Källkritik
Vem ska man tro på när allt är så här?
Källkritik i informationssamhället
Det blir allt viktigare att vara källkritisk. Att ha sunt förnuft har alltid varit viktigt, men som det digitaliserade samhället och medielandskapet ser ut har förutsättningarna för att bilda sig åsikter och skapa sig en världsbild förändrats drastiskt.
Tidigare, när det fanns få tv- och radiokanaler och ett ganska litet antal tidningar och det dessutom var mycket svårare att få en bok publicerad utan att ha ett förlag i ryggen var utbudet av information mycket mer begränsat. De som tilläts skriva en faktabok eller uttala sig i medier var ofta sakkunniga experter. Det fanns också mer tid hos förlagen för faktagranskning av böcker och journalister hade mer tid att faktiskt vara ute och observera verkliga skeenden.
Historik
Dagens medielandskap
Skillnaden jämfört med dagens medielandskap är enorm. Allt färre är beredda att betala för sina nyheter vilket gör det ekonomiska läget för pressen väldigt svårt. Det mesta är digitaliserat och tidningarna måste konkurrera med allt annat innehåll på nätet, och dessutom förhålla sig till vårt krympande uppmärksamhetsspann. Radio konsumeras i poddform och möjligheten för enskilda personer att göra sin röst hörd i medieflödet har blivit mycket större.
Vi är medieproducenter
Ett inlägg på Facebook kan få mycket större genomslag än en tidningsartikel bara den är skriven av en person men många följare eller om ämnet och formuleringarna väcker engagemang. Enskilda personer kan lätt ge ut egenfinansierade böcker, vars innehåll inte granskats. Även de större förlagen lägger ansvaret för innehållet i böckerna de väljer att ge ut hos författaren.
Vem som helst kan starta en podd. Vare sig vi tänker på det eller ej publicerar de flesta människor i Sverige sig dagligen via inlägg i sociala medier. Vi delar artiklar, egna tankar och memes i hög takt. Vi läser ibland inte ens igenom de texter vi delar. Ibland räcker det med att rubriken stämmer överens med våra åsikter för att vi ska klicka gilla och dela.
Så vad kokar allt det här ner till?
Ansvaret ligger hos individen.
Samhället och mediernas utveckling har lett till att vi har ett mycket större ansvar som enskilda individer att granska och ifrågasätta det vi läser och hör. Vi kan inte utgå ifrån att det som står i en bok är sant eller att det vi möter på internet är saklig information.
Källtillit
Det betyder inte att vi aldrig ska lita på källor, det finns mycket bra digital information på webben och massor av bra böcker och artiklar att hämta information från, men det gäller att hitta information från de sakkunniga. Från dem som är experter på just det du vill veta mer om. Det gäller att kunna skilja på god journalistik - en faktatext som är skriven för att upplysa om någonting - från information som är vinklad och som vill påverka dig i en viss riktning. Även texter som baserar sig på verkliga fakta kan vara problematiska om de ger en ensidig, ofullständig bild. Det ska vi vara uppmärksamma på likväl som vi ska passa oss för texter som innehåller rena spekulationer eller rykten.
"talk to the experts" by Mai Le
Se till att hålla dig informerad!
Vilka nyhetskanaler använder du?
Nyhetskällor som är seriösa och kostnadsfria
Bekräftelsebias
Vad är det som gör att människor missar att vara källkritiska?
Lathet kan vara en bidragande faktor. Vi nöjer oss ofta med att skapa åsikter utifrån ganska ytlig kunskap, men om vi bortser från det finns det också en tydlig tendens hos oss människor att vilja bekräfta den världsbild och de värderingar vi redan har. Det kallas bekräftelsebias och är befäst inom forskningen sedan 1950-talet. Vi mår bra av att få våra värderingar bekräftade och det gör att vi ser mer av den typen av information, medan vi lägger mindre fokus på det som motsäger det vi tror på.
Forskning inom neurovetenskap visar att vi får ett dopaminpåslag, en kemisk belöning i hjärnan, när detta händer. Det går alltså att se en kemisk process i hjärnan som visar att bekräftelsebias är någonting väldigt grundläggande hos oss och att hjärnans kemi förstärker vår tendens att hålla fast vid en åsikt.
dopamin
Grupptillhörighet och åsikter
Det är först när våra åsikter ifrågasätts som vi tvingas utveckla våra argument och underbygga dem med fakta. Bristen på detta leder till grupptänk snarare än sakligt resonerande. Samtal och debatt mellan oliktänkande är det som driver civilisationen framåt, menar Mercier och Sperber och de betonar betydelsen av institutioner där vi granskar varann via peer review.
Vi är sociala varelser och våra åsikter påverkas av de människor vi har omkring oss. Evolutionärt har det gynnat oss att kunna fungera tillsammans i en grupp. Men enligt Mercier och Sperber som ligger bakom boken ”Förnuft och fördom - varför vi tänker som vi gör” är inte samtal med andra som tänker likadant som oss det som utvecklar vårt förnuftiga tänkande bäst.
Eftersom vi vill att civilisationen ska gå framåt och att vi ska kunna tackla de utmaningar vi står inför både nationellt och globalt måste vi värna om den nyanserade debatten.
Det innebär att vi måste våga öppna oss, lyssna på andra och faktiskt vara beredda att ändra våra åsikter om det finns skäl att göra det, samtidigt som vi hela tiden strävar efter att underbygga våra åsikter med fakta och behålla vårt kritiska tänkande.
Vad har vi då för verktyg för att lyckas vara källkritiska?
De källkritiska kriterierna
Vad får bristande kritiskt tänkande för följder i världen/samhället?
Konsekvenser
Konspirationsteorier får fäste.
Exempel:
Vaccin är farligt - konsekvens: Mässling ökar i världen.
En viktig anledning till att den här konspirationsteorin finns är att en artikel som visade på samband mellan vaccinationer och autism publicerades i det vetenskapliga tidskriften the Lancet 1998. Den visade sig efter granskning vara en bluff och har dementerats, men myten är seglivad.
En vän delade det här inlägget med mig på Facebook➡️
Exempel: Bland konspirationsanhängare i USA finns föreställningar om att kända personer är pedofiler - på senare tiden särskilt inom Qanon-rörelsen. Inom Qanon tror man att det finns en person kallad Q som sitter på sanningen om USA och att den är att det finns en pedofilring där Oprah Winfrey, Hilary Clinton mfl ingår där de dricker blod från barn för att hålla sig unga. Donald Trump är den som ska rädda USA från denna hemska samling barnplågare tror de.
Konsekvenser: Attentat som Pizzagate (där en man öppnade eld inne på en pizzeria i Washington DC eftersom han var övertygad om att den användes av en grupp pedofiler). Stormningen av Kapitolium visar att det till och med lett till våldsamma upplopp där människor dött.
När fler vänder sig bort från vad forskningen säger får vi allt mer skilda världsbilder vilket betyder att vi inte bara oense om hur problem ska lösas utan vilka problemen är och vad som är verkligt.
Exempel: Klimathotet är kraftigt överdrivet bland forskare. Konsekvens: Arbetet med att förhindra global uppvärmning etc. bromsas.
Exempel: Valet i USA var riggat. En stor grupp människor lyssnar till Donald Trump när han påstår att han inte egentligen förlorat valet trots att alla medier rapporterar om en demokratisk och rättfärdig valseger för Joe Biden, trots att det varken finns tecken på att det förekommit valfusk, eller att de som påstått det kunnat framföra några sådana bevis när det prövats rättsligt. Konsekvens: Tilltron till demokratin urholkas.
Det mest extrema exemplet: Flat Earth Society. Det skapas grupperingar av människor som ifrågasätter vetenskap helt. Hur otroligt det än låter så finns det människor som helt seriöst menar att jorden är platt. Konsekvens: Risken är att vi bara skrattar bort det hela, men det är en skrämmande utveckling som avslöjar mycket om vår tid, även om just den här konspirationsteorin kanske inte får några större konsekvenser för samhället i stort.
Ett aktuellt exempel från Sverige:
En manifestation kallad “Tusenmannamarsen” hölls i Stockholm 7 mars 2021 där hundratals människor protesterade mot coronarestriktionerna. Initiativtagaren var en 30-årig man som driver ett hälsoföretag i Stockholm.
Han anser inte att den överdödlighet som vi haft 2020 motiverar coronarestriktionerna, kallar pandemin för ett påstående och anser inte att det finns data som stödjer att vi skulle behöva extra förbud mot folksamlingar i år.
I folksamlingen syntes människor med skyltar med skiftande budskap - vissa tydligt konspiratoriska. På dem kunde man bland annat läsa: “”Pandemin” ett “bedrägeri” som förstör samhället” och “Svenskarna är sjuka stoppa 5G” och “statens och mediernas propaganda är det verkliga viruset”. En kvinna bar skyltar med texten ”Återvandring nu!” med avsändaren Alternativ för Sverige. Även antisemitiska budskap syntes i folkhavet. Det alltså människor med väldigt spridda åsikter som dragits till den här manifestationen.
Bild: EPA-EFE/All Over Press
Bild: STELLA Pictures / ddp / All Over Press
Slutligen lite tankar kring förvrängda bilder och filmer
En utmaning i det nya medielandskapet som säkerligen bara kommer att bli större i framtiden är fejkade bilder och filmer. Vi måste vara vaksamma även på det. Tekniken för att förvränga även rörliga bilder och mänskliga röster blir allt bättre.
Deep fake - vad är det? Det är en mjukvara som lär sig ett ansikte och som gör att man kan lägga in någons ansikte i rörliga bilder.
På futureoffakenews.com kan du hitta exempel. Bland annat det här klippet från BBC.
Vid frågor kontakta oss i biblioteket via:
tg.bibliotek@botkyrka.se
Källor
Åsa Wikfors förord i “Förnuft och fördom” av Hugo Mercier och Dan Sperber.
Andrew Huberman, professor i neurovetenskap vid Stanford universitetet. Citat från podden ”Good for you”. (Se bilaga 1.)
Källor DN “Sjukvårdschefen:”Demonstrationen är en förolämpning mot de sjuka”” Gustav Olsson, Alexandra Carlsson Tenitskaja. Publicerad 7/3 2021 DN.se
ETC “Antisemitism och klimatförnekelse i pandemiprotest” Joakim Medin, publicerat 9 mars 2021 i Dagens ETC.
Expressen “Arrangörens ord efter våldsamma massmötet” Johan Ronge 8 mars 2021 Expressen.se
Illustrerad vetenskap nr 4 2018 s. 18-37 TEMA: FAKE NEWS
Bilaga
“Beliefs are actually attached to the reward system, the dopamine-system. So when people see evidence of something they already believe, it’s like a drug hit for them. The confirmation bias goes way beyond just -I see more of what I expect or of what I believe. Beliefs actually have their own intrinsic reward. And if people out there are saying -Oh well of course it does. But no this actually means that you are reinforcing beliefs through a chemical system that leads you to see that your beliefs are actually more chemically powerful to you than other peoples beliefs.” Andrew Huberman, professor i neurovetenskap vid Stanford universitetet. Citat från podden ”Good for you”.