1 of 18

SALUTOGENES

KASAM

Monika Eriksson

Specialpedagog

Vuxenutbildningen

monika.eriksson@borlange.se

- Vad kommer ni att tänka på när ni hör dessa begrepp?

2 of 18

Det salutogena perspektivet

Salutogenes kommer ifrån grekiskan och betyder ”Hälsans ursprung”, detta innebär att man försöker hitta och utveckla de faktorer som skapar hälsa.

3 of 18

Varför ?

Inom traditionell medicin har man alltid letat efter orsaker till sjukdom.

• Ett salutogent arbetssätt kännetecknas av att man tar tillvara det som fungerar och stärker individen, man ser möjligheter, styrkor, tillgångar, positiva egenskaper lyfts, man uppmuntrar och arbetar för att stärka individens tro till sin egen förmåga. Det salutogena arbetssättet är ett lösningsfokuserat arbetssätt.

4 of 18

Aaron Antonovsky (1923- 1994) Amerikansk-israelisk professor i medicinsk sociologi��• Han gjorde en studie på kvinnor i klimakteriet och fascinerades av en grupp judiska kvinnor som överlevt terrorn i andra världskrigets koncentrationsläger utan att ta någon större skada. ��• Han började då sin forskning kring salutogena faktorer.

5 of 18

Maskrosbarn ”problembarn”��• Svåra uppväxtförhållanden och liv kantat av traumatiska händelser. ��• I salutogen forskning har man intresserat sig mycket för dessa barn och hur de lyckas klara av sin situation. ��• Vad är det som gör att dessa barn trots sin tuffa uppväxt lyckas skapa en stark identitet och klara sig bra i livet.

6 of 18

Salutogena faktorer ”friskfaktorer”

• Saker hos individen och omgivningen som har en skyddande effekt.

• Dessa faktorer kan jämföras med en krockkudde eller en cykelhjälm, om olyckan är framme blir inte skadorna så stora.

• På samma sätt blir inte skadorna så stora vid en svår uppväxt eller traumatiskhändelser om individen har dessa faktorer i sin närhet.

• Salutogena faktorer finns i individen, i familjen, i det sociala nätverket bland annat.

• Stödjande faktorer hos maskrosbarn som antas ha haft stödjande inverkan på deras hälsa är socialt stöd, starkt självförtroende och motivation.

7 of 18

KASAM – känsla av sammanhang

• Aaron Antonovski kom fram till att det finns något speciellt

hos de individer som klarar sig bra trots svåra förhållanden.

• Han fann att de har en ”känsla av sammanhang”.

• Deras sätt att hantera livet gör dem till en naturlig del i ett

större sammanhang.

Rektors salutogena ledarskap skapar ökad prestation hos lärarna vilket gör att eleverna får högre betyg.

  • Salutogen ledare

KASAM

  • Begriplighet: Tydliga roller
  • Hanterbarhet: Stöd, inflytande och delaktighet
  • Meningsfullhet: Relationer

8 of 18

Salutogena perspektivet �Fokuserar på vilka faktorer som orsakar och påverkar hälsa mer än själva sjukdomen.

Tre grundkomponenter som finns hos individen och som ökar chanserna till välmående

Jag vill

Jag vet

Jag kan

Balans mellan resurser och påfrestningar

9 of 18

Begriplighet �

• Begriplighet handlar om att man upplever

sig själv och omvärlden som strukturerad,

begriplig och förutsägbar.

• Man har alltså en viss förståelse om hur man själv och omgivningen fungerar.

• Här finns ingen känsla av kaos.

10 of 18

Hanterbarhet

  • Man har dom resurser som behövs för att kunna hantera sin omvärld, inom sig eller i sin omgivning.

  • Man har tilltro till sin egen förmåga att lösa problem och lägger inte över kontrollen på andra.

  • Man ser sig inte som ett offer utan som herre över sitt eget liv.

11 of 18

Meningsfullhet

  • Man är delaktig i sitt egna och i andras liv.

  • Man har betydelse.

  • Man får något meningsfullt tillbaka genom sin medverkan.

12 of 18

Jag är inget offer

Jag har koll på läget

Mitt välmående är ingen annans ansvar

Livet är spännande

Det här kan jag hantera!

Jag kan påverka mitt eget liv!

Det är bara jag som kan göra mig lycklig

HÖG

KASAM

Hög känsla av sammanhang ger hög prestation.

Hög känsla av sammanhang ger minskad stress.

13 of 18

Ett holistiskt arbetssätt

• Ett helhetsperspektiv där man ser på alla aspekter och faktorer som påverkar hälsan.

• När man mår dåligt är det lätt att fastna i detaljer som exempelvis en ömmande tå.

• Man ser istället till helheten.

• Istället för att fokusera på det som är dåligt så försöker man istället se helheten och hur mycket som trots allt är bra.

14 of 18

Se saker från den ljusa sidan

• Man försöker se det positiva.

• En tonåring som har stränga, tjatiga föräldrar kan vara glada att de har föräldrar som bryr sig.

• En del saker har inte något positivt i sig, men då får man försöka se allt annat positivt i sitt liv.

15 of 18

Självkänsla /självförtroende �

  • Självkänslan är individens bedömning av sig själv. Är man tillräckligt bra? Duger man?
  • Självförtroende är individens förtroende för den egna förmågan. Hur mycket klara man av? Kommer man att lyckas eller misslyckas?
  • Bägge dessa har visat sig vara viktiga salutogena faktorer.

16 of 18

Självkänsla och självförtroende hänger inte alltid ihop.

  • En person kan ha lågt självförtroende (det här klarar jag inte) men hög självkänsla (men jag accepterar det och tycker att jag är bra ändå).

  • En annan person kan ha högt självförtroende (det här fixar jag lätt som en plätt), men ändå ha låg självkänsla ( men jag duger ändå inte, jag är ändå inte tillräckligt bra).

  • Självkänsla = Att vara
  • Självförtroende = Att göra

17 of 18

• Man kan stärka sin självkänsla och självförtroende.

• Alla är bra på något.

• Genom att uppmärksamma individer och ge dem bekräftelse och återkoppling, visar man att de duger som de är.

18 of 18

Tack för att ni lyssnat!

Monika Eriksson

Specialpedagog

Vuxenutbildningen

monika.eriksson@borlange.se