Anpassning till klimatförändringen, mindre utsläpp i vattendrag och högre självförsörjningsgrad med hjälp av lantsorter

Annika Michelson, Tavastlands yrkeshögskola

annika.michelson@hamk.fi

www.viljalaari.fi

Vatten

Jordmån

Luft

Ekonomi

Kultur

Vi förbättrar livsmiljön för våra samarbetspartner

Dött organiskt material med mycket mikrobisk aktivitet

Var maskarna arbetar

Porområden i jorden

Vattenstabila agregat

Rotmikrobernas arbetsområde är nära rötterna

• Kulturspannmål är inte anpassade till odling med lätt vattenupplöslig mineralgödsel - det blir liggsäd med för mycket näring in jorden
• Genom att odla kulturspannmål minskar vi risken för näringsutsläpp i vattendrag
• Större rotsystem ger mera kol i jorden.
• Mera kol / organiskt material gör att jorden klarar bättre av stora rengmänder.
• Större rotsystem gör att växten klarar bättre av extremt torra somrar.

Vattenrelaterade fördelar med kulturspannmål

5% av mulden är levande organismer

Vi känner igen våra

samarbets-

partner

(Tandon, 2016); Mishra, Prakash & Arora, 2016; Wikipedia: Rhizosphere)

Våra samarbets-

partner ger

våra odlings-

växter en bättre växthälsa och större näringsinnehåll

(Ekholm et al, 2007; Lolacze, 2024; Michelson et al., 2024; Zamaratskaia, 2021)

Den mångfaldiga åkern är ett glömt kulturlandskap

Vi arbetar med mångfald i struktur

och färg

för bättre resiliens

(Gerhardt et al., 2018; Gerhardt, 2021)

• Borsten lagrar kol och spelar en viktig roll i växternas andning och transpiration. Om man tar bort borsten från ett ax minskar dess andning med 70 %. Död borst kan transpirera med hälften så hög hastighet som levande borst. (Grundbacher, F.J., 1963)
• Borsten hindrar fröätande djur från att äta fröna.
• Skillnaderna i storlek och längd på borsten mellan olika sorter gör att växternas totala exponerade yta varierar.
• Borsten kan bidra avsevärt till fotosyntesen (i vissa fall fördubblade borsten nettofotosyntetiska hastigheten). Behovet av ytterligare fotosyntes kan bli stort i framtiden pga. vattenbrist, höga temperaturer och bladsjukdomar.
• Bosten ökar vattenanvändningseffektiviteten -> större roll än flaggbladet?
• Spannmål med borst ger mindre korn med större kornstorlek; större avkastning i mindre gynnsamma miljöer.
• Borst kan ge mer sterila blommor. (Guocorresponding & Schnurbusch, 2016; Rebetzke et al., 2016)
• Mineralinnehållet i spannmål som hade borst och som fick borsten borttagna var detsamma. (Grundbacher, F.J., 1963)
• Borstens roll för att bestämma potentiell avkastning och kvalitet är inte helt förstådd. (Ntakirutimana & Xie 2020)
• Lantveten med borst hade alla mera mineraler än de utan i ett pilotstudie (Michelson et.al, 2023)

Vete

Korn

(Ntakirutimana & Xie, 2019)

Råg

Borstens betydelse för resiliens

Ekonomi och kultur i högre självförsörjningsgrad

Källor

Ekholm, Päivi; Reinivuo, Heli; Mattila, Pirjo; Pakkala, Heikki; Koponen, Jani; Happonen, Anu; Hellström, Jarkko; Ovaskainen, Marja-Leena (2007): Changes in the mineral and trace element contents of cereals, fruits and vegetables in Finland. Journal of Food Composition and Analysis 20:487-495.

Gerhardt, Karin; Wallman, Dylan; Axelsson Linkowski, Weronika (2019): Äldre sorters spannmål och extremvädret 2018 – hur gick det? SLU. Future Food Reports 8.

Gerhardt, Karin (2021): Genetisk mångfald hos äldre spannmålssorter - berikar den odlade mångfalden. Biodiverse nr 1/ 2021

Källunda gård

Loladze, I. (2014) Hidden shift of the ionome of plants exposed to elevated CO2 depletes minerals at the base of human nutrition. eLife doi:10.7554/eLife.02245

Michelson, Annika; Heinonen, Maarit; Raiskio, Sakari; Raiskio, Kirsi & Pihlava, Juha-Matti (2024): Viljalaari - lisää monimuotoisuutta peltoon. Monimuotoisuutta peltoon -hankeraportti.

Michelson, Annika & Heinonen, Maarit (2024): Viljelty monimuotoisuus - tie pellolta pöytään. TiekarttaVisio 2040. Monimuotoisuutta peltoon -hankeraportti.

Mishra, Jitendra; Prakash, Jai; Arora, Naveen (2016): Role of Beneficial Soil Microbes in Sustainable Agriculture and Environmental Management. Climate change and enviornmental Sustainability 4(2): 137

Tandon, Neha (2016): PGPR: Role and Importance in Agriculture. 

Marcusgården. Facebook; Marcusgården Grästorp

Ntakirutimana, Fabrice & Xie, Wengang (2019). Morphological and Genetic Mechanisms Underlying Awn Development in Monocotyledonous Grasses. Genes (Basel). 2019 Jul 30;10(8):573. doi: 10.3390/genes10080573

Wikipedia: Rhizosphere.

Zamaratskaia, Galia; Gerhardt, Karin & Wendin, Karin (2021): Biochemical characteristics and potential applications of ancient cereals - An underexploited opportunity for sustainable production and consumption. ScienceDirect. Trends in Food Science and Technology. Volume 107, January 2021.