Mer hälsa för pengarna…

Med fokus på KOL, Diabetes och Artros

Hälsoekonomi?

En vetenskaplig metodik som hjälper att:

​

• Spara pengar

​

• Behandla fler patienter

​

• Välja behandlingsmetoder som ger mer hälsa för pengarna

Ekonomi – Hälsoekonomi:

• Ekonomisk vetenskap syftas till att besvara den grundläggande frågan om fördelning av begränsade resurser mellan konkurrerande krav (aktiviteter)
• Hälsoekonomi tillämpar ekonomiska principer till hälso- och sjukvård samt andra samhällssektorer som är viktiga för “hälsa”:

​

• Krav på hälso- och sjukvård överstiger tillgängliga resurser.
• Hur kan vi maximera “välfärd/hälsovinst” med tillgängliga resurser?

Varför hälsoekonomi?

• Resurserna är begränsade (max=BNP) - kan ALLTID användas på något annat sätt (åtminstone på sikt)
• Begränsade resurser = oetiskt att inte använda resurser effektivt

​

Syftet med HE-analys är att hjälpa patienter, läkare, och beslutsfattare att fatta välgrundade beslut som kommer att förbättra hälso- och sjukvården både på individ- och populationsnivå.

​

​

​

*

4

Hälsoekonomiska analyser bidrar till rätt prioritering!

Det testar vi på de kliniska processerna…

KOL: Hur många?

• En kronisk sjukdom som tros vara kraftigt underdiagnostiserad
• Läkemedelverket, 2013: 5-15 procent i befolkningen 45+ har KOL
• Vetenskaplig studie (Lindberg et al, 2005):
• 4-6 % av 45-60 år
• 10-15% av 61-75 år
• 75-30% av 75+
• Uppsala län: 10 468 – 24 425 personer har KOL
• Faktiska siffror (PV statistiken) : 5-10 ggr lägre

​

​

70 % av alla personer med KOL omhändertas i Primärvården

KOL: Hälso- och sjukvårdskostnader

• KOL kostar 13,9 miljarder SEK per år
• Varav 35% ( ca 5 miljarder) för HSV
• En patient med KOL kostar i genomsnitt:
• 10 120 SEK för HSV
• 55% PV+ läkemedel�
• Kostnaderna beror på svårighetsgrad:
• mild – 3 000 SEK
• moderate - 7 000 SEK
• severe - 27 000 SEK
• very severe – 127 000 SEK

​

​

​

Figure 1. Percentage distribution of direct costs by disease severity in 1999 and 2010.

Jansson et al, 2013: Health economic costs of COPD in Sweden by disease severity – Has it changed during a ten years period?

Rökning – en avgörande riskfaktor

• 50% av rökare får KOL – diagnos
• 40 % av KOL patienter fortsätter röka

​

Sundblad et al, 2013. Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) During the Two Last Years of Life – A Retrospective Study of Decedents

Kostnadseffektiva insatser

• Kontinuelig uppföljning (KOL-sköterska) med tips och råd antalet exacerbationer minskar *

* Lofdahl CG, et al. COPD health care in Sweden. A study in primary and secondary care. Respir Med. 2010

Kostnadseffektiva insatser

• Regelbunden uppföljning (KOL-sköterska) med tips och råd antalet exacerbationer minskar

2,2/år kontra 0,9/år

• Exacebration: 9 000 kr – 40 000 kr
• Besparingar: 18 000 kr – 80 000 kr (per patient/år)
• Vad kostar KOL-sköterska? 500 tkr
• 20 patienter – kostnadsbesparing

​

…och mer hälsa!

Kostnadseffektiva insatser

• ”Sluta Röka” insats – den enda evidensbaserad behandlingsmetod som förbättrar prognos för KOL-patienter:

​

Kostnadseffektiva insatser

• ”Sluta Röka” insats – den enda evidensbaserad behandlingsmetod som förbättrar prognos för KOL-patienter:
• Olika metoder – olika resultat, procent som slutar:
• 8,8% for low-intensity smoking cessation counseling
• 34,5% for the combination of psychosocial and pharmacotherapy
• Kostnader för KOL-patient som har slutat röka:
• - 20 000 SEK, 10 års perspektiv*
• Orsaker:
• 30% minskning av slutenvårdskonsumtion
• 20 % minskning läkemedelskonsumtions
• 20% minskning av exacerbationer

​

Diabetes typ 2: Hur många?

• 5% av befolkning har Diabetes typ 2, varav 20% av dem som är äldre än 70 år

475 000 individer år 2014 (17 000 ind. Uppsala län)

560 000 individer år 2030 (30 % ökning)

• Diabetes typ 2 kostar 16 miljarder per år (90 %HSV)

​

• En patient kostar i genomsnitt 36 000 kr (varieras mellan10 000 kr och 100 000 kr)

​

• Höga kostnader kan förhindras eller skjutas upp med hjälp av effektiv riskfaktorskontroll

​

​

​

​

​

Kostnadseffektiva metoder

• Fysisk aktivitet (sjukgymnast) och hälsosamma matvanor (dietist) för prediabetes patienter *:

​

Eddi et al , 2005 “Clinical outcomes and cost-effectiveness of strategies for managing people at high risk for diabetes”

Kostnadseffektiva metoder

• Fysisk aktivitet (sjukgymnast) och hälsosamma matvanor (dietist) för prediabetes patienter *:
• Reducerar risk att utveckla diabetes från 72% till 61%
• Reducerar komplikationer från 38% to 30%
• Reducerar dödsrisk från 13,5 % till 11,2%.

​

• Kostandsbesparad i långsiktigt perspektiv! (om insatsen kostar mindre än 1000 kr/år)

​

Eddi et al , 2005 “Clinical outcomes and cost-effectiveness of strategies for managing people at high risk for diabetes”

Kostnadseffektiva insatser

• Intensiv glukoskontroll (diabetessköterska + diabetsrond) – minskar kostnader med 20%*

​

​

​

​

Steen Carlsson et al, ”Påverkbara kostnader för typ 2 Diabetes”. IHE Rapport 2015

Vem vinner?

• De flesta besparingar beror på minskad konsumtion av SLUTEN VÅRD.
• Omprioritering?

Artros: Hur många?

• Över 20 procent av personer över 65 år i Sverige har knä/höft artros – 383 000 personer
• Uppsala län – 13 00 personer (uppskattning)
• PV – 36 253 listade pat. 65+
• Artros:
• 7 251 (uppskattning) – 20%
• 2 015 (verkliga tal) – 5%�
• Kostnader HSV: 300 miljoner SEK

Kostnadseffektiva metoder/arbetssätt

• Skipa onödiga röntgen!

​

Kostnader för röntgen: ca 1500 kr

Kostnadseffektiva metoder:

• Fysisk träning minskar smärtan och ökar funktionen. Vetenskapliga studier visar att träning har bäst effekt om den är handledd (av sjukgymnast eller motsvarande) och landbaserad
• Olika studier bekräftar kostnadseffektivitet:
• Ca 2000 kr/QALY *
• Ca 26 000 kr/QALY – utvärdering av artrosskola
• Kostandsbesparad **

* Marra et al, 2014.Cost-utility analysis of a multidisciplinary strategy to manage osteoarthritis of the knee

** Tan et al, 2016. Cost-utility of exercise therapy in patients with hip osteoarthritis in primary care

Slutsats

• Kliniska processer bygger på kostnadseffektiva metoder
• Om implementeringen blir omfattande och framgångsrik leder det till hälsovinster för patienter och avlastning av slutenvård

​

• Omprioritering av resurser?