1 of 92

Materialet framtaget av Temagrupp Fysisk aktivitet, HFS, i samråd med Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet, YFA

Första upplagan: maj 2019

Reviderat: januari 2022

Fysisk aktivitet och FaR – som prevention och medicinsk behandling

Bildmaterial att använda vid utbildning av legitimerad vårdpersonal.

Om detta material

2 of 92

Med detta utbildningsmaterial vill vi underlätta för dig som håller utbildnings-insatser för kollegor inom hälso- och sjukvården samt säkerställa att materialet håller en god kvalitetsnivå.

Vår förhoppning är att ett samordnat material kring fysisk aktivitet och FaR som prevention och medicinsk behandling kan bidra till ökad samsyn och samverkan mellan regioner i Sverige.

Materialet är indelat i 5 avsnitt:

Varför ska vi arbeta med fysisk aktivitet och FaR? Hälsoeffekter, jämlik hälsa, styrande dokument
Fysisk aktivitet Begrepp & rekommendationer om fysisk aktivitet
Hur ska vi arbeta med fysisk aktivitet och FaR? �Svensk FaR-metod, ett systematiskt arbetssätt
FaR – behandlingens tre delar �Innehåll och process
FYSS �Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdoms-behandling, sjukvårdens evidensbaserade handbok

3 of 92

Varför ska vi arbeta med �fysisk aktivitet och FaR?

Hälsoeffekter, jämlik hälsa, styrande dokument

4 of 92

2015

Globalt så orsakas 70 % av alla dödsfall av icke smittsamma sjukdomar.
40 av 56 miljoner – en ökning med �14,1 % sedan 2005.

Därför ska vi arbeta med fysisk aktivitet:

Medicinska skäl

Orsak	Miljoner�dödsfall

Hjärtkärlsjukdomar	17,9
Cancersjukdomar	8,8
Kroniska lungsjukdomar	3,8
Demenssjukdomar	1,9
Diabetes	1,5

Global, regional, and national life expectancy, all-cause mortality, and cause-specific mortality for 249 causes of death, 1980–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015.

En stor del av detta går att förebygga!

Kunskapen om effektiva interventioner/åtgärder finns
Det är kostnadseffektivt
Ger minskat lidande

Global Burden of Disease Study. Lancet 2016.

The Lancet:

Global, regional, and national life expectancy, all-cause mortality, and cause-specific mortality for 249 causes of death, 1980–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015.”

5 of 92

2019

Globalt så misslyckas vi med att ändra vissa beteenden, särskilt de som är relaterade till kostkvalitet, kaloriintag och fysisk aktivitet

Därför ska vi arbeta med fysisk aktivitet:

Medicinska skäl

Global Burden of Disease Study. Lancet 2019.

The Lancet:

Global burden of 87 risk factors in 204 countries and territories, 1990–2019: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2019.”

6 of 92

Låg fysisk aktivitet påverkar dessutom övriga faktorer.

och förkortar våra liv i Sverige - 2019?

Vad är det som gör oss sjuka

Globen burden of disease, 2019. http://www.healthdata.org/sweden

7 of 92

Proportional mortality, Sweden - 2016

Därför ska vi arbeta med fysisk aktivitet:

Medicinska skäl

WHO – Noncommunicable diseases (NCD) Country Profiles, 2018

35%

Cardiovascular diseases

26%

Cancers

22%

Other NCDs

6%

Chronic respiratory diseases

5%

Communicable, maternal, perinatal and nutriotional conditions

5%

Injuries

2%

Diabetes

NCDs

90%

Global, regional, and national life expectancy, all-cause mortality, and cause-specific mortality for 249 causes of death, 1980–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015.

Icke-smittsamma sjukdomar orsakar 90% av alla dödsfall i Sverige

Hjärt-kärlsjukdom
Cancer
Kronisk lungsjukdom
Diabetes
Övriga NCDs

NCDs are estimated to account for 90% �of all deaths.

8 of 92

Öppna jämförelser folkhälsa 2019

Stillasittande

Sverige 2016-18

Stillasittande 7 timmar eller mer per dag:

50 % av männen och 44 % av kvinnorna
Störst andel i gruppen:

16-29 år,
med eftergymnasial utbildning,
boende i storstad

9 of 92

Öppna jämförelser folkhälsa 2019

Stillasittande

Sverige 2018

Andel som är stillasittande

7 timmar eller mer per dag

Andel som är stillasittande

7 timmar eller mer per dag, 35–74 år

10 of 92

Öppna jämförelser folkhälsa 2019

Sverige 2016-18

36 % av kvinnor och män i Sverige skattar sig som otillräckligt fysiskt aktiva

Andelen fysiskt aktiva >150 min/v störst:

bland yngre
i gruppen med eftergymnasial utbildning
i storstäder och storstadsnära kommuner

Otillräcklig �fysisk aktivitet

Låg fysisk aktivitet tillhör de 10 största riskfaktorerna för sjukdom och förtida död i Sverige.

(The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) – Sweden. 2016. Hämtad från: http://www.healthdata.org/sweden. Collaborators GBDRF. Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet. 2016;388(10053):1659724)

Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken att insjukna i flera sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, tjocktarmscancer och bröstcancer, samt minskar risken för förtida död. Vidare lindrar fysisk aktivitet oro och ångest, sömnsvårigheter, minskar risken för depression och förbättrar kognitiva funktioner. Fysisk aktivitet motverkar även övervikt och fetma eftersom det ökar energiförbrukningen, och stärker muskler och leder vilket minskar risken för sjukdomar i rörelseapparaten.

(World health organization. Global action plan on physical activity 2018-2030: More active people for a healthier world. Genevé: World health organization (WHO); 2018)

11 of 92

Öppna jämförelser folkhälsa 2019

Sverige 2018

Andel som ägnat sig åt fysisk aktivitet >150 minuter/vecka

Otillräcklig �fysisk aktivitet

Andel som ägnat sig åt fysisk aktivitet >150 minuter/vecka, 35-74 år

Låg fysisk aktivitet tillhör de 10 största riskfaktorerna för sjukdom och förtida död i Sverige

(The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) – Sweden. 2016. Hämtad från: http://www.healthdata.org/sweden. Collaborators GBDRF. Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet. 2016;388(10053):1659724).

Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken att insjukna i flera sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, tjocktarmscancer och bröstcancer, samt minskar risken för förtida död. Vidare lindrar fysisk aktivitet oro och ångest, sömnsvårigheter, minskar risken för depression och förbättrar kognitiva funktioner. Fysisk aktivitet motverkar även övervikt och fetma eftersom det ökar energiförbrukningen, och stärker muskler och leder vilket minskar risken för sjukdomar i rörelseapparaten.

(World health organization. Global action plan on physical activity 2018-2030: More active people for a healthier world. Genevé: World health organization (WHO); 2018)

12 of 92

Ekblom-Bak et al. Scand J med Sci Sports 2018

Andelen med låg konditionsnivå �(<32 mL/min/kg) har ökat från 27 % till 46 %
Minskning av absolut VO₂max med 6,7 % (0,19 L/min)
Minskning av relativ VO₂max med 10,8 % (4,2mL/min/kg)

354 277 individer, 18-74 år, 44 % kvinnor.

Screening via Företagshälsovård mellan 1995 och 2017.

Submaximal konditionstest på cykel enligt Åstrand.

Konditionen har försämrats bland

som konditionstestats via företagshälsovård

arbetsföra vuxna i Sverige

Scand J Med Sports 2018:

Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish woking force between 1995 and 2017.

13 of 92

Raustorp , Fröberg, Acta Paediatr, 2018

Konditionen har försämrats bland

skolbarn i Sverige

Stegmätning visar att svenska skolbarn och framför allt tonåringar �rör sig allt mindre.

Tvärsnittsstudier med stegmätning av �8- 11- och 14-åringar

332 individer år 2000,

562 individer 2017

2017 jämfört med 2000

Antalet steg /dag hade minskat med 30 % bland 14-åriga flickor och med 24 % bland pojkarna
Antalet steg/dag hade minskat med 12 % bland både 11-åriga flickor och pojkar
Antalet steg/dag var oförändrat bland 8-åriga flickor men ökat med 8 % bland 8-åriga pojkar

Acta Paediatr. 2018:

Comparisons of pedometer-determined weekday physical activity among Swedish school children and adolescents in 2000 and 2017 showed the highest reduction in adolescents.

14 of 92

WHO 2020, Arem H et al. 2015

Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande

20–39 % ökad risk att dö i förtid

15 of 92

Ekelund et al. the Lancet 2016

Fysisk aktivitet, �måttlig intensitetsnivå, �60–75 min/dag

16 studier, 1 005 791 individer, 2–18 års uppföljning

Självrapporterad FA och stillasittande

Hög fysisk aktivitetsnivå �minskar risken att dö

i samband med mycket stillasittande

The Lancet:

Does physical activity attenuate, or even eliminate, the detrimental association of sitting time with mortality? A harmo-nised meta-analysis of data from more than 1 million men and women.

16 of 92

Ekelund et al. Br J Sports Med. 2020

Fysisk aktivitet, självrapporterad alt mätt med accelerometer – total dödlighet

Cirka tre gånger större riskreduktion vid samma dos fysisk aktivitet mätt med accelerometer jämfört med självrapporterad fysisk aktivitet.

17 of 92

Accelerometermätt fysisk aktivitet och stillasittande – total dödlighet

Ekelund et al. BMJ. 2019

Hög dos av fysik aktivitet oberoende av intensitet och mindre tid i stillasittande minskar risken för förtida död

Störst riskreduktion, ca 60 %, vid måttlig till intensiv fysisk aktivitet ca 24 min/dag

Mer än 9,5 timmar stillasittande ökar påtagligt risken för förlida död

Även lågintensiv fysisk aktivitet minskar risken men längre tid krävs.

8 studier - 36 383 individer – medelålder 63 år - 73% kvinnor – uppföljningstid 5.8 år

Objektives: To examine the dose-response associations between accelerometer assessed total physical activity,

different intensities of physical activity, and sedentary time and all cause mortality.

Results:

Any physical activity, regardless of intensity, was associated with lower risk of mortality, with a non-linear dose-response.

Hazards ratios for mortality were 1.00 (referent) in the first quarter (least active), 0.48 (95% confidence interval 0.43 to 0.54) in the second quarter, 0.34 (0.26 to 0.45) in the third quarter, and 0.27 (0.23 to 0.32) in the fourth quarter (most active). Corresponding hazards ratios for light physical activity were 1.00, 0.60 (0.54 to 0.68), 0.44 (0.38 to 0.51), and 0.38 (0.28 to 0.51), and for moderate-to-vigorous physical activity were 1.00, 0.64 (0.55 to 0.74), 0.55 (0.40 to 0.74), and 0.52 (0.43 to 0.61). For sedentary time, hazards ratios were 1.00 (referent; least sedentary), 1.28 (1.09 to 1.51), 1.71 (1.36 to 2.15), and 2.63 (1.94 to 3.56).

Conclusion:

Higher levels of total physical activity, at any intensity, and less time spent sedentary, are associated with substantially reduced risk for premature mortality, with evidence of a non-linear dose-response pattern in middle aged and older adults.

What this study adds:

All intensities of physical activity, including light intensity, are associated with a substantially reduced risk of death in a dose-response manner

The observed effect sizes for the associations between physical activity and the risk of death are about twice as large compared with those previously reported in studies assessing physical activity by self report

A statistical significantly higher risk of death was observed for sedentary times of 9.5 or more hours daily

18 of 92

Därför ska vi arbeta med levnadsvanor och fysisk aktivitet:

Jämlik hälsa

Skillnaderna i hälsa fortsätter att öka. De med låg utbildning och låg inkomst har sämre hälsa och är:

Mer stillasittande
Mindre fysiskt aktiva
Tränar mindre

Information om bilden:

Varför ska vi arbeta med levnadsvanor och fysisk aktivitet?

Önskar vi en jämlik hälsa så skall vi arbeta med levnadsvanor och fysisk aktivitet. Forskning visar på starka samband mellan socio-ekonomi och levnadsvanor. Människor med låg utbildningsnivå, låga löner har sämre levnadsvanor.

I slutrapporten ”Closing the Gap in a Generation” konstaterar WHO:s oberoende kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer, den så kallade Marmotkommissionen, att ”ojämlikhet i hälsa går att undvika, eftersom den har sin grund i de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras och de system som tillämpas för att hantera sjukdomar”

Referens:

Folkhälsans utveckling, årsrapport 2020. Folkhälsomyndigheten.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9fd952e9014642249164352cd5a3eb50/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2020.pdf

WHO. Commission on Social determinants of Health. Closing the gap in a generation 2008.

http://www.who.int/social_determinants/final_report/csdh_finalreport_2008.pdf

19 of 92

Hälso- och sjukvårdslagen 2017. Prioriteringsutredning 2004

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.

Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska:

… bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.

… vara lätt tillgänglig.

Vad säger Hälso- �och sjukvårdslagen?

20 of 92

Åtta målområden

för nationell hälsa

God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik

Det tidiga livets villkor
Kunskaper, kompetenser och utbildning
Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
Inkomster och försörjningsmöjligheter
Boende och närmiljö
Levnadsvanor
Kontroll, inflytande och delaktighet
En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Folkhälsopolitikens elva målområden omvandlas till åtta

Ur regeringspropositionen:

Levnadsvanor är ett centralt område för att uppnå jämlik hälsa. Många av förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren och av individens egna val och levnadsvanor. Individers levnadsvanor skiljer sig åt beroende på deras sociala miljö, utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar. Rökning, alkohol, dåliga matvanor, fysisk inaktivitet och sömnproblem är välkända risk-faktorer för att insjukna i bl.a. cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Socioekonomiska skillnader är tydliga för samtliga av dessa levnadsvanor och återfinns i alla åldersgrupper. Levnadsvanor bör därför utgöra ett särskilt målområde.

Referens:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/folkhalsopolitiska-mal/

21 of 92

Åtta målområden

för nationell hälsa

Livsloppsperspektivet

En god och jämlik hälsa i hela befolkningen

Målområde 6

Levnadsvanor

Målområde 8

En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Illustration: Folkhälsomyndigheten

Vad styr folkhälsopolitiken? — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Ur regeringspropositionen:

Levnadsvanor är ett centralt område för att uppnå jämlik hälsa. Många av förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren och av individens egna val och levnadsvanor. Individers levnadsvanor skiljer sig åt beroende på deras sociala miljö, utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar. Rökning, alkohol, dåliga matvanor, fysisk inaktivitet och sömnproblem är välkända risk-faktorer för att insjukna i bl.a. cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Socioekonomiska skillnader är tydliga för samtliga av dessa levnadsvanor och återfinns i alla åldersgrupper. Levnadsvanor bör därför utgöra ett särskilt målområde.

Referens:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/folkhalsopolitiska-mal/

22 of 92

Hälso- och sjukvård:

Större prioritet/ resurser till �prevention med FA
Screena alla patienter angående �FA nivå i Primärvården
Strukturerade samtal kring FA
Remittering till FA
Behandla med FA och ha upp-�följningsplan för patient med �sjukdom

Uppmaning att bygga samhället för en fysiskt aktiv livsstil

www.ncdalliance.org 2010

23 of 92

Åtta investeringar för att främja fysisk aktivitet

1. Skolbaserade program

2. Aktiv transport

3. Hälsofrämjande stadsplanering

4. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

5. Kommunikation och massmedia

6. Idrott och fritidsaktiviteter för alla

7. Aktiva arbetsplatser

8. Samhällsbaserade program

www.ispah.org/resources, FYSS 2021

24 of 92

WHO 2020

4-5 miljoner dödsfall/år skulle kunna undvikas globalt vid ökad fysisk aktivitet

Recommendations

Children and adolescents (5-17 years)
Adults (18-64 years)
Older adults (>65 years)
Pregnant and postpartum women
Adults and older adults with chronic conditions (>18 years)
Children and adolescents (5-17 years) living with disability
Adults (>18 years) living with disability

25 of 92

WHO 2020

26 of 92

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Fysisk aktivitet – Tobak �– Alkohol – Matvanor

Nyheter:

Ökad fokus på vuxna med särskild risk
Social sårbarhet har ökad prioritet
Ökat fokus på vuxna som ska genomgå operation
Rekommendationer för barn och unga
Ökat fokus på levnadsvanor och graviditet
Riktade hälsosamtal lyfts fram

Som utgångspunkt i arbetet kring levnadsvanor inom hälso- och sjukvården har vi Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer – Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

Riktlinjerna ger rekommendationer om vilka åtgärder/metoder hälso- och sjukvården bör använda för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av ohälsosamma levnadsvanor.

Rek gäller tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

Största nyheterna i reviderade riktlinjerna:

Lyft in rekommendationer avseende barn och unga.

- Ökad fokus på vuxna som ska genomgå operation.

- Ökad fokus på levnadsvanor under graviditet.

- Social sårbarhet inkluderas numera inom gruppen vuxna med särskild risk. Att låg socioekonomisk ställning är associerat med högre förekomst av ohälsosamma levnadsvanor är känt sedan länge - i syfte att eftersträva jämlik hälsa.

- Att införa riktade hälsosamtal inom en region/landsting lyfts fram som en åtgärd för att arbeta mer systematiskt och strukturerat för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor.

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerpreventionochbehandlingvidohalsosammalevnadsvanor

27 of 92

Vilka omfattas �av riktlinjerna?

Vuxna
Vuxna med särskild risk
Vuxna inför operation
Barn och unga
Unga vuxna
Gravida

En sjukdom (t ex diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt- och kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni eller depression)
Funktionsnedsättning, fysisk, psykiskt och kognitiv
Social sårbarhet (t ex låg socioekonomisk status)
Biologiska riskmarkörer (t ex högt blodtryck, blodfettsrubbningar eller övervikt eller fetma)
Andra riskfaktorer (t ex flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller en olycksfallsskada)

28 of 92

Riktlinjernas centrala rekommendationer

Levnadsvana	Åtgärd
Rökning	Kvalificerat rådgivande samtal
Riskbruk av alkohol	Rådgivande samtal
Otillräcklig fysisk aktivitet	Rådgivande samtal med eller utan tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet och/eller aktivitetsmätare
Ohälsosamma matvanor	Kvalificerat rådgivande samtal

Individuellt samtal
Individuellt samtal �+ Individualiserad �skriftlig ordination
Individuellt samtal �+ Aktivitetsmätare

29 of 92

Effekter av den svenska modellen

för fysisk aktivitet på recept (FaR)

Sports Med:

Physical activity on prescription �in accordance with the Swedish model increases physical activity: �a systematic review.

www.sahlgrenska.se/forskning/htacentrum, Onerup A et al. Br J Sports Med 2018

Systematisk litteratursökning, HTA-rapport 2018

Health Technology Assessment (HTA) innebär utvärdering av metoder och tekniker i hälso- och sjukvården. HTA-centrum är en regional stödorganisation för att möjliggöra verksamhetsbaserad HTA.�HTA är ett vetenskapligt baserat beslutsunderlag i formen av ett antal frågor inkluderande en systematisk litteraturöversikt.

Det saknas samsyn i hälso- och sjukvården angående vilka metoder som ska användas för att öka fysisk aktivitet. Befintliga metoder inkluderar rådgivning med respektive utan användning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Den individualiserade svenska FaR-metoden skiljer sig från fysisk aktivitets- och träningsrekommendationer som används i andra länder.

Syfte Att studera om den svenska modellen för FaR i nordiska förhållanden är bättre än att inte använda FaR vad gäller dödlighet, sjuklighet, fysisk aktivitetsnivå, hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) och fysisk kapacitet för vuxna som av hälso- och sjukvården bedömts vara i behov av ökad fysisk aktivitet.

www.sahlgrenska.se/forskning/htacentrum

30 of 92

Resultat

Sports Med:

Physical activity on prescription �in accordance with the Swedish model increases physical activity: �a systematic review.

www.sahlgrenska.se/forskning/htacentrum, Onerup A et al. Br J Sports Med 2018

Level of physical activity	5 RCTs 1 Cohort
Adverse events	4 RCTs 1 Case-series
Body weight and waist circumference	3 RCTs
Blood pressure	2 RCTs
Glucose metabolism	2 RCTs
Blood lipids	1 RCT
HRQoL	2 RCTs
Physical function	1 RCT

Primary outcome

Kritiska utfallsmått

Mortalitet och morbiditetsdata var ej studerade.

I två RCT redovisades livskvalitet med liten eller ingen skillnad mellan grupperna. Slutsats: FaR kan ge liten eller ingen skillnad i livskvalitet (GRADE ⊕⊕).

Fysisk aktivitetsnivå studerades i sex RCT och en kohortstudie. I tre RCT och i kohortstudien sågs signifikanta positiva effekter av FaR. Slutsats: FaR resulterar troligen i ökad fysisk aktivitetsnivå (GRADE⊕⊕⊕).

Viktiga utfallsmått

Kroppsvikt och midjemått, redovisade i tre RCT, visade små eller inga skillnader mellan grupperna. Slutsats: FaR kan minska kroppsvikt och midjemått något.

Gångsträcka under 6 minuter (6-MWT) förbättrades något av FaR efter sex månader i en RCT med vissa problem med överförbarhet då bara TIA-patienter studerades. Slutsats: FaR kan öka 6-MWT gångsträcka.

Glukos-metabolism visade i två RCT liten eller ingen skillnad mellan grupperna. Slutsats: FaR kan resultera i liten eller ingen skillnad i glukosmetabolism (GRADE ⊕⊕).

Blodtryck redovisades i tre RCT, varav två hade stora problem med överförbarhet, med liten eller ingen skillnad mellan grupperna. Slutsats: Det är osäkert huruvida FaR påverkar blodtrycket.

Blodfetter visade i en RCT liten eller ingen skillnad mellan grupperna. Slutsats: Det är osäkert huruvida FaR påverkar nivån av blodfetter (GRADE ⊕).

Risker och bieffekter, redovisade i fyra RCT och en fallserie, bestod av muskuloskeletal värk. Samma frekvens rapporterades i båda grupperna i en RCT. Tre RCT och en fallserie fann inga bieffekter. Slutsats: FaR resulterar troligen i liten eller ingen skillnad avseende risker och biverkningar (GRADE⊕⊕⊕).

www.sahlgrenska.se/forskning/htacentrum

31 of 92

Sports Med:

Physical activity on prescription �in accordance with the Swedish model increases physical activity: �a systematic review.

www.sahlgrenska.se/forskning/htacentrum, Onerup A et al. Br J Sports Med 2018

Evidensgraden

Ökar Svensk FaR fysisk aktivitetsnivå?

Sports Med:

Physical activity on prescription �in accordance with the Swedish model increases physical activity: �a systematic review.

Yes!

There is evidence from this systematic review that the Swedish PAP increases the level of physical activity compared with no PAP

GRADE ⊕⊕⊕🌕 �We are moderately confident in the effect estimate

32 of 92

Sports Med:

Physical activity on prescription �in accordance with the Swedish model increases physical activity: �a systematic review.

www.sahlgrenska.se/forskning/htacentrum, Onerup A et al. Br J Sports Med 2018

Sammanfattning

Sports Med:

Physical activity on prescription �in accordance with the Swedish model increases physical activity: �a systematic review.

Svensk FaR-behandling bör vara en del av sedvanlig sjukvård för att öka den fysiska aktiviteten hos patienter

Sammanfattande slutsats

I denna HTA-rapport identifierades sju RCT, en kohortstudie och en fallserie där FaR i nordiska förhållanden har jämförts med rutinvård, gruppsessioner eller allmän skriftlig information avseende betydelsen av fysisk aktivitet hos vuxna som av vården bedömts vara i behov av ökad fysisk aktivitet. Dödlighets- och sjuklighetsdata var ej rapporterade.

FaR jämfört med ej FaR kan troligen öka den fysiska aktivitetsnivån och är troligen förenad med liten eller ingen skillnad i risker och biverkningar (GRADE⊕⊕⊕).

Fysisk aktivitet på recept kan öka sex minuters-gångsträckan (6-MWT), samt leda till liten eller ingen skillnad i hälsorelaterad livskvalitet, glukosmetabolism, samt kan minska kroppsvikt och midjemått något (GRADE⊕⊕).. Det är osäkert huruvida FaR påverkar blodtryck eller nivån av blodfetter (GRADE⊕).

Sammanfattningsvis förbättrar FaR troligen den fysiska aktivitetsnivån men storleksordningen på förbättringen är dåligt definierad.

“We suggest that the Swedish PAP model be used in the healthcare setting to increase the

level of physical activity and be implemented as part of routine healthcare.”

www.sahlgrenska.se/forskning/htacentrum

33 of 92

Fysisk aktivitet

Begrepp & rekommendationer

Fysisk aktivitet och FaR – som prevention och medicinsk behandling

Bildmaterial att använda vid utbildning av legitimerad vårdpersonal

34 of 92

Fysisk träning

– en del av fysisk aktivitet

FYSS 2021, Casparsen et al. 1985

Fysisk aktivitet�All kroppsrörelse utförd av skelettmuskulatur vilken resulterar i ökad energiförbrukning.�

Fysisk träning�En del av fysisk aktivitet som är planerad, strukturerad och återkommande och syftar till att öka eller bibehålla fysisk funktion.

35 of 92

FYSS 2021

Fysisk inaktivitet �& otillräcklig fysisk aktivitet

Fysisk inaktivitet/stillasittande

Avsaknad av eller endast litet inslag av kroppsrörelse, det vill säga nära den energiförbrukning vi har i vila

Otillräcklig fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet under den rekommen-derade dosen om fysisk aktivitet för hälsovinster

36 of 92

FYSS 2021

Dos

Dos av aerob fysisk aktivitet

Intensitet – hur ansträngande

Duration – hur länge

Frekvens – hur ofta

Dos av muskelstärkande fysisk aktivitet

Antal repetitioner

Belastning

Antal set

Frekvens

37 of 92

Rekommendationer om fysisk aktivitet

Vuxna

Varje vecka:

Pulshöjande (aerob) fysisk aktivitet

Minst 150-300 min måttligt ansträngande fysisk aktivitet (t.ex. raska promenader)

eller

Minst 75-150 min kraftigt ansträngande fysisk aktivitet (t.ex. löpning, gympa)

All tid räknas

Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet, Svenska läkaresällskapet 2021

38 of 92

Rekommendationer om fysisk aktivitet

Vuxna

Muskelstärkande fysisk aktivitet 2 ggr/v
Minskat stillasittande

>65 år - Multikomponent fysisk aktivitet som en del av den fysiska aktiviteten 2-3 ggr/v

Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet, Svenska läkaresällskapet 2021

Multikomponent fysisk aktivitet

Multikomponent fysisk aktivitet/träning är ett samlingsbegrepp som innefattar en kombination av olika typer av fysisk aktivitet, såsom pulshöjande (aerob) och muskelstärkande träning, samt balansträning och funktionell träning som avser att efterlikna rörelser som används i vardagen.

Multikomponent fysisk aktivitet kan förbättra fysisk funktion hos äldre, samt förebygga fall och fallrelaterade skador, och ingår i rekommendationerna om fysisk aktivitet för äldre �

Ref:

FYSS 2021

2018 Physical Activity Guideline Advisory Committee. 2018 Physical Activity Guidelines Advisory Committee Scientific Report. Washington, DC: US Department of Health and Human Services; 2018.

Sherrington C, Fairhall NJ, Wallbank GK, et al. Exercise for preventing falls in older people living in the community. Cochrane Database Syst Rev. 2019;31:CD012424.

39 of 92

Rekommendationer om fysisk aktivitet

Vuxna

De som inte kan nå upp till rekommendationerna om fysisk aktivitet – bör vara så aktiva som tillståndet medger

Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet, Svenska läkaresällskapet 2021

40 of 92

Dos

Responssamband mellan fysisk aktivitet och hälsa/risk

Figur från kapitel Rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna, FYSS 2021

Det föreligger ett dos-respons förhållande mellan fysisk aktivitet och hälsa. Är inte linjärt. Störst hälsoeffekt hos fysiskt inaktiva, stillasittande som ökar sin fysiska aktivitet. Fysiskt inaktiva riskerar att oftare behöva insatser från hälso- och sjukvården - behöver då ett effektivt stöd att minska sitt stillasittande och öka fysisk aktivitet - FaR-behandling.

Figur Dos–responssamband mellan fysisk aktivitet och hälsa samt mellan fysisk aktivitet och risker såsom muskuloskeletala skador eller kardiovaskulära komplikationer. Hälsovinsten är störst om man går från låg till rekommenderad dos av fysisk aktivitet. Risken ökar mest när man går från medelhög/hög till mycket hög dos.

FYSS 2021 – Jansson, Wennberg, Anderssen, Ekelund, Hagströmer

41 of 92

Dos

Responssamband mellan fysisk aktivitet och risk för förtida död

Figur från kapitel Rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna, FYSS 2021

42 of 92

Omedelbara effekter

Ett enstaka pass av fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet ger omedelbara effekter som:

sänkt blodtryck
sänkt blodsocker
minskad oro
förbättrad sömn
förbättrad kognitiv funktion

FYSS 2021 allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet

och stillasittande för vuxna

43 of 92

Regelbunden fysisk aktivitet

Förbättrar:

sömn
hälsorelaterad livskvalitet
kognitiv funktion
kondition och styrka
förmågan att klara av vardagsaktiviteter

FYSS 2021 allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet

och stillasittande för vuxna

44 of 92

Regelbunden fysisk aktivitet

Kan minska risk för:

högt blodtryck
stroke
hjärt-kärlsjukdom
typ 2-diabetes
övervikt/fetma
demens
depression
åtta former av cancer
förtida död

FYSS 2021 allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet

och stillasittande för vuxna

45 of 92

Hur ska vi arbeta �med fysisk aktivitet och FaR?

Svensk FaR-metod, ett systematiskt arbetssätt

Fysisk aktivitet och FaR – som prevention och medicinsk behandling

Bildmaterial att använda vid utbildning av legitimerad vårdpersonal

46 of 92

FaR som �behandlingsmetod

Används som:

Första behandling
Komplement till läkemedel eller annan behandling

För att ge:

Hälsovinster, minska riskfaktorer
Minskad läkemedelskonsumtion
Minskade läkemedels- och sjukvårdskostnader – hälsoekonomi

SoS Nationella riktlinjer 2017, FYSS 2021

47 of 92

Samtal i kombination med skriven ordination
Aktiv, deltagande patient – planering, målsättning
Positiv attityd till FaR från patienter
Bättre följsamheten till FaR än långtidsbehandling med läkemedel

FaR som behandlingsmetod

Fungerar det?

SoS 2014, Leijon 2009, Kallings 2008, SBU 2006, WHO Adherence to long-term therapies: Evidence for action 2003

Samtal i kombination med skriven ordination

Enligt SoS riktlinjer har ett rådgivande samtal stor effekt vid otillräcklig fysisk aktivitet, när det kombineras med andra insatser, såsom FaR, skriftlig information, stegräknare och ordnad uppföljning. Rådgivande samtal ska därför erbjudas patienter som är otillräckligt fysiskt aktiva och som önskar stöd för att förändra sin aktivitetsnivå.

Patienter som har behov av mer omfattande uppföljningsinsatser ska erbjudas kvalificerade rådgivande samtal. Patienter med speciella behandlingsbehov kan erbjudas fysisk träning inom sjukvården.

Nationella riktlinjer – Utvärdering 2014 - Sjukdomsförebyggande metoder - Indikatorer och underlag för bedömningar

Aktiv, deltagande patient – planering, målsättning

Positiv attityd till FaR från patienter

Enligt Vårdbarometern 2013 är fyra av fem invånare positiva till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor vid besök i vården.

Nationella riktlinjer – Utvärdering 2014 - Sjukdomsförebyggande metoder - Indikatorer och underlag för bedömningar

Bättre följsamheten till FaR än långtidsbehandling med läkemedel

Följsamhet till långtidsbehandling med läkemedel – 50 % eller lägre (Långtidsbehandling definieras inte i tid).

Källa: www.lakemedelsvarlden.se/nya-tekniker-pa-vag-for-battre-foljsamhet/ - 2006

www.who.int/chp/knowledge/publications/adherence_full_report.pdf?ua=1 - 2003

Följsamhet till FaR 6 mån - 65% (Kallings 2008), 12 mån - 50 % (Leijon 2009).

48 of 92

Ökad fysisk aktivitet
Ökad fysisk kapacitet
Minskad tid i stillasittande
Förbättrad kardiovaskulär, metabol hälsa
Ökad hälsorelaterad livskvalitet och tilltro till förmåga

FaR som behandlingsmetod

Resultat?

Lundqvist 2020, Lundqvist 2017, Morén 2016, Hellgren 2016, Rödjer 2015, Olsson 2015, Hendberg 2014, Sjögren 2012, Hemmingsson 2009, Kallings 2008

49 of 92

Består av:

Individuellt rådgivande samtal
Individuellt anpassad skriftlig ordination
Individuell planerad uppföljning

Svensk FaR-behandling

En individanpassad och personcentrad vård

Figur från kapitel Fysisk aktivitet på recept – FaR, FYSS 2021

50 of 92

Använder som metodstöd:

FYSS – fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling
Samverkan med föreningar och friskvårdsaktörer

Svensk FaR-behandling

Figur från kapitel Fysisk aktivitet på recept – FaR, FYSS 2021

51 of 92

All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården med adekvat kunskap kan ge FaR-behandling

Behövs kunskap kring:

Patientens hälso- och funktionsstatus
Användande av fysisk aktivitet som prevention och behandling (FYSS)
FaR som behandlingsmetod och rutinerna för detta
Samtalsmetodik, beteendeförändring
Lokalt utbud av friskvårdsaktörer

Svensk FaR-behandling

Vad är unikt?

Vad är personcentrerad vård?

Personcentrering är en etik som vägleder i praktiska handlingar som medmänniska och yrkesperson. Personcentrerad vård innebär ett partnerskap mellan patienter/närstående och professionella inom vård, omsorg och rehabilitering. Baserat på noggrant lyssnande på patientens berättelse (ofta tillsammans med närstående) och övriga undersökningar skrivs en gemensam hälsoplan, som innehåller mål och strategier för genomförande och kort- och långsiktig uppföljning.

Patienten är en medmänniska med förmågor och behov. De egenskaper och förmågor som utmärker en person kan uppmärksammas eller negligeras, förstärkas eller förminskas av andra människor. Det förutsätter ett ömsesidigt förtroende mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal, och en medvetenhet om att relationen är asymmetrisk. Den professionella kunskapen innebär mer makt och därmed mer ansvar, vilket ska balanseras mot patientens rätt till autonomi och integritet.

Patient eller person?

När vi talar om personcentrerad vård finns det ingen motsättning till ordet patient. Vi är alla patienter vid olika perioder i livet och många av oss är det ofta. Men även i de situationerna är vi först och främst en person och medmänniska. Ibland vill vi ha en tydlig patientroll och fokusera på sjukdomen, behandlingen, vården, rehabiliteringen och så vidare, men inte ens då slutar vi vara personer. Ibland dominerar vår roll som förälder eller yrkesrollen, och då blir patientrollen mer nedtonad eller kanske inte alls finns med. Däremot är man alltid en person som har förmågor (och behov), och som vet att man är en människa och vill ta ansvar för sitt liv. Detta är anledningen till att vi säger personcentrerad vård.

Göteborgs Universitet, GPCC – Centrum för personcentrerad vård

https://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard

52 of 92

Konsultation och förskrivning individuellt avpassad för patienten – personcentrerad vård

Baserat på:

Patientens hälsostatus, diagnos, funktionsnivå
Nuvarande och tidigare fysisk aktivitet
Förändringsberedskap, motivation, tilltro
Vad patienten är intresserad av
Vad som känns möjligt att göra
Potentiella riskfaktorer
Stöd i omgivning
Patientens resurser/ekonomi

Svensk FaR-behandling

Vad är unikt?

53 of 92

En individuellt strukturerad uppföljning

Anpassat efter:

Patientens tilltro, motivation, förändringsberedskap
Tidigare erfarenheter

Vid uppföljningen ev. justering av:

Dos
Typ av aktivitet

Utifrån uppnådd effekt och målsättning

Svensk FaR-behandling

Vad är unikt?

54 of 92

36 % otillräckligt fysiskt aktiva i Sverige�21,5 % stillasittande >10 tim/dag

Vem har nytta av FaR?

Socialstyrelsen 2018, FYSS 2021, Folkhälsomyndigheten 2021

Individer som av hälso- och sjukvården bedömts vara i behov av ökad fysisk aktivitet för att förebygga och/eller behandla sjukdom.

55 of 92

FaR-behandling

När kommer FaR in i processen?

Som första behandling

Som komplement till annan behandling, ex. läkemedel eller rehabilitering

Vid avslutad rehabilitering/�specifik träning

56 of 92

FaR – behandlingens tre delar

Innehåll och process

Fysisk aktivitet och FaR – som prevention och medicinsk behandling

Bildmaterial att använda vid utbildning av legitimerad vårdpersonal

57 of 92

FaR som behandlingsmetod

Individuellt�rådgivande�samtal

1

Individanpassad skriftlig ordination

2

Individanpassad uppföljning

3

Personcentrerat förhållningssätt

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en medicinsk behandlingsmetod som har använts inom svensk hälso- och sjukvård sedan början av 2000-talet. Syftet med FaR är att hälso- och sjukvårdens medarbetare på ett evidensbaserat och strukturerat sätt ska kunna stödja patienter till ökad fysisk aktivitet och metoden bygger på flera komponenter som har visats underlätta beteendeförändring

Alla patienter med behov av ökad fysisk aktivitet för att förebygga och behandla sjukdom kan få FaR, förutsatt att deras tillstånd tillåter att den ordinerade fysiska aktiviteten kan utföras utanför hälso- och sjukvården.

Grunden i FaR är det individuella rådgivande samtalet där målsättning och planering av överenskommen fysisk aktivitet formaliseras genom en skriftlig ordination samt en individuellt anpassad uppföljning.

FYSS 2021 – Kallings, Eriksson, Lundqvist, Dohrn

58 of 92

Tidigare erfarenhet
Mängden fysisk aktivitet per dag/vecka
Mängden stillasittande tid per dag

A

Individuellt�rådgivande�samtal

1

Vad gör Du? – Typ av aktivitet
Hur ofta? – Frekvens
Hur länge? – Duration
Hur hårt? – Intensitet

Vad gör Du? – Typ av aktivitet
Hur ofta? – Frekvens
Hur länge? – Duration
Hur hårt? – Intensitet

Bedöm fysisk aktivitetsgrad

59 of 92

Bedöm och utvärdera

fysisk aktivitet

Självrapporterad

FYSS 2021

Socialstyrelsens två frågor om fysisk träning (hög intensitet) respektive vardagsmotion (måttlig intensitet).

Efterfrågar total tid av fysisk träning och vardagsmotion under en vecka. Frågorna är utformade så att de kan fånga upp stegvisa förbättringar även hos personer som är minst aktiva.

Antal minuter på fråga 1 räknas dubbelt och läggs samman med antalet minuter på fråga 2. Resultatet vägs samman till ett gemensamt mått – Aktivitetsminuter.

Målet är att nå upp till minst 150 minuter per vecka vilket motsvarar rekommendationen om fysisk aktivitet.

OBS

Tillägget om "minst 10 minuter åt gången" är borttaget för samstämmighet med rekommendationerna om fysisk aktivitet (ny valideringsstudie pågår).

FYSS 2021 – Hagströmer, Wisén, Hassmén

60 of 92

Bedöm och utvärdera

stillasittande

Räkna ihop stillasittande tid en typisk dag, t.ex:

I bilen
På arbetet
På fritiden

Stillasittandefråga från GIH mest valid i jämförelse med:

Andra validerade enkätfrågor om stillasittande
Stillasittande mätt med accelerometri

Forskargruppen för fysisk aktivitet och hälsa, GIH 2014

Frågan har också visat sig ha klinisk relevans genom att kunna predicera sjukhusvård och förtida död.

FYSS 2021 – Hagströmer, Wisén, Hassmén

Definition av begreppet stillasittande: All vaken aktivitet i liggande eller sittande position som innebär muskulär inaktivitet i de större muskelgrupperna i kroppen och karaktäriseras av en låg energiomsättning, ≤ 1,5 MET.

Långvarigt stillasittande bör begränsas. Tid i stillasittande kan bytas mot fysisk aktivitet på låg intensitet, vilket kan ge hälsovinster. Större hälsovinster nås om stillasittande byts mot fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet. Starka samband ses mellan total tid i stillasittande och ökad risk för förtida död, hypertoni och hjärt-kärlsjukdom.

Om stillasittandet inte kan begränsas så kan fysisk aktivitet på framför allt måttlig till hög intensitet motverka hälsorisker med stillasittandet.

FYSS 2021 – Jansson, Wennberg, Anderssen, Ekelund, Hagströmer

61 of 92

Bedöm och utvärdera fysisk aktivitet

Objektiv mätning:�Rörelsemätare

FYSS 2021

Stegräknare�Grovt mått på den totala fysiska aktiviteten

Accelerometer�Total fysisk aktivitet och aktivitetsmönster

Stegräknare – ger ett grovt mått på den totala fysiska aktiviteten, säger inget om intensiteten, person som springer får färre steg än en som går. Okänsliga för aktiviteter som cykling, simning o armrörelser. Deltagaren kan själv följa sin aktivitetsutveckling.

Accelerometer – mäter acceleration av kroppens rörelser i upp till 3 riktningar. Mäter förutom total fysisk aktivitet även intensitet, duration och frekvens (mönstret av aktiviteten). Högre precision. Har hög validitet även för personer med kroniska sjukdomar. Summeras i bestämd tidsperiod (epoch), vuxna 1 min, barn 15 sek. Vanligtvis mäts individens aktivitet under 1 vecka. Vanligast placering, midjan, nära kroppens centrum. Okänsliga för aktiviteter som cykling, simning o armrörelser.

Dock visar studier att ca 90% av vaken tid spenderas i sittande, stående el gående – aktiviteter som kan registreras med accelerometer.

FYSS 2021 – Hagströmer, Wisén, Hassmén

62 of 92

Bedöm och utvärdera fysisk aktivitet och träning

Mätning av fysisk kapacitet

FYSS 2021

Submaximalt konditionstest

Åstrands cykeltest
Ekblom-Bak-test
Hjärtrehab-test

Funktionell arbetsförmåga

6-minuters gångtest
6- eller 12-minuters löpning

63 of 92

Samtala med patienten om motivation till förändring av fysiska aktivitetsvanor och eventuella hinder

Individuellt�rådgivande�samtal

1

Exempel på frågor

Berätta om tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet.
Ser du idag några hinder för att öka din fysiska aktivitet?
På vilket sätt tror du att du kan öka din fysiska aktivitet?
Hur viktigt är det för dig att bli mer fysiskt aktiv? (1–10)
Hur stor tilltro till din förmåga har du att genomföra planerad förändring? (1–10)

B

Bedöm beredskap/motivation �till förändring

Beredskap/motivation till förändring

Samtala med patienten om hinder och möjligheter, motivation, tilltro och beredskap till förändring av sin fysiska aktivitet. Försök identifiera aktiviteter som personen är intresserad av och som upplevs som lustfyllda och möjliga att genomföra. Stöd från omgivningen och socioekonomiska aspekter bör också beaktas.

Använd öppna, utforskande frågor i samtalet för att stödja personens egna tankar, idéer och förändringsvilja. Exempel på frågor:

Vad känner du till om hur fysisk aktivitet påverkar din hälsa?
Berätta om dina tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet.
Beskriv vad fysisk aktivitet betyder för dig.
Vad för fysisk aktivitet tycker du om?
Har du funderat på att bli mer fysiskt aktiv? Berätta.
På vilket sätt tror du att du kan öka din fysiska aktivitet?

FYSS 2021 – Kallings, Eriksson, Lundqvist, Dohrn

64 of 92

Hälsobeteende

Komplexa �samband

Rätt åtgärd

För rätt person

Vid rätt tillfälle

65 of 92

Hälsobeteende

Vetenskapligt förankrade metoder

Autonomistöd
Kommunikation, relation i mötet patient – vårdgivare

Valmöjligheter
Självbestämmande
Självtillit

66 of 92

Beteendeförändring & förändringsberedskap

beskriver förändringsprocessens olika faser (Transteoretisk teori)

Prochaska J, Di Clemente C. FYSS 2021

Ej beredd

Funderar inte på förändring

Begrundande

Funderar på förändring men är inte redo

Förberedelse

Redo och planerar för snar förändring

Handling

Den aktiva starten på förändring

Upprätthållande

Upprätthållande för-ändring på lång sikt

Förbegrundandestadiet, ej beredd – ingen tanke på förändring. Råd o info om vikten av FA och varför den kommer att förbättra hälsan. Kunskap, attityd och tilltro är nyckelfaktorer i detta stadium. Låg intensitet FA bör lyftas fram som hälsofaktor.

Begrundandestadiet – nu har tanken fötts. Planering, tillgänglighet och omgivande miljö är nyckelfaktorer. Planering med fokus på när, var, hur. Låt individen aktivt bidra till planeringen. Ambivalenskorset.

Förberedelsestadiet – börjar bli redo att gå från ord till handling. Inviga andra i planerna, tillsammans med familj/vänner planera för FA.

Handlingsstadiet – börjar aktivera mig fysiskt. Lättare att börja än att fortsätta. Stöd och uppmuntran från andra är en viktig nyckelfaktor.

Underhållsstadiet – etablera en ny levnadsvana. Efter 6 mån anses risken för avbrott vara mindre. Bakslag i form av sjukdom, skador eller stressfyllda livssituationer är vanliga riskfaktorer – tänk igenom möjliga försvårande faktorer. Klokt att sätta upp både delmål och huvudmål.

FYSS 2021 – Hassmén, Wisén, Hagströmer

Förslag på filmer om MI:

www.folkhalsomyndigheten.se/somra/forandringens-dynamik

67 of 92

Syftet med samtalet om fysisk aktivitet är att ge förutsättning för en …

Hur mycket rör du på dig respektive sitter du still en vanlig vecka (arbete och fritid)?
Nuvarande fysisk aktivitet (innehåll och omfattning)?
Tidigare fysisk aktivitet?
Möjligheter/fördelar?
Hinder/risker?
Motivation, tilltro?

… diskussion kring eventuell förändring och en individuellt doserad ordination.

Kapitel Fysisk aktivitet på recept – FaR, FYSS 2021

68 of 92

Utifrån patientens funktionsförmåga, nuvarande aktivitetsnivå och motivation till förändring
Ordinera individuellt diagnosanpassad fysisk �aktivitet med stöd av FYSS
Specificera ordinationen utifrån:

Val av aktivitet (låt patientens intresse styra)
Frekvens
Duration
Intensitet

Formulera en individuellt doserad ordination

2

Individanpassad skriftlig ordination

Individuellt�rådgivande�samtal

1

Formulera en individuellt doserad ordination

Patientens hälso- och funktionsstatus ligger till grund för rekommenderad fysisk aktivitet. Såväl medicinska hinder, kontraindikationer, flera diagnoser och mediciner bör beaktas. Dessutom används tidigare/nuvarande aktivitetsnivå och eventuella hinder, tilltro och motivation till förändring för att formulera en individuellt doserad ordination.

En lämplig ordination kan vara att stegvis:

1) minska tid i stillasittande

2) öka mängd daglig aktivitet

3) Utför individuellt diagnosanpassad fysisk träning

Specificera ordinationen utifrån:

• val av aktivitet

• frekvens

• duration

• intensitet

FYSS 2021 – Kallings, Eriksson, Lundqvist, Dohrn

Regional medicinsk riktlinje – fysisk aktivitet, Läkemedelskommittén VGR, 2020.

69 of 92

Individanpassa fysisk aktivitet

Målsättning

SMARTA mål:

SPECIFIKA – tydligt formulerade och avgränsade

MÄTBARA – tid, distans, intensitet

ACCEPTERADE – ökar sannolikheten för förändring

REALISTISKA – gärna utmanande men möjliga att uppnå

TIDSBESTÄMDA – när skall delmål, huvudmål uppnås?

ATTRAKTIVA – externt formulerade till inre formulerade

70 of 92

Prata om

intensitet & upplevd ansträngning

Intensitetsnivåer

Låg intensitetsnivå 9–11

Måttlig intensitetsnivå 12–13

Hög intensitetsnivå 14–17

Din upplevda ansträngning		Intensitetsnivå

6	Ingen ansträngning alls
7	Extremt lätt
8	Extremt lätt
9	Mycket lätt	Låg
10
11	Lätt
12		Måttlig
13	Något ansträngande	Måttlig
14		Hög
15	Ansträngande
16
17	Mycket ansträngande
18
19	Extremt ansträngande
20	Maximal ansträngning

Borg-RPE-skalan® – ® G. Borg, 1970, 1998

Figur: RMR Fysisk aktivitet VGR 2020 (omarbetad)

Upplevd ansträngning - Intensitetsnivåer

En ökad intensitet under utförande av fysisk aktivitet ger i allmänhet ökade hälsoeffekter (dos-respons). Patientens skattar sin egen ansträngningsgrad med hjälp av Borg-RPE-skalan.

Borg-RPE-skalan är korrelerad till objektiva mått såsom hjärtfrekvens. Borg ≥13 motsvarar en nivå som ger konditionsförbättring.

Regional medicinsk riktlinje – fysisk aktivitet, Läkemedelskommittén VGR, 2020.

Borg-skalan är ett instrument för att skatta den upplevda ansträngningen – intensiteten – i den fysiska aktiviteten. Det här är ett viktigt verktyg i samtalet med patienten.

Be patienten skatta sin känsla av ansträngning i aktiviteten, den allmänna ansträngningen i hela kroppen, i musklerna och i form av andfåddhet.

Borg-skalan går från 6-20 och motsvarar ungefär pulsen om man lägger på en nolla efter varje siffra.

9-11 på skalan innebär låg intensitet, då känns det lätt eller mycket lätt när man gör aktiviteten.

12-13 på skalan motsvarar måttlig intensitet, då känner man sig något ansträngd när man gör aktiviteten. Man blir lite varm och lätt andfådd men kan ändå prata i sammanhängande meningar

14-17 på skalan innebär hög intensitet, då känns det ansträngande eller mycket ansträngande under aktiviteten. Man blir svettig och andfådd och har svårt att prata i sammanhängande meningar.

Centrum för fysisk aktivitet Göteborg, VGR

71 of 92

Informationsmaterial & aktivitetsdagbok

– viktig del i behandlingen

72 of 92

Förstärker följsamhet till ordinationen
Planera uppföljning (när, hur) vid ordinationstillfället
Uppföljningen kan ske via återbesök, videobesök eller telefonkontakt
Vid låg beredskap/låg motivation kan täta, tidiga uppföljningar vara en motiverande faktor

Skriftlig ordination på fysisk aktivitet

2

Individanpassad uppföljning

3

Följ upp given ordination

Uppföljningen syftar till att resonera kring ordinerad fysisk aktivitet och stillasittande tid samt vid behov justera val av aktivitet och dosen för denna.

En planerad uppföljning förstärker följsamhet till ordinationen. Planera adekvat uppföljning (var, när och av vem) redan vid ordinationstillfället. För en patient med låg beredskap och/eller låg motivation kan täta och tidiga uppföljningar ses som en motiverande faktor.

För att kunna utvärdera ordinationen vid uppföljningstillfället, använd validerade frågor, aktivitetsdagbok, stegräknare, accelerometer och/eller förnyad mätning av kondition. Bedöm på nytt fysisk aktivitetsgrad och justera ordination vid behov.

FYSS 2021 – Kallings, Eriksson, Lundqvist, Dohrn

Regional medicinsk riktlinje – fysisk aktivitet, Läkemedelskommittén VGR, 2020.

73 of 92

Förskrivande vårdgivare ansvarar för att uppföljning sker.
För vårdenhet med kort vårdtid: epikris och kopia på FaR som skickas till uppföljande vårdenhet
Uppföljning ska ske efter individuellt behov och behöver anpassas efter patientens motivation, beredskap och tilltro

Vad gör Du? – Typ av aktivitet
Hur ofta? – Frekvens
Hur länge? – Duration
Hur hårt? – Intensitet

Skriftlig ordination på fysisk aktivitet

2

3

Individanpassad uppföljning

74 of 92

KVÅ-koder

DV 131 Enkla råd om fysisk aktivitet

DV 132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet

DV 133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet

DV 200 Ordination FaR

AW 005 Uppföljning FaR

75 of 92

FaR-processen

Figur från kapitel Fysisk aktivitet på recept – FaR, FYSS 2021

Det här är en sammanfattande bild av hela FaR-processen där vi först har ett individuellt samtal med patienten om fysisk aktivitet och mäter nuvarande fysisk aktivitetsnivå och kanske även diagnosspecifika mått. Sedan gör man vi en anpassad ordination av fysisk aktivitet och patienten kommer igång med fysisk aktivitet, antingen på egen hand, eller med någon aktivitetsarrangör, förening eller anpassad FaR-grupp. Sedan har vi en uppföljning och mäter den fysiska aktivitetsnivån och eventuellt diagnosspecifika mått. Eventuellt kan patienten öka dosen av fysisk aktivitet. Här kan även en justering av läkemedel behöva göras. Sedan fortsätter patienten med sin fysiska aktivitet.

I vissa delar av Sverige finns det olika typer av förstärkt stöd via t.ex. FaR-samordnare, FaR-lots eller FaR-coach för patienter som har fått FaR och är i behov av ett extra stöd för att komma igång med fysisk aktivitet. FaR-samordnaren, lotsen eller coachen som gett det förstärkta stödet ger sedan en återkoppling till ordinatören.

FYSS 2021 – Kallings, Eriksson, Lundqvist, Dohrn

Centrum för fysisk aktivitet Göteborg, VGR

76 of 92

FYSS

Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Sjukvårdens evidensbaserade handbok

Fysisk aktivitet och FaR – som prevention och medicinsk behandling

Bildmaterial att använda vid utbildning av legitimerad vårdpersonal

77 of 92

FYSS 2021

Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

FYSS 2021

En handbok i fysisk aktivitet för hälso- och sjukvården

www.fyss.se

Om FYSS 2021

Som stöd i arbetet med fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården finns FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling).

FYSS är en evidensbaserad handbok som beskriver hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla en mängd olika sjukdomstillstånd. Boken har producerats av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) och riktar sig i första hand till hälso- och sjukvårdens personal som ett beslutsstöd vid rådgivning om fysisk aktivitet.

Målsättningen med FYSS är att tillhandahålla evidensbaserad kunskap för rådgivning och behandling med fysisk aktivitet vid olika sjukdomstillstånd, men också i förebyggande syfte för att förhindra livsstilsrelaterade sjukdomar och ohälsa.

en fysiskt aktiv livsstil medför minskad risk att utveckla ett flertal olika sjukdomstillstånd.
fysisk aktivitet utgör i många fall en viktig del av sjukdomsbehandlingen

Boken är indelad i en allmän del, del 1, och en diagnosspecifik del, del 2.

FYSS 2021

78 of 92

FYSS 2021

Del 1 – Allmän del Del 2 – Diagnosdel

FYSS 2021

Begrepp och principer
Biologiska effekter
Allmänna rekommendationer
Bedöma och utvärdera
Individanpassad rådgivning
Läkemedel, Riskbedömning
Funktionsnedsättning
Smärta, Stress
Nya kapitel: Barn o unga sjukdomstillstånd, FaR, Riskbedömning, Åtta investeringar

35 diagnoser med diagnosspecifika rekommendationer
Nya diagnoser: Insomni, Klimakteriebesvär, Lungfibros (idiopatisk)

79 of 92

FYSS 2021

Del 1 – Allmän del

FYSS 2021

Åtta insatser för att främja fysisk aktivitet – som fungerar
Fysisk aktivitet – begrepp och principer
Biologiska effekter av fysisk aktivitet
Rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna
Rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för äldre
Rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande under och efter graviditet
Rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för barn och ungdomar
Fysisk aktivitet för barn med sjukdomstillstånd
Fysisk aktivitet på Recept – FaR
Bedöma och utvärdera fysisk aktivtet
Individanpassad rådgivning om fysisk aktivitet
Riskbedömning vid fysisk aktivitet
Muskulosketala besvär och skador vid fysisk aktivitet
Infektioner och fysisk aktivitet
Idrottsrelaterad plötslig hjärtdöd
Läkemedel och fysisk aktivitet
Fysisk funktionsnedsättning och fysisk aktivitet
Intellektuell funktionsnedsättning och fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet hos vuxna med medfödda hjärtfel
Smärta och fysisk aktivitet
Stress och fysisk aktivitet

80 of 92

Diagnosspecifika rekommendationer i FYSS – tillämpning med exempel
Alkoholberoende och skadligt bruk
Atros
Astma
Benartärsjukdom
Blodfettsrubbning
Cancer
Demens
Depression
Diabetes typ 1
Diabetes typ 2
Fibromyalgi

Förmaksflimmer
Hjärtsvikt (kronisk)
Hypertoni
Insomni
Klimakteriebesvär
Kranskärlssjukdom
Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom
Lungfibros (ideopatisk)
Metabola Syndromet
Migrän
Multipel Skleros
Myosit
Osteoporos

Parkinsons sjukdom
Polycystiskt Ovariesyndrom
Psoriasis
Reumatoid Artrit
Rygg- och nackbesvär (långvariga)
Ryggmärgsskada
Schizofreni
Stroke
Systemisk Lupus Erythematosus
Ångestsymtom och ångestsyndrom
Övervikt och fetma

FYSS 2021

Del 2 – Diagnosdel

81 of 92

FYSS 2021

Diagnosspecifika rekommendationer

FYSS 2021

Om diagnosen
Prevention
Indikationer och kontraindikationer
Effekter av fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet och läkemedel
Bedöma och utvärdera
Verkningsmekanismer
Rekommenderad fysisk aktivitet
Diagnosspecifika råd

82 of 92

FYSS 2021

Plattform fysisk aktivitet

Rekommenderad dos

FYSS 2021

83 of 92

FYSS 2021

Begrepp & definitioner

Fysisk aktivitet

Aerob fysisk aktivitet

Vanligaste formen
Energibehovet täcks av processer som förbrukar syre
Låg, måttlig, hög intensitetsnivå
150-300 min/v – minst måttlig �– hälsoeffekter

Konditionsträning

Aerob FA som utförs i strukturerad form med syfte att bibehålla eller öka konditionen
Måttlig, hög, mycket hög intensitetsnivå

Muskelstärkande fysisk aktivitet/styrketräning

Syfte att bibehålla eller förbättra ex maximal kraft, explosivitet, muskulär uthållighet

84 of 92

FYSS 2021

Begrepp & definitioner

Fysisk aktivitet

Absolut intensitet

Beskriver det fysiska arbetets krav
Uttrycks som;

watt
kcal per minut
kJ per minut
syreupptag per minut
MET
hastighet
antal kilo

Relativ intensitet

Relaterad till individens maximala kapacitet
Uttrycks som;

Procent av max hjärtfrekvens (% maxHF)
Procent av max syreupptag (% VO2max)�
Självskattad ansträngning (Borg-RPE-skala)

85 of 92

Styrketräning�Repetitionsmaximum

Relativ intensitet

1RM = högsta belastning �som klaras vid en repetition

Frisk person: 8-12 RM
Äldre/patient: 10-15 RM

FYSS 2021

86 of 92

FYSS 2021

träningsprinciper

Grundläggande

Belastning – overload

Så pass hög att den inte kan utföras med lätthet

Kontinuerlig ökning – progression

Ökning av intensitet, duration, frekvens

Reversibilitet

Träningseffekt är relativ färskvara, klingar av om träningen upphör

Specificitet

blir bättre på det vi tränar

Individuella skillnader �– responders/non-responders

Genetik (40–50 %), upplevelse av träning �– viktig för följsamhet (adherence)

Belastning – behöver vara högre än ca 60 % av relativ förmåga. Tröskelnivå ökar med ökad träningsgrad.

Progression – Ej ökad belastning ger bibehållen förmåga och är underhållsträning.

Reversibilitet – Träningseffekten avklingar om träningen upphör. Om träningen upphör eller är på för låg nivå – underträning. Vid sjukdomstillstånd, inriktas träningsrekommendationerna på att minimera försämring.

Specificitet – Träningseffekten specifik till den träning som utförs. Typ av träning (kondition, styrka, rörlighet). Använda muskelgrupper (ben, armar, bål). Muskelfibrer (snabba, långsamma). Rörelsemönster (koordination, balans, blodflöde, muskelfiberrekrytering). Vid träning för hälsa – rek varierad träning för att få träningseffekter i stora delar av kroppen.

Individuella skillnader – Genetiken anses avgöra ungefär hälften av träningssvaret. Gäller både svaret vid olika träningsformer och inom respektive träningsform. Olika upplevelse av belastning på träning – lång tid/måttlig intensitet, kortvarig träning/hög intensitet – viktiga delar i individualiseringen för att säkerställa så hög följsamhet (adherence) till träningen som möjligt. High-responders, non-responders – jmf läkemedel – byta vid utebliven effekt.

FYSS 2021 - Mattsson, Lundberg, Jansson, Hagströmer

87 of 92

Aerob fysisk aktivitet�Konditionsträning

Principer för träning

Centrala – syretransporterande förmåga (hjärta, lungor, blod)

Lokala – muskulär förmåga (mitokondrie-, kapillärtäthet)�

Högre intensitet för centrala effekter�

Kontinuerlig träning (ex 30 min)

Intervallträning (ex 3 x 10 min)�

Träning hög intensitet, kort tid — måttlig intensitet, längre tid

FYSS 2021

Konditionsträning kan utföras med delvis olika syften och för olika fysiologiska effekter. Primär uppdelning;

1. Centrala – syretransporterande förmåga som kan mätas i form av VO2max. Specificitet av aktiviteten mindre viktig, effekterna överförbara till andra aktivitetsformer.

2. Lokala – muskulär förmåga som ger effekt på mitokondrie- och kapillärtäthet.

Högre intensitet för centrala effekter – viktigt att träna stora muskelgrupper.

Kontinuerlig/ Intervallträning kan utföras på olika intensitetsnivåer och intervall med olika längd på vilan. Inget krav på hög intensitet vid intervallträning – för otränade och i början av en träningsperiod.

Flera studier visar att träning på hög intensitet under kortare tid ger en större effekt på konditionen. Finns en tröskelintensitet som man måste nå upp till för att träningen skall ge effekt på konditionen (VO2max).

FYSS 2021 - Mattsson, Lundberg, Jansson, Hagströmer

88 of 92

Muskelstärkande fysisk aktivitet�Styrketräning

Principer för träning

FYSS 2021

1 RM = 100 kg

(90 %) 90 kg x 3 = 270 kg

(75 %) 75 kg x 10 = 750 kg

Styrka – hög belastning och kraftigt stimulus krävs

Hypertrofi – lite lägre relativ belastning, utför fler repetitioner

Explosivitet – hög kontraktionshastighet för optimal neuromuskulär funktion

Uthållighet – belastning ca 60% av 1 RM, högt antal repetitioner

Styrka – maximal kraft. Aktivering av samtliga muskelfibrer och neuronal anpassning. Alternativt lägre belastning (>30 procent av 1 RM) utfört över många repetitioner - så att man närmar sig muskulär utmattning (failure) i varje set.

Snabba och starka fibrer är de som både förtvinar först och rekryteras sist.

Hypertrofi – muskelvolym och –tillväxt; viktigaste komponenten är den totala belastningen.

Ex 1 RM=100 kg, 3 RM (90%) 90 kg = 270 kg, 10 RM (75%) 75 kg = 750 kg.

Möjligt att få effekter genom att belasta till muskulär utmattning på belastningar ända ner till 30 procent av 1RM.

Explosivitet – arbete per tidsenhet, produkt av styrka/kraft och hastighet. Explosivitet är avgörande för optimal neuromuskulär funktion.

Uthållighet – kombination av styrka och uthållighet. Musklerna bör

belastas submaximalt under en längre tid (>20 repetitioner).

Styrketräning bidrar också effektivt till att öka skelettmassa (täthet, hållbarhet, mängd).

FYSS 2021 - Mattsson, Lundberg, Jansson, Hagströmer

89 of 92

FYSS i olika skepnader

FYSS 2021�57 kapitel

popFYSS�”Fysisk aktivitet som medicin”�Dec 2018

www.fyss.se�6 kapitel FYSS 2021

eFYSS�http:fyssweb.azurewebsites.net/

90 of 92

91 of 92

Länkar

Mer information

FYSS

http://www.fyss.se/

eFYSS

http://fyssweb.azurewebsites.net/

1177/FaR

https://www.1177.se/sok/?q=far

HTA-analys

https://www2.sahlgrenska.se/upload/SU/HTA-centrum/HTA-rapporter/HTA-rapport%20FaR%20180420%20med%20app%20Publicerad.pdf

HFS nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård

http://www.hfsnatverket.se/sv/fysisk-aktivitet

Yrkesföreningar för fysisk aktivitet

www.yfa.se

92 of 92

This one runs on fat and saves money

This one runs on money and makes you fat