1 of 7

Tredelad åldring

ledtråd

Insekter

2 of 7

Crazy But Yet Creative Illustrations by Christoph Niemann ᴷᴬ

insecta

Entomologi

29 grupper

1 mm - 33 cm

1 mg - 55 gr

växtätare, rovdjur, �parasiter, allätare

Insekter är en klass inom leddjuren och utgör den artrikaste djurgruppen bland landdjuren. Det vetenskapliga namnet, insecta, kommer från latin och betyder “uppdelat” [i tre delar],

Vetenskapen som ägnar sig åt insekter kallas för entomologi och en forskare som studerar insekter kallas för entomolog.

Insekterna delas in i 29 större grupper, så kallade ordningar, som i sin tur delas in i lägre enheter. Insekterna är framgångsrika och lever i de flesta miljöer.

Deras storlek och utseende varierar mycket. Kroppslängden är från bara någon millimeter till 33 centimeter, vingbredden från någon millimeter till dryga 30 centimeter hos de största fjärilarna och kroppsmassan från något milligram till 55 gram.

En del är växtätare, andra är rovdjur eller parasiter och vissa är allätare.

3 of 7

växelvarm

tredelad hård kropp

sex ben

facettögon

vingar/vinglösa

trakéer

metamorfos

kännetecken

Kännetecken

Att insekter är växelvarma gör att de inte behöver lika mycket föda som om de hade varit jämnvarma.

Insekternas hud är täckt med ett mer eller mindre förhårdnat hudskelett (kutikula) som består av kitin. Kroppen är sammansatt av tre tydligt skilda avdelningar: huvud, mellankropp och bakkropp.

Benen, som i antal aldrig överstiger tre par hos fullbildade insekter, men kan vara färre, genom att ett benpar förkrympt, sitter bara på mellankroppen. Sällan finns förkrympta ben på bakkroppen.

Huvudet, som består av flera sammanvuxna leder, bär antenner, munverktyg och ögon.

De flesta fullvuxna insekter är utrustade med ett eller två par vingar. De främre sitter alltid på andra leden av mellankroppen och de bakre på tredje leden. Ibland är ett eller bägge vingpar förkrympt och ibland finns inga vingar alls, till exempel hos arbetsmyror. Varje vinge består av två med varandra sammanvuxna kitinhinnor, som hålls utspända av förgrenade kitinlister.

Insekter nyttjar generellt inte aktiv andning utan låter luften gå in och ut passivt genom öppningar på kroppen. Det finns olika andningssytem bland insekter. Ett kallas för trakéer och består av rörformiga gångar som fylls med luft. Ett annat system kallas för boklungor och består av ihåliga blodfyllda lameller som ligger parallellt, som sidorna i en bok.

Eftersom insekter inte har ett aktivt andningsorgan har de inte heller någon näsa.

Metamorfos ofullständig ägg-larv/nymf-vuxen fullständig ägg-larv-puppa-vuxen

4 of 7

förhistorisk

350-400 miljoner år sedan

fossil

nästan 70% av alla djur

Carl von Linné

pollinerar

nyttodjur

skadedjur

Historia

Insekter har existerat i miljontals år och av jordens idag omkring 1,335 miljoner kända djurarter utgör insekterna cirka 0,9 miljoner. (knappt 70%)

Enligt Unga fakta under Silur-Devon

Den äldsta kända fossila insekten är en hoppstjärt (Rhyniella) som levde under devon (för 400 miljoner år sedan). Den var redan av modern typ och ger inga antydningar om hur en ursprunglig insekt kan ha sett ut. (NE)

Systemet med zoologisk klassificering i sin nuvarande form härrör från 10:e upplagan av Carl von Linnés verk Systema naturae per regna tria ordines, genera, species, cum characteribus, differemtiis, synonymis, locis. Orsaken har Sandhall (1973) på ett enkelt och elegant sätt förklarat:

"För att bringa reda i naturens myller av olika djur har man inordnat dem i ett antal systematiska kategorier.

Insekter som pollinerar är en förutsättning för fruktodling världen över och exempelvis honungsproducerande bin och silkesmask är insekter som används som nyttodjur. Andra insekter betraktas som skadedjur, exempelvis parasiter som löss och vägglöss, sjukdomsbärare som myggor och flugor, och insekter som förstör eller försämrar jordbruksproduktion som exempelvis gräshoppor.

5 of 7

6 of 7

film

insektsmarknad, Thailand

snacks

tidningsartikel

Framtidens mat?

7 of 7

http://pixabay.com/

http://sv.wikipedia.org/

http://www.nrm.se/

Källor

http://www.ungafakta.se/

http://www.ne.se/