​

​

FN:s deklaration om rättigheter för bönder och andra människor som arbetar på landsbygden: resolution / antagen av rådet för mänskliga rättigheter den 28 september 2018

​

United Nations Declaration on the Rights of Peasants and Other People Working in Rural Areas : resolution / adopted by the Human Rights Council on 28 September 2018

​

https://digitallibrary.un.org/record/1650694

Rätten till att odla, spara, dela, sälja, bevaka, bevara och utveckla eget utsäde hör till våra mänskliga rättigheter

https://bit.ly/monimuotoisuuttapeltoon

​

​

Annika Michelson

Häme University of Appliced Sciences

Maarit Heinonen, Natural Resources Institute Finland

​

​

Diversity to Fields

Uppförökningen av kulturspannmål i Finland - hur går det?

​

​

1. Koordinera det finska uppförökningsnätverket
2. Samla in gamla forskningsresultat om äldre finska sorter och ny information om finska lantsorter under uppförökning
3. Göra fältförsök och uppvisningsfält
4. Göra vägkarta för kulturspannmål
5. Informationsförmedling

Projektets målsättning

​

​

​

​

​

Uppförökare av kulturspannmål

Propagators of heritage grains

88 personer, varav 55 aktiva odlare och 33 hobbyodlare. Av de aktiva odlarna är de flesta ekologiska.

Kartta över finska uppförökare av kulturspannmåls utsäde 17.6.2023. Aktiva odlare är orangefärgade och röda prickar för hobbyodlare.

​

​

Under uppförökning / odling

In propagation / cultivation

• 52 korn (Hordeum vulgare)
• 48 råg (Secale cereale)
• 43 havren (Avena sativa): 23 havren + 16 svarthavren + 4 variationer (inermis, montana, mutica, strigosa)
• 23 veten (Triticum aestivum): 5 variationer (lutescens (2 st), erythrospermum, milturum, velutinum)
• 15 bondbönor
• 12 ärter (Pisum sativum) varav 4 gråärter
• 4 boveten (Fagopyrum esculentum)
• 3 lin (Linus usitatissimum)
• 6 rödklöver (Trifolium pratense ssp. pratense)
• 5 vitklöver (Trifolium repens)
• 3 timotej (Phleum pratense ssp. pratense)
• 1 råglosta (Bromus secalinus)

​

​

Efter sättet de växer på:

• Rotråg eller skaftråg - från samma korn växte många strån och ax. (Jokipii, 1961)

​

Efter var de växer:

• Svedjeråg, råg med litet korn (kaskiruis)
• (Skogskärr-råg (korpiruis))
• Åkerråg, råg med större korn (peltoruis)

​

Namngavs efter såningstid:

• Vårråg (kevätruis)
• Midsommarråg (juhannusruis)
• Höstråg (syysruis)
• Frostråg (routaruis)

Olika råg / sätt att namnge råg

Different rye / ways to name rye

​

​

Analyses carried out by Eurofins FV (a) SFS-EN 15510:2017

År 2021 analyserades 9 råg (8 lantråg och en modärn sort)

Modärn sort

​

​

Analyses carried out by Eurofins FV (a) SFS-EN 15510:2017

​

​

Analyses carried out by Eurofins FV (a) SFS-EN 15510:2017

​

​

Analyses carried out by Eurofins FV (a) SFS-EN 15510:2017

​

​

* Fodder analysis carried out by Valio Finland 29.10.2019

** Grain analyse carried out by Eurofins 10.11.2021 FV (a) SFS-EN 15510:2017

!

!

(Michelson & Raiskio & Raiskio, 2021)

Innehåll av aska i Mustiala Tvengsberg rotråg

Ash content in Mustiala Tvengsberg bushrye

* Menetelmä ISO 5984:2002. Eurofins Viljavuuspalvelu (Mikkeli). Analyysit on tehty akkreditoidulla menetelmällä (SFS EN ISO/IEC 17025:2017 FINAS T096)

Method SO 5984:2002. Eurofins Viljavuuspalvelu (Mikkeli). Analyses done accoring to accredited method (SFS EN ISO/IEC 17025:2017 FINAS T096)

​

​

All were whole grain, no peeling off. We used Waldner biotech Industry Combi mill

​

​

5 veten och

6 havre på frösöksfält 2022

​

​

* Tusenkornsvikt / Thousand grain weight

LC = lantsort / landrace3�C = gammal sort / old cultivar

​

​

​

​

9 havren,

10 korn,

1 lin och 1 ärt

på försöksfält 2023

​

​

* Tusenkornsvikt / thousand grain weight

** LC = Lantsort / landrace

​

​

Magneisum (Mg) g / kg dry matter in Finnish heritage wheat *

1,4 historical grains / 1,3 modern (2003) (Murphy et al., 2008)

​

​

Iron (Fe) mg / kg dry matter in Finnish heritage wheat *

35.7 historical grains / 32.3 modern (2003) (Murphy et al., 2008)

​

​

Mangan (Mn) mg / kg dry matter in Finnish heritage wheat *

50 historical grains / 46.8 modern (2003) (Murphy et al., 2008)

​

​

Zink (Zn) mg / kg dry matter in Finnish heritage wheat *

34 historical grains / 27 modern (2003) (Murphy et al., 2008)

​

​

Större mäng mineraler i lantveten, speciellt i de med borst

Higher amount of minerals in heritage wheat, especially in those with awns.

Vete / Wheat

Korn / Barley

• Borst fungerar som kolhydratlagring
• Borst spelar en viktig roll i andning och transpiration. Om du tar bort borsten kommer dess andning att minska med 70 %. Död borst kan andas upp till hälften så mycket som levande borst (Grundbacher, F.J., 1963)
• Borst förhindrar fröätande djur att äta fröet
• På grund av skillnaderna i storlek och längd på borsten i olika sorter, utgör deras yta en mycket varierande andel av den totala exponerade ytan på växten.

​

​

• Borst kan bidra väsentligt till fotosyntesen. I vissa fall fördubblade borsten nettofotosynteshastigheten -> Behovet av ytterligare fotosyntes kan bli stort i framtiden, på grund av föränderliga miljöförhållanden så som vattenbegränsningar, höga lufttemperaturer och bladsjukdomar.
• Borst ger ökad vattenanvändningseffektivitet -> det finns spekulationer på att de till och med spelar en större roll än flaggbladet.
• Spannmål med borst ger mindre skörd, men större kornstorlek och avkastning i mindre gynnsamma miljöer.
• Borst kan ge mera streila blommor (Guocorresponding & Schnurbusch, 2016; Rebetzke et al., 2016)
• Mineralinnehållet i spannmål som hade borst och som fick borsten borttagna var detsamma. (Grundbacher, F.J., 1963)
• Borstens betydelse när det gäller att avgöra potentiell avkastning och kvalitet är inte helt klarlagda.(Ntakirutimana & Xie 2020)

Borst i ett föränderligt klimat och dåliga odlingsförhållanden

Awns in a changing climate and bad cultivation conditions

​

​

* Investigated at Luke

** Tested by Grainsense at HAMK, N2, two measurements per landrace / sort

Protein innehåll, skördesätt och upplagring

Protein content, harvesting way and storage time

Machinery harvesting took place 26.7.2021, harvesting of storaged spikes took place 30.11.2022. The spikes were not storaged air tight, but as plants in room temperature.

​

​

* Tested by Grainsense at Luke

** Tested by Grainsense at HAMK / N3, three measurements by landrace

Protein innehåll, skördesätt och upplagring

Protein content, harvesting way and storage time

Machinery harvesting took place 26.8.2022, harvesting of storaged spikes took place 30.11.2022. The spikes were not storaged air tight, but as plants in room temperature.

​

​

Stråets användgninsmöjligheter

Possible way to use straw

Kuva. Finna.fi

Kuva: Finna.fi

Byggmaterial

Växtsubstrat

Packningsmaterial

Strö

Prydnadsföremål

Inredning

Bruksföremål

Kuva: Finna.fi

Kuva: Finna.fi

​

​

Stråets längd per knut i några finska lanthavren, cm (N=9-11)

Straw length per nod in some Finnish landrace oats, cm (N=9-11)

​

​

Anmärkningar om stråets färg

Notes on straw color

Savitaipale har tunnare rötter. Simo har större huvudrot än Savitaipale

LC = maatiainen, lantsort, landrace�C = vanha lajike, gammal sort, old cultivar

​

​

Att smaka på bröd / Tasting bread

​

​

Att smaka på bröd / Tasting bread

Observera utseendet och känslan

• Titta på brödet och känn på det.

​

Lukta på brödet

• Snusa brödet. Blås in varm luft i det. Lukta igen.

​

Smaka av bottenskorpan

• Smaka av skorpans undersidan. Tugga. Låt det komma spott i tuggan. Hur känns skalet? Vilka smaker kan man känna i det?

​

Smaka av brödets ovanskorpan

• Gör samma sak som med bottenskorpan.

​

Smaka på innanmätet

• Hur känns brödet i munnen? Hittar du ännu mera smaker?

​

Njut av brödsmakningen. Man kan inte smaka fel!

​

​

Att smaka på gröt / Tasting porrige

1. Känn doften av gröten och beskriv den med ord
2. Ta en sked gröt i munnen. Fokusera på att smaka på dess aromer och munkänsla en stund innan du sväljer. Beskriv smaken muntligt.
3. Observera grötens struktur genom att titta, beskriv den med ord
4. Observera färgen, beskriv den med ord

​

​

Havren & små hår / Oat & small hair

Havrekornen har små hår. Hårena ser olika ut på olika sorter, en dels hår är glasaktiga och andra tofsiga som tuvull

Savitapale svarthavre

Jokikylä vithavre

Vit jättehavre

​

​

​

​

​

​

Hur sorterade man utsäde förr?

How was grain sorted before?

Rajaisjyvät / rajaiset: de mindre värda kornen som blir mellan kornen och agnarna när man kastar säden.

Latvajyvä:

1. stora korn som faller när man tar ner kärven och slår den mot logens vägg OCH
2. korn som flög längst när man kastade säden vid rensning

Ruumenet

agnar

Kahujyvät

"dåliga korn"

Jyvät

korn

Latvajyvät

"huvudkorn"

Rajaiset

"raja = gräns, begränsade"

​

​

minsta diameter: 67,0 cm, största diameter 71,0 cm, höjd: 97,0 cm

(Suomen kansallismuseo, Finna.fi)

Hampfröns uppbevaringskont i näver, 57 cm hög. (Museovirasto, 1920-29)

Hur lagrade man utsäde förr?

How was grain storaged before?

​

​

Passande plats i växtföljden

Suitable place in crop rotation

Första växtföljden är sådan som används vanligen i ekologisk produktion i Finland, även på Mustialan undervisnings- och försöksgård

​

​

Blandsäd / Mixed farming

Fördelar av ärt och havreblandsäd:

1. Havrens och ärtens rötter är olika -> tillsammans använder de jordmånens näring bättre in i rena odlingsbestånd.
2. Om ärten misslyckas ger havren en skörd
3. Ärten hålls bättre yppe med hjälp av havrens stöd -> mindre risk för liggsäd
4. Havren drar nytta av ärtens nitrogenfixering -> större skörd
5. Ärt som sås i havre blir ofta jämnare och blir färdig tidigare -> havren använder stora delar av kväven och andra näringsämnen så ärten inte växer sig allt för frodig.
6. Ärten blir mindre angripen av skadeinsekter
1. Lyckas även i kvävefattig jord, om jorden inte är för sur (kräver kalium och fosfor)
2. Koivisto ärt passar att odlas med Kytö, Tammi, Esa och Simo
3. Ilo ärten passar att odlas med havren som Guldregn II och Stjärn.
4. Rekommendation: 60% ärter och 40% havre (Pesola, 1942)

Råg och rova

Korn och havre

Havre och ärt

Potatis och ärt

Potatis och bondböna

Lin och morot

Havre och bondböna

(Vete och bondböna)

Vete och havre

​

​

Vägkarta för kulturspannmål

Road map for heritage grains

• Först tittade vi på producent, förädling och konsument synvinklarna
• Sedan talade vi om förpackning av utsäde och marknaden
• Hur mycket förändras säden under odling? Nytt projekt Viljasoppa
• Organisation- och verksamhetsform för kulturspannmålsarbete
• Växtföljden, samodling, kilmatet
• Annan användning - strå som packningsmaterial, växtsubstrat, nytta av rotsystem
• Användningen av flerradskorn till mat
• Vad är önskemålsättningen med kulturspannmål?
• Passande slagord / slogans för kulturspannmål

​

​

​

​

Mångfald i odling - projektet

Måbgfald i odling (MoPe) är ett tre årigt (2021-2023) utvecklingsprojekt.

​

Projektet letar efter lösningar för att diversifiera de sorter som odlas i Finland, med användning av lantsorter och gamla sorter.

​

Projektet finansieras av Finlands Jord- och skogsbruksministeria.

​

Hemsida https://bit.ly/monimuotoisuuttapeltoon

Sorter https://bit.ly/peltolaari

Uppförökning https://bit.ly/lisaysviljely

Facebook https://www.facebook.com/groups/maatiaisviljat

​

Annika Michelson annika.michelson@hamk.fi

​

​

​

​

Källor

Ntakirutimana, Fabrice & Xie, Wengang (2020): Unveiling the Actual Functions of Awns in Grasses: From Yield Potential to Quality Traits Int. J. Mol. Sci. 2020, 21(20), 7593; https://doi.org/10.3390/ijms21207593

​

Grundbacher, F.J. (1963): The Physiological Function of the Cereal Awn. Botanical Review Vol. 29, No. 3 (Jul. - Sep., 1963), pp. 366-381

​

Guocorresponding, Zifeng & Schnurbusch, Thorsten (2016): Costs and benefits of awns. Journal of Experimental Botany. PMS PubMd Central. doi: 10.1093/jxb/erw140

​

Murphy, Kevin; PReeves, Philip G; Jones, Stephen S. (2008): Relationship between yield and mineral nutrient concentration in historical and modern spring wheat cultivars. Springer Science. Euphytica DOI: 10.1007/s10681-008-9681-x

​

Pesola, V.A. (1942): Kasvinviljelys. Joka talon opas 5. Suomen kirja.

​

Rebetzke, G. J.; Bonnett, D.G.; Reynolds, M.P. (2016): Awns reduce grain number to increase grain size and harvestable yield in irrigated and rainfed spring wheat. Journal of Experimental Botany. doi: 10.1093/jxb/erw081

​

United Nations Declaration on the Rights of Peasants and Other People Working in Rural Areas resolution