Undervisningens kvalitet

Vad gör en skicklig lärare

​

Fredrik Strandgren, enhetschef kvalitet, analys, innovation, digitalisering

Samarbetskultur leder till undervisning av högre kvalitet

Mindre skicklig

Genomsnitts skicklig

Proffs

​

”Mindre skickliga lärare gör lika bra ifrån sig som genomsnittskickliga lärare”

(Hargreaves & Fullan, 2013)

​

I en god samarbetskultur

Får läraren

1. Lösa svåra problem i undervisningen tillsammans med andra
2. Ingå i något som är större än dem själva
3. Stöd
4. Diskutera idéer
5. Återkoppling
6. Testa nya idéer och göra misstag

​

​

​

​

Har läraren

Goda relationer med kollegor som präglas av förtroende och närhet

​

​

Vinner läraren i

självförtroende, engagemang och lärande

​

Har kollegiet lyckats hålla ihop under det besvärliga inledningsskedet av utvecklingsinsats

​

Genom

kollegors puffar och stöd

Det går bara att förbättra elevers resultat genom att förbättra undervisningen

Lärares kunskaper behöver fördjupas om de ska organisera en undervisning som leder till att ökat lärande hos elever.

​

How the Worlds Best-Performing School Systems Come Out on Top

Michael Barber, Mona Morched

Fördjupandet av kunskaper kräver att lärarna utvecklar kunskap genom att

• Planera tillsammans
• Observera varandras undervisning
• Ifrågasätta sin och andras undervisning
• Hjälpa varandra att  bli bättre

​

Svensk skolkultur utmanar

Skillnad i undervisningskvalitet

​

1,5

​

0,5

​

Varierar i högre grad inom en skola än mellan skolor

​

(Samuelsson, 2024)

Läsårs lärande skapt de tio procent av lärarna som skapar minst lärande

Läsårs lärande skapar de tio procent skickligaste lärarna

Huvudmannens definition av ett gott pedagogiskt ledarskap (VT 2021)

• Lärandemiljö
• Anpassning
• Struktur
• Återkoppling

​

​

​

Undervisning av hög kvalitet

Elever som är engagerade och framgångsrika i att lära sig viktiga saker

​

Skolverket

​

​

Undervisningskvalitet = studiero?

• Studiero mer än bara lugn och ro i klassrummet

​

• Studiero = Det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen (Skolverket)

​

• I Metaanalys från Skolforskningsinstitutet 2021angående studiero lyfts

​

• Vikten av lärares relationsbyggande förmåga
• Elever tillförsäkras det stöd och de utmaningar de behöver klassrummet
• Tydliga ramar och strukturer

​

​

​

Analys av undervisningens kvalitet

Verktyg för analys av undervisningens kvalitet

​

Självskattning – Observation-Reflektion

Verktyg för analys och rapport av utbildningens kvalitet - Intranät Umeå kommun (umea.se)

30 grundskolor, 692 lektioner

​

Undervisningsskicklighet i praktiken

10 dimensioner som leder till ökat lärande

​

Återkommande i forskningen:

- Över tid och även på senare tid

​

​

7 Lärarens ledarskap i klassrummet

​

​

• Läraren är kunnig och engagerad

​

• Lärare har ett tydligt, utvecklande, positivt och relationsskapande ledarskap

Arbetar med positiv förstärkning som främsta medel för utveckling men

kontroll, belöning och sanktioner används i situationer där det är mest framgångsrikt

​

• Läraren återspeglar värdegrunden i vardagen med ett professionell förhållningssätt

​

(Steinberg & Sourander, 201o; Håkansson & Sundberg, 2012; Samuelsson, 2017; Håkansson & Sundberg, 2023, Blossing, 2004; Ohlsson, 2011; Hejlskov Elvén, 2014; Hageskog & Gerrevall, 2019). Larsson & Kallenberg, 2006; Andersson, 2019; Karlberg & Samuelsson, 2021).

Ca 85 % Tydligt och anpassat, hälften av dessa med fokus på att inspirera och motivera�

7 Lärares ledarskap

1 Mål som utgångspunkt för lärande

​

​

• Läraren visar tydliga lärandemål för varje lektion, kompletterade med språkliga mål

​

• Läraren kontrollerar att eleverna har förstått vad som ska läras under lektionen.

​

​

​

(Mager, 1989; Gibbons, 2012; Wiliam, 2013; Hajer & Meestringa, 2014; Marton, 2015; Kaya, 2016).

(Klapp, 2015; Robinson, 2015; Ryve m.fl., 2016).

(Höög & Johansson, 2014; Carlgren, 2015; Hirsh & Segolsson, 2019; Karlberg & Samuelsson, 2021). (Lundahl, 2011; Crehan, 2018; Hattie & Zierer, 2019; Tengberg, 2022).

Lärandemål saknas på 60 % av lektionerna�

1 Mål som utgångspunkt för lärande

Uppgift (Axelkompis) Tycker du att det är svårt att skapa lärandemål?

2 Lärandemiljö

​

​

​

• Ständigt pågående relationsbyggande mellan lärare – elever, elever-elever samt

​

• Fokus på lärande

​

”Tillåtande klassrumsklimat där både lärare och elever tydligt visar att här vill de vara”

”Engagemang och passion smittar”

​

”Felsvar inte ett misslyckande”

​

”Eleverna är aktiva, inte passiva mottagare”

​

(Dysthe, 1996; Carlgren, 2015; Andersson, 2019). (Crehan, 2018) (Andersson, 1999; Maunula m.fl., 2011; Hattie & Yates, 2014; Hirsh, 2017; Samuelsson, 2017). (Nottingham, 2013; Håkansson & Sundberg, 2016; Crehan, 2018; Wahlström, 2019). (Dysthe, 1996; Hirsh, 2017; Hageskog & Gerrevall, 2019).

Fokus- men på att göra, inte att lära!

Uppgift (Axelkompis): Vad tänker du om att fokuset sällan var på lärande?

2 Lärandemiljö

3 Elevernas delaktighet i lärandet

​

​

• Läraren planerar för delaktighet

​

• Läraren låter eleverna träna på att lära och ta ansvar för lärandet (par/grupp)

​

• Eleverna ges möjlighet att ha synpunkter på lektionen/undervisningen och läraren ändrar när det är lämpligt

​

• Eleverna har mest talutrymme

​

​

​

(Ogden, 2005, Gibbons, 2010; Wiliam, 2013; Körling, 2015). (Steinberg, 2011; Mitchell, 2015; Fohlin m.fl., 2017; Jönsson, 2017, Carlgren & Marton, 2000; Wiliam, 2013; Hattie & Clarke, 2019,Carlgren & Marton, 2000; Dysthe, 2001; Sjöström & Tyson, 2022, Carlgren & Marton, 2000; Wiliam, 2013; Hattie & Clarke, 2019) dering av lärandet (Steinberg, 2011; Mitchell, 2015; Fohlin m.fl., 2017; Jönsson, 2017)

Under cirka 75 procent av lektionerna var eleverna delaktiga och tog ansvar för sitt lärande!�

3 Elevernas delaktighet i lärandet

4 Synligörande av lärande

​

​

​

• Läraren låter eleverna får reflektera över vad de lärt under lektionen/arbetsområdet

​

• Läraren reflekterar över lärandet tillsammans med sina elever, med fördel i klassrumssamtal.

​

• Läraren anpassar den fortsatta undervisningen och arbetsformerna kopplat till hur väl lärandemålen uppfyllts under lektionen

​

​

(Maunula, m.fl., 2011; Klapp, 2015; Marton, 2015: Ryve, Hemmi och Kornhall, 2016, Nottingham, 2013; Timperley, 2013; Hattie m.fl., 2018; Wahlström, 2023). (Klapp; 2015; Hattie & Clarke, 2019; Hattie & Zierer, 2019). Wiliam, 2013; Marton, 2015; Ryve m.fl., 2016; Wahlström, 2023)

Under endast cirka 20 procent av lektionerna reflekterar läraren över lärandet tillsammans med eleverna�

4 Synligörande av lärande

Uppgift (Axelkompis): Hur ofta fick dina elever reflektera över vad de lärt förra veckan?

5 Användning av respons för lärande

​

​

• Läraren använder respons på ett sätt som både utvecklar elevernas lärande och sin undervisning

​

​

• Läraren kontroller att eleverna får respons som de förstår, som på så sätt blir användbar för dem.

​

• Läraren låter eleverna träna på att ge kamratrespons, vilket ger både elever och läraren ökade möjligheter att ge stöd och hjälp

​

​

(Wiliam, 2013, Wiliam, 2016; Bryk m.fl., 2018; Crehan, 2018, (Jönsson, 2017; Lee & Kroksmark, 2017; Hattie & Clarke, 2019). (Hattie & Yates, 2014; Lee & Kroksmark, 2017; Hageskog & Gerrevall, 2019).

Under cirka 50 procent av lektionerna fick eleverna respons av läraren på ett sätt som utvecklar deras lärande�

​

​

5 Användning av respons för lärande

6 Lärarens planering och genomförande

​

​

• Läraren har en tydlig skriftlig planering

​

• Planeringen finns i anpassad form tillgänglig för eleverna, som stöd för deras arbete och lärare

​

• Läraren har planerat tillsammans med andra lärare

​

​

​

​

​

(Håkansson & Sundberg, 2012; Hargreaves &Fullan, 2013; Timperley, 2013; Hajer, M & Meestringa, T, 2014). (Hargreaves & Fullan, 2013; Hirsh, 2017; Samuelsson, 2017, (Håkansson & Sundberg, 2012; Hattie & Zierer, 2019; Karlberg & Samuelsson, 2021). (Pihlgren, 2017; Crehan, 2018; Wahlström, 2023).

75 % väl genomförd och 35 % med synlig koppling till styrdokumenten�

​

​

6 Lärares planering och genomförande

Uppgift (Axelkompis): Hur många gånger har du planerat lektioner tillsammans med en kollega under februari?

8 Stöd till elever med olika behov

​

​

Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Lgr 22, s. 14)

​

• Läraren vet var de olika eleverna befinner sig kunskapsmässigt

​

• Läraren differentierar sin undervisning så alla elever har möjlighet att nå målen för lektionen, (även om detta kan ske i olika utvecklingssteg)

​

• Elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling utmanas (Samarbetsgrupper/par)

​

• Läraren frågar eleverna hur lärandet fungerade med den undervisning som erbjöds under lektionen

​

(Andersson, 1999; Pihlgren, 2013; Timperley, 2013; Hageskog & Gerrevall, 2019). (Wiliam, 2013, 2016; Håkansson & Sundberg, 2016; Sjöström & Tyson, 2022). (Andersson, 1999; Hirsh, 2017, 2020; Wallberg, 2019). (Timperley, 2013; Hattie & Yates, 2014; Ryve m.fl., 2016). (Hattie & Yates, 2014; Crehan, 2018; Hageskog & Gerrevall, 2019).

93 % av lektionerna anpassade till olika elevers behov�Dimension med störst skillnad mellan F-6 och 9�Lektion planerad så att alla elevers behov är tillgodosedda (40 % jmf 20 %)

8 Stöd till elever med olika behov

Reflektion: Kan detta bidra till att frånvaron är dubbelt så hög i åk 7 jämfört med åk 6?

9 Rutiner

Väl intränade och accepterade rutiner frigör tid och möjliggör ökat lärande. Effektiva och tränade rutiner betyder dessutom ofta mer för en klass än ytterligare en vuxen i klassrummet (Pihlgren, 2017; Crehan, 2018; Rönnström & Johansson, 2018; Tengberg, 2022).

​

• Läraren utgår från en övergripande rutin avseende hur lektionen är strukturerad

​

• Exempel på vardagsrutiner är rutiner vid lektionens start och slut. Rutiner vid byten av moment. Rutiner för att säkerställa att alla uppfattat rätt när klassen får en ny uppgift. Rutiner för arbeten i grupp eller par och rutiner vid redovisningar av olika uppgifter

​

• Läraren tränar eleverna att följa rutinerna

​

​

​

​

Under endast 31 procent av lektionerna i F–6 respektive 18 procent i 7–9 använde läraren stödjande rutiner som var tränade.

9 Rutiner

Uppgift (Axelkompis): Vad tror du det beror på att det är så vanligt att eleverna inte får träna på stödjande rutiner?

10 Samarbetslärande

​

​

• Samarbetslärande en outnyttjad resurs när det gäller att hjälpa och stötta
• Alltför ofta arbetar eleverna enskilt och får enbart stöd och hjälp av läraren
• Många elever sitter inaktiva under perioder när de väntar på att få hjälp av sin lärare

​

• Läraren tränar/utbildar eleverna i samarbetslärande.

​

• Läraren ansvarar för att styra vilka elever som ska lära tillsammans samt styr eleverna till att träna att arbeta i olika roller

​

​

(Sahlberg & Leppilampi, 1998; Dysthe, 2001; Gibbons, 2012: Marton, 2015; Lundgren, Säljö & Liberg, Red., 2020). (Körling, 2015; Kagan & Stenlev, 2017). (Håkansson & Sundberg, 2012). (Håkansson & Sundberg, 2016; Wiliam, 2013; Hattie & Zierer, 2019). (Dysthe, 2001; Mitchell, 2015; Wahlström, 2023). (Klapp, 2015; Crehan, 2018; Fohlin & Wilson, 2018).

Under cirka 60 procent av lektionerna arbetade eleverna främst individuellt/ensamma

10 Samarbets-

lärande

Uppgift: (Axelkompis)Vad tror du det beror på att eleverna främst får arbeta individuellt/ensamma?

​

​

​

1. Strukturerade lektionsobservationer utifrån lärandematris

​

• Individuell reflektion över undervisningsskicklighet i relation till sin undervisning

​

• Kollektiv reflektion över undervisningsskicklighet i relation till vår undervisning

Samarbetskultur leder till undervisning av högre kvalitet

Mindre skicklig

Genomsnitts skicklig

Proffs

​

”Mindre skickliga lärare gör lika bra ifrån sig som genomsnittskickliga lärare”

(Hargreaves & Fullan, 2013)

​

I en god samarbetskultur

Får läraren

1. Lösa svåra problem i undervisningen tillsammans med andra
2. Ingå i något som är större än dem själva
3. Stöd
4. Diskutera idéer
5. Återkoppling
6. Testa nya idéer och göra misstag

​

​

​

​

Har läraren

Goda relationer med kollegor som präglas av förtroende och närhet

​

​

Vinner läraren i

självförtroende, engagemang och lärande

​

Har kollegiet

Lyckats håll ihop under det besvärliga inledningsskedet av ett utvecklingsarbete genom

kollegors puffar och stöd