Vetenskaplig stil
Meningsbyggnad
Idén om ett könsneutralt personligt pronomen i svenskan lanserades första gången redan på 1960-talet. Det är alltså först under de senaste åren som ordet fått ett större genomslag. Debattens vågor har gått höga kring ordet hen. Jesper Lundqvist använder genomgående hen i barnboken Kivi och Monsterhunden. Den väckte en hel del reaktioner. Det får än så länge betraktas som ett politiskt ställningstagande att använda ordet. Detta kan snabbt förändras.
Textutdragen i denna presentation kommer från läroboken Svenska impulser 3 av Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson, men är omarbetade för att passa övningarna.
Meningsbyggnad
Idén om ett könsneutralt personligt pronomen i svenskan lanserades första gången redan på 1960-talet. Det är alltså först under de senaste åren som ordet fått ett större genomslag. Debattens vågor har gått höga kring ordet hen. Jesper Lundqvist använder genomgående hen i barnboken Kivi och Monsterhunden. Den väckte en hel del reaktioner. Det får än så länge betraktas som ett politiskt ställningstagande att använda ordet. Detta kan snabbt förändras.
Huvudsatser (meningsbyggnaden och meningslängden varieras inte)
Meningarna inleds likadant, med subjekt)
Meningsbyggnad: Att fundera på
→ Vetenskaplig stil kännetecknas av att skribenten varierar meningsbyggnaden och använder olika slags bisatser.
Olika slags bisatser
Orsak: därför att, eftersom
Medgivande: även om, fastän, trots att
Tid: medan, innan, när, förrän, till dess, under det att
Verkan: så att
Villkor: om, ifall
Jämförelse: liksom, såsom, ju… desto
Källa: Fixa grammatiken, Natur & Kultur
Meningsbyggnad (Jämför med förra exemplet)
“Idén om ett könsneutralt personligt pronomen i svenskan lanserades första gången redan på 1960-talet, men det är alltså först under de senaste åren som ordet fått ett större genomslag. Debattens vågor har gått höga kring ordet hen, och när Jesper Lundqvist publicerade barnboken Kivi och Monsterhunden, där han genomgående använder hen, väckte det en hel del reaktioner. Än så länge får det nog betraktas som ett visst politiskt ställningstagande att använda ordet. Men detta är något som snabbt kan förändras…”
Ordföljd
(Den del av meningen som kommer före det finita verbet kallas för fundament och det är det som är meningsinledningen.)
Ej varierad ordföljd | Varierad ordföljd → läsningen får flyt och rytm |
Samma satsdel används i fundamenten Fundamentens längd varieras inte | Satsdelarna i fundamenten varieras Fundamenten är olika långa |
Ordföljd (Jämför!)
Idén om ett könsneutralt personligt pronomen i svenskan lanserades första gången redan på 1960-talet, men det är alltså först under de senaste åren som ordet fått ett större genomslag. Debattens vågor har gått höga kring ordet hen, och när Jesper Lundqvist publicerade barnboken Kivi och Monsterhunden, där han genomgående använder hen, väckte det en hel del reaktioner. Än så länge får det nog betraktas som ett visst politiskt ställningstagande att använda ordet. Men detta är förstås något som snabbt kan förändras…
En mening kan formuleras på olika sätt
“Idén om att använda en som ersättningsord för man är inte heller ny, utan har funnits åtminstone sedan 1970-talet.”
“Ända sedan 1970-talet har idén om att ersätta man med en funnits.”
“En som ersättningsord för man är ingen ny idé, utan den har funnits ända sedan 1970-talet.”
Källa: Bedömning av delprov A, Provkonstruktörnas webbplats.
Testa att formulera om!
Begreppet prestigespråk används ibland inom språkvetenskapen. Det förklarar vissa sociala mekanismer bokom språkförändring. Grundtanken är att vi försöker efterlikna språket hos dem som vi ser upp till och gärna vill likna. Det handlar oftast om en person, en grupp eller till och med en hel nation som har hög status - socialt, ekonomiskt och/eller kulturellt. Engelskan har varit ett prestigespråk i stora delar av växtvärlden under 1900-talet.
Så här skulle det kunna se ut:
Inom språkvetenskapen används ibland begreppet prestigespråk för att förklara vissa sociala mekanismer bakom språkförändring. Grundtanken är att vi försöker efterlikna språket hos dem vi ser upp till och gärna vill likna. Oftast handlar det om en person, en grupp eller till och med en hel nation, som vid ett visst givet tillfälle har hög status - socialt, ekonomiskt och/eller kulturellt. Under 1900-talet kan vi se att engelskan har varit ett prestigespråk i stora delar av västvärlden.