9 of 44

Davids psaltare och forngudar

Mikael Agricolas gudalista är en lista över tavasternas och karelarnas gudar. Listan presenterade han år 1551 i förordet till sin översättning av Davids psalter, d.v.s. Bibeln. Tre år tidigare hade han översatt Nya Testamentet till finska.
Syftet med gudalistan var att visa hur frenetisk och syndig hedendomen var. Han inkluderade bara en del av gudarna i sin lista. (Wikipedia. Mikael Agricola). Om havrens gud skrev han:

Wirankannos - Cauran caitzi / �mutoin oltin Caurast paitzi

Virankannos, Virokannas, Vierokanta, Viinikanta, Visakanta, Tinkanta, Tinarinta

Wirankannos - för havrens beskydd / �annars var man utan havre

10 of 44

Sigfridus Aronus Forsius skrev en diktversion av Agricolas havregud

Virancannos agros viridi fecundat avena.

Virancannos befruktar havreåkrarna så de blir gröna.

Han var finsk präst, astronom, astrolog, naturfilosof, diktare och vetenskapsman.

Han publicerade första finska almanackan.

Född ca 1560-70 Helsingfors – dog 1624 Ekenäs

(Wikipedia; Sigfridus Fortius)

11 of 44

Virokannas

Lönnrot (1802-84) trodde att namnet Virokannas skulle användas för att referera till en man av estnisk härkomst.�

Martti Haavios (1899-1973) teori är att Virokannas var ett katolskt helgon, Evangelisten Johannes (aposteln). (Wikipedia: Vironkannas)

Författare, språkforskare, botaniker och läkare.

Folklorist, författare.

12 of 44

Virokannas

Enligt Emil Nestor Setäläs (1864-1935) och Uno Harvas (1927-1949) tolkning koplades Virankannos eller Virokannas till världsträdet (Axis mundis).

Enligt dom är ordet "viro" ett låneord till ordet "värld", som förutom att betyda ortnamnet Viro (Estland) även skulle betyda världen. Harva förknippade även Virankannos med skandinaviska "veraldar god" dvs. med Frej. (Wikipedia: Vironkannas)

E.N. Setälä, Filolog, folklivsforskare, politiker, statsråd,

Uno Harva,

religions- historiker, sociolog

13 of 44

Axis mundis, Bilden är en Illustration från en engelsk översättning av Snorres Edda från 1847. Yggdrasil

(Wikipedia: Axis mundis)

14 of 44

Finska litteratursällskapet godkänner Harvas och Setäläs tolkning men tillägger att ordet "kannas" kommer antingen från ordena "kantaa" (bära) eller "kansi" (täcka). Man kan översätta det till "maailman kantaja" (världens bärare) eller "maailman kansi" (världens lock).

Anna-Leena Siikala (1943-1916 folkloristisk professor) stödde idén om ett samband mellan Virankannos och Frej. Enligt Siikala är havre så nytt sädesslag i Finland att Virankannos knappast bara var dess beskyddare, utan förmodligen en manlig gudom för tillväxt och fruktbarhet i hela landet, liksom Frej. (Wikipedia: Vironkannas)

Atlas (Wikipedia)

15 of 44

Viirakannus, Vierokanta, Viinikanta, Visakanta, Tinkanta, Tinarinta.

Viero = Vieras, outo, ulkopuolinen (främling, utomstående, konstig)�Kanta = tyviosa, juuri, pohja, alkuperä, perusta (bas, rot, bas/botten, ursprung, grundval)

Direkt översatt blir det "Vieras kanta" -ett främmande ursprung!

Viirakannus

En personiferad vindpust, som gör virvlar i havren. Jämför med Viirakannus, en hårvirvel på huvudet; Kannus, trolltrumman; viirata, rotera.

(Linna, 2020-2024)

16 of 44

Svedjebruk, 1893. Eero Järnefelt (Wikipedia)

17 of 44

Vierokannas, viertää (att rulla)

Viertää (Jusl 1745) ’att flytta brinnande stock från en plats till en annan.

Viertiä, viertää kaski; rulla svedjan (Massinen, et al, 2024))

Vierto -> kaskenvierto (att rulla svedjan), viertokanki (stör / stång att rulla svedjan), vierrin -> vierrinkoukku (en strö med krok att rulla svedjan).

"Vierto oli hyvin tärkeä vaihe kaskenpoltossa". Att rulla/vältra var ett viktigt skede i svedjebruket, stockarna rullades i elden för att brinna jämt.

Det kan också förekomma som en dialektal synonym för en vält som roterar runt sin axel.

"Kanta eli pihja mitä vierretään". (en stubbe som vältras)

18 of 44

Wirankannos -

För havrens beskydd / annars blir man utan havre

Wirankannos - Cauran caitzi / �mutoin oltin Caurast paitzi

Efter att svedjan bränts röjdes stubbar och obrända träd bort. Man harvade jorden med risharva, man sådde i askan, kornet och havran harvades ner i mulden, sedan rullade man med välterstocken så att jorden packades omkring kornen. Havran och kornet har skal, de gror långsamt om inte jorden är packad omkring kornen.

Det gäller att vältra bra,

annars blir man utan havra.

19 of 44

Vältar har använts inom jordbruket sedan antiken för att jämna ut och packa jorden. De första jordbruks- vältarna var sten- eller trävältar som drogs av hästar eller oxar.

Risharva och vält. 1926. Bild. Ahti Rytkönen. Museovirasto KK1482:148.

Risharvan och välterstocken

20 of 44

Walzen von Getreide. Landwirtschaft & Ackerbau & Getreideanbau & Walze. 1695. kopparstick. ��Bild: Wolf Helmhardt von Hohberg Wikimedia Commons.

Den viktiga välterstocken

21 of 44

Nikita Murus vält. Salmi, Mantsinsaari 1915-17. Bild. Gösta Grotenfelt. Museovirasto KK1178:126

22 of 44

Vält på Patojärvi gård, Jämsä. 1915-1917. Bild. Gösta Grotenfelt. Museovirasto KK1178:1

23 of 44

Feodor Shtjutshins vält, Mantinsaari, Salmi. 1915. Bild. Gösta Grotenfelt. Museovirasto KK1178:127.

24 of 44

På väg hem från arbetet. En man till häst, sedd bakifrån; en vält med ett knyte på. Salmi 1930-talet. Bild. Uuno Peltoniemi. Museovirasto KK5575:192.

25 of 44

Vält, Sainpakka, Vimpeli. 1931. Bild. Kustaa Vilkuna. Museovirasto KK1971:252.

26 of 44

Eino Ryynänens bod, Kontiovaara, Pielisjärvi, Pohjois-Karjala. 1958. Bild. Aarne turunen. Pielisen museo 28:597.

27 of 44

Välterstock, Kiltsi, Väike-Maarja, Estland

Bild. Annika Michelson

28 of 44

Havrens ålder

De äldsta fynden av havre i Finland är från Salo i sydvästra Finland, från omkring 300-talet e.Kr.

Det sägs att havreodling blev utbredd i Finland, med början i de östra delarna under 1200- och 1300-talet.

Hästar fanns i Finland redan på bronsåldern ca. 1500–500 f.Kr.

(Bläuer & Kantanen, 2013)

Bild. Kimmo Härjämäki

29 of 44

Sankt Göran och draken. Kalkmålning från mitten av 1400-talet i Hemse kyrka.

Foto: Lennart Karlsson, Historiska museet/SHM

(CC BY 4.0)

30 of 44

Havran i våra svenska och finska ortnamn

(Lantmäteriet: Ortnamn, 2026; Maanmittaushallitus: kansallisen karttapaikka, 2026)

OBS! Namn från förlorade Karelen saknas.

31 of 44

Havran i svenska platsnamn

I statistiken över hampa har inte tagit med ordet liina från Västra-Nyland och södra Egentliga Finland var liina betyder lin.Dessa har räknats med i statistiken över lin.

33 of 44

Ung flicka med havrekärv i famnen, Pielavesi 1938. Bild: Aarne Pietinen Museovirasto

Havreskyla, Perkiö, Isoneva 1939. Bild Samuli Paulaharju Museovirasto

34 of 44

Finska lanthavren (N27) & gamla sorter (N24)

Naturen arbetar med färger

35 of 44

Naturen arbetar med färger

Savitaipale

Tuotto 1920

Osmo 1921

Tammi 1938

Kytö

1925

36 of 44

Nopsa är Finlands andra förädlade havresort, en korsning mellan Ligowo-havre och den nordsvenska Norrbotten-sorten. Urvalet gjordes 1909. Nopsa betyder snabb och den växer fortfarande snabbt och mognar tidigt. Den har en stor mångfald i olika typer av vippor.

Naturen arbetar med strukturer

37 of 44

Plymhavren

Arrakoski plymhavre

Nopsa (1921) har plymhavrevippor med.

Tuotto (1920) har plymhavre -typ bland sina vippor

38 of 44

Den mång- faldiga allmoge-åkern är ett glömt kultur- landskap

39 of 44

(Tandon, 2016; Mishra, Prakash & Arora, 2016; Wikipedia: Rhizosphere)

Ett mångfald av partnerskap ger bättre växthälsa och högre näringsinnehåll.

(Ekholm et al, 2007; Lolacze, 2024; Gerhardt et al., 2018; Gerhardt, 2021; Michelson & Heinonen, 2024,

Michelson et al., 2021;Zamaratskaia, 20121)

40 of 44

Odling av kulturspannmål ger mångfald

I ekologiskt jordbruk använder inte mineralgödsel och syntetiska kemiska bekämpningsmedel. Kulturspannmål odlas utan mineralgödsel eftersom det har utvecklats en tid då dessa inte fanns -> Färre skadliga ämnen i vattendrag och jord
Kulturspannmål har långt strå och stora rötter:

De får näring från jorden genom att samarbeta med jordens mikroorganismer -> Kulturspannmål innehåller mera näring
Under torka tar de upp vatten från större djup i jorden, när rötterna ruttnar blir det mera kol i jorden, vilket förbättrar jordens vattenupptagningsförmåga -> Kulturspannmål är motståndskraftigare under torka och kraftiga regn.
De konkurrerar bättre med ogräs eftersom de är längre och har snabb groning -> Kulturspannmål är anpassade till vårt lokala klimat.

Kulturspannmål sås glesare än moderna sorter eftersom deras större rotsystem behöver mer utrymme. -> Mindre ogräs stör inte de höga kulturspannmålen och ger mat åt andra arter. Kornknarrar och rapphöns kan springa i ett fält med kulturspannmål.

41 of 44

Vi är många som uppförökar utsäde av finska kulturspannmål

www.viljalaari.fi

42 of 44

Källor

Bläuer, Auli & Kantanen, Juha (2013). Transition from hunting to animal husbandry in Southern, Western and Eastern Finland: new dated osteological evidence. Journal of Archaeological Science Volume 40, Issue 4, April 2013, Pages 1646-1666

Ekholm, Päivi; Reinivuo, Heli; Mattila, Pirjo; Pakkala, Heikki; Koponen, Jani; Happonen, Anu; Hellström, Jarkko; Ovaskainen, Marja-Leena (2007): Changes in the mineral and trace element contents of cereals, fruits and vegetables in Finland. Journal of Food Composition and Analysis 20:487-495.

Gerhardt, Karin; Wallman, Dylan; Axelsson Linkowski, Weronika (2019): Äldre sorters spannmål och extremvädret 2018 – hur gick det? SLU. Future Food Reports 8.

Gerhardt, Karin (2021): Genetisk mångfald hos äldre spannmålssorter - berikar den odlade mångfalden. Biodiverse nr 1/ 2021

Källunda gård

Lantmäteriet. Sök ortnamn.

Linna, Martti (2000-2024). Kalevala, Saagat ja muinaislöydöt. Haettu 6.2.2025

Loladze, I. (2014) Hidden shift of the ionome of plants exposed to elevated CO2 depletes minerals at the base of human nutrition. eLife

Maanmittuslaitos. Kansallisen karttapaikka 2026 �Martinkirja. Suomalaiset Wittenbergin yliopistossa 1500-luvulla (1/2). Kristillinen antikvariaatti.

Massinen, Henna; Palande, Marjattar & Koivisto, Vesa (2024). Tävvel kielel. Raja-Karjalan murrelukemisto. Karjalan Sivistysseura.

Michelson, Annika; Heinonen, Maarit; Raiskio, Sakari, Raiskio, Kirsi & Pihava, Juha-Matti (2023). Viljalaari - lisää monimuotoisuutta peltoon. Tavastlands yrkeshögkosla och Naturbruksinstitutet

Michelson, Annika & Heinonen, Maarit (2024): Viljelty monimuotoisuus - tie pellolta pöytään. TiekarttaVisio 2040. Monimuotoisuutta peltoon -hankeraportti.

Mishra, Jitendra; Prakash, Jai; Arora, Naveen (2016): Role of Beneficial Soil Microbes in Sustainable Agriculture and Environmental Management. Climate change and enviornmental Sustainability 4(2): 137

Saksa, Aleksandr (2017). Viipuri 1500-luvun alkupuolella eli millaiselta kaupunki näytti Mikael Agricolan ajan katutasolta. Suomen kirkkohistoriallinen seura.

Tandon, Neha (2016): PGPR: Role and Importance in Agriculture. �Zamaratskaia, Galia; Gerhardt, Karin & Wendin, Karin (2021): Biochemical characteristics and potential applications of ancient cereals - An underexploited opportunity for sustainable production and consumption. ScienceDirect. Trends in Food Science and Technology. Volume 107, January 2021.

43 of 44

Källor (bilder, historisk händelser och personer)

Wikipedia. Atlas. Haettu 16.4.2026

Wikipedia. Axis mundis. Haettu 16.4.2026

Wikipedia. Elias Lönnrot. Haettu 9.4.2026

Wikipedia. Emil Nestor Setälä. Haettu 9.4.2026

Wikipedia. Martti Haavio. Haettu 9.4.2026

Wikipedia. Mikael Agricola. Haettu 6.2.2016

Wikipedia. Noitavainot, Häxprosesser Haettu 6.2.2026

Wikipedia- Noitavaino Ruotsin valtakunnassa. Haettu 6.2.2026

Wikipedia. Pernajan kirkko. Haettu 6.2.2026

Wikipedia. Raatajat rahanalaiset. Haettu 16.4.2026

Wikipedia (n.d.). Rhizosphere. Haettu 12.3.2026

Wikipedia. Sigfridus Aronus Forsius. Haettu 6.2.2026

Wikipedia. Turun tuomiokirkko. Haettu 6.2.2026

Wikipedia. Uno Harva. Haettu 9.4.2026

Wikipedia. Viipurin vanha tuomiokirkko.

Wikipedia. Virankannos. Haettu 6.2.2026

Wikipedia. Wittenberg. Haettu 6.2.2026

44 of 44

Kontaktinfo

Projektledare Annika Michelson, Tavastlands yrkeshögskola (HAMK), annika.michelson@hamk.fi, �+358 50 5745385

Maarit Heinonen, Naturbruksinstitutet (Luke), maarit.heinonen@luke.fi

Heidi Barman-Geust, Yrkeshögskolan Novia (Novia), heidi.barman-geust.novia.fi

Annika & Maarit

Heidi