Välkomna till Komvux Studiedag

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

(SKUA)

Skapa likvärdiga villkor via undervisningen��Övergripande mål från Enhetsplanen�

Varför är SKUA viktigt för oss?

​

Skolans kompensatoriska uppdrag – socialt och kunskapsmässigt

​

�Vad innebär ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?��Titta på en film från�NC Nationell centrum för svenska som andraspråk���https://youtu.be/LTTp-xAEnA4�

Syftet med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

• Att eleverna har ett utvecklat språk för att förstår vad de läser, kan uttrycka sig i tal och i skrift

​

• Att lärare/pedagogisk personal har ett medvetet förhållningssätt kring ämnesspråk och kunskapsutvecklande språk

​

• Att medvetenhet finns kring de språkliga utmaningar som finns i olika undervisningssituationer

​

• Att lärare/pedagogisk personal har en verktygslåda av läs- och skrivstrategier och använder dessa i sin undervisning

4

2023-09-06

Målträd (eller problemträd)

Konsekvens --------------->

​

​

​

Utmaning ---------------->

​

​

​

Orsak --------------->

​

5

2023-09-06

Diskutera i par:�Vilka utmaningar har du sett att dina elever har? Vad tror du orsakerna är?

Konsekvens --------------->

​

Utmaning ---------------->

​

Orsak --------------->

​

6

2023-09-06

Framgångsfaktorer

• Undervisningen bygger på elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter

​

• Inramning, kontext och förförståelse

​

• Hur samarbetet organiseras mellan olika lärare och mellan olika ämnen

​

• Alla lärare är språkligt medvetna

…men också:

• Fokus på ordförråd och förståelse
• Aktiv språkanvändning
• Samarbete i olika konstellationer
• Varierade arbetsformer
• Lärarens attityd
• Additivt synsätt/transspråkande

​

​

​

Språk som tankeverktyg

“Att utveckla språket är att utveckla tänkandet”.

(Vygotskij)

Jfr. Lgr. 2010 reviderad 2022

10

2023-09-06

Teoretiska grunder�

Lev Vygotskij

​

​

​

• Man utvecklas bäst i nära samspel med andra
• Man utvecklar lärandet genom språket
• Lärande måste kommuniceras
• Man måste vara aktiv när man lär
• Kunskap konstrueras genom att man får härma en modell

​

Den proximala utveckligszonen

Cummins fyrfältare

�������Diskutera i grupp��Titta på Cummins fyrfältare och de tre olika utvecklingszonerna i din grupp. �Vilken undervisning ger bästa möjligheter för elevers utveckling? Varför?���

Arbetsminne

…kan vara en utmaning för elever

Att trampa samma sträcka om och om igen

Arbetsminne: vår förmåga att lagra och bearbeta information i stunden 

​

Titta på filmen:

Arbetsminne och långtidsminne

​

​

Diskutera i par: �Vad tar du med dig om arbetsminne?

Hur kan du stötta dina flerspråkiga elever så att de lättare kan fokusera på lärande och utveckling?

​

Gynnsamt för arbetsminnet

Elever i språklig sårbarhet och med begränsat arbetsminne lägger stor kraft på att avkoda, förstå och organisera språket.

Vi kan underlätta för dem genom att servera tydliga ramar runt det vi ska göra i skolan.

​

Det avlastar arbetsminnet och frigör kapacitet att lära och utvecklas.

Skolspråk och vardagsspråk

21

2023-09-06

Viktigt att känna till om ordförråd

• Receptivt ordförråd – de ord eleven förstår men ännu inte använder själv.
• Produktivt ordförråd – de ord eleven använder i tal och skrift
• Ordförrådets bredd – hur många ord eleven känner till, hur många ord eleven kan ge en definition till eller kan koppla till en bild.
• Ordförrådets djup – hur nyanserad kunskap eleven har om orden. Kan eleven använda orden i flera olika kontexter? Vet eleven hur orden relaterar till andra ord? Kan eleven förstå orden utan kontext?

​

Ord som uppfattas som svåra

Ord som har olika betydelse i olika ämnen:�

vardagsspråk: vad häftigt!

svenska: en häftig upplevelse, bussen startade häftigt

fysik: ju häftigare partiklarna rör sig

historia: häftiga eldsvådor, häftiga bombanfall

Hem- och konsumentkunskap: potatisen kokar alltför häftigt, sänk graden

​

historia: kanon

musik: kanon

​

SO: ledare

fysik: ledare

​

​

​

För att läsa en dagstidning eller för att förstå läroböcker på gymnasiet/vuxenutbildningen behöver man ett ordförråd på ca 30 000 till 40 000 ord.

Forskning har också visat att hela 98% av orden i en text bör vara kända för att man ska kunna ta till sig innehållet. Högst ett ord av 50 får alltså vara nytt.

​

​

​

�I, Lindberg & S. Johasson Kokkinakis (2007). OrdiL. Göteborgs universitet

​

​

​

​

​

Källa: Formell Svenska, Y. Olaussen, Folkuniversitetetsförlag 2019

27

​

2023-09-06

Ämnestext NO

Allt som lever behöver näring för att få energi

Växterna får sin energi från solen. En näringskedja visar hur det går till när energi från växter går vidare till djur. Näringskedjan börjar alltid med en växt.

Alla djur äter sedan växter eller andra djur. Varje del i näringskedjan är viktig för alla som ingår i den.

Om till exempel en viss växt försvinner från ett området, kan det göra att det blir färre rovdjur där.

​

​

PULS NO-boken 1-3 Grundbok, andra upplagan

​

Orden i texten

Matematik 2, gymnasiet

​

Variabeln x kalas för oberoende variabeln- och variabeln y kallas för den beroende variabeln i en funktion. Varje -värde och motsvarande y-värde paras ihop och betecknas med (x,y). Detta är definitionen för en punkt i ett koordinatsystem. När vi ritar punkterna i ett koordinatsystem och sammanbinder punkterna får vi funktionens graf. Om grafen till en funktion är given kan vi bestämma specifika x och y värden genom att läsa av punktens koordinater från grafen. 

​

• Matematik: axlar, rötter
• Vardagsspråk: axlar, rötter  

​

30

2023-09-06

När blir det svårt att förstå en text?

Läromedelstext

Arbeta medvetet med ord – förflyttning

Läsförståelsens tre nivåer

Att göra inferenser innebär att kunna dra slutsatser utifrån förkunskaper och erfarenheter.

Effektiva frågor som aktiverar eleven

1. Förstår jag texten?
2. Känner jag igen det här?
3. Vilket samband har innehållet med vad jag redan vet?
4. Vilket stöd ger rubriker, bilder?
5. Vad är oklart? Vad vill jag veta?
6. Hur hänger innehåll/begrepp ihop?
7. Vad ser jag i mitt inre när jag läser?
8. Hur kan jag sammanfatta texten? Med hjälp av vilka ord?

​

�

Diskutera i grupp:

​

• Vilka inferenser tycker du att dina elever saknar? Hur kan du utveckla en bättre förståelse för det ämnesinnehåll och för de ämnesbegrepp som du jobbar med i din undervisning?
• När det gäller inferenser och ordkunskap: Hur kan du tillvarata dina elevers förkunskaper och erfarenheter i din undervisning och koppla dem till det aktuella ämnet? Hur kan dina elever i gruppen tillvarata varandras kunskaper?
• Har du några idéer eller exempel på uppgifter hur man kan arbeta mer interaktivt med ämne och språk (ordkunskap) samtidigt utifrån ett språkutvecklande perspektiv?

​

37

​

2023-09-06

Additivt synsätt

Uppmuntra transspråkande och kodväxling��(När människor använder olika språkliga resurser för att skapa mening i specifika kontexter)��Planera för utrymme i undervisning för att tillvarata flerspråkig kompetens, även i bedömningssituationer

40

2023-09-06

Språklig stöttning�

​

Skrivram:

En del menar att… Som skäl anger de… Min åsikt är… �

”Börjor”:

En idé vore att… Texten beskriver… För att förhindra att… För det första …�

Sambandsord-lista

även, inledningsvis, jämfört med, exempelvis, detta beror på…�

Venn-diagram (likheter, olikheter)

Delaktighet skapar motivation �

Samtalet är ett av de mest effektiva sätten att utveckla tänkandet.

​

​

• Lärande tillsammans med andra
• Meningsskapande dialog
• Fler perspektiv på ex. ämnesområdet
• Samtalet utvecklar tänkandet
• Målet är att alla röster hörs och att fokus ligger på att upptäcka, på att lära och på att förstå.

​

​

​

Hur skapar du ett elevaktivt klassrum, särskilt på distans?�

Hur kan eleverna stötta varandra?

Diskutera frågorna i par

• Hur kan jag öka delaktigheten?

​

• Hur kan vi öva så att eleverna ska se varandra som resurs?

​

Kooperativa modeller

• Par/grupper
• Ping pong prat
• Par på tid
• Rondellen 
• Talkort 

​

​

​

• Storgrupp
• Berätta mera
• Hör vi ihop
• Fråga fråga byt
• Speed dating 

​

… och ytterligare 61 strukturer: 

�https://kooperativt.com/strukturer/

�

Språkinriktad undervisning:�

• ha ett språkligt perspektiv i undervisningen
• arbeta med språk och innehåll parallellt
• språkliga mål och kunskapsmål finns i den pedagogiska planeringen och förklaras för eleverna.
• Jag ger eleverna rikligt med övningar där ämnesbegrepp ska användas.
• Jag förklarar ord och begrepp så att eleverna förstår.
• Jag skapar undervisningsaktiviteter där eleverna får använda skolspråket mycket och ofta – läsa, skriva, tala och lyssna.
• Jag skapar elevaktiva lektioner där elever arbetar varierat, i olika konstellationer.

​

Avslutande diskussion i grupp

1. Läs igenom de tips och arbetssätt som finns på pappret gällande stöttning och aktiverande undervisning när du går till din grupp (10 min).

​

2. Välj ett arbetssätt av varje område som du vill testa i din undervisning. Motivera varför och diskutera i gruppen.

​

48

Stöttning:�

• Jag har en kognitivt utmanande undervisningsnivå, inom elevens proximala zon (utvecklingszonen).
• Jag visar modelltexter.
• Jag dekonstruerar (bryter ner) texter för att visa mina elever hur en viss texttyp läses och skrivs, och vad som kännetecknar ordval och språkbruk.
• Jag arbetar med modellering av texttyper (skriver en gemensam text och ’tänker högt’ med och inför mina elever) inför en skrivuppgift.
• Jag arbetar med modellering av språkbruket i en viss typ av text inför en skrivuppgift.
• Jag ger eleverna textmallar och användbara fraser och meningsinledare/”börjor”.
• Vi läser både tillsammans/i grupp/par/enskilt.
• Jag undervisar eleverna om lässtrategier i samband med läsning. Jag stöttar eleverna med textläsning inför, under och efter läsningen.

​

• Jag ger eleverna visuell stöttning: bildstöd, symboler, grafiska illustrationer, bilder, foton, filmer, artefakter (föremål).
• Jag introducerar och använder relevanta digitala verktyg för att stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling.
• Jag tydliggör vad som ska examineras och iscensätter övningar på detta i klassrummet inför prov och uppgifter.
• Jag har genomgång av uppgift/prov/examinationer vid återlämning av uppgiften/provet/examinationen.
• Jag låter mina elever samtala om provsvaren efteråt så att de kan fortsätta utveckla både sitt språk och sina ämneskunskaper.

​

Aktiverande undervisning:�

• Jag inkluderar och aktiverar eleverna i planering och genomförande av undervisningen.
• Jag ger eleverna stort talutrymme med varierade uppgifter.
• Jag ger eleverna rikliga möjligheter till reflektion och interaktion – t ex genom kooperativa modeller, sokratiska frågor och samspel för att lösa kognitiva konflikter.
• Jag låter mina elever samtala med varandra och aktivt använda ämnesbegreppen och ämnesspråket.
• Jag låter mina elever visa sina kunskaper på olika sätt (t ex genom redovisningar, presentationer, texter, samtal, sång, dans, rollspel och skapande).

​

​

• Jag låter mina elever använda digitala verktyg och multimodala uttryckssätt för att visa sina kunskaper (t ex göra en egen podd eller video).
• Jag ger formativ återkoppling som eleverna förstår och som utvecklar deras lärande.
• Jag skapar en tydlig lektionsstruktur (t ex introduktion med samtal om förkunskaper, övning enligt EPA/cirkelmodellen, exit ticket).
• Jag gör det tydligt för eleverna vad som är målet med lektionen och momentet.
• Jag utvärderar min undervisning och låter regelbundet eleverna ge återkoppling på genomförande, svårighetsgrad, upplägg, aktiviteter och innehåll. Jag utgår från utvärderingen i min fortsatta planering så att undervisningen utgår från det aktuella nuläget.

​

Diskussion i grupp 

53

2023-09-06