1 of 46

snabbspår

PRESENTATION

MODUL 1: KUNSKAPSBAS

2 of 46

Agenda

Om future minds

Del 1: vad är hållbar utveckling?

Del 2: Planetens gränser & resurser

Del 3: Verktyg för att förändra världen

3 of 46

Om future minds

4 of 46

film: vad är future minds?

KLICKA HÄR FÖR ATT SE FILMEN

5 of 46

unga och ekonomi

vad är future minds?

Kunskapsprogram i hållbar utveckling

Präglar alla tre år på gymnasiet genom tre moduler:

Modul 1: Vi lär oss om hållbar utveckling.
Modul 2: Vi möter aktörer och får använda vår kunskap i olika aktiviteter för att lösa riktiga samhällsproblem.
Modul 3: Vi gör ett hållbart examensarbete.

Knyter samman skola med näringsliv, myndigheter beslutsfattare och organisationer.
Lyfter ungas röster, kunskaper och erfarenheter!

INSTRUKTIONER:

Gå kort igenom punkterna (som sammanfattar vad som sades i filmen) för att eleverna ska få en uppfattning av vad Future Minds är och i vilket sammanhang de nu ska jobba med hållbarhet.

Berätta att de alltså kommer att jobba löpande med hållbarhet under hela gymnasietiden, genom de tre modulerna och att det ni gör nu på den här lektionen är starten som ger dem de grundkunskaperna de behöver för att gå vidare - dvs modul 1.

Berätta att de under programmets gång kommer att få möta olika aktörer från flera branscher i samhället, både företag, organisationer, kommuner, myndigheter och andra makthavare och tillsammans med dem få jobba på lösningar till verkliga hållbarhetsutmaningar! (främst genom hackathon i modul 2 och gymnasiearbetet i modul 3)

Detta är inget extra “utöver-arbete”, varken för dig som lärare eller för eleverna, utan en del av det eleverna ska lära sig för att uppfylla läroplanen i sitt gymnasieprogram. Att lära sig om hållbar utveckling och sin roll i samhället finns med i läroplanen för gymnasiet i Sverige, och mycket av innehållet återkommer i flera ämnesplaner.

6 of 46

vad ger det dig?

Kunskap och verktyg för att bli en del av lösningen på samhällets utmaningar.
Tränar förmågor för framtida jobb och studier.
Möte med, och insikt i, verkliga aktörers verksamhet och hållbarhetsarbete.
Plattform och verktyg för att höja ungas röster.

7 of 46

vad är hållbar utveckling?

1.

8 of 46

DISKUSSIONSFRÅGA

Vad tänker du på när du hör “hållbar utveckling”?

9 of 46

film: vad är hållbar utveckling?

KLICKA HÄR FÖR ATT SE FiLMEN

10 of 46

SAMMANFATTNING FRÅN FILMEN

“Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra

kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”

Definition av hållbar utveckling:

11 of 46

SAMMANFATTNING FRÅN FILMEN

DE TRE DIMENSIONERNA

Ekologisk hållbarhet:

Att ta vara på djur och natur, på vår planet, så att vi och andra arter kan fortsätta leva på jorden.

Social hållbarhet:

Att kunna leva goda liv. T.ex. tillgång till boende, skola, hälsa, mat och trygga samhällen.

Ekonomisk hållbarhet:

Att hushålla med resurser så att vi kan producera varor och tjänster som behövs i samhället - utan att skada människor eller planeten.

12 of 46

Vad tycker/tror du behövs göras idag för att dina barn, barnbarn och barnbarnsbarn ska kunna leva ett gott liv?

DISKUSSIONSFRÅGA

13 of 46

film: globala målen & planetära gränser

KLICKA HÄR FÖR ATT SE FILMEN

14 of 46

Sammanfattning: de globala målen

Målen ska uppnås år 2030.
Alla länder i världen har ett gemensamt ansvar för att nå målen.
Målen hänger ihop och behöver varandra.
I målen finns både ekologiska, social och ekonomiska aspekter inbakat.
Ingen ska lämnas utanför!

MANUS:

Under ett FN-toppmöte 2015 antogs Agenda 2030 - världens mest ambitiösa guide för världens länder att fram till år 2030 uppnå fyra stora utmaningar: att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Det är respektive regerings ansvar att målen nås i det egna landet.

Målen är universella, vilket innebär att de gäller alla världens länder, och att alla länder har ett gemensamt ansvar för genomförandet.
Målen är integrerade och odelbara, vilket betyder att inget mål kan nås utan framgång inom ett annat – därför behövs alla mål för att agendan ska kunna uppnås.
Ingen ska lämnas utanför! Det innebär att de Globala målen ska genomföras med särskild hänsyn till de människor och samhällen som har sämst förutsättningar, alla ska med i utvecklingen.

15 of 46

Sammanfattning: Planetära gränser

Det finns gränser för vad planeten tål att vi utsätter den för.
Dessa planetära gränser utgör grunden för all hållbarhet.
Ekonomiska och sociala aspekter måste hålla sig inom planetens gränser.

MANUS:

Ett bra sätt att tydligt visa hur de tre dimensionerna av hållbarhet hänger ihop, och behöver förhålla sig till varandra och de planetära gränserna, är med denna tårt-bild. Här ser vi också var de globala målen passar in i det hela.

Tårt-bilden visar att biosfären, alltså de ekologiska/miljömässiga aspekterna och planetära gränserna, är grunden för en hållbar utveckling. Det är det viktigaste som vi måste ta hänsyn till för att kunna leva på vår planet.
Efter det kommer de sociala aspekterna, dvs att ha tillgång till mat, hälsa, boende, utbildning och trygga samhällen - att leva goda liv. Men vi måste göra det inom gränsen för vad vår planet tål, alltså innanför den ekologiska ringen.
Sedan kommer de ekonomiska aspekterna, med mål som ekonomisk jämlikhet, tillväxt, industri, innovationer, konsumtion och produktion. Allt detta behöver hålla sig både inom den ekologiska ringen men också den sociala ringen, alltså inom gränsen för vad som är social hållbarhet, för att vi inte ska skapa orättvisa och humanitär misär.
Högst upp syns mål 17 som symboliserar att handlingskraft och samarbete, både lokalt, nationellt och globalt, krävs för att allt detta ska fungera.

Bildkälla: Hållbarhetstårtan är producerad av Azote för Stockholm Resilience Center vid Stockholm Universitet.

16 of 46

Hur hänger social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet ihop och vad skiljer dem åt?

DISKUSSIONSFRÅGA

17 of 46

Vilka intressekonflikter Kan uppstå mellan de tre hållbarhetsaspekterna?

DISKUSSIONSFRÅGA

*FÖRSLAG PÅ INTERAKTIVT MOMENT*

INSTRUKTIONER:

Låt eleverna sitta i par eller smågrupper och diskutera. Fundera över vilka konflikter som kan uppkomma utifrån de tre hållbarhetsaspekterna. Hur kan en behöva värdera frågor kring ekologisk och social hållbarhet inom resursutvinning och produktion kopplat till ekonomiska frågor och ta ställning till var produktionen ska ske och under vilka arbetsförhållanden. Vilka utmaningar finns exempelvis att producera en hållbar mobiltelefon? Gå sedan igenom i helklass vad eleverna kommit fram till.

Ex: restriktionerna under covid gjorde att det inte blev ekonomiskt hållbart för många branscher som fick stänga ner, men det var ju till förmån för folks hälsa, alltså social hållbarhet.

Kan ni hitta fler ex om vilka mål som påverkar varandra positivt och motsatsen, vilka kan vara svåra att uppnå utan att inkräkta på ett annat mål?

18 of 46

#övning: korten på bordet

Övning hämtad från globalamalen.se

*FÖRSLAG PÅ INTERAKTIVT MOMENT*�

Syfte

Att bekanta sig med de globala målen för hållbar utveckling genom att använda en kortlek som illustrerar samtliga 17 mål.

Metod

Diskussion med ev fördjupning.

Beskrivning

Förbered genom att ladda ned kortleken här: https://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/korten-pa-bordet-17-globala-mal/ Skriv ut målen (obs: sidorna måste vändas på kortsidan för att bilderna och texten ska hamna rätt), och laminera dem om du vill. Blanda mål-korten och lägg dem i en hög.
Eleverna får dra ett mål ur högen. Ge dem i uppgift att diskutera hur de i sin vardag kan hjälpa till att uppnå detta mål. Sätt eleverna i tvärgrupper och be dem delge varandra.
Denna kortlek kan användas på en mängd olika sätt – häng upp korten i klassrummet, spela memory, rangordna, gruppera, skriv egna delmål eller varför inte ta en selfie med favoritmålet.

19 of 46

#övning: spela målkompassen

Övning hämtad från globalamalen.se

20 of 46

#övning: vem har ansvaret?

21 of 46

planetens gränser

och resurser

2.

22 of 46

DISKUSSIONSFRÅGA

Vad kommer ni ihåg från förra passet?

23 of 46

Förändring av färskvatten

Grönt vatten, i jord och luft
Blått vatten, i vattendrag

Ozonskiktets uttunning i stratosfären

Ökad koncentration av aerosoler i atmosfären

(luftföroreningar)

Havsförsurning

Planetära gränser

Klimatförändring

Biologisk mångfald

Artutdöendets takt
Förlust av ekologiska funktioner

Förändrad markanvändning

Nya kemiska substanser

(föroreningar)

Påverkan på biogeokemiska flöden (övergödning)

Fosfor
Kväve

Bildkälla: Azote för Stockholm Resilience Centre, baserad på analys i Wang-Erlandsson et al 2022,

MANUS: �Förra filmen, i förra passet, nämnde något som kallas planetära gränser. I det här passet ska vi gå igenom vad det betyder och vilka de gränserna är.

�Det finns gränser för vad planeten tål att vi utsätter den för. T.ex., som hållbarhetsprinciperna nämnde i förra filmen, så vet vi genom samlad forskning att vi får inte 1) utarma jorden på dess resurser så att de tar slut, som när vi bryter efter olika mineraler i gruvor. Vi får heller inte 2) släppa ut för mycket syntetiska ämnen i atmosfären, som när vi släpper ut avgaser med mer Co2 än vad klimatet tål, och vi får inte 3) undantränga djur och natur på för stora ytor så att ytorna helt förstörs och arter utplånas, som när det skövlas skog i Amazonas eller bottentrålas efter fisk i Östersjön. Om vi gör allt det för mycket så riskerar vi att planeten kommer till en tipping point där det inte finns någon möjlighet för återhämtning av naturen och dess resurser och då kan vi människor inte längre leva på jorden - eftersom vi är beroende av dessa för vår överlevnad.

Den här bilden visar vilka de planetära gränserna är och hur de ligger till. Den inre ringen, där det är grönt, visar att det ligger bra till för vad planeten tål. Allt som är utanför det gröna, som är gult eller orange visar att det är på gränsen och osäkert. Det som är rödare i tonen visar att dessa gränser har överskridits och riskerar att försätta planeten i ett stadie där det blir svårt att leva.

2022 kunde forskare konstatera att 4 av de planetära gränserna nu är överskridna. Dessa innefattar: 1, artutdöende inom biologisk mångfald; 2, flöden av kemiska ämnet fosfor; 3, flöden av kemiska ämnet kväve; 4, Flöde av nya kemiska substanser, främst plast och skräp i naturen. Det är dessa som på bilden syns som mer mörkare röd/orange snarare än gul/orange.

TIPS:

Om du vill gå igenom mer om vilka de planetära gränserna är kan du �1, Kolla på fortbildningsfilmen om planetära gränser, som du hittar här https://futuremindssweden.se/moduler/modul-1/fortbildningar/ och/eller �2, Kolla här med dina elever: https://www.wwf.se/ekonomi-och-finans/inom-planetens-granser/

—----------------------------

Bildkälla: Azote för Stockholm Resilience Centre, baserad på analys i Wang-Erlandsson et al 2022, https://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html. Översättningar av Future Minds.

24 of 46

the donut - en hållbarhetsmunk

vi måste hålla oss på ringen

På ringen finns våra socio-ekonomiska behov och rättigheter för ett bra liv.�
Halkar vi innanför uppstår brister och underskott i t.ex. demokrati och rättvisa.

Halkar vi utanför ringen bryter vi de planetära gränserna.

Där glasyren runnit över - här är vi redan över jordens gränser.�
Vi behöver skapa en ekonomi som kan hålla oss på ringen!

(Komplettera förra bilden med denna bild om ni vill och hinner.)

INSTRUKTIONER:

Ett roligt sätt att få eleverna att komma ihåg resonemanget om ändliga resurser är att ha en riktig donut i klassrummet och bryta av olika delar och äta upp. Här kan du även bryta av olika delar av bakverket för att illustrera hur mycket/lite av jordens resurser som används upp av de rika/fattiga delarna av mänskligheten.

MANUS:

Ett annat sätt att visa och förklara hållbarhet och planetära gränser är att utgå ifrån donut-modellen, alltså en munk. Denna modell är inspirerad av både de planetära gränserna, de globala målen och hållbarhets-tårtan vi tittade på i förra passet och beskriver samma sak fast på ett annat sätt.

Tanken är att munken har en yttre och inre ring. Den yttre ringen är gränsen för ekologisk hållbarhet, halkar vi utanför den så riskerar vi bryta de planetära gränserna och förutsättningarna för liv på planeten.

Mellan ringarna, på det som är själva munken, där finns allt som vi behöver för att leva bra liv, t.ex. mat, hälsa, utbildning, fred, rättvisa, gemenskap och inkomst. Principen är att det är här vi vill hålla oss, på munken. Om vi halkar ner i hålet i mitten, innanför den inre ringen, så hamnar vi i social och ekonomisk misär för där finns ju inte alla de bra grejerna som vi behöver. Där riskerar vi istället att hamna i krig, orättvisor, fattigdom och svält.

Det munken vill visa är att vi behöver en ekonomi som ser till att alla har sina behov och rättigheter tillgodosedda för ett bra liv och samtidigt inte bryter de planetära gränserna. Att vi håller oss mitt på ringen och varken glider utanför eller innanför.

Som syns på bilden så har mänskligheten redan gått över vissa av de planetära gränser som ligger utanför ringen. Dessa områden är där ”glasyren” runnit över helt: nya kemiska substanser/föroreningar, övergödning av kväve och fosfor, och förlust av biologisk mångfald. Områdena klimatförändringar, förändring av färskvatten och markomvandling har runnit över lite grann och är i riskzonen. Precis som vi såg i förra bilden av planetära gränserna. När vi går över dessa gränser får det konsekvenser för såväl planeten som för mänskligheten.

—----------------------

Bildkälla: Det här är Future Minds illustrativa tolkning av ekonomen Kate Raworth’s modell för “Doughnut economics. 7 ways to think like a 21st century economist”, 2017. Inspirerad av Remvalls illustration i “Metodbok för förändringshjältar”, 2021. Se https://www.kateraworth.com/ för hela teorin och fler animationer, filmer och podcasts.

25 of 46

film: Resursanvändning och cirkularitet

KLICKA HÄR FÖR ATT SE FILMEN

26 of 46

sammanfattning: Livscykelanalys

Livscykel = en produkts/tjänsts hela resa, från råvara i produktion till avfallsprocessen. �
Påverkar människor, ekonomi och miljö. �
Livscykelanalys = att kartlägga en produkts livscykel�
Kan användas för att mäta produktens sociala och/eller miljömässiga påverkan i sin produktion, användning och återvinning.

MANUS:

En vara, produkt eller tjänsts hela liv, dvs. resan från utvinning av råvara för att tillverka varan till dess att den säljs, används och förkastas, avläggs eller slängs - det kallas för livscykel.

Den här livscykeln har stor påverkan på både människor, ekonomi och klimat och miljö. Det kan handla om hur man har fått fram råvaran, t.ex. genom att skövla skog eller borra efter olja. Det kan handla om löner och arbetsförhållanden för de människor som framställt och producerat en vara. Det kan handla om utsläppen från fabriken eller transporten av t.ex. textilier från Bangladesh till butiken i Ullared. Det kan också handla om var varan tar vägen efter att du slutat använda den. Om den hamnar som förorening och skräp ute i naturen eller om den sorteras och återvinns för att en ny vara som får nytt liv och en ny egen livscykel.

Kan ni komma på fler saker? - Man kan också räkna in saker som vattenförbrukning och kemikalier vid tvätt av en tröja eller vinster på globala börsen för ett företag som går bra och som många investerar i och som i sin tur investerar sina vinster i olika andra saker. Och om en gammal mobiltelefon eller tröja blir liggandes i ett skåp i massa år utan att användas går man miste om att ta tillvara på de råvaror och resurser som skulle kunna användas till att återskapa nya saker.

Att göra en livscykelanalys (LCA) är att kartlägga och analysera en varas livscykel för att se och mäta just vilken påverkan den har, socialt, ekonomiskt och/eller miljömässigt.

27 of 46

livscykeln för en t-shirt

MANUS:

Det här är en bild av en livscykel för en T-shirt. Att vara medveten om en varas livscykel är något som kan vara bra att ha med sig när en överväger att köpa något. Det finns även ansvar i alla led när något produceras, levereras och säljs.

Allt vi köper, äter, leker och jobbar med skapas på något sätt och ska hanteras efter det att den använts. Den här resan är komplex med många aktörer och människor som kommer i kontakt med en produkt för att den ska bli till och komma fram till den som ska använda den. När vi gör en så kallad livscykelanalys (LCA) så studerar vi hela den här kedjan och dess konsekvenser. Hur den påverkar samhället utifrån såväl ekologiska och ekonomiska samt sociala aspekter.

I den här livscykel-kartan kan vi t.ex. se hur råvaran först måste utvinnas och skeppas för att kunna tillverka tyg och tråd för att sedan färgas, sys ihop, transporteras till butik för att säljas och användas i ett hem. I hemmet tvättas den och kanske lagas vid behov. När tröjan inte används längre skickas den antingen till second hand och kan användas igen, eller så återvinns delarna i den för att skapa en nya vara i ett nytt cirkulärt kretslopp. I värsta fall slängs den och bränns upp och då tar livscykeln slut.

_______________

Bildkälla: Naturskyddsföreningen.

28 of 46

sammanfattning: Linjär ekonomi

När produkter slängs efter användning�
Produktens och resursernas resa tar slut och kan alltså inte fortsätta bidra till det ekonomiska systemet. �
“Slit-och-släng”-ekonomi

Tillverkas

används

slängs

MANUS: �Linjär ekonomi kallas det ekonomiska system som vi haft länge under 1900-talet, man kan säga att vi gick in i ett så kallat “slit och släng”-samhälle. Efter industrialiseringen och den effektivisering som den medförde kunde varor produceras i större massor och fortare, vilket gjorde att det fanns fler varor på marknaden och det uppfanns och tillverkades nya saker och nya material och uppdateringar hela tiden. Efter andra världskriget, när länderna började återhämta sig igen, fick flera hushåll det bättre ställt och särskilt under 70-80-90-talen byggdes en vanlig inställning upp om att vilja ha det bästa och senaste av allt, till skillnad från tidigare generationer som på ett annat sätt behövt hushålla mer med sina saker, dels för att man nu kunde och dels för att kanske överkompensera för de knapra svåra åren under krigen.

Kort sagt så kan man säga att varor tillverkas, används och sedan slängs. Därmed behövs det ständigt produceras nya varor, med helt nya råvaror när de gamla inte tas vara på. Det får effekten dels att en vara bara bidrar till ekonomin en gång och sedan aldrig mer, och dels att den ständiga utvinningen av råvaror för ny produktion riskerar att utarma jordens resurser. Därför måste vi lära oss hushålla med jordens resurser på ett bättre sätt så att vi kan använda det som finns längre. Både vad gäller råvara och färdiga produkter.

29 of 46

sammanfattning: cirkulär ekonomi

Produkter återanvänds, repareras och återvinns istället för att slängas direkt.�
Resurserna cirkulerar och går igen i flera livscykler - resan tar inte slut. �
Mer hållbar hushållning av jordens resurser.

Tillverkas

används

Återvinns

MANUS:

Motsatsen till den linjära ekonomin är cirkulär ekonomi. I ett cirkulärt ekonomiskt system tas produkter, och resurserna det består av, tillvara och får nytt liv. En tröja kan t.ex. återanvändas genom second hand, lagas om den är trasig och till sist återvinnas till nya kläder eller produkter - istället för att bara slängas när du inte vill ha den längre. Det låter kanske simpelt, men det gör en stor skillnad både för ekonomin och för planeten! Dels så gör ett sådant cirkulärt system att vi inte behöver utvinna lika mycket av jordens resurser för produktion, när det redan finns material som kan användas igen, och dels så kan tröjan på detta sätt bidra till ekonomin fler gånger under sin livstid - när den säljs vidare, återvinns och återproduceras bidrar den till t.ex. flera löner, jobbtillfällen och ny innovation och teknik. Det är en mer hållbar hushållning av både vår ekonomi och jordens resurser.

30 of 46

Hur medveten är du när du handlar?

Vad brukar du köpa?

Vad brukar du återvinna?

DISKUSSIONSFRÅGA

31 of 46

#övning: vilket fotavtryck sätter du?

testa hur ditt ekologiska fotavtryck ser ut: footprintcalculator.org

32 of 46

#Övning: gör en Livscykelanalys (LCA)

Välj vilken produkt du vill analysera

Kartlägg produktens produktionskedja (vad är den gjord av, var finns materialet och hur tas det fram, hur och var tillverkas den, hur transporteras den, hur används den, etc)

Analysera påverkan i alla steg utifrån de tre aspekterna av hållbarhet

Sammanställ allt som ett flödesschema med text under

*FÖRSLAG PÅ INTERAKTIVT MOMENT*

INSTRUKTIONER: �Denna övning kan göras med olika ambitionsnivå beroende på tid.

Vi börjar med att bestämma vad vi vill studera - det vill säga vad och hur mycket av något som vi vill mäta påverkan från. T.ex. ett par jeans, en mobiltelefon eller annat som känns relevanta för eleverna och deras utbildning.
Sedan studerar vi vilka steg som livscykeln innebär, allt från odling eller materialutvinning till skrotning och återvinning av produkten.
Vi listar även alla olika aktörer som antingen ger upphov till påverkan eller som påverkas av produkten eller tjänsten.
Till sist summerar vi och analyserar det vi kommit fram till på ett tydligt sätt för att andra ska kunna ta del av det. Gärna som ett flödeschema med illustrationer och text samt slutsatser. Detta kan presenteras såväl digitalt som på papper.

Eleverna behöver inte räkna ut exakta siffror utan mer träna sig i ett livscykeltänk och koppla varje möjlig risk eller påverkan till hållbarhetsprinciperna/planetära gränser/sociala behov. De kan exempelvis hitta att produktionen av ett kilo mjöl innebär att vi tar upp en viss mängd mark, vad var den marken innan och hanteras detta väl för att sen kunna säga att det inte bryter hållbarhetsprincip 3 (undanträngning av naturen, som nämns i film 2)? På det här sättet tränar vi oss i att se och analysera produkter utifrån en helhetsförståelse för hållbar utveckling gällande såväl ekologiska och ekonomiska som sociala aspekter. Vi tränar även ett strukturerat analystänk som är centralt för hållbarhetsfrågor.

TIPS: �Låt gärna elevernas material bli till en utställning på skolan för andra att ta del av.

OBS! Detta är en stramt kortfattad övning för att göra en LCA, eftersom detta är ett snabbspår. Vill du ha en mer utförlig instruktion med verktygsblad för eleverna finns det i lärarhandledningen till Modul 1, moment 2 på denna länk: https://futuremindssweden.se/wp-content/uploads/2021/01/fm_handledning_2_20210126-1.pdf.

33 of 46

verktyg för att förändra världen!

3.

34 of 46

film: politik, källkritik, greenwash & målkonflikter

KLICKA HÄR FÖR ATT SE FILMEN

35 of 46

DISKUSSIONSFRÅGA

vilka möjligheter och hinder finns för att förändra världens framtid?

36 of 46

NI!!!

en stor möjlighet är …

TID: 10 min.

INSTRUKTIONER: �Beskriv Handlingskompetens, enligt didaktikforskaren Ellen Almers definition ”en förmåga att med grund i kritiskt tänkande och ofullständigt kunskapsunderlag, involvera sig som person, tillsammans med andra, i ansvarsfulla handlingar och mot-handlingar, för en mänskligare/barmhärtigare värld.”

MANUS: �Unga har förmågan att bli förändringshjältar! Någon som både förändrar världen och sig själv till det bättre. Vuxna har ansvaret att ge er de verktyg och den kunskap ni behöver för att skapa en positiv förändring. Därför har vi gått igenom fakta kring hållbar utveckling - och nu ska ni få lite verktyg som kan användas i förändringsarbete! För att kunna skapa förändring krävs kunskap, vilja och förmåga att agera.

I Sverige gjordes en undersökning som visade att sju av tio unga i åldern 12-18 hade klimatoro.(1) Forskning visar att det bästa sättet att bota klimatoro hos barn och unga är att låta er göra något konkret för att lösa problemet och att se att det händer något och att vi vuxna lyssnar på er! (2)

Så den här typen av arbete som vi gör just nu, i detta pass, är ett sätt att vända framtidsångest till framtidshopp! Att bli handlingskraftiga och kompetenta förändringshjältar!

__________________________________________________________________

Källor:

Undersökning från Naturskyddsföreningen, 2019
Forskning från Örebro universitet, SVT 2019

37 of 46

#Övning: hantera framtidsKÄNSLOR

*FÖRSLAG PÅ INTERAKTIVT MOMENT*

Denna övning har handouts och mer instruktioner till eleverna i PDF “Handouts till övningar”.

TID: 20-30 min.

MANUS: �En studie på 10 000 unga i 10 länder* visade att nästan 60 procent kände sig mycket eller extremt oroade över utvecklingen kring världens klimat. Denna oro är förståelig, men hur kan vi hantera denna oro på ett mera konstruktivt sätt? Istället för att må dåligt och bli passiva behöver vi hitta sätt att vara snälla mot oss själva och tänka konstruktivt för att kunna förändra. I denna övning ska du försöka analysera hur du reagerar, för att på sikt kanske kunna hitta bättre sätt att hantera sådant som gör dig orolig. Diskutera och jämför gärna insikter med en klasskompis.

Dessutom får du tips på vad du själv kan göra!

INSTRUKTIONER:

Skriv ut de två handouts som finns till övningen.
Dela ut och gå igenom de olika momenten med eleverna
Låt eleverna enskilt eller i par/grupp fylla i sina svar.
Låt sedan eleverna diskutera och reflektera över sina svar.
Låt dem gärna välja ut en eller flera saker som de vill göra från listan med sätt att engagera sig.

TIPS: Kanske vill eleverna göra en poster/ett kollage av tipsen och sätta upp där även elever i andra klasser kan få inspiration?

______________________________

*Källa: https://www.thelancet.com/journals/lanplh/article/PIIS2542-5196(21)00278-3/fulltext

38 of 46

39 of 46

#övning: källkritik

var smart - ställ de kritiska frågorna!

Vem har gjort den här sidan/artikeln/inlägget?�Är det en myndighet? En organisation? Ett företag? En privatperson? Någon som kan ämnet? Är det någon nu litar på?�
Varför är innehållet gjort? �För att informera om något? Luras? Sprida en åsikt? Sälja något? Underhålla?�
Hur ser innehållet ut? �Har den kontaktinformation? Fungerande länkar? Trovärdiga källhänvisningar? Senast granskad-datum?�
Kan du få information från andra ställen?

Har du jämfört med vad du redan vet? Har du jämfört med andra källor? �

*FÖRSLAG PÅ INTERAKTIVT MOMENT*

*KAN GÖRAS SOM INLÄMNINGSUPPGIFT*

Denna övning har handouts och mer instruktioner till eleverna i PDF “Handouts till övningar”.

TID: 20 - 40 min. (om de ska söka fler källor för att jämföra)

MANUS: �Något som behövs i förändringsarbete är att kunna ta reda på rätt information. Därför behöver ni ha verktyg att vara källkritiska. Allt är inte nödvändigtvis sant som står i tidningar, på sociala medier eller som du hör folk säga. För att kolla om något är sant finns flera knep och verktyg att använda sig av. I den här listan kan du se vilka frågor du kan ställa dig när du hör eller läser nyheter för att kontrollera dess sanningshalt.

INSTRUKTIONER: �Be eleverna gå in på valfri nyhetssajt, eller googla eller kolla sina sociala medier efter nyheter, information eller uttalanden om klimatet. Be dem välja en eller två inlägg och använda checklistan för källkritik på dessa. Gå sedan igenom vad de funnit antingen i helklass, i mindre grupper eller låt dem lämna in sina listor som en uppgift. Diskutera: Vad betyder svaren på punkterna? Hur vet de om det är trovärdigt?

40 of 46

film: metoder för förändring

KLICKA HÄR FÖR ATT SE FILMEN

41 of 46

#övning: problemträd

*FÖRSLAG PÅ INTERAKTIVT MOMENT*

*KAN GÖRAS SOM INLÄMNINGSUPPGIFT (t.ex. inför att göra ABCD-övningen)*

Denna övning har handouts och mer instruktioner till eleverna i PDF “Handouts till övningar”.

TID: 30 - 60 min.

MANUS: �Ett verktyg för förändringsarbete är att kunna analysera det problem du vill lösa innan du sätter igång. Att hitta orsaker och grunder till ett problem och även vilka effekter problemet ger. Att gräva sig ner till rötterna av ett problem och att se vilka effekter som växer ur det är också ett sätt att ge sig själv inspiration till fler lösningar.

INSTRUKTIONER:

Skriv ut och dela ut ett varsitt problemträd till eleverna. De kan fylla i individuellt eller i grupp.
De börjar med att skriva in sitt problem i stammen på trädet.
Fundera sedan över vilka orsaker problemet har och skriv det under problemet. Gräv vidare ner i orsaker genom att ställa frågan “Varför?”. För varje orsak, försök spåra roten även till den orsaken genom att fråga er varför det är så. Precis som en rot kan en sak förgrena sig i flera led. Exempel: Orsaken till att vi slänger så mycket skolmat är att eleverna tar mer mat än de äter. Varför tar de mer mat än de äter? För att de inte tänker på hur det påverkar klimatet. Varför tänker de inte på hur det påverkar klimatet? För att … Osv.
Fundera över vilka effekter det här problemet ger och skriv det ovanför problemet, kanske leder en effekt till en annan? Skriv och rita ner hur effekterna breder ut sig som en krona. Detta är ett sätt att värdera hur stort problemet är, hur mycket det påverkar samhället. Här blir det relevant att plocka fram kunskaper om hållbarhet från tidigare moment. Precis som en gren kan en sak förgrena sig till flera led. Exempel på början till en gren: En effekt av att vi slänger för mycket skolmat är att vi slösar på resurser. Vad leder det till att vi slösar på resurser? Vi behöver odla mer mat. Vad leder det till att vi behöver odla mer mat? För att … osv.
Eleverna får sedan diskutera sina problemträd och reflektera över hur allt hänger ihop. Saknas något? Bör någon effekt och orsak byta plats nu när ni kartlagt allt?
Försök hitta lösningar till ert problem! Nu när ni vet vad som har lett till ert problem och vad problemet i sin tur kan leda till blir det lättare att kunna se var bland alla steg vi kan hitta lösningar. Alla idéer kanske inte löser hela problemet, med en del av det.

TIPS:�Låt eleverna göra ett problemträd utifrån ett hållbarhetsproblem som är aktuellt i relation till deras utbildning eller som en start på övningen ABCD om ni även väljer att göra den utifrån exempelvis att göra er skola mera hållbar.

TIPS:

Om du som lärare vill få bättre koll på hur man gör ett problemträd och vad det tjänar till kan du kolla på vår fortbildningsfilm för lärare som heter just “Problemdefinition”. Den hittar du här: https://futuremindssweden.se/moduler/modul-1/fortbildningar/

42 of 46

#övning: hur kan er skola bli mer hållbar?

För att hitta svaren ska vi gå �igenom dessa steg:

Vision
Nuläge
Brainstorming
Prioritering

*FÖRSLAG PÅ INTERAKTIVT MOMENT*

*KAN GÖRAS SOM PROJEKT MED AVSTAMP UTIFRÅN KUNSKAPERNA DE FÅTT HÄR I SNABBSPÅRET UNDER DE SENASTE 3 PASSEN*

Denna övning har handouts och mer instruktioner till eleverna i PDF “Handouts till övningar”.

TIPS: Om du som är lärare vill få extra inblick i hur du kan leda eleverna genom ABCD-metoden kan du titta på vår fortbildningsfilm för lärare som heter just “ABCD som back casting-metod”. Den hittar du här: https://futuremindssweden.se/moduler/modul-1/fortbildningar/

INSTRUKTIONER:

Skriv ut handouts (4 blad) till varje grupp som de kan ha på ett bord framför sig/på en vägg och ge dem post-its och pennor. De ska sitta i ordning A-D.
Dela in dem i grupper. Utse en person som får ta rollen av moderator och leda samtalet.
Beroende på hur mycket tid eleverna ska få, ge dem tydliga instruktioner på hur mycket tid varje steg får ta.
Gå igenom snabbt de olika faserna och visa med hjälp av bilden hur man går “baklänges”. Ge ev något exempel på de olika faserna.
Uppmana dem att gå från A till D enligt instruktionerna på de olika lapparna. För varje steg skriver de post-its och klistrar fast på rätt steg. Det är helt ok att de kommer på något till ett steg de inte är på. Antingen skriver alla och moderatorn sätter upp lapparna, eller skriver moderatorn ner det resten av gruppen säger och sätter upp lapparna. Tex under steg “C” brainstorming kan det vara enklare att alla får skriva själva för att inte stoppa upp elevernas flow.

Om ni låter eleverna lägga mycket tid på denna övning är det viktigt att eleverna känner att det finns någon som tar emot deras ideér. Att det finns en vilja hos skolan att implementera olika förslag som läggs fram på förbättring. Involvera gärna flera aktörer från skolan i detta arbete och se till att det finns en tydlig mottagare av arbetet som görs. Alternativet är att göra övningen på kortare tid, mest för att prova metodiken.

MANUS: �Nu ska ni få testa en teknik som heter ABCD där ni ska få ta fram förslag på hur vår skola kan bli mer hållbar. Den här metoden kommer ni sedan att ha nytta av och kunna använda i framtiden när ni vill förändra något till det bättre. Vår värld är snabbföränderlig och komplex. För att kunna driva förändring i en sådan värld måste vi anpassa sättet vi planerar och arbetar på. Det är ur den här förståelsen som forskning kring s.k. backcasting och ABCD-metoden uppkom. Det vi gör i den metoden är helt enkelt att vi utgår ifrån något, ett mål/ vision, och har det som vår ledstjärna, för att kunna vara anpassningsbara i hur vi kommer fram dit. Vi sätter alltså upp ett mål först och sedan ser vi tillbaka på vad som behövdes för att ta sig dit.

Visionsfas, här beskriver ni en framtidsbild av er hållbara skola. Tänk på det vi talat om tidigare inom olika former av hållbarhet, social ekonomisk och miljömässig.
Nulägesfasen, här analyserar ni hur skolan idag skiljer dig från er framtidsbild. Lista vilka svagheter som nuläget har jämfört med visionen. Vad skulle behöva ändras? Lista också de styrkor som nuläget har jämfört med visionen, sådant som redan fungerar.
Brainstormsfasen, här kommer ni på kreativa lösningar på hur skolan utifrån nuläget kan förändras mot framtidsbilden av skolan. Vissa idéer kanske tar er hela vägen till A direkt, andra idéer kanske inte är helt hållbara men de för er åtminstone framåt till nästa steg. Tänk högt och lågt, stort och litet.
Den strategiska fasen, här tittar ni på de lösningar ni har kommit fram till och prioriterar. Ta med er kunskaperna ni har samlat på er om gapet mellan ”A” och ”B”, samt alla förslag i ”C” och utifrån det så ska ni prioritera vilka åtgärder ni ska göra först. Tänk på tid och resurser - vad är realistiskt att göra? Vad ger mest effekt?

43 of 46

SUMMERING

44 of 46

sammanfattning

Hållbar utveckling innebär att vi ska kunna leva ett bra liv som inte sker på �bekostnad av framtida generationer.

Det finns miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.

Världens ledare har enats om 17 globala mål som ska ta bort extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och lösa klimatkrisen till år 2030.

Vår planet har begränsade resurser och gränser för vad som kan bibehålla mänskligt liv. Flera gränser har redan överskridits, glasyren på donuten har runnit över.

Det vi konsumerar har en livscykel. Använd mindre och återvinn resurser - cirkulärekonomi.

Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Verktyg för att skapa förändring är tex:

Att vara källkritisk
Att skapa ett problemträd för att analysera utmaningen
Att använda en ABCD-modell som visar visionen och hur vi tar oss dit

45 of 46

TIPS PÅ vidare INFO

Världsnaturfonden, WWF

Naturskyddsföreningen

Håll Sverige Rent

Svenska FN-föreningen

Amnesty

FairAction

UNDP: Globalamålen.se

Gapminder

Klimatpsykologerna

Fältbiologerna

Stockholm Resilience Center, Stockholm Universitet

KateRaworth.com

46 of 46

#exit ticket

skriv ner på en post-it/mentimeter en sak som … :

… var bra
… kunde varit bättre
… jag lärde mig
… jag inte förstod
… jag vill lära mig mer om.