1 of 10

Start bild

Världen förändras när unga mår bra.

2 of 10

Övningen: Åsiktslinje

3 of 10

Åsiktslinje: Påståenden om psykiskt välbefinnande

Snart kommer du höra några påståenden om psykiskt välbefinnande.

Genom rummen stäcker sig en åsiktslinje. Fundera på påståenden först själv. Sedan positionera dig på linjen enligt din åsikt:�håller du med eller inte.

Efter påståenden diskuterar�vi tillsammans.

4 of 10

Åsiktslinje

jag håller med

jag håller med inte

5 of 10

Påstående 1

Jag skulle hellre vara�en haj än en mask.

Håller du med eller inte?

6 of 10

Påstående 2

Det är lätt att förstärka�psykiskt välbefinnandet.

Håller du med eller inte?

7 of 10

Påstående 3

Svårigheter i vardagen påverkar psykiskt välbefinnande,�till exempel att leva i fattigdom eller bli diskriminerad.

Håller du med eller inte?

• Fattigdom och diskriminering har flera orsaker. Svårigheter skapar ojämställdhet och minskar välbefinnandet på flera sätt.�• I Malawi, till exempel, drygt hälften av människor lever under fattigdomsgränsen. Då är det svårt att tillfredsställa livets grundläggande behov (som näring, klädsel och utbildning). Förmögenhet berättar dock inte direkt om en människa är lycklig eller olycklig.

För studerande på andra stadiet kan ges mera konkreta exempel:

• Fattigdomen kan mätas både absolut och relativt.�• Definitionen för den globala fattigdomsgränsen är att leva med mindre än tre dollar (USD) per dag.�• I flera länder undersöks hur stor del av befolkningen lever under den nationella fattigdomsgränsen. Människan är fattig om hennes inkomster är under 50 eller 60 % av landets medianinkomst.

8 of 10

Påstående 4

Jag har en sådan idé�som skulle främja psykiskt välbefinnandet i vår skola.

Håller du med eller inte?

• Du kan fundera på de följande aspekter. Hur kan du, skolan eller lärarna främja psykiskt välbefinnandet?�• Fråga: Vill någon dela sina idéer?

Om någon delar en förträfflig idé och röstning känns som ett tryggt alternativ du kan ställa en ytterligare fråga:

• Är det här en bra idé? Om ja tummen upp!

När ni genomgå dessa och andra frågor är det viktigt att lägga märke till det att man kan betrakta ungas psykiska välbefinnande ur två olika perspektiv. Man kan lyssna på och erkänna bekymmer och på andra sidan kan man lösa problem genom olika sätt att påverka.
Oftast löser det inte problemet när man behandlar bara problemet men oftast det är första steget i främjandet av aktörskap och välbefinnande.
Unga behöver stöd från olika nivåer: i hantering av svåra känslor, i förståelse för välbefinnande och sätt att påverka (till exempel kamratstöd, i förbättring av känslomässiga färdigheter, erbjudandet av saklig information, kampanjer, individers och skolans påverkansarbete…)

9 of 10

Påstående 5

Varje ungdom har i sin närmaste krets en möjlighet att få hjälp till utmaningar med psykiskt välbefinnande.

Håller du med eller inte?

• Detta påstående är ganska spetsig och svår. Hurdan hjälp behöver man och hur mycket? Är det på riktig så att var och en kan på riktigt ställa frågor och få hjälp?�• Ni lade kanske märke till det att de ifrågavarande påståenden innefattar flera perspektiv. Några behandlar individers erfarenheter och ojämställdhet, några tar närmare titt på samhället och tjänster och några på skolan och sätt att påverka.

Ytterligare påstående:

• Det talas tillräckligt om psykiskt välbefinnandet.�• Jag känner en pålitlig vuxen som jag kan tala med om psykiskt välbefinnande och känslor.�• Händelser på andra sidan av världen utgör utmaningar för psykiskt välbefinnande också här i Finland.�• Politik är det viktigaste sätt att främja psykiskt välbefinnande.�• Jag kan ge ett exempel hur jag har främjat psykiskt välbefinnande (till exempel i din närmaste krets, hemkommun eller i sociala media)�• I min hemkommun lyssnar beslutsfattare ungdomar när de fattar beslut angående psykiskt välbefinnande.

10 of 10

TACK!