Hur sköttes uppförökningen av utsäde och kvalitets- upprätthållandet före sortförädlingens tid?
Annika Michelson, Häme University of Applied sciences
Old grain barn in Finland, Seurasaari (Michelson)
Maatiaisviljat
Torkning av säd på åkern
(Museovirasto, 1944)
Rågen tröskas, eftermognar och torkas på fältet, insekter kan lämna säden.
Kärvarna samlades i en stack på åkern, med antingen tio eller fjorton kärvar. I tiostapeln ställdes åtta kärvar upprätt mot varandra, två kärvar veks över de upprättstående till hattar. Deras syfte var att knyta ihop stacken och hjälpa regnvatten att rinna bort.
(Paulaharju, 1930)
Kärvar förs till rian, Ritala, Pirii, Alahärmä.
Det kallades också att "proppa rian"
(Kautovaara, 1955a)
Sädeskärvarna ställes till tork i rian på hyllor.
Grain drying in the riihi barn
Kuva: Aaltonen, Esko (1928–1930)
Röken i rian torkade inte bara säden utan drev också bort och förstörde eventuella skadedjursägg, larver och sniglar från säden. Rök och värme troddes också döda svampsporer. (Vilkuna & Mäkinen, 1976). Rök har även använts i andra delar av världen för samma ändamål. I Afrika används solen (grain solarization) för att bekämpa skadedjur i utsäde. (Jacobs, 2019)
Efter torkning lagrades spannmålen antingen tröskad eller otröskad.
Rian uppvärms (Kautovaara, 1955b)
(Aaltonen, 1929)
Spannmål tröskades genom att slå kärvarna mot väggen, dessa korn hade bästa grobarheten (Rantakaulio, 2022).
Logen (luuva): tröskrum eller en separat byggnad avsedd för tröskning. (Wikiordbok: Luuva, 2022)
(Kautovaara, 1955c)
Saara Pekkonen radar torkade rågkärvar på golvet brevid varandra men axena mot varandra i Paavo Pekkonens (f. 1893) ria.
(Nikkilä, 1935)
Från rian: kärvarna togs ner från hyllorna i rian och slogs mot väggen, rågen "dödades" med en slaga.
Säden tröskades med en slaga (oksavarsta, kvistslaga). Kärvarna lades på golvet i rian och slogs med slagan så att säden lossade. Kärvarna svängdes och man slog även från andra sidan. (Seurasaaren Open Air museum collection)
På fotot en ledslaga (nivelvarsta). I denhär typen hade slagan en lös trädbit som var fäst med läderrem till skaftet.
(Aaltonen, 1928-30a)
Rågen "dödas" med slagor, Lunkaa, Tammela.
(Paulaharju, 1910)
Spannmål tröskas i rians loge. Kurikka.
Efter tröskningen samlas de raka stråna till stora buntar, som knöts ihop med strån.
Halmen som låg kvar på golvet sopades ihop i en hög och tröskades igen. Även resterna knöts till buntar och även dessa knöts ihop med strån.
(Kautovaara, 1955d)
Saara Pekkonen sopar med en liten kvast strån och delar av axena från säden.
(Kautovaara, 1955e)
Viskuu eller sortering. Tröskad säd rengjordes genom att kastas med en skopa eller för hand mot väggen, och då flög tyngre korn längst, dåliga korn och agnar stannade närmare mannen (kielelliset) (Vilkuna & Mäkinen, 1976)
Bara de korn som flög längst var bra som utsäde. (Vilkuna & Mäkinen, 1976)
(Kautovaara, 1955f)
Högar av olika typer av spannmål efter tröskningen. Till vänster rajaisjyvät, eller mindre värda korn, som var de lätta, lågvärdiga korn som lämnades mellan kornen och agnarna när de kastades för hand. Till höger, toppkorn (latvajyvät). Fotograferat i Paavo Pekkosens (f. 1893) ria.
(Aaltonen, 1928-30b)
Syrjäläs husman rensar spannmål med en pohdin i Talsoila.
Pohdin: en lågkantad, platt, enkelsidig kärl som genom att skaka lossar damm och skräp från kornen. (Wikiordbok: Pohdin, 2022)
Tuultaminen (luftning): på en blåsig plats hälls kornen långsamt från ett kärl till ett annat eller i en speciell "vindkärl" (tuuliaiskynä) (Vilkuna & Mäkinen, 1976)
(Kautovaara, 1955g)
Paavo Pekkonen (b. 1893) samlar det som blivit över från tröskningen med en skyffel.
Därefter tröskat detta pånytt och man sållar kornena från agnarna.
(Rytkönen, 1926)
Taloppi Hyvönen från Maaningas Kansanmäki sållar det som blivit över från tröskningen.
Bland Norges skogsfinnar: Rågkorn kastades mot väggen i rian. De som ramlade ner sopades i sin egen hög. Därefter sopades rians vägg och de som hade fastnat i väggen, oftast högt upp, borstades ner och användes som utsäde.
(Tvengsberg)
Rajaisjyvät eller rajaiset: lätta mindre värda korn som föll mellan kornena och agnarna när man för hand kastade säden.
Latvajyvä:
Agnar
Dålig säd
Säd
Latvajyvä
Rajaiset
(Leino, 2017)
Man har uppbevarat utsäde länge
För 11.000 år sedan uppbevarades utsäde i en sådanhär byggnad i Jordanien (Kuijt & Finlayson, 2009)
Uppbevaring av utsäde
Följande saker var viktiga vid spannmålslagring:
Ancient Origins, Facebook ryhmä
Hórreo, �mera foton
Njalla (niliaitta) (Wikipedia: Niliaitta)
Luhtiaitta, Lapinjärvi (Michelson)
Valkeakoski (Michelson)
Hur upplagrades säd förr?
I många länder använder man olika växer, stallgödning, aska eller kol för att skydda utsäde mot insekter.
Diameter, minsta: 67,0 cm�diameter, största: 71,0 cm�höjd: 97,0 cm
(Suomen kansallismuseo, Finna.fi)
Näverkont för upplagring av hampfrön, 57 cm korkea
(Museovirasto, 1920-29)
Sädesbod
Foto innifrån en sädesboda i Seinäjoki Jouppilakylä by. Öppna sädeslådor, sädtunnor, sikten och andra saker som man behövde i bodan. (Ala-Könni, 1959)
Öppen förvaring
Halv öppen förvaring
Sluten förvaring
Paavin talo gårds sädboda med sädlådor, Tyrvää. (Valonen, 1948)
Lantbrukare Hedman sitter med pipan i munnen på sin sädesbodas trappa i Nopo, Nurmijärvi, 1973. Inne i bodan är det högar med sädessäckar. (Nurmijärven museon kuva-arkisto)
Källor
Foton
Aaltonen, Esko (1928-30a): Ruista tapetaan kepakoilla rohdon päällä, Forssan museo, Finna.fi�Aaltonen, Esko (1928-30b): Syrjälän isäntä puhdistaa viljaa pohtimella Talsoilassa, Forssan museo, Finna.fi
Aaltonen, Esko (1929): Sidos lyödään seinään ja puidaan Talsoilan Paavolassa, Forssan museo�Ala-Könni, Erkki (1959): Sisäkuva vilja-aitan jauhopuorista. Seinäjoen kaupunginkirjasto, Finna.fi
Ancient Origins, Facebook ryhmä
Kautovaara, Tapio (1955a): Viljalyhteitä ahdetaan riihen parsille kuivumaan, minkä jälkeen kuivat lyhteet puidaan, Varkauden museot, Finna.fi
Kautovaara, Tapio (1955b): Saara Pekkonen asettelee Paavo Pekkosen (s. 1893) riihessä kuivuneet, parsilta riihiharavalla pudotetut viljalyhteet lattialle vierekkäin, Varkauden museot, Finna.fi�Kautovaara, Tapio (1955c): Viljan tyvipuinti Paavo Pekkosen (s.1893) riihessä, Varkauden museot, Finna.fi�Kautovaara, Tapio (1955d): Saara Pekkonen kiehittelee eli erottaa varpuluudalla pyyhkien oljet ja tähkät puiduista jyvistä, Varkauden museot, Finna.fi
Kautovaara, Tapio (1955e): Viskuu eli lajittelu, Varkauden museot, Finna.fi�Kautovaara, Tapio (1955f): Puinnin jälkeen riihen nurkkaan koottuja jyväkasoja, Varkauden museot, Finna.fi�Kautovaara, Tapio (1955g): Paavo Pekkonen (s. 1893) kokoaa lapiolla ruumenia riihen lattialle, Varkauden museot, Finna.fi
Michelson, Annika: Seurasaaren tolppa-aitta, Valkeakoski Tuomarlan tilan aitta, Luhtiaitta Lapinjärvi, Vasarankylä, Ollaksen tila.
Museovirasto (1944): Vilja siirretään kuivumaan, Finna.fi
Museovirasto (1920-29): Liinansiemensäiliönä käytetty iso tuohiastia Pitkäahosta, Finna.fi�Nikkilä, Eino (1935): Ruisriiheltä: riihen parsilta pudotetut sitomat lyödään seinään, sitten ne "tapetaan" varstoilla, Museovirasto, Finna.fi�Nurmijärven museon kuva-arkisto (1973): Maanviljelijä Hedman istumassa piippu suussa vilja-aitan kynnyksellä Nurmijärven Nopossa, Finna.fi
Paulaharju, Samuli (1910): Viljan puinti riihen luuvassa, Museovirasto, Finna.fi�Paulaharju, Samuli (1930): Eloja ajetaan riiheen, Ritala, Pirii, Alahärmä, Finna.fi�Rytkönen, Ahti (1926): Taloppi Hyvönen Maaningan Kansanmäestä seuloo pehkuseulalla eli riihirislalla, Museovirasto, Finna.fi�Seurasaaren ulkomuseon kokoelmat: Oksavarsta. Finna.fi�Suomen kansallismuseo. Vilja-pönttö, Finna.fi
Valonen, Niilo (1948): Paavin talon vilja-aitan laareja, Tyrvää, Finna.fi�Wikipedia: Niliaitta 24.11.2022
Projektet "Möjligheter att öka motståndskraften hos ekologiska spannmålsgrödor under lokala förhållanden" (Viljasoppa)