1 of 43

Riktade hälsosamtal

En metod med syfte att förebygga hjärt- kärlsjukdom och typ 2 diabetes genom hälsosamma levnadsvanor

2 of 43

Syftet är att förebygga hjärtkärlsjukdom och typ 2 diabetes

Riktade hälsosamtal är en evidensbaserad metod för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor i syfte att kunna erbjuda stöd till förändring

Vad är syftet med riktade hälsosamtal?

3 of 43

  • Genomförs integrerat i primärvården
  • Fokuserar på hälsosamtalet utifrån personcentrerad samtalsmetodik
  • Visuellt pedagogiskt hjälpmedel används (hälsokurvan och stjärnprofil)
  • Baseras på medicinsk evidens för hjärt-kärlprevention
  • Uppföljning enligt manual/metodstöd

Vad utmärker riktade hälsosamtal?

4 of 43

Det är viktigare att många med låg till måttlig risk ändrar sig lite än att några få med hög risk ändrar sig mycket.”

Huvudparten av all hjärt-kärlsjukdom inträffar i en majoritet av befolkningen som har låg till måttlig ökad risk för att insjukna, medan de med hög risk är en betydligt mindre grupp.

Preventiva paradoxen

5 of 43

90% av alla hjärtinfarkter kopplas till 9 riskfaktorer

  • Höga blodfetter
  • Rökning/tobak
  • Psykosociala faktorer
  • Högt blodtryck
  • Diabetes typ 2
  • Bukfetma
  • Lågt intag grönsaker, frukt
  • Alkoholintag
  • Fysisk inaktivitet

Hälsokurvan

6 of 43

Stjärnprofilen

7 of 43

Regioner som genomför RHS:

Region Norrbotten

Region Gävleborg

Region Östergötland

Region Skåne

Region Jämtland/Härjedalen

Region Kronoberg

Region Västerbotten

Region Västernorrland

Region Jönköpings län

Region Dalarna

Region Sörmland

Region Västmanland

Region Halland

Region Örebro

Regioner som inte genomför RHS, pilotprojekt pågår:

Region Stockholm

Regioner som inte genomför RHS:

Region Västra Götaland

Region Blekinge

Region Gotland

Region Värmland

Region Kalmar

Riktade hälsosamtal (RHS) - nationellt

8 of 43

  • Grundutbildning i metoden riktade hälsosamtal
  • Grundutbildning i motiverande samtal
  • Årlig fortbildning
  • Manual, metodstöd
  • Metod- och kompetensstöd

Vad behövs för att genomföra ett hälsosamtal?

9 of 43

Medicinskt utbildad och legitimerad, distriktssköterska eller sjuksköterska, läkare, dietist, arbetsterapeut och fysioterapeut.

Vem kan genomföra hälsosamtal

10 of 43

Hur går det till?

Innan hälsosamtalet

Inbjudan via telefon ,per post eller digitalt

Frågor om levnadsvanor, ärftlighet, livssituation och upplevd hälsa

Prover tas (t.ex. blodfetter, blodsocker)

Efter hälsosamtalet

Erbjudande om uppföljning vid behov och om önskemål finns

Erbjudande om hänvisning/remiss till annan resurs vid behov

Under hälsosamtalet

Mätningar (t.ex. blodtryck, vikt, längd, midja, stuss)

Grafiskt pedagogiskt hjälpmedel skapas (Stjärnprofil, Hälsokurva)

Personcentrerat hälsosamtal genomförs

Råd och stöd vid behov

11 of 43

…..med avseende på

  • Levnadsvanor
  • Biologiska riskfaktorer
  • Hjärt-kärlsjukdom
  • Diabetes
  • Mortalitet

Vad händer efter ett hälsosamtal?

12 of 43

Slutrapport:

Systematisk kunskapsgenomgång

av den svenska modellen för Riktade hälsosamtal

SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN

Nationellt system 

för kunskapsstyrning 

Hälso- och sjukvård

SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN

Nationellt system 

för kunskapsstyrning 

Hälso- och sjukvård

Nationellt system 

för kunskapsstyrning 

Hälso- och sjukvård

SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN

Nationellt system 

för kunskapsstyrning 

Hälso- och sjukvård

SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN

13 of 43

Slutsats

Nationellt system 

för kunskapsstyrning 

Hälso- och sjukvård

SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN

Nationellt system 

för kunskapsstyrning 

Hälso- och sjukvård

SVERIGES REGIONER I SAMVERKAN

14 of 43

Systematisk översikt av evidensen för RHS enligt svensk modell

  • Inkluderar:
    • Hälsokurvan från Jönköping
    • Stjärnprofilen från Västerbottens Hälsoundersökningar
    • Samtidiga samhällsinriktade insatser
  • Visade positiva effekter på:
    • Total dödlighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdom
    • Blodtryck, kolesterol, fasteblodsocker, midjemått, BMI
    • Matvanor

15 of 43

  • Sammantagen bedömning:
    • Interventionen som helhet gav stora hälsoeffekter och effekter på dödlighet
    • Välgjorda observationsstudier
    • ”Måttlig tillförlitlighet” (evidensstyrka) pga svårt utföra randomiserade kontrollerade studier på intervention avsedd att påverka hela samhället

Systematisk översikt av evidensen för RHS enligt svensk modell

16 of 43

Två och ett halvt år efter hälsosamtal hade:

  • 22% av rökarna slutat röka
  • 17% av kvinnorna och 19% av männen minskat intaget av hårda fetter (mättat fett/transfett)
  • Andelen kvinnor med måttlig till hög fysisk aktivitet ökat från 77% till 95%

Deltagare som förbättrade sin mat- eller motionsvanor förbättrade även sina värden för BMI, midja-stusskvot och kolesterol

Lingfors H, Lindström K, Persson LG, Bengtsson C, Lissner L. Lifestyle changes after a health dialogue.

Results from the Live for Life health promotion programme. Scand J Prim Health Care. 2003 Dec;21(4):248-52.

Vad händer efter ett hälsosamtal?

17 of 43

Utveckling av riskfaktorer

  • Jämförelse mellan Västerbotten och Norrbotten 1994-2014
  • Län med respektive utan Riktade Hälsosamtal
  • Åldrar 25-74 år, N=6600, deltagande 75%

  • Blodtryck, blodsocker och rökning förbättrades snabbare i Västerbotten

Eur J Prev Cardiol. 2018 Jan 1:2047487318778349. doi: 10.1177/2047487318778349

Vad händer efter ett hälsosamtal?

18 of 43

I fyra kommuner i Skaraborg där man erbjudit hälsosamtal fem år tidigare sågs jämfört med fyra kommuner som inte erbjudit hälsosamtal en signifikant gynnsammare utveckling med avseende på:

  • Vikt
  • Midjeomfång
  • Blodtryck
  • Kolesterol
  • Metabol profil

Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Bengtsson C, Lissner L. Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only results from the Live for Life health promotion programme. Prev Med. 2009 Jan;48(1):20-4. Epub 2008 Nov 1

Vad händer efter ett hälsosamtal?

19 of 43

Diabetesdiagnos efter screening eller vanlig klinisk diagnos �Gör det någon skillnad?Feldman AL, Griffin SJ, Fharm E, Norberg M, Wennberg P, Weinehall L, et al. Screening for type 2 diabetes: do screen-detected cases fare better? Diabetologia. 2017;60(11):2200-9

  • VHU 1990-2013, 142 000 möjliga deltagare, 94 000 deltog (67%)
  • Diagnos vid yngre ålder: I genomsnitt 4.6 år tidigare vid upptäckt i samband med hälsosamtal jfr med klinisk upptäckt
  • Bättre prognos avseende totalmortalitet, hjärtkärlsjukdom, retinopati, njursjukdom efter dabetesdiagnos efter hälsosamtal
  • Klinisk diagnos: Hazard ratio (HR) totalmortalitet 2.07 (1.63-2.62) jämfört med diabetesdiagnos efter hälsosamtal, dvs dubbelt så hög risk

Vad händer efter ett hälsosamtal?

20 of 43

Vad händer efter ett hälsosamtal?

Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 2002 Mar;20(1):28-32.

1984-1988

1986-1990

1988-1992

1990-1994

1992-1996

21 of 43

Vad händer efter ett hälsosamtal?

1984-1988

1986-1990

1988-1992

1990-1994

1992-1996

Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 2002 Mar;20(1):28-32.

22 of 43

Vad händer efter ett hälsosamtal?

Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 2002 Mar;20(1):28-32.

Rang position för Habo 1984-1996 avseende mortalitet i ischemisk hjärtsjukdom i jämförelse med 33 jämförbara kommuner

1984-1988

1986-1990

1988-1992

1990-1994

1992-1996

23 of 43

  • SMR: Ålders-, kalender-, köns- och utbildningsjusterade dödstal i målpopulationen i relation till värden i den svenska befolkningen

  • 90.5% (95% CI 88.2-93.0)

  • = 9.5% lägre i målpopulationen

Vad händer efter ett hälsosamtal?

Standardiserad mortalitet i målpopulationen för Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) 1990-2006, det vill säga samtliga som kunde delta oavsett om de gjorde det eller inte

Yulia Blomstedt, et al. BMJ open. 2015;5(12):e009651. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26685034

24 of 43

Effekt av hälsosamtal 1990-2006:

Dödsfall före 75 års ålder: Standardiserad mortalitet

10% lägre än förväntat, motsvarar 587 förebyggda

dödsfall

Intention-to-treat-analys: Mortalitet bland alla som

kunde delta i VHU jämfört med mortalitet bland alla

svenskar med samma kön, ålder och utbildning det år

VHU-deltagandet kunde ske

Yulia Blomstedt, et al. BMJ open. 2015;5(12):e009651. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26685034

Vad händer efter ett hälsosamtal?

Kvinnor

Män

-15

-10

-5

0

Grundskola

Gymnasium

Universitet

%

-9,5

-7,8

-14,2

-7,7

-13,3

-7,8

25 of 43

Händer det något för kortutbildade?

Resultat från VHU:

Störst antal förebyggda dödsfall i grupperna med

grundskole- eller gymnasieutbildning.

Akademiker gynnas inte.

Yulia Blomstedt, et al. BMJ open. 2015;5(12):e009651. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26685034

Vad händer efter ett hälsosamtal?

26 of 43

Standardiserad dödlighet 1987-2009 för män i Habo jämfört med män i Sverige födda 1943-1952

Vad händer efter ett hälsosamtal?

 

Män 1985 �födda mellan 1943-1952

Döda �1987-2009

Mortality

rate1

Oddskvot

jämfört med Sverige

95 % CIs

Sverige�(Habo exkluderat)

�656 686

�60 612

�92.3

�1.00

 

Habo

 

 

 

Inbjudna

757

51

67.4

0.71

0.53 – 0.95

Deltagare

652

36

55.2

0.57

0.40 – 0.81

Icke-deltagare

105

15

142.9

1.64

0.91 – 2.90

1 Mortality rate beräknad som (antal döda per observerade personår) * 1000

Lingfors H, Persson L-G. BMJ Open 2019;0:e022474. doi:10.1136/bmjopen-2018-022474

27 of 43

17 % lägre dödlighet efter 22 år för

män och kvinnor (n=5761) som besökt

primärvården i Sollentuna och tackat

Ja till att delta i ett program för att

förebygga hjärtkärlsjukdom mellan

1988 och 1993

Vad händer efter ett hälsosamtal?

Journath G, Hammar N, Vikstrom M, Linnersjo A, Walldius G, Krakau I, et al. A Swedish primary healthcare prevention programme focusing on promotion of physical activity and a healthy lifestyle reduced cardiovascular events and mortality: 22-year follow-up of 5761 study participants and a reference group. British journal of sports medicine. 2020.

28 of 43

Samhällsinriktade insatser

Definition av samhällsinriktade insatser som del av den svenska modellen för Riktade hälsosamtal

Med samhällsinriktade insatser avses här åtgärder i människors livsmiljö som underlättar för individen att förbättra och bibehålla hälsosamma levnadsvanor och därigenom förstärker effekterna av hälsosamtalet.

Centrala aktörer är regionerna genom sitt folkhälsoarbete, kommunerna med ansvar för skola, fritid, boende och omsorg, arbetsgivare samt civilsamhället. Även privata aktörer spelar en viktig roll, både som arbetsgivare och genom utbud och marknadsföring av varor och tjänster inte minst via massmedia. Insatserna förutsätter samverkan mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå.

29 of 43

Samhällsinriktade åtgärder genom samverkan med till exempel kommuner, idrottsföreningar, livsmedelsbutiker, näringsliv med flera kan förstärka effekten av hälsosamtalen.

Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 2002 Mar;20(1):28-32.

Samhällsinriktade åtgärder

30 of 43

Enligt WHO skulle ungefär 30 procent av alla cancersjukdomar kunna förebyggas med hälsosamma levnadsvanor.

Det innebär att det finns en potential att minska insjuknande och död även i dessa sjukdomar genom hälsosamtal som primärt är riktade mot hjärtkärlsjukdom.

Cancer, Fact sheet 297. WHO. 2017. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/en)

Bonuseffekter

31 of 43

Effekter: Vad kostade VHU? Hälsoekonomisk analys

Lindholm L, Stenling A, Norberg M, Stenlund H, Weinehall L. A cost-effectiveness analysis of a community based CVD program in Sweden based on a retrospective register cohort. BMC Public Health. 2018;18(1):452.

  • 587 ej inträffade förtida dödsfall motsvarar 3500 vunna levnadsår varav ca 2900 med god livskvalitet
  • Kostar 99 MSEK, Sparar 165 MSEK = Nettovinst! 66 MSEK!
  • Kostnaden för sjukvården ca hälften av värdet på besparingen
  • Samhällskostnad 650 kr för varje extra levnadsår med full livskvalitet (tumregel för kostnadseffektiv sjukvård=500 000kr)

Vad kostar det?

32 of 43

Vilka deltar i riktade hälsosamtal?

VHU: Andel deltagare i olika utbildningsgrupper � Män Kvinnor

33 of 43

Vilka deltar i riktade hälsosamtal?

VHU: Andel deltagare för olika grupper

Födelseland Utbildningsnivå

Norberg M, Blomstedt Y, Lonnberg G, Nystrom L, Stenlund H, Wall S, et al. Community participation and sustainability-evidence over 25 years in the Vasterbotten Intervention Programme. Glob Health Action. 2012;5:1-9

34 of 43

Vilka deltar i riktade hälsosamtal?

VHU: Andel deltagare i olika inkomstgrupper

Män Kvinnor

Norberg M, Blomstedt Y, Lonnberg G, Nystrom L, Stenlund H, Wall S, et al. Community participation and sustainability

-evidence over 25 years in the Vasterbotten Intervention Programme. Glob Health Action. 2012;5:1-9.

35 of 43

Vilka deltar i riktade hälsosamtal?

”Det är väl bara

de som redan

lever sunt som kommer?”

93 % hade minst en ohälsosam

levnadsvana och/eller minst en

förhöjd biologisk

riskmarkör

36 of 43

Vad tycker deltagarna?

”Det är också roligt att det är så många kompisar som också deltagit. Så man har ju fått prata om det och dela erfarenheter med vänner.”

Det är bra att även ens partner är med, så att

båda får höra samma sak. Man blir mer peppad

hemma i vardagen. Vi har pratat om det mycket.”

M Norberg, C Gustafsson, E Eurenius. VHU31½ - resultat av hälsoundersökningar i tre pilotområden i Västerbotten. Rapport Region Västerbotten, 2018.

37 of 43

Vad tycker deltagarna?

”Jag är väl inte omedveten om hur man bör leva, men att vara med i VHU har kanske medfört att jag tänker mer på det.”

M Norberg, C Gustafsson, E Eurenius. VHU31½ - resultat av hälsoundersökningar i tre pilotområden i Västerbotten. Rapport Region Västerbotten, 2018.

”Jag tänkte långsiktigt att jag ska använda den här kroppen länge och då vill jag må bra, det kan man påverka själv.”

”Nu får man ju sin ”noll-mätning” och sedan får jag göra om det om 10 år. Blir lätt att följa upp sig själv.”

Att vara beredd till förändring

38 of 43

Vad tycker deltagarna?

M Norberg, C Gustafsson, E Eurenius. VHU31½ - resultat av hälsoundersökningar i tre pilotområden i Västerbotten. Rapport Region Västerbotten, 2018.

Ökad kunskap - ögonöppnare

”Det här med fysisk aktivitet. Jag blev lite förskräckt när jag insåg hur lite jag rörde på mig.”

”Man blir medveten om vad man äter och hur man

ska röra på sig. Det är en sak att fatta detta själv.

När man säger det högt och pratar om det så

blir det mer på riktigt…man tar till sig det.”

39 of 43

Vad tycker deltagarna?

95% upplevde att hälsosamtalet handlade om

sådant som kändes viktigt för dem.

80% tror att hälsosamtalet kommer att påverka deras hälsa positivt.

95% skulle tacka ja om de skulle bli erbjudna ett hälsosamtal igen om 5 eller 10 år.

HÄLSOLYFTET. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland. Rapport. Linköping, 2014.

40 of 43

Vad säger andra?

Riktade hälsoundersökningar, kopplade till ett hälsosamtal utifrån deltagarens hälsoprofil som genomförs i Västerbotten och Jönköpings län har till skillnad från allmänna hälsokontroller visats vara ett kostnadseffektivt sätt att minska insjuknande och död, men också att minska sociala skillnader i hälsa.”

Kommissionen anser att det bör ske på ett liknande sätt i syfte att förebygga de stora folksjukdomarna

Kommissionen för jämlik hälsa (Slutbetänkande juni 2017)

41 of 43

Vad säger andra?

”Ett sätt att mer systematiskt och strukturerat uppmärksamma levnadsvanor är att bjuda in alla personer i utvalda åldersgrupper till ett hälsosamtal med fokus på levnadsvanor.”

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (juni 2018)

42 of 43

Vad säger andra?

”Några primärpreventiva strategier som fått ökad uppmärksamhet på senare år är dels Västerbottens hälsoundersökningar, dels hälsosamtal i Skaraborg och Jönköpings län.

Båda dessa strategier representerar ett koncept som kommit att kallas riktade hälsosamtal.

Utvärderingar visar en positiv effekt med lägre risk för förtida död i sjukdomar, vilken kan kopplas till arbetet med hälsosamtal. Detta kan ses både på befolkningsnivå och i ännu högre grad i gruppen som deltagit i hälsosamtal.”

Bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård med fokus på vården vid kroniska sjukdomar. Lägesrapport Socialstyrelsen 2018

43 of 43

Mer information om riktade hälsosamtal och vilka regioner som deltar i temagruppen finns på HFS hemsida, Riktade hälsosamtal - HFS-nätverket