Deras debattartikel ledde till ett antirasistiskt monument - vad ska din debattartikel handla om?
Målgrupp: Årskurs 6 till gymnasiet
Syfte: Syftet med det här arbetet är att elever ska få exempel på hur andra gjort för att skapa en positiv förändring i samhället. Eleverna ska få verktyg för att själva sprida kunskap och väcka debatt i frågor som engagerar dem.
Så här använder ni materialet. Materialet används som en lektion i klassrummet där pedagogen leder arbetet med hjälp av presentationen i den ordning som bilderna ligger. Workshopen syftar till att inspirera elever, att själva skapa trovärdigt innehåll för digital publicering för att bidra till stadens antirasistiska arbete.
Uppläggen går att koppla till skolans styrdokument och läroplan i flera ämnen i årskurs 6, högstadiet och gymnasiet. �Koppling till läroplan, Agenda 2030 och Barnkonventionen.
Yttrandefriheten är en av grundpelarna i vårt demokratiska samhälle. Den omfattar var och en som vill yttra sig i stort och smått, om allt från statsbudgeten till hur ofta bussturerna till och från skolan ska gå. När en åsikt väl har uttryckts är det fritt fram för andra att föra fram sina motargument. Det är så samhällsdebatten får sin näring och det är så vi utvecklar vårt gemensamma samhälle.
Gemensamt i klassen:
§13
Yttrandefriheten är en grundlagsskyddad rättighet, och den finns också inskriven i Barnkonventionen, artikel 13:
“Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter”.
Gemensamt i klassen:
En debattartikel kan bidra till att en viktig fråga lyfts fram i samhällsdebatten och till att olika perspektiv blir belysta. Men det finns också exempel på när en debattartikel har lett till en direkt förändring. Den 1a maj 2019 publicerades en debattartikel i Sydsvenskan, som blev startpunkt för ett nytt antirasistiskt arbete i Malmö.
Gemensamt i klassen:
Enskilt:
Läs texten som publicerades i Sydsvenskan 2019. Artikeln finns bifogad som text.
Gemensamt i klassen:
Om ni vill läsa texten tillsammans - Debattartikel från Sydsvenskan.
I en debattartikel driver skribenten en tes, det vill säga ett påstående eller åsikt, med syftet att övertyga andra. Skribenten bör använda minst tre argument, som backas upp av olika bevis. Debattartiklar avslutas ofta med en uppmaning till någon som har makt att förändra.
Gemensamt i klassen:
Exempel på källor som kan användas som bevis:
Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om, antingen genom att personen är påläst, eller genom att personen har egna erfarenheter av ämnet. I en debattartikel kan skribenten själv vara expert.
Gemensamt i klassen:
Statistik. Statistik från till exempel en forskningsstudie eller en myndighet kan användas för att stärka dina argument.
Gemensamt i klassen:
Vittnet, eller den som är berörd. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om. Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum. I en debattartikel kan skribenten själv vara vittne eller den som är berörd av frågan som lyfts i artikeln.
Gemensamt i klassen:
Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel en lagtext eller konvention (till exempel Barnkonventionen), eller en allmän handling.
Gemensamt i klassen:
Par:
Helklass:
Diskutera svaren på frågorna i helklass.
Enskilt:
Nu ska du ta reda på vad som hänt sedan debattartikeln i Sydsvenskan publicerades.
Par:
Granska resultaten tillsammans.
4. Finns det värderingar i informationen? Är det tydligt i artikeln om
det är en debattartikel (där journalisten har en åsikt) eller en nyhetsartikel (där journalisten är neutral och istället lyfter fram intervjupersonernas perspektiv och åsikter)?
Helklass:
Berätta vad ni fått reda på och varför ni tror att de källor ni valt går att lita på.
Enskilt eller par:
Det finns många sätt att delta i samhällsdebatten. Ett sätt är att publicera en debattartikel på Mobile Stories plattform för unga röster. Du kan också skicka den till en debattredaktör på en nyhetsredaktion.
Enskilt eller par:
Nu ska du skriva en egen debattartikel och om du vill publicera den på Mobile Stories plattform för unga röster.
Lyssna först på videon med journalisten Charis McGowan, som ger sina bästa tips till dig som ska skriva en debattartikel. Ni kan välja svenska undertexter i spelaren på YouTube.
Tänk på detta när du skriver din debattartikel:
�1. Skriv om något du vet mycket om och som engagerar dig!
2. Kolla vad som sagts tidigare om ämnet. Vilka fakta kan du hitta som stärker dina argument?
3. Vad bör göras och av vem?
4. Hur ska du bildsätta din artikel för att den ska bli läst? Titta gärna på videon med fotografen Simone Åbacka för att få inspiration! Ni kan ändra till svenska undertexter på YouTube.
Gemensamt i klassen:
Du kan använda den här workshop-mallen för att planera ditt arbete.
Har din skola redan tillgång till Mobile Stories utbildande publiceringsverktyg kan ni gå direkt för att skapa konto eller logga in för att börja skriva debattartiklar. Här kan du också få guidning av fler experter.
Om Mobile Stories
Mobile Stories är ett digitalt verktyg som utbildar unga i medie- och informationskunnighet (digital kompetens, källkritik och källtillit), medan de producerar olika former av medieinnehåll. Genom att själva göra research och producera information med en verklig mottagare i åtanke fördjupar eleven sina ämneskunskaper, vässar sin kommunikation och sin förmåga att tolka, värdera och diskutera källors trovärdighet. Efter lärarens godkännande har eleverna möjlighet att publicera sina genomarbetade och källgranskade artiklar på en öppen plattform för unga röster, Mobilestories.com
Initiativtagare till uppropet: Showan Shattak, Robert Nilsson Mohammad, Manal Masri, Daniel Diaz, Nicolas Lunabba. Foto: Fedja Parra Jakupovic