1 of 49

Svensk Datorhistoria

101

2 of 49

19 00 20 40 60 D2 Algol 60 80 20 00

01 21 41 61 Censor 120 81 ABC 800 01

02 22 42 62 D21 82 02

03 23 43 Colossus 63 83 DS90 03

04 24 44 64 84 04

05 25 45 ENIAC CE 65 85 i386, ARM1 05

06 26 46 66 86 06

07 27 47 67 Censor 932 87 07

08 28 48 BARK 68 Garmisch SE 88 08

09 29 49 69 Alfaskop 89 09

10 30 50 70 90 ARM Hold. 10

11 31 51 BESK 71 DIAB 91 11

12 32 52 72 D5 92 DS90-47 12

13 33 53 73 93 13

14 34 54 74 D15/D16 94 14

15 35 55 75 D23 95 15 20

16 36 Turing CS 56 SMIL 76 Z80 96 16 21

17 37 57 SARA 77 97 17 22

18 38 58 Algol 78 ABC 80 98 18 23

19 39 59 79 MC68000 99 x86_64 19 24

3 of 49

Förhistoria

4 of 49

DatorER

(DatorISERING)

5 of 49

6 of 49

7 of 49

8 of 49

9 of 49

10 of 49

Edy Velander

Stig Ekelöf

Conny Palm

Gösta Neovius

Edy Velander var VD för Ingenjörsvetenskapsakademien och arbetade med en stark lobbyingverksamhet för att driva in dels kärnvapen och atomenergiteknik, dels datorer, i det svenska försvaret
Detta var på en tid då ingenjörer i allmänhet hade en militär rang och yrket en underförstådd militär anknytning
Stipendiaterna 1947: på bilden Carl-Erik Fröberg, Gösta Neovius, Göran Kjellberg
Matematikmaskinnämnden inrättas 1948, för militären med matematiker som rådgivare
Erik Stemme och Carl-Erik Fröberg praktiserade på IAS (Institute for Advanced Study) i Princeton under Herman Goldstine som i sin tur arbetade åt von Neumann
Gösta Neovius jobbade med additionskretsarna på Harvard Mark III under Herman Goldstine
Drottninggatan 95A
Invigningen av BARK 28 april 1950
Neovius konstruerar den 32-bitars flyttalsenheten till BARK

11 of 49

Olle

Karlquist

Conny

Palm

Torbern

Laurent

Germund

Dahlquist

Gösta

Neovius

12 of 49

13 of 49

Erik Stemme

14 of 49

15 of 49

16 of 49

17 of 49

Torsten Gustafson

Carl-Erik Fröberg

Kjell Jönsson

Familjerna Gustafson och Erlander (Torsten Gustafson och Tage Erlander) vänner sedan studier i Lund ~1922
Gustafson med Gustav VI Adolf
TG åkte till USA 1947 och träffade bland annat John von Neumann (både Manhattanprojektet och datorer vid IAS)
Carl-Erik Fröberg
Pengar äskas av TG 1951, i avsikt att använda maskinen för beräkningar för atomvapen, det sägs oförblommerat från dag 1, atomkommitén betalade halva bygget
TG drog i sina kontakter, Niels Bohr och Ernst Vigforss för att realisera projektet och tjänsterna, det gäller att känna rätt folk
Kostade 120.000 kr enligt KPI idag 2.4 MSEK därtill kom tjänstetillsättningarna för matematikmaskiningenjören
Det är väl ungefär som att idag säga att vi ska ha den dyra datorn till AI, atomvapen var det nya svarta då och var mer imponerande än problematiskt
Gunnar Wahlström fråm MMN hjälper till i Lund, lämnar över till Kjell Jönsson
Driftsatt augusti 1956 invigning 17 november 1956
Fröberg liksom Germund Dahlquist etablerade därefter numerisk analys som disciplin i Sverige

18 of 49

19 of 49

20 of 49

21 of 49

22 of 49

SARA 1957

23 of 49

ROBOT 330

SAAB D2 (SANK)

1960

Minuteman

LGM-30 D17

1962

24 of 49

25 of 49

D21 1962

CK37

26 of 49

27 of 49

1975

D23 1975

D22 1968

1986-2016

28 of 49

ALGOL 60 och Burroughs B5000

1961

Delegater från Matematikmaskinnämnden, SAAB och Universiteten deltog i specifikationen av ALGOL 60
ALGOL 60 var i sin tur utgångspunkten för ALGOL-maskinen Burroughs B5000 en nyckelarkitektur efter IAS
Designad för högnivåspråk (ALGOL 60) med ett operativsystem (MCP Master Control Program) även det skrivet i Algol (ESPOL), i princip en Algolmaskin
Positionsoberoende objektkod
Första (per-process) stacken, ett speciellt stackregister (växer uppåt i minnet, mot högre addresser)
Idén om en stack föddes ur Algols behov av att hantera rekursiva anrop, jfr SMILs 80-hopp
Allt byte till “kontrollmod” sker via avbrott som sparar maskinens tillstånd på stacken och det finns en speciell “RTI” (return from interrupt)-instruktion
Minnesskydd i hårdvara (MPU memory protection unit)
PRT (program reference table) en stor tabell användes för att relokera programmen, jfr ELF-information och ELF-loader, virtuella adresser användes INTE
Första symmetriska multiprocesseringssystemet
1 Mhz och två processorer
Källa Annals of the History of Computing, Volume 9, Number 1, 1987
När BIT Numerical Mathematics startades 1961 var Algol det naturliga språket för numerisk analys

29 of 49

ALGOL 60 → CPL → BCPL → B → C

30 of 49

D5 1972

FACIT 6501, D15 D16

1974-1981

BANKOMAT 1982

31 of 49

1968 Datasaab

1981 EIS

1988 Nokia Data

1990 ICL

2002 Fujitsu

År 1981 fusionerades Datasaab med Ericssons dataavdelning och blev Ericsson Information Systems (EIS)
Bankdatorerna som nu utvecklats med nya program för andra applikationer än bank (olika administrativa uppgifter som lager, fatrurering, reskontra osv) döptes om från “Serie 16” till “System 2100” (bank) och “System 2500” (övriga kunder)
Den egenutvecklade hårdvaran baserad på gamla D5 var nu färdig och ersatte Computer Automation LSI med en egen maskin med namnet E252-E256 (låter som någon slags livsmedelstillsats)
Till dessa fanns ett antal tillämpningar med namn från den nordiska mytologin, NB: Mimer är inte besläktat med databasen från Uppsala med samma namn
Systemen såldes ganska brett, men historien är dunkel, de lär ha absorberats ganska snabbt av de PC-terminalsystem som kom efter
Affärsidén är gissningsvis att erbjuda 3270-terminaler till de centrala systemen som gissningsvis ännu är IBM Series Z
Visa Fujitsu-maskinen

32 of 49

33 of 49

Facit 6350 Datasaab D12 ~1974

Facit Addo Malmö 1970-tal

Facit 6501

Facit 6350

1974 Datasaab

D15/D16

D12

1978 Facit

Facit DTC

1983 EIS

Ericsson PC

1987 ERA

Ideon Lund

34 of 49

35 of 49

Alfaskop 3100 1969

Kjell Mellberg

Censor 120

1961

Censor 932K

1967

SRT 1938

Stansaab 1971

Datasaab 1978

EIS 1981�SRA 1983

SRT grundades 1938 och var ett helägt dotterbolag till amerikanska ITT
Censor 120 började utvecklas 1961 i “snövit och de sju dvärgarna”, dvs STRIL 60
Konstruktion och instruktionsuppsättning inspirerades starkt av Ferranti Atlas i Manchester
Atlas hade ungefär samma funktion som von Neumanns IAS-dator: en “open source”-dator vars konstruktion var vida känd och publicerad
Dator var en radarextraktor och digitaliseringsmaskin för att överföra radarinformation från RRGC (radargruppcentraler) till Flygledningscentraler
Detta var samtida med att Datasaab utvecklade D21
Efterföljaren Censor 932K hade en instruktionsuppsättning starkt inspirerad av IBM 360
Alfaskop kom till för ett patientdatasystem på Karolinska Sjukhuset 1966, år 1968 blev Dagens Nyheter den första svenska kunden
Såväl SRT som Luxor och Philips tillverkade TV-rör i Sverige
Olika historier om den gula fosforn, Tord Jöran försökte bringa klarhet i detta men det blev aldrig helt klarlagt
År 1971 bröts datadelen av SRT inklusive flygledning och alfaskop och ut till Stansaab och ITT drog sig ur 1973.
År 1978 slogs stansaab ihop med Saabs övriga datorverksamhet och blev en del av Datasaab, direktörern Gunnar Wedell blev VD för Datasaab
År 1980 briserar Datasaab-affären, en shit-show utan dess like, in centrum står Censor 932-baserade flygledningssystem
År 1981 Gick Datasaab som bekant upp i Ericsson Information Systems
Samtidigt gick flygledningsdelen till Ericssonbolaget SRA (Svenska Radioaktiebolaget), därifrån till Ericsson Defence, Bofors, Celsius och numera Saab AB igen

36 of 49

Facit DS 9000 1965-1990

Facit DS 9000 var en “one-off” som utvecklades för STRIL 60 av Börje Larsson som rekryterats från Bofors till Facit
Formfaktorn är två kylskåp och en konsoll, samt såklart hålremseläsare och skrivare
Konsollen är liksom det mesta av Facits maskiner designad av Sigvard Bernadotte
DS 9000 var en eldledningsdator som skulle hjälpa till att välja ut mål för attackflyget, speciellt om RRGC tappade kontakten med Flygledningscentralerna
Många värnpliktiga fick sin första interaktion med en dator framför DS 9000 då den gissningsvis inte användes så mycket
Instruktionsuppsättningen påminner mycket starkt om BESK/SMIL/SARA/TRASK och regsistren har samma namn så DS 9000 är i princip en IAS-maskin byggd med transistorer, likt TRASK
Här ser vi en viss eftersläpning från 1950-talet

37 of 49

38 of 49

Lysator LYS-16 1975

39 of 49

40 of 49

1946-1969 Pionjär- och stordatorfasen
1970-1978 Minidatorfasen
1978-1982 Persondatorernas intåg
1983-1991 Distribuerade och öppna system med Unix
1991-1999 Microsoft Windowsfasen
2000-nu Internet- och öppen källkod

41 of 49

Transintro 7261

1972

DataBoard 4680

1974

42 of 49

Per-Åke Johansson, Boliden Metall ~1978

43 of 49

DataPoint 2200 1972

Lars Karlsson

Seven S 1977

Per Fogelström

44 of 49

Karl-Johan Börjesson

Örjan Lindblom

ABC 80 “X1” 1978

Karl-Johan Börjesson sökte julen 1977 efter en ny “skoldator” som skulle efterträda Computer Automation LSI (Facit 6501, Datasaab D15/D16…)
Han sökte agenturen för Tandy Radio Shack TRS-80 men fick den inte pga volymproblem “kan vi skicka en container?”
Han hade hört talas om att DIAB utvecklat Seven S, och kontaktade Lars Karlsson
Luxor kontaktades pga att Metric inte kunde tillverka bildskärmar, och fick sedan hela industrialiseringsuppdraget
Själva datorn och BASIC-tolken konstruerades av DIAB, huvudkonstruktör var Örjan Lindblom
ABC 80 konstruerades och produktionssattes på under ett år och började levereras mot slutet av 1978
Scandia Metric skulle sälja till skolor och institutioner och Luxor till näringsliv, DIAB tog royalty på varje dator
Totalt såldes ca 33.000 ABC 80

45 of 49

ABC 800 “X2” 1981

ABC 806 1983

ABC 802

Monroe OC-8880 “Monty” 1981

Luxor och DIAB utvecklade rask “X2” ABC-800, som var en persondator avsedd för kontorsautomation
Ännu en efterföljare, “X3”, Tecla eller ABC-900 försökte Luxor av allt att döma utveckla själva, men misslyckades
DIAB fick därför utveckla efterföljarna ABC 806 och ABC 802
Samtliga dessa datorer var baserade på Zilog Z80, och Örjan Lindblom utvecklade även en Z80-konstruktion med 256 KB virtuellt minne för Monroe Systems OC8800-serien
Luxor Datorer var lönsamt men Luxor AB togs över av staten 1979 efter att TV-försälningen börjat svikta, det såldes sedan till Finska Salora som sedan köptes av Nokia, som hade egen produktion av datorer: Nokia Data
I mars 1983 började Compaq Portable med ett reverse-engineerat ROM att säljas, och Compaq gjorde mycket snabba inbrytningar på hela världens persondatormarknad, Compaq Deskpro började säljas i mitten av 1984
Luxors ABC 900 drog ut på tiden och kravspecifikationerna ändrades ständigt, i sista skedet siktade man på en PC-kompatibel maskin
I januari 1986 beslutade den nya ägaren Nokia Data att avsluta utvecklingen av Luxors produkter och utvecklar PC-datorer med ABC-varumärket i Finland därefter avvecklades Luxor Datorer på kort tid
C:a 30.000 ABC 800-varianter såldes totalt, något färre än ABC 80
Alla programvaror och kunder som hade en större användarbas flyttade snart till PC eller Unix

46 of 49

ABC 1600 “X35” 1985

DS90 “ABC 9000” 1985

47 of 49

DS90 1983

DS90-10 1986

DS90-11 1986

DS90-31 1989

48 of 49

FRÅGOR?