Block 1 inkontinensvård

Instruktion för Powerpoint programmet inkontinens

​

• Detta program är inläst och en liten högtalare finns i det nedre/högra hörnet. Tryck på den för att lyssna till bilden. Vissa bilder har ingen högtalare utan ”räknas med” till andra bilder.
• Justera volymen vid behov.

​

​

​

​

2024-12-13 MR

Bild 1.2

Definition

Inkontinens

= oförmåga att behålla

Förekomst av inkontinens

• Ej del av normalt åldrande
• Mycket vanligt
• 10−30% av kvinnor över 70 år
• 5% av män över 70 år
• Över 75 år utjämnas könsskillnaden
• 80 år och äldre > 30% av hemmaboende
• Särskilt boende: 70−90%

Bild 1.3.3

Bild 1.4.1

”Besinna den makt �du har i dina händer”

Attityder

• Patient skam� rädsla � resignation� isolering

​

• Personal motvilja� okritiskt accepterande� nedlåtenhet� vrede

Bild 1.4.2

Organisation

• Patientansvarig sjuksköterska

​

• Kontinensombud

Bild 1.6.1

Kontinensgruppens uppgifter

• Påverka negativa arbetsrutiner och attityder
• Diskutera, stimulera och utveckla omvårdnadsåtgärder, exempelvis toalettassistans
• Aktivt delta i utredningar
• Kritiskt granska, prova och utvärdera inkontinenshjälpmedel
• Följa kostnaderna för hjälpmedel
• Verka för kostnadseffektiv vård
• Kontinensombud ansvarar för förvaringsutrymmen för hjälpmedlen
• Resurs för övrig personal

Bild 1.6.2

Nervbanor

Bild 2.2.1

Blåsans innervation

Cervikal

​

​

Thorax

​

​

​

​

Lumbal

​

​

​

Sakral

Hjärna

​

​

Hjärnstam

​

​

​

​

​

​

​

Ryggmärg

Sympatisk

Parasympatisk

Somatisk

Detrusormuskel

Trigonum

Uretra

Bäckenbottenmuskler

Yttre �uretrasfinkter

T10-L2

S2-S4

N hypo-gastricus

N pelvis

N pudendus

Bild 2.2.2

Källa: Pharmacia AB

Miktionscykelns fyllnings-�och tömningsfas

1. Urinblåsan fylls

2. Urinblåsan�är fylld till hälften, �man börjar känna�trängningar

3. Man väntar medvetet till ett lämpligt tillfälle att kasta vatten

4. Blåsan töms

Källa: Pharmacia AB

Bild 2.3.1

Normalvärden

• Dygnsurinmängd 12−20 dl
• Antal miktioner/dygn 5−7
• Medelvolym/miktion 2−4 dl

Bild 2.3.2

Normalt åldrande

• Njurfunktion
• Urinblåsa
• Slemhinnor (kvinnor)
• Prostata (män)
• Rörelseapparat
• Ödem
• Nervsystem

Bild 2.4

LUTS

LUTS

Lower urinary tract symptoms

Lagringssymtom

Irritativa symtom

Tömningssymtom

Obstruktiva symtom

Täta trängningar − urgency

Täta miktioner − frequency

Nattliga miktioner − nykturi

Inkontinens

Startsvårigheter

Svag/avbruten stråle

Kryst − kompressionstömning

Efterdropp

Retentionskänsla efter miktion

Definition enligt ICS

Bild 3.3

Urininkontinens är

ofrivilligt urinläckage

som ger besvär

Bild 3.4.1

Ansträngningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens

Kontinens

Ansträngningsinkontinens

Bild 3.4.2

Trängnings-�inkontinens

Bild 3.5

Bild 3.6

Bland-�inkontinens

Överfyllnadsinkontinens

Överutspänd urinblåsa

Residualurin

Urinröret är ihopträngt �(t ex vid förstorad prostata)

Förstorad prostata

Bild 3.7

Hur förstoppning kan ge �upphov till inkontinens

Normal rectum

Livmoder/uterus

Rectum (ingen�förstoppning)

Urinblåsa

Vagina

Rectum (uttänjd)

Faecesansamling�trycker på urinrör�och blåsa

Bild 3.8.1

Rectocele

Bild 3.8.2

Cystocele

Bild 3.8.3

Förändringar vid menopaus

Uretra Vagina Vaginalflora

Lactobaciller pH 4

Blandflora pH 7−8

Källa: Organon AB

Bild 3.8.4

Cerebralt ohämmad blåsa

Förlust av viljans kontroll�

Kontraktion vid låg blåsfyllnad

​

​

T ex: CVL� Cer. arterioscleros� Demens

Bild 3.9.1

Spinala skador

Avsaknad av viljemässig kontroll�

Bristande koordination

​

Detrusorsfinkterdyssynergi

​

T ex: MS� Traumatisk � ryggmärgsskada� Myelit

Bild 3.9.2

Autonom blåsa

Helt utan överordnad kontroll�

Ofullständig tömning

​

T ex: Låga diskbråck� Radikal hysterectomi� MMC

Bild 3.9.3

Atonisk blåsa

Nedsatt blåssensibilitet�p g a perifer nervskada

​

Ofullständig tömning

​

Stor slapp blåsa

​

T ex: � Diabetes cystopati

Bild 3.9.4

Inkontinensformer

• Ansträngningsinkontinens
• Trängningsinkontinens
• Överrinningsinkontinens
• Inkontinens vid neurogena rubbningar
• Övriga inkontinensformer
• Läckage vid sidan av urinröret

Bild 3.10

Bland-�inkontinens

{

Avföringsinkontinens

​

​

• Analinkontinens

​

• Fekalinkontinens

Utredning − behandling − utvärdering

Bild 4

Anamnes

• Neurologiska sjukdomar
• Cerebrala skador
• Diabetes
• Hjärt/lungsjukdom
• Njursjukdom
• Menstruationer
• Urinvägsinfektioner

• Operativa ingrepp i bäckenområdet
• Andra sjukdomar/�psykiska besvär
• Lokal östrogenbehandling
• Aktuella läkemedel
• Vikt, längd, BMI
• Alkohol, rökning
• Socialt

Bild 4.1.1

Status

• ADL
• Sömn
• Nutrition
• Blåsfunktion�Typ av läckage�Trängningar�Debut av besvären

• Tarmfunktion
• Inkontinenshjälpmedel

​

Bild 4.1.2

Bedömning av �livskvalitet

Bild 4.1.3

Exempel på ”mätpotta”

Bild 4.2.1

Urin- och dryckeslista

Bild 4.2.2

Dryckesmätning

Bild 4.2.3

Läckagetest

Bild 4.3

Tidsmiktion

Bild 4.5

I-PSS

Bild 4.6

Sammanfattning basutredning

• Anamnes och Status
• Miktionsstatus
• Urinmätningslista
• Läckagetest
• Tidsmiktion
• I-PSS
• Urinprov
• Residualurin
• Gyn-/prostata-undersökning

Bild 4.9

Blåsträning

• Undervisning om anatomi och fysiologi
• Schemalagda miktioner med systematisk förlängning av intervallen
• Positiv förstärkning

Bild 5.1

Toalettassistans

Bild 5.2.1

Toalettassistans

• Syfte�Höja livskvaliteten�Sänka kostnaderna
• Information �om utförande�En i vårdlaget�Någorlunda rörlig�Positiv personal�Schemalagda toalettbesök

• Orsaker till ny utvärdering�Ändrade måltider�Ändrad medicinering�Ändrat allmäntillstånd
• Bäst resultat uppnås om vårdtagaren har�Svår inkontinens�Relativt god kognitiv förmåga�Normal blåsvolym

Bild 5.2.3

Toalettschema

Bild 5.2.2

Farmakologisk behandling

• Blåsdämpande läkemedel
• Hormonell behandling
• Östrogen

Bild 5.4.1

Kirurgisk behandling

• Inkontinensoperation
• Prolapsoperation
• TUR-P

Bild 5.5

Omvårdnad

Bild 6

Omvårdnadscirkeln

Bild 6.1

Faktorer som påverkar kontinensen

• Sjukdom eller missbildning i urinblåsa �och prostata
• Psykologiska faktorer eller sjukdomar
• Fysiska handikapp eller sjukdom
• Neurologiska sjukdomar
• Graviditet, födslar
• Tarmfunktion
• Läkemedel
• Fysisk miljö

​

​

Bild 6.2.1

Att tänka på

• Läkemedelsöversyn
• Avflödeshinder
• Obstipation
• Vätskeintag
• Urinvägsinfektion
• Atrofiska besvär
• Hygien, kläder, kissteknik
• Omgivning

Bild 6.2.2

Allmänna råd

• Inga skydd för säkerhets skull
• Skydd på natten endast vid läckage
• Hjälpmedel är bara en tillfällig lösning
• Konstatera urinläckage innan skydd sätts på
• Utred bakomliggande orsaker
• Alternativ till inkontinensskydd
• Tvätta patientens kläder separat
• Stör så lite som möjligt nattetid
• Så få skydd som möjligt mot kroppen och i sängen
• De flesta skydd är plastade på undersidan

​

Bild 6.2.3

Använd fantasin i vården av personer med demens

Bild 7.1.1

Vad händer vid demens?

• Reflexmässig blåstömning
• Förmågan att hitta till toaletten avtar
• Förmågan att klara det praktiska, exempelvis knäppa upp knappar, avtar
• Förmågan att känna igen kissnödighet avtar
• Svårigheter att känna när blåsan är tömt
• Förmågan att torka sig själv avtar
• Glömmer bort att gå på toaletten
• Förmågan att ge signaler till omgivningen avtar

Bild 7.1.2

Metoder för behandling vid demens

• Toalettassistans�− Vaneträning�− Uppmärksamhetsträning

Bild 7.2

Viktigt att tänka på

• Utred andra bakomliggande orsaker
• Behandla/undvik förstoppning hos patienten
• Väl avvägd farmakologisk behandling
• Ge personalen bra kännedom om patientens vanor och beteende
• Gör det lätt att hitta till toaletten
• Rutiner och regelbundna toalettbesök
• Använd fantasin i vården

Bild 7.4

Omvårdnadsdokumentation

• Bakgrund till vården
• Diagnoser
• Anledning till åtgärder
• Planerade och utförda åtgärder
• Val av behandling och varför
• Vilken information patienten fått

Bild 8.1

Kvalitetsindikator urininkontinens för patienter

Bild 8.3.1

Kvalitetsindikator urininkontinens för verksamhet

Bild 8.3.2

Att tänka på vid val av hjälpmedel

• Mängden läckage �− tillfälle, totalt, bytesfrekvens
• Typ av inkontinens
• Kön, kropps-konstitution, vikt
• Hudtillstånd

• Psykisk status
• Behov av hjälp vid byte av skydd
• Arbete, fritid bostad
• Aktiviteter
• Tvätt- och avfallsmöjligheter

Bild 9

Förskrivning

Bild 10.3

Patientdatalag (2008:355)

​

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

​

SOSFS 2007:10 - för habilitering och rehabilitering

​

SOSFS 2008:1: Socialstyrelsens föreskrifter om ...

​

​

Patientsäkerhetslag (2010:659)

​

Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården