https://bit.ly/monimuotoisuuttapeltoon

​

​

Annika Michelson

HAMK

​

​

Mångfald i odling

"Råglosta och rotråg"

​

​

(Wikipedia, 2022)

(Michelson, 2005)

Råglosta (Bromus secalinus)

Rotråg (Secale cereale)

​

​

(Helsingin yliopisto, 2022)

(Hamk, 2022)

Arkeofyt (Laji.fi, 2022)

​

​

Hanhenkaura

(Gåsråg)

Karhunkaura

(Björnhavre)

Ihmiskattara

(Människolosta)

Hiirenruis

Hiirenkaura

(Musråg

Mushavre)

Kurenkaura

(Tranhavre)

(Kotimaisten Kielten Keskus, 2022; Michelson, 2022)

Kärt barn har många namn!

​

​

Kastari

Kattari

Kasperi

Kasteri

Hiireruis

Hiirreruis

Luste

Kastarsuo, Kastalammi, Kastarinvuori, Kastarinlahti, Kastari gårdar,

Kastari by. I Ryslland kостёр /kostër (uttalas kastjer) = lägerbål

​

​

(Reinholm, 1850)

I Ryssland trodde man även att råg kan förvandlas till råglosta (UniiversityAgro.ru, 2022)

-> om man flera år i rad oldar råg på samma fält kan råglostan ta över (Brant, 2022)

​

​

• jyväheinä, (fröhö) Bromus secalinus. Lemi
• sitä oli (pelloissa) sitä hanahenkauraa, lustetta. (det var gässhavra i åkern) Himanka
• Ompaan ruk̆kiissa kasper̆rii! (där är mycket kasperii i rågen) Polvijärvi
• Kasperheinä, kattara. (kaspar hö) Liperi
• Kasperruis, kattara. (kasper råg) Kitee
• ompas siin kastarii! (det är mycket kastarii) Kurkijoki
• kàorahèinä, Bromus secalinus, ruiskattara. (havrehö) Utajärvi
• se on oikeen (viljan) siämenesä (= siemenien joukossa), kun sanòtaal lusteeks. (det är mycket säd, det kallas för losta) Kauvatsa
• se haittaa rullallen astis se lustek kun sitä jää pellovaathen. (det är till harm i åkern) Alahärmä

​

Viljelyyn liittyen

• Puinnin ääntä matkitaan: ”Taskentti, taskentti, lustusta puijaan.” (upprepar ljudet från tröskningen) Kivijärvi
• ko (ruis) – – hitahastik kasuvaa niin sillon se ottaa sitä lustusta, (om det gror långsamt så utvecklas lostan) Himanka
• Tähkä lusteessa or rukiin näköstä eikä sej jyvis oles syräntä. (lostan ser ut som råg och den är inte till ofördel) Parkano
• sitä kasvaa rukkees kattaraa, kons on märkä syksy. (den växter när det är vått på åkern om hösten) Tuuteri
• se (ruis) rupi otta lustet jos sem myähään niitti. (rågen tar till losta om den tröskas sent) Vihti

​

Syömiseen, leipään liittyvää

• hyvɛ̀ kastar (= syöjä, maistaja) hɛ olì (pidoissa), maìstas ja pyhè partas. (god ätare) Sauvo
• se tullee niim mustaakis se – – lusteinel leìpä, sellaisesta viljasta valmistettu leipä, jossa on lustetta joukossa. (det blir så svart, lostabröd, lostabröd är gjort av säd som innehåller råglosta) Vampula
• tullee niin kahìsevaa leìpää että se oìkeen hampaisa kirskuu ko ol lustetta viljan joukossa. (det knarsar mellan tänderna när det är losta bland säden) Vampula

​

Terävä työkalu

• pensaiden tms. perkaamiseen käytettävä vahvateräinen kuokkamainen väline, perkauskuokka. - Tämäl lustin ukkovaari teki tuolla pajassa. (ett vasst redskap att skära buskar med. Denna lustin var gjord av min farfar i detdär maskinuthuset) Vaala

(Kotimaisten kielten keskus, .2022)

​

​

Från stenåldern till bronsåldern -> 1950 -talet

Råglostan "Polvijärvi" sådd våren 2022

​

​

Råglosta "Polvijärvi" 15.10.2022

​

​

​

​

(Wikipedia: Костёр ржаной 2022)

"Säd vid lägerbålet", hänvisar troligen till svedjebruket. Bromus mollis can utstå 93 ⁰ C hetta.

Klimatförändringen, ett säd som tål hetta och bränder?

​

​

Egenskaper

• Speltlostan är större än råglostan. Den var förr vanlig i speltåkrar och är nu mera sällsynt än råglostan.
• Speltlostans tusenkornsvikt är 22,3 g.
• Råglostans tusenkornvikt är 15 g. Oftast är råglostan lättare än speltlostan.
• Tysk speltlostas tusenkornvikt har varit 16 g. En del tyska, danska och ryska råglostor har en tusenkornvikt på 6-7 g. Råglostans tusnekornvikt är oftast 10 g och denna borde man få upp. (Lindström, 2022b; UniveristyAgro.ru, 2022)
• 800-6000 frön från en råglostas planta (Longe, 2007; UniversityAgro.ru, 2022)
• Sprider sig under våta vintrar, i våta fält och tål bättre dåligt vinterväder jämfört med rågen (UniversityAgro.ru, 2022)

​

​

Näringsinnehåll

Source: Lars Lindström, 2022a

​

​

Öl från Litauen och brännvin från Estland

• "Keptinis" öl gjordes från råglosta i Litauen (Larsblog, 2015)
• Estlandssvenskarna skrev: "Ibland om hösten gjordes det malt av grov råglosta ("lustmalt") och råg eller höstvete. En del sade att det smakade bra, andra att det var dåligt. Det berodde nog på hur mycket man lade i annan säd i ölet" (Isberg, 1938)
• I Estland kallades råglostan även till björnhavre och man gjorde brännvin av det i gamla dagar. (Folklore.ee, 2022)
• Råglostans blommor ger en fin grön färg (Folklore.ee, 2022); blå färg (Brant, 2022)
• Bröd av råglosta torkar lätt (UniversityAgro.ru, 2022)
• Man kan göra gröt av råglosta och använda det som havremjöl till att göra en geleaktig gröt. (UniversityAgro.ru, 2022) -> höga värden av betaglukaner som binder vatten väl (Lindström, 2022)
• Sheglov (1828) skriver att råglostabröd är farligt -> ger symtom som om man är full och kan leda till att man svimmar
• "Råglosta förbättrar rågens smak" (Paavilainen)

​

​

Foto: Lars Lindström

​

​

Foto: Lars Lindström

​

​

Per Martin Tvengsberg (26.7.1936 -15.3.2019)

​

arbetade på Hamar museum, Hamar stad i Norge som byggnadsintendent när han 1973 tog ner en gammal ria i Grue kommun och hittade 10 korn råg. När de odlades i Hamar museiträdgård grodde 7. Rian användes senast på 1880-talet. En rågbuske gav 62 strån, de var 2-3 meter höga och ett ax gav 75 frön.

​

​

Cecilie Jensen står bredvid svedjerågen vid Domkyrkoruinen i Hamar museum. Första skörden var mycket stor, Tvengsberg räknade att från ett halvt kg kunde man få 6 000 kg, men efter det började det sakta avta och ge allt mindre skörd. Rågen är korspollinerad och behöver annan rågpollinering för att hålla sig frisk.

Photo: Per Martin Tvengsberg

​

​

Finnar flyttade till Norge flera gånger under medeltiden. De brände svedjor och odlade råg och svedjerovor där. Kartan visar hur bränningen av svedjor utvecklades under 1500-, 1600- och 1700-talen. (Tvengsberg, 2010).

​

Per Martin Tvengsbergs förfäder kom från Hankasalmi i Finland.

​

1500

1600

1700

​

​

Växtsätt:

• Rotråg (Juurisruis): I huuhta (svedja i gammal granskog) såddes en speciell råg som buskar på sig mycket (juureinen) (på svenska Skafft Rogh eller Root Rogh), från ett frö växer flera tiotals strån (Jokipii, 1961)

​

Odlingsplats:

• Svedjeråg, små korn
• Åkeråg, större korn

​

Enligt tidspunkten för sådd:

• Vårråg
• Svedjeråg (senare även kallad midsommarråg, översatt från svenskan till finska)
• Vinterråg
• Frostråg

Olika slags råg

​

​

Tvengsbergs upphittade råg registrerades som bevaringssort i Norge 22.2.2012. Tvengsberg odlades vid EVIRA fältförsök 2017-2018 och 21.12.2018 registrerades den som ursprungssort även i Finland under namnet Mustialan Tvengsberg. Tvengsbergs kornena har olika färger.

​

​

​

​

​

Kuva: Per Martin Tvengsberg

Att odla rotråg

• Tvengsberg sås bäst som den sista av grödorna i slutet av maj eller början av juni.
• Traditionallt sade man att sen skulle sås innan sista regnet innan midsommaren (mera precist 48 timmar innan sista regnet innan midsommaren).
• Det slogs och användes som foder eller betades av får på hösten.
• Idag kan man använda den som fånggröda.
• Den ger mycket mera i sköd om man sår den på våren än om man sår den på hösten.

​

​

​

Mustialan Tvengsberg rotråg i Mustiala 2017 Foto. Annika Michelson

​

​

Foto: Annika Michelson

​

​

Foto: Per Martin Tvengsberg

K

Foto: Annika Michelson

​

​

Kuva: Per Martin Tvengsberg

Mustialan Tvengsberg rotråg augusti 2022, Nokkamäki, framför rökbastun. Video. Annika Michelson

​

​

Kuva: Per Martin Tvengsberg

Styrkan i rotrågen

(Michelson & Raiskio & Raiskio, 2021)

* Fodder analysis carried out by Valio Finland 29.10.2019

** Grain analyse carried out by Eurofins 10.11.2021 FV (a) SFS-EN 15510:2017

!

!

​

​

Kuva: Per Martin Tvengsberg

(Michelson & Raiskio & Raiskio, 2021)

​

​

Kuva: Per Martin Tvengsberg

​

​

Noge

​

​

Danmark

​

​

Sverige

​

​

​

​

Källor

• UniveristyAgro.ru. Bromus secalinus. Haettu 7.11.2022
• Brant, Daniil. 7.11.2022 sähköinen keskustelu
• Folklore.ee: Rahvapärased taimenimetused: Luste 2.11.2022
• Helsingin yliopisto. Luonnontieteellinen museo. Kasviatlas: Ruiskattara 12.10.2022
• Hämeen ammattikorkeakoulu: Ruiskattara. Mustialan vanha opetusmateriaalikokoelma, opetusjuliste
• IIsberg, Fridolf (1938): Humleodling och brygd. Landsmåls- och Folkminnesarkivet Uppsala. 48 bl.4:o 14.9.1938 Estland Nuckö, Klottorp, Sutleps kommun.
• Kotimaisten kielten keskus: Suomen murteiden sanakirja 13.10.2022
• Kotimaisten kielten keskus: Suomen etymologinen sanakirja 3.11.2022
• Laji.fi: Ruiskattara 3.11.2022
• Larsblog: Keptinis, Lithuanian baked beer 20.4.2015.
• Jokipii, Mauno (1961): Kaskenpoltosta ja kydönvilijelyksestä Satakunnassa ennen isovihaa Kirjassa Satakunta. Kotiseututukimuksia XVII. (Toim. Jokipii, Mauno et al.) Vammala.
• Leino, Matti. Suullinen tieto.
• Lindström, Lars (2022a): Råglostans näringsinnehåll 21.2.2022 Facebook; 7.11.2022 keskustelu..
• Lindström, Lars (2022b): Sähköisiä keskusteluja, 2022, ei julkaistu.
• Longe, Angelika (2007): Haruldaste ja tavaliste umborhtude levik Kihnu saare teraviljapõldudel. Magistritöö. Tartu Ülikool, Boloogia-geograafiateaduskond, Botaanika ja ökoloogia institut.
• Lönnrot, Elias (1860): Flora Fennica. Suomen kasvisto. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.
• Michelson, Annika; Raiskio, Sakari & Raiskio, Kirsi (2021): Mineral Content in Finnish Heritage Rye, Annika Michelson, Hamk; Sakari & Kirsi Raiskio, Luke Recording 28 min.
• Paavilainen. Alkuperäisrukiin kuvaukseta kirjoitettu. EVIRA
• Päästäjäiset, torstai 24. heinäkuuta 2014 HEINÄT.
• Reinholm, H.A (1850): Suomalaisia kasvu-nimejä. Finska Litteratur-Sällskapets förlag (1850). Suomi, Tidskrift i fosterländska ämnen. Helsingfors
• Sunila, J.E (1899): Suomen rikkaruohot ja neuvoja niiden hävittämiseen. Stafs Adolf von Postin mukaan. Helsingissä Kustannusosakeyhtiö Otava. Kuopio.
• Svensson, Roger & Wigren, Marita (1985): Råglostans historia och biologi i Sverige i Svensk botanisk tidskrift 79.
• The Decolonial Atlas, 2016. Origins of Agricultural Crops
• Tvengsberg, Per Martin. Varangu Estate, Estonia. Discussions 2000 - 2019.
• Tvengsberg, Per Martin (2010): Svedjebruk. Norsk Skogfinsk Museum. Grue Finnskog 2010. ISBN 978-82-93036-00-5
• Tvengsberg, Per Martin (1995): "Swidden cultivation. Tillage without tools" in Minor uralic languages: grammar and lexis. Edited by Ago Künnap. University of Tartu, University of Groningen. Tartu-Groningen 1995. ISBN 9985-60-206-4
• Wikipedia: Bromus secalinus Kurt Stüber caliban.mpiz-koeln.mpg.de/mavica/index.html part of www.biolib.de 13.10.2022
• Wikipedia: Костёр ржаной 14.10.2022

​

​

Projektet Mångfald i odling

Mångfald i odling är ett 3 årigt (2021-2023) utvecklingsprojekt.

​

Projektet söker lösningar för att öka på mångfalden i de sorter som odlas i Finland genom att använda kulturspannmål och gamla handelssorter.

​

Projektet finansieras av det finska Jord- och skogsbruksministeriet.

​

https://bit.ly/monimuotoisuuttapeltoon

https://bit.ly/peltolaari

https://bit.ly/lisaysviljely

https://www.facebook.com/groups/maatiaisviljat