ingår i floraväkteriet behöver man således skapa nya floraväktarlokaler.

Varje floraväktarlokal har dels ett lokalnamn och dels ett extern-ID. Extern-ID består av en eller två länsbokstäver, de tre första bokstäverna i kommunen och ett fyrsiffrigt löpnummer. Extern-ID är unikt. Lokalnamnet är ett geografiskt platsnamn. Lokalnamnet behöver inte vara unikt utan kan vara samma för flera floraväktarlokaler.

Om det på en växtplats förekommer flera olika arter som ska floraväktas så hanteras de som varsin floraväktarlokal med varsitt extern-ID. Om det t ex växer slåttergubbe och backsippa i samma äng så gör man två olika floraväktarlokaler på platsen.

Floraväktarlokaler bör anges med sådan noggrannhet så att det är lätt att återfinna växtplatsen. För stora växtplatser rekommenderas att man använder sig av en polygon i stället för en punkt.

Floraväktarsamordnarna jobbar kontinuerligt med att skapa lokaler (avgränsa dem och ge dem extern-ID) och att förbättra dem.

Floraväktarlokaler som inte längre är relevanta att återbesöka arkiveras. Det kan vara för att växtpopulationen har dött ut eller för att platsen har förändrats så mycket så att det inte längre finns förutsättningar för arten att växa där. Även floraväktarlokaler för arter som man bedömer inte längre, eller inte just nu, behöver floraväktas arkiveras. Arkiveringen görs av floraväktarsamordnarna.

5 of 14

Vilka växter floraväktas?

Endast kärlväxter
Hotade arter (VU, EN och CR)
Arter i EU:s Art- och habitatdiretiv
Totalt ca 400 arter
Några undantag
Regionalt kan ytterligare arter floraväktas

Floraväkteriet arbetar bara med kärlväxter.

Floraväkteriet fokuserar på hotade arter och arter som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv.

Idag är det närmare 400 arter, underarter och varieteter av växter som floraväktas.

En del arter undantas generellt från floraväkteriet trots att de finns på dessa listor. Dessa undantag är skogsalm, lundalm, ask och ålgräs. Det beror på att floraväkteriet som metod inte lämpar sig för att följa dessa arters numerär över tid.

På regional nivå kan man välja att floraväkta ytterligare arter som är av regionalt intresse. Det kan vara en art som är fåtalig eller starkt minskande inom länet även om den är livskraftig i andra delar av landet.

➤ Du väljer givetvis själv vilka av alla de listade arter du vill floraväkta. Arter som du är trygg med att du känner igen. En del släkten kräver experter för att säkert artbestämma och dessa floraväktas därför bara av enstaka personer i landet.

6 of 14

Om rödlistan

Bedömningar görs vart femte år, följer internationella kriterier
Senaste svenska rödlistan kom 2020. 2025 års rödlista är på gång och släpps 2026.
Mer finns att läsa på www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/

Det här med rödlista och hotade arter kan behöva förklaras lite. I Sverige gör man vart femte år en bedömning av våra inhemska arters hotstatus. Eller om man så vill vilken risk de löper att dö ut från landet.

Bedömningen görs utifrån väl definierade kriterier som tagits fram av den internationella naturvårdsunionen IUCN.

Bedömningen landar i ett antal kategorier. I den bästa av världar skulle alla arter hamna i kategorin livskraftig (LC) men så är långt ifrån fallet. Arter som under senare år har minskat kraftigt hamnar i någon av rödlistekategorierna. Det kan vara sällsynta arter som minskar eller vanliga arter där man ser en tydlig minskning. Arter som är knutna till miljöer som i sig är hotade kan hamna på rödlistan. Även arter som redan i utgångsläget har en mycket begränsad utbredning och kanske bara ett fåtal växtplatser kan hamna på rödlistan då slumpen kan göra så att enstaka växtplatser försvinner och om det då inte finns någon möjlighet till nyrekrytering så kan det innebära att arten dör ut.

Med hotade arter avses kategorierna sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Det är de här kategorierna som floraväkteriet fokuserar på.

Den senaste svenska rödlistan kom i april 2020. Just nu pågår ett intensivt arbete med en ny rödlista som kommer att publiceras våren 2026. Mer om rödlistan finns att läsa på SLU Artdatabankens hemsida.

7 of 14

Hur ofta ska en växtplats floraväktas?

Det krävs i regel många års observationer med en standardiserad metod för att man ska kunna se att en art säkert minskar eller ökar.
Tumregel vart 5:e år
Kortlivade arter övervakas oftare
Mer hotade arter övervakas oftare

8 of 14

9 of 14

10 of 14

11 of 14

12 of 14

13 of 14

Stöd för floraväktare

Handledning för Floraväktare beskriver vad floraväkteriet är och hur man praktiskt går till väga

Artportalen för floraväktare guidar dig steg för steg genom Artportalen

Manual floraväktarappen ger en kort introduktion till hur man använder appen

Arter som ska floraväktas är en lista över alla arter som ska floraväktas

Floraväkteri av lägre taxa än art är en lista över de arter där floraväkteriet ska göras på lägre taxonomisk nivå än art

Enheter i floraväkteriet anger i vilken enhet de olika arterna ska räknas

Kontaktuppgifter floraväktarsamordnare med mail-adresser till landets alla floraväktarsamordnare

Du hittar dokumenten www.floravaktarna.se

14 of 14

Viktig miljöövervakning

I allt naturvårdsarbete behövs aktuell kunskap om var arterna finns och hur de går för dem
Används av Länsstyrelsen och kommunerna för att prioritera och utforma naturvårdsinsatser
Viktigt underlag vid bedömning om vilka arter som ska vara rödlistade

Tillsammans bidrar vi med mycket viktig kunskap om arternas tillstånd.

Den information floraväktarna samlar in används av kommuner, länsstyrelser, naturvårdsverk och andra i arbetet med att bevara biologisk mångfald. Sammanställningar av Floraväktarnas uppgifter är viktiga underlag för bedömning av vilka växter som ska vara rödlistade i Sverige och för rapportering till EU om miljötillståndet i Sverige.

I allt naturvårdsarbete behöver man ha aktuell kunskap om var arter finns och hur det går för dem, om de ökar eller minskar. Den här kunskapen behövs för att man ska kunna prioritera och utforma naturvårdsinsatser dit de gör bäst nytta. En del miljöövervakning görs inom ÅGP och andra projekt av länsstyrelserna. Men en stor del av miljöövervakningen i Sverige sker idag på ideell basis. Genom floraväkteri, fågeltaxering, dagfjärilsövervakning och andra initiativ.