1 of 5

Grej of the Day

Mary Diana…

2 of 5

grej of the day

En meridian är en stor cirkel genom de geografiska polerna på jorden.

3 of 5

Grej of the day

Linjerna som skär meridianlinjerna kallas breddgrader

1=Breddgrad�2=Nollmeridian

4 of 5

Nollmeridianen går genom Greenwich i London

Grej of the Day

5 of 5

Grej of the day

Länge ansåg fransmännen att nollmeridianen gick genom Paris

Observatoriet på ett vykort ca 1902

Royal Greenwich Observatory

Länge förfäktade man i Frankrike att Paris var den ort varifrån alla ortbestämningar skulle utgå från. Richelieu drev tanken att Världens Ände skulle tas som utgångspunkt. På hans tid (1600-talet) gällde den västligaste udden av Kanarieöarna som Världens Ände. Platsens namn är på franska Ferro , på spanska El Hierro som på Richelieus tid ansågs ligga 20° väster om Paris. På äldre kartor är detta läget för nollmeridianen. Senare har man fastställt läget noggrannare till 20° 43′ 09″ väster om Paris.

När striden om nollmeridianens läge var avgjord till Londons fördel, blev det en uppgift att fastställa hur Paris och London ligger i förhållande till varandra, så att alla gamla kartverk med Paris som referens skulle kunna relateras till det nya, internationella systemet. Efter de första bestämningarna ansågs Paris-observatoriet ligga 7′ 16,4″ öster om Greenwich-observatoriet. Den norske prästen, urmakaren och tusenkonstnären Abraham Pihl byggde en mycket noggrann kronometer, och vid en resa 1785 synkroniserade han kronometern med sann middag i Greenwich. Vid upprepade mätningar kunde han fastställa hur mycket uret drog sig per dygn. Sedan detta var gjort reste Phil med kronometern till Paris och bestämde tidpunkten enligt kronometern för solkulminationen där. Efter korrektion för kronometerns drift kom Pihl fram till ett nytt värde 9′ 19,8″ på avståndet mellan de två städernas observatorier.

Skillnaden mellan det gamla och det nya värdet är 2′ 03,4″ vilket innebär storleksordningen 4 km. Precisionen 0,1″ motsvarar vid ekvatorn ungefär 3 m, vilket kan ge en allmän uppfattning om mätnoggrannheten. Om man ska räkna ut avståndet mellan Paris och London måste man ta hänsyn även till dessas lägen i latitud också, vilket komplicerar beräkningen. Om man som första approximation antar att avståndet går efter en storcirkel så innebär storcirkelekvationen bl a moment att bestämma cosinus för skillnaden mellan två stora och nära lika tal. Detta gör att alla räkningarna måste göras med ett mycket stort antal decimaler. Till detta kommer onoggrannheten vid bestämningen av solkulminationen, som ju också bidrar till osäkerheten på avståndsvärdet.