�

IT i skolan!

Regionala partnerskapet Norrbotten 20160927

​

Professor Peter Parnes

peter@parnes.com, 070-2392995

@peterparnes, www.parnes.com/blog/

http://www.facebook.com/peterparnes

​

​

Varför digitalisering

i skolan?

Samhället utvecklas.

Allt görs via datorer i framtiden!

​

“Alla” yrken kommer �att innehålla �datorer i framtiden.

​

Skolan måste spegla �ett modernt samhälle!

​

​

​

​

Nya förväntningar?

Källa: Eleverna och internet 2015

Källa: Eleverna och internet 2016

​

Källa: Eleverna och internet 2016

​

​

Resultaten faller i skolan

​

​

OECD

• Svenska skolan sticker ut.
• Barn har ingen uthållighet.
• Läraryrket är inte attraktivt.
• Kunskapen faller.
• Användning av digital teknik efter övriga EU.

Skolinspektionen

• 33% 9:e-klasseleverna inte utmanade i skolan.
• 25% 9:e-klasseleverna inte motiverade till vidare studier. �

The YouTube Generation

Ska nu alla bli programmerare?

NEJ! �Alla bör förstå datorer och programmering!

​

De som inte förstår programmering och datorer �kommer att hamna utanför. ��Demokratifråga!

​

Datorförståelse

och

“Digital medborgare”

Vad säger regering?

Skolverkets uppdrag: plan för införande av digitalisering i skolan

hösten 2015 - sommaren 2016

​

​

​

Omfattande förslag

​

Grund- och gymnasieskolan��1: IT-strategier och �2: Reviderade läroplaner från hösten 2017.

Vision för förskola, förskoleklass, fritidshem, den obligatoriska skolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2022

Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens.�

Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras.

​

​

Digital kompetens i styrdokumenten

Genom skrivningarna i styrdokumenten ska det framgå att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att:

• Använda och förstå digital teknik, hur digitalisering påverkar individer och samhälle. �
• Förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. �
• Lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.

Flera ämnen i grundskolan

Samhällskunskap

Geografi, historia, religionskunskap

Svenska, svenska som andraspråk

Matematik och teknik

Biologi, fysik och kemi

Slöjd

Idrott och hälsa

Infrastruktur: Alla i skolväsendet har lika tillgång till digitala verktyg

• Personal som arbetar med elever i förskoleklass, skola och fritidshem har tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom två år.�
• Det finns tillräcklig infrastruktur, i vilken också ingår teknisk och pedagogisk ITsupport, i förskoleenheter, skolenheter och på fritidshem inom tre år.�
• Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1–9 (10) har tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) inom tre år.�
• Barn i förskolan och elever i förskoleklass har tillgång till digitala verktyg motsvarande minst ett verktyg på fem barn/elever (1:5) inom fyra år. �
• Personal som arbetar med barn på förskolor har tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom fyra år.

Gymnasieskolan...

• Personal som arbetar med elever i gymnasieskola och vuxenutbildning har tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom ett år. �
• Det finns tillräcklig infrastruktur, i vilken också ingår teknisk och pedagogisk IT-support, i alla skolenheter och inom vuxenutbildningen inom tre år. �
• Eleverna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) inom två år. �
• Huvudmännen har säkerställt att eleverna i vuxenutbildning har tillgång till digitala verktyg i lämplig omfattning inom fyra år.

Den digitala kompetens lärare måste ges möjlighet att utveckla:

​

​

När och till vad digitala verktyg ska användas. �

Hur digitala verktyg påverkar undervisningen.�

Skapa uppgifter som motiverar eleverna.

​

Kompetens att hantera digitala verktyg.

​

Kompetens att hantera verktyg för uppföljning och analys av elevernas lärande.

​

Kompetens och utbildning...

Digitala agendan Norrbotten - �IT i skolan��http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/publikationer/2016/Pages/underlag-digital-agenda-norrbotten.aspx��Peter Parnes och Agneta Hedenström

Utmaningar Norrbotten

1. Glesbygd och fjärrundervisning�
2. Lärarbrist�
3. Fortbildning�
4. In- och utflyttning

Lärarbristen

70000 lärare behöver rekryteras till 2020 �utav en lärarkår på 225000, 31%.

(detta om alla stannar i yrket)����

​

2010-2014 examinerades 47000 lärare. �

Lärartjänster i platsbanken 160927�Sverige: 4406 (igår 4345)�Norrbotten: 78 (igår 75) �Luleå: 22, Boden: 10, Haparanda: 5, Överkalix: 1

​

​

Förslag för Norrbotten

1: Fjärrundervisning

Stora avstånd och lärarbrist ��Hur kan fjärrundervisningen förbättras?��Norrbotten borde vara ledande i Sverige! ��T.ex. iDAG-projektet med �Lapplands Gymnasium, LTU och Norrbottens Kommuner

2: Fortbildning, Inspiration och framtidsspaning

Tempot är högt och mycket händer,

Nya verktyg och metoder.

​

Kontinuerligt fortbildning behövs!

Kollegialt lärande… ��Hur kan Norrbotten hänga med? �Ska varje huvudman göra arbetet själva?��

3: Gemensam upphandling och förvaltning

Måste varje huvudman göra en egen pedagogisk och juridisk utredning av respektive verktyg? ��Kan verksamheterna effektiviseras via gemensamma upphandlingar och gemensam förvaltning?

Inte allt men där det är lämpligt.

​

Kan vi gemensamt ställa högre krav på leverantörerna? �T.ex. digitala lärresurser som vi kan göra �avrop på per månad istället för per år.

4: Vetenskaplig �grund i skolan:

Samarbete med LTU

Stora möjligheter till samarbete och extern finansiering.

​

Flera olika pågående projekt runt digitalisering i skolan. �Skogsstaden, iDAG, Skaepiedidh

​

Pågående: Centrum för lärande och lärandemiljöer, CELL��

5: Nationell �förankring

Viktigt att synas i “södern”!��Inte bara passivt sitta och vänta på beslut. �Speciellt viktigt gällande digitalisering i skolan.

6: Jämställdhet

Vi måste få en balans mellan könen gällande teknikintresse för att få ett jämställt samhälle.

​

<30% kvinnor i IT-industrin i EU.

<10% kvinnor i kärnITutbildningar på universitetsnivå i Sverige.

<20% kvinnor på teknikprogram gymn.��Måste jobba med IT och teknik generellt från tidig ålder: �förskola, lågstadiet… tjejer tappar intresset i 11-12 års ålder...��Gå från idé till prototyp...

Ökat samarbete

Idag dubbleras mycket arbete inom Norrbotten. �Varför? Vem konkurerar vi med? ���Digital samverkansyta för skolan i Norrbotten.

Skola och utbildning viktig för att Norrbotten ska växa och vara en stark region.

Elever som kan och vill förverkliga sina idéer,

gå från idé till prototyp!

�

IT i skolan!

Regionala partnerskapet Norrbotten 20160927

​

Professor Peter Parnes

peter@parnes.com, 070-2392995

@peterparnes, www.parnes.com/blog/

http://www.facebook.com/peterparnes

​

​

Källa: Eleverna och internet 2016

​

​

Några reflektioner på nationella arbetet

1. Urvattnat i slutet…
• Det var mer i tidigare utkast
• För många kockar? �
2. Inga förändringar av kunskapskraven
• Blir det tvingande? �
3. Bråttom om det ska införas HT17 �
4. Borde vi inte samarbeta mer?

Resultat

Nationella strategier för skolans digitalisering:

1. Skola och förskola �http://www.skolverket.se/publikationer?id=3621�
2. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen �http://www.skolverket.se/publikationer?id=3647�

Förändringar i läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examensmål�http://www.skolverket.se/publikationer?id=3668

​

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/nationell-strategi/digital-kompetens-1.246272

​

​

BBC micro:bit, 1 miljon 13-åringar UK