Valet 2022
Vem ska ni rösta på?
Att vinna väljare - medialisering
“Medialisering” i sig betyder att en växande mängd media utövar inflytande över samhället och olika frågor. (Det ska sägas att grundantagande om växande media i stort inte är helt givet). Speciellt digitalt kan man dock tala om mer medier - en tekniskt driven förändringsprocess som sprider sig.
Att vinna väljare - medialisering
En medialiseringsprocess kan även relateras till andra förändringsprocesser under de senaste decennierna:
Att vinna väljare - medialisering
Vad som gör att ett parti vinner väljare finns det flera olika teorier kring:
Det finns även avvägningar kring om väljarna tror att politiken faktiskt kan genomföras, vilka frågor som prioriteras högst och rent taktikröstande.
Att vinna väljare - medialisering
Det är av stor betydelse att få ut sitt budskap: att medialisera sin politik. Der finns flera olika medier för det: reflekterar om för- och nackdelar.
Processen är inte ny utan kan ses sedan decennier - den första TV-debatten mellan Nixon och Kennedy kan ha avgjort presidentvalet 1960.
Mediekrati?
Det finns viktiga skillnader mellan att vinna en debatt som den skulle föras mellan politiker och som den skulle föras i media:
Den traditionella bygger på fakta, ideologi och ett utbyte mellan argument och motargument mellan politiker. Dessa arenor tunnas ut.
Mediekrati?
Den medialiserade spelar mer på massmedias villkor, varav de flesta aktörer är politiskt eller kommersiellt drivna:
Fungerande vinklar, personifiering, identifikation och konflikter är exempel på företeelser som säljer i media - inte kompromiss/vinklar och värden som inte går hem.
Även en “paketeringsfråga” - vad kan/får säljas?
Mediekrati?
Givetvis måste väljaren även i dessa omständigheter vara påläst med aktuell information och vara benägen att reagera, men likväl hamnar andra värden lätt i fokus, inte säkert de bästa för demokratin.
Att göra ett budskap
Med en stor mängd medier och röster blir det allt svårare att nå ut: behöver uppmärksammas av de viktigaste aktörerna.
Kunna få ut sin verklighetsuppfattning och påverka den potentiella väljaren.
Att göra ett budskap
För att få ut sitt narrativ har partier en lång serie olika medier och möjligheter: samtidigt skiljer sig de olika medierna åt: form, läsare och genomslag.
Orsakt - tolkning | Händelse | Konsekvenser/ åtgärder - tolkning | Försök att nå ut med budskap till väljare |
| | | |
Medialisering - Public Choice
Hur det politiska samtalet omsatts till medias kanaler och på dess villkor. Det finns demokratiska för- och nackdelar.
Tex om hur budskap kan spridas och bidra till en hetsig stämning av att skrika högst för att nå igenom mediebruset - kan fungera med uppmärksamhet men även leda till att man fastnar i en oönskad debatt om ord och ton. Kvaliteten på uttalanden och det som utropas kan även diskuteras - en känsloplats i hög grad.
Ovan kan relateras till teorin om Public Choice: tanken att politiker resonerar likt vanliga kommersiella aktörer då de väljer budskap och idéer för att röstmaximera.
Medialisering - Public Choice
Används ofta som term av högerekonomer som ett sätt att kritisera generös vänsterpolitik och stora vallöften om “allt till alla” vilket kan leda till olika politiska misslyckanden med budgetunderskott, överreglering och skadliga skatter. Skulle även kunna användas från vänster för att kritisera stora skattesänkningar.
Medialisering - Public Choice
Bör styras med bestämda regler om tex utgiftstak men även grundlagar om tex rättssäkerhet och liknande kan ses som relevant beroende på typen av löften för att hindra ogenomtänkta reformer och potentiellt långsiktigt skadliga förslag.
Internetstiftelsen om sociala medier
Medialiseringen går fort: 2014 fanns knappt politiken på sociala medier. Idag är den väletablerad. Kan ses som en vidare förändring i medielandskapet där vissa backar och andra går framåt. Ses främst bland unga med stora skillnader tex:
80% av pensionärerna ser politiskt innehåll på TV dagligen vs 20% av de födda på 00-talet. TV når dock totalt flest.
Medan Faceboock är störst totalt använder förstagångsväljare Instagram främst för att ta del av politisk information.
Internetstiftelsen om sociala medier
Internetstiftelsens rapport om sociala medier och valet 2022 visar bland annat:
30% av svenskarna tar del av politiskt innehåll på sociala medier varje dag.
60% av förstagångsväljarna ser det som en viktig plattform för politisk information - de läser mest artiklar och nyheter. Dessa litar även mer på traditionella medier än andra grupper.
Internetstiftelsen om sociala medier
Internetstiftelsens rapport om sociala medier och valet 2022 visar bland annat:
En majoritet har dock lågt förtroende för materialet som delas där, även om det ofta är taget från “gammelmedia”. Varierar men tex litar inte 53% av Internetanvändarna på den politiska informationen på Facebook.
20% av internetanvändarna har avstått från att uttrycka en åsikt på grund av rädsla för hat och kritik.
Att få ut ett budskap: påverkansmetoder
Förenkla: korta slagord
Upprepa
Sympatisera
Demonisera
Experter
Rädsla
Sätt upp vi och dem, rätt och fel
Desinformation
Ett exempel
Jämför Åkessons och Greiders texter om upploppen relaterade till Paludans koranbränningar:
“Varför sköt inte polisen skarpt?”
Vad var syftet från Busch med detta uttalande? Kan det förstås ideologiskt (konservatism)?
Hur väl tror ni det lyckats för henne och hennes parti?