1 of 25

2 of 25

Innehåll:

  • Tillsammans skapar vi trygghet
  • Syftet med att utbilda sig till nattvandrare
  • Organisationens historik
  • Att nattvandra
  • Förhållningsregler
  • Bemötande
  • Alkohol, droger och psykisk ohälsa
  • Föreningsinformation

Nattvandrarna Sverige är en NGO organisation (Frivilligorganisation), vissa bilder i denna grundutbildning är hämtade från internet. Om du som tagit fotot känner att bilden är olämplig vänligen kontakta oss så hanterar vi detta.

3 of 25

Nattvandring skapar en social trygghet för ungdomar i samhället vi lever i. När vuxna och unga vuxna finns på stan minskar risken för drogmissbruk, våld, skadegörelse och annan kriminalitet bland ungdomar.

Med nattvandring skapar vi ett naturligt och socialt kontaktnät mellan vuxna och ungdomar. Det är viktigt att man som medmänniska bryr sig och vågar ta steget till en tryggare tillvaro. Våra vandringar och vårt kontinuerliga arbete med att hjälpa ungdomar pågår över hela landet. ��

TILLSAMMANS SKAPAR VI TRYGGHET

  • Syftet med vår utbildning är att nattvandrare, som möter ungdomar ute på gator och torg, ska kunna hantera olika situationer som kan uppstå på ett enhetligt och bra sätt.

4 of 25

En nattvandrare

Vad innebär det att nattvandra

Nattvandrare finns för ungdomar, skapar trygghet och tilltro, tränger sig inte på, tar kontakt på ett naturligt sätt. �

  • Är en vuxen som bryr sig, lyssnar och ser ungdomen, som kan skapa gränser och ge stöd och hjälp när det behövs�
  • Förebygger drogmissbruk, våld, främlingsfientlighet och skadegörelse�
  • Finns ute kvällar och nätter på fredagar och lördagar samt på festivaler och högriskhelger�
  • Skapar ett naturligt och socialt nätverk mellan vuxna och unga�
  • Arbetar för att utveckla organisationen och höja den gemensamma kvaliteten på organisationen�
  • För att nattvandra med oss ska du vara minst 22 år och har ett vuxet beteende�
  • Alla nattvandrare är frivilliga och har ett personligt engagemang för barn och unga

5 of 25

  • Del 1. Organisation Regelverk Policy

Information om Nattvandrarnas organisation, regelverk och policy. Vad är viktigt i vårt beteende när vi är ute och vandrar och hur vi bemöter ungdomar och andra vuxna. Hur bemöter vi psykisk ohälsa, gängrekrytering och våld. �

  • Del 2. Trygghetsappen�Utbildning och genomgång av hur trygghetsappen kan nyttjas dels vid vanliga vandringar och i trygghetsskapande arbete med kommun.�
  • Del 3. HLR, hjärtstartare och första hjälpen.�Hjärt och lungräddning, genomgång kring hur en hjärtstartare fungerar, grundläggande information kring första hjälpen.�
  • Del 4. Droger, lag och rätt �Information om vårt samarbete med polisen. Grundläggande information om droger. Hur det ser ut på orten kring ungdomar och droger. Information om vilka lagliga rättigheter och skyldigheter vi som vandrare har.

Vid frågor kring utbildningen kontakta utbildningsansvarig via info@nattvandrarna.se

Utbildningens delmoment�

Vi erbjuder samtliga att genomgå vår grundutbildning och vår målsättning är att alla nattvandrare genomgått grundutbildningen.��Det är inget krav att genomgå utbildningen men det underlättar vid vårt arbete med ungdomarna.

6 of 25

Historik

Det var efter kravallerna i Kungsträdgården 1987 som bla. Helen Lind Jaktlund (Helen är än idag aktiv vandrare samt styrelseledamot och vice ordförande i Nattvandrarna Sverige) och Anders Karlberg (från Fryshuset i Stockholm) startade, Non Fighting Generation (NFG). Något år senare startades ”Farsor på stan”, Morsor kom också med, det blev Riksnätverket Nattvandrarna i Sverige som numera kallas Nattvandrarna Sverige.

Nattvandrarna Sverige är den äldsta nattvandrar organisationen i landet.

Behovet av nattvandrande vuxna har inte minskat och organisationen växer.

Många känner igen oss på de gula jackorna vi bär när vi vandrar, goda erfarenheter av “de gula” nattvandrarna ger vuxna som väljer att börja med nattvandring.

En grund till upplopp och kravaller var ungdomarnas rotlöshet, boendesituation, sociala orättvisor och brist på sysselsättning. Alltså samma sak som man idag kan konstatera om vårt samhälle.

Ungdomskravaller i Stockholm, 1987

7 of 25

Vad gör oss annorlunda

mot polisen och fältassistenterna?

  • Eftersom vi som nattvandrar inte kommer från en myndighet har vi lättare att skapa relationer med ungdomarna. �
  • Vi ses inte som det hot som en myndighetsperson kan uppfattas som. �
  • Vi är helt ideella och fristående från myndigheter även om vi naturligtvis kan ha en nära kontakt med bland annat polisen, socialtjänst och fältassistenter. Detta på en nivå där vi inte skadar ungdomars tillit till oss. �
  • Varje nattvandrare ska vara en vuxen förebild, vara lyhörd och lyssnande i kontakten med ungdomar och vara ett medmänskligt stöd för ungdomar.�
  • Som nattvandrare är det ej tillåtet att hälla ut alkohol, beslagta alkohol, droger eller tobak.

ARKIVBILD

8 of 25

Hur gör vi när vi vandrar?

Vid varje vandringstillfälle träffas vi vid angiven plats där material inför kvällens vandring delas ut.��Utöver det så sker följande flöde under kvällen.

Överenskommelse om en återsamlingsplats och tid. �

Fördelning av vandrare i grupper

    • Besluta inom gruppen vem som gör vad
    • Vi går minst i par aldrig ensam
    • Vi blandar vid möjlighet grupperna med män och kvinnor

Alla ska veta hur man får kontakt med varandra

    • Vi byter telefonnummer

Efter avslutad vandring summeras natten

Stöd och kontakt till eventuella avlastningssamtal skall ges

Vid möte med ungdomar är vi alltid tillmötesgående, omhändertagande och inlyssnande.

9 of 25

Gå ALDRIG in i en situation med risk för att du skadar dig själv eller andra.

Tänk på följande tre ledord:

  1. Observera
  2. Larma
  3. Notera

Detta innebär att vid akut situation skall vi observera, vem som gör vad eller vad som händer, hur personer är klädda med mera och därefter larma vid absolut behov, samt notera när, var, hur, vem och så vidare. Glöm inte ev. vittnen - t.ex. från din nattvandrargrupp.

Som nattvandrare får man ALDRIG beslagta alkohol från någon, oavsett om det är ett barn, tonåring eller vuxen. Detta får endast göras av polisen enligt svensk lag.

Vi skall skapa trygghet, vi är inte ordningsmän

10 of 25

SLAGSMÅL

  • Känner ni att ni har möjlighet, gå emellan, distrahera med t.ex. en flaska vatten, tuggummi eller klubbor.

MISSHANDEL

  • Försök distrahera, stoppa, notera samt kontakta polis

SKADEGÖRELSE

  • Säg till, kontakta polis

FÖRARGELSEVÄCKANDE BETEENDE

  • Urinera offentligt
  • Spela hög eller störande musik på allmän plats, till exempel från en bil eller vattenskoter.
  • Visa sig på offentlig plats i bar överkropp med mera.�
    • Polisen har laglig rätt att på plats bötfälla förargelseväckande beteende.

Slagsmål

Misshandel

Skadegörelse

Förargelseväckande beteende

Vi skall skapa trygghet, vi är inte ordningsmän

Vi utfärdar inga böter, vi är inte ordningsmakten, men vi kan påpeka det som är opassande vid situationen.

11 of 25

Gängkriminalitet har långtgående och allvarliga

konsekvenser för både individer och samhällen. ��Här är några varningssignaler för dig som förälder om ditt barn:

  • Börjar ljuga eller dölja saker
  • Börjar umgås med nya, äldre ungdomar eller vuxna
  • Kommer hem sent med nya kläder eller ny telefon
  • Slutar be dig om pengar eller verkar ha mer egna pengar
  • Skickar eller tar emot misstänkt många eller stora

betalningar (på Swish eller bankkonto)

Barn lockas lätt in i gängen:

Det är lätt för ett yngre barn att se upp till en lokalt

framträdande ungdom. Många vill klä sig likadant, ha samma keps, jacka eller skor.

GÄNGREKRYTERING

Enklast för att rekrytera är att finnas där barnen/

ungdomarna finns, ofta hänger de kriminella i

kretsar runt skolor, fritidsgårdar i centrum och nära träningsanläggningar. Ofta är detta lite äldre ungdomar som “låtsas” vara en vän, det kan till exempel börja med små saker, som att bjuda på något att äta eller dricka.

Fokus ligger på att skapa gemenskap i gänget och få den unge att känna sig välkommen och sedd.

Vi skall skapa trygghet, vi är inte ordningsmän

12 of 25

  • Nattvandra i grupper om minst två personer �(tre rekommenderas)
    • Är ni fler personer som kan bilda grupper, dela gärna upp er och vandra på olika platser.
  • Var synlig, observera och hjälp. Tillkalla t.ex. polis eller ambulans om det är absolut nödvändigt
  • Lyssna på och prata med ungdomarna. ,
    • Agera rådgivande inom ramen för “sunt förnuft”
  • Hjälp till med första förband, ett telefonsamtal eller kanske hjälp hem.
  • En gyllene regel är att det som sker under nattvandringen, stannar inom nattvandringen.
  • Verka för samverkan med kommun, myndigheter, företag och andra grupper inom samhället.
    • Föreningen upprättar inga anmälningar till socialtjänsten, det är endast privatpersoner som gör detta.

Gyllene regler

13 of 25

  • Det viktigaste för nattvandraren och ungdomen är att det skapas ett förtroende. De ska lita på oss och t.ex. våga ta kontakt om något händer, våga ställa jobbiga frågor eller tipsa oss om att det är fest eller annan sammankomst. �
  • Giveaways som t.ex. tuggummi eller godisklubban används av flera föreningar och kan vara ett bra verktyg i vårt arbete. �
    • Vid tagen kontakt kan vi fråga om de vill ha t.ex tuggummi.
    • När ungdomen känner sig trygg, med oss, kan hen själv ta kontakten för att få t.ex. en klubba eller tuggummi och vi kan då få möjligheten till att checka av läget.
    • T.ex. godisklubban kan även vara ett verktyg för att kontrollera nykterhet, pappret är svårt från början att få av, men nästintill omöjligt om du är överförfriskad. �
  • Skratt och humor är viktigt, att bjuda på sig själv och kanske ta en dans till musiken de spelar.

Förtroende, giveaways

och glädje

14 of 25

  • Är personen inte kontaktbar kontakta omedelbart ambulans, stanna kvar på platsen.�
  • Vad är status på personen:
    • kräkts/spytt eller behövs hjälp att göra detta
    • kan hen stå/gå
    • kan du få i hen t.ex. vätska
    • vid behov utgå från första hjälpen �
  • Finns det kompisar runt om:
    • kan de hjälpa till med information kring personen tex:
      • vad har den fått i sig
      • hur mycket osv

Hur hjälper man personen bäst?

En påverkad person som behöver hjälp

15 of 25

  • Om det är en ungdom kontrollera;
    • vill den ha skjuts hem
    • hjälp att ringa någon vuxen som kan hämta

�Det är inte alltid ungdomen vill ringa sina föräldrar, i vissa situationer kan hemsituationen göra att det är direkt olämpligt och vi respekterar därför om de hellre kontaktar t.ex. syskon, annan släkting eller vuxen kontakt.

  • Känner du att läget är okej, kolla av med eventuella kompisar om de tar ansvaret, ge dem eventuellt ett mobilnummer att ringa om de behöver hjälp.

Hur hjälper man personen bäst?

En påverkad person som behöver hjälp

Bild

16 of 25

Tecken på att en ungdom eventuellt använder droger kan vara förändringar i beteende, socialt samspel samt psykiska och fysiska förändringar. �Varningstecken kan vara:

  • Sena ankomster, hög korttidsfrånvaro, oförklarad frånvaro under skoldagen
  • Koncentrationssvårigheter, ojämn och/eller försämrad arbetsprestation
  • Tobaksrökning
  • Irriterad, ojämn i humöret, håller sig undan
  • Förändrat umgänge, upphör med gamla kontakter helt till förmån för nya
  • Minskat intresse för skola eller tidigare fritidsaktivitet
  • Försämrad relation till föräldrar och syskon
  • Liberal attityd till droger (förändrad klädstil, musik, språk)
  • Oförklarlig trötthet, håglöshet, rastlöshet, passivitet
  • Finns i sammanhang där stölder, våld, hot förekommer
  • Fysiska tecken som röda ögonvitor eller förstorade eller förminskade pupiller
  • Ökad eller minskad aptit eller ökad konsumtion av sötsaker
  • Innehav av rullpapper, tablettkrossare eller små pappersbitar för filter.

Alkohol och droger

17 of 25

Alkohol och droger

  • Tillsammans kämpar vi för att ingen ungdom skall fara illa, vi skall förebygga att ungdomarna blir utsatta för brott och olyckor.
  • Vi vet att ungdomar tar tillfällen till att samlas och att det ofta används alkohol och ibland även droger.
  • För oss är det viktigt att vara där ungdomarna träffas för att skapa trygghet och genom vår närvaro förebygga brott.
  • Vi samverkar med Polisen, socialtjänsten och andra aktörer för att öka tryggheten för våra ungdomar.
  • Alkohol och droger är en riskfaktor som skapar offer och förövare.
    • Generellt möter vi unga från 15 år och uppåt som är påverkade av alkohol, droger. Men ibland är de även i yngre tonåren.
  • Vid skolavslutningar, festivaler och andra högtider ökar i regel antalet träffar och tillfällen till att söka sig till alkohol. ��Mer information i ämnet ges vid utbildningstillfälle 2

18 of 25

Hur agerar vi och bemöter:

    • någon som blivit utsatt för sexuellt övergrepp
    • utsatt för våldsdåd
    • berättar att hen inte har det bra hemma
    • nämner mobbning eller att hen inte mår bra.

�Med en hänvisning till:

Bemötande vid psykisk ohälsa

  • UMO
  • JOURHAVANDE KOMPIS | RÖDA KORSET
  • BRIS
  • STORASYSTER
  • 1177 - VÅRDGUIDEN
  • TILIA-CHATTEN
  • MFL.

En nattvandrare ska inte behandla,

en nattvandrare kan stötta och lyssna.

19 of 25

För att undvika att ungdomen möter t.ex. en person som har begått sexuella övergrepp, våldtagit, misshandlat eller utfört annat olämpligt beteende använder organisationen sig av krav på utdrag från belastningsregistret från: �

  • Alla personer med ledande roller inom organisationen.
  • Personer inom organisationen som misstänks ha utfört olämpliga brottsliga handlingar.

�Om representant nekar eller i det fall utdraget påvisar olämpligt beteende äger riksstyrelsen rätten att utesluta med omedelbar verkan.

Vem ska ungdomen möta och se som trygghetsperson?

Utdrag belastningsregistret

20 of 25

Vilka regler finns i Nattvandrarna?

På nattvandrarna sveriges hemsida finns riktlinjer, regelverk och policys.

Kompendium och dokument som ligger på hemsidan kan uppdateras med tiden, vi hänvisar därför till hemsidan för uppdaterad information. �

Om man inte hittar den information man söker, ber vi er kontakta kansliet för vidare hjälp.

21 of 25

Vilket stöd får den lokala föreningen från organisationen Nattvandrarna Sverige?

  • Försäkringar
  • Medlemsbidrag
  • Jackor och västar
  • Material och give aways

Köps in av Nattvandrarna Sverige och finns i webshopen, beställs genom RA.

  • Kansli
  • Kontakt med t.ex. kommun eller myndighet
  • Stöd vid t.ex
    • lokala kontakter med kommun och myndighet
    • interna konflikter
    • dialoger med samarbetspartners inför event
  • Utbildningar
  • Stöd, råd och konsultation till lokal föreningsdrift
  • Medlemstidning (E-tidning)
  • Marknadsföring
  • Deltagande vid event såsom riksträff och årsmöte.
  • Organisk tillväxt utifrån intresseanmälningar
  • Möjlighet att engagera sig mer inom organisationen

22 of 25

Större event

Som förening får man även möjlighet till viss myndighetskontakt samt att vid exempelvis marknader och festivaler ges möjlighet till att visa sin närvaro för kommun, fastighetsbolag och andra aktörer som uppskattar vår närvaro.

Vad kan vi göra och erbjuda vid event?

  • Korvgrillning, fika etc. är uppskattat att bjuda på
  • Samvandra med andra nattvandargrupper
  • Ofta sker kontakter innan eventet startar med olika samarbetspartners och den/de som anordnar eventet.

Vi försöker alltid närvara vid större event eller evenemang, det är bra tillfällen att träffa ungdomar på.

Genom att närvara vid större event ökar vi möjligheten till att rekrytera in nya vandrare samt visa upp vår förening för samhället, kommunen etc.

23 of 25

Nattvandrarna har flera naturliga samarbetspartners:

  • Polisen
  • Socialtjänsten-Fältassistenter
  • Andra ideella föreningar
  • Kommuner m.fl

Det finns också flera lokala föreningar som vi inom vårt område kan kan ha ett samarbete med. Vissa föreningar inom organisationen har nära samarbete med t.ex. idrottsföreningar.

Lokal införskaffning av sponsringsmedel:

När det gäller lokal sponsring är det främst förnödenheter vi ser som lokal sponsring. Förnödenheterna kan vara till gruppen som är ute och vandrar t.ex. att man kan få sig en kopp kaffe under vandringen. Önskas lokal ekonomisk sponsring skall detta lyftas med Nattvandrarnas kansli för korrekt hantering.

På vår hemsida finner man våra sponsorer, de som stödjer Nattvandrarna Sverige.

Vilka samarbetar vi med?

24 of 25

  • Facebook
    • “Nattvandrarna Sverige” (vit logga) Sluten grupp endast för nattvandrare.
    • “Nattvandrarna Sverige” (gul logga) Öppen gilla-sida för alla med intresse för organisationen.
  • Instagram
  • Twitter
  • Linkedin
  • Hemsidan www.nattvandrarna.se ��
  • E-post, vill du vara med på organisationens e-postlista för allmänna utskick till medlemmar? Skicka ett e-post till info@nattvandrarna.se

För att synas och förmedla information till medlemmar och allmänhet använder sig organisationen av olika medier.

Sociala Medier

25 of 25

Del 1. Organisation, regelverk och policy

  • Del 2. Trygghetsappen - Obligatorisk �
  • Del 3. HLR, hjärtstartare och första hjälpen�
  • Del 4. Droger, lag och rätt����Vid frågor kring utbildningen kontakta utbildningsansvarig via info@nattvandrarna.se

Tack för visat intresse

Vår utbildning är inget krav, det är ett erbjudande. ��Vårt mål är att sprida den erfarenhet vi har, för att öka förståelsen för hur våra ungdomar har det och hur vi på bästa sätt kan stötta och hjälpa.