Att främja biologisk mångfald
på gårdsnivå med hjälp av kulturspannmål
Annika Michelson, Tavastlands yrkeshögskola
annika.michelson@hamk.fi
www.viljalaari.fi
Vatten
Jordmån
Luft
Ekonomi
Kultur
Odla växter som klarar sig med mindre gödning
Dött organiskt material ger hög mikrobisk aktivitet
Var maskarna arbetar
Porområden i jorden
Vattenstabila agregat
Rotmikrobernas arbetsområde är nära rötterna
Vi förbättrar livsmiljön för våra samarbetspartner
5% av mulden är levande organismer
Vi känner igen våra
samarbets-
partner
(Tandon, 2016); Mishra, Prakash & Arora, 2016; Wikipedia: Rhizosphere)
Ett mångfald av samarbets-
partner ger
odlings-
växterna
bättre
växthälsa och större näringsinnehåll
(Ekholm et al, 2007; Lolacze, 2024; Michelson et al., 2024; Zamaratskaia, 2021)
Ogräs - av ondo eller resurs?
Idag är en stor del av ogräsen stora, höga och robusta så som kvickrot, åkertistel, baldersbrå, gråbo, åkermolke, ogräsmållor, maskros.
Förlorare i det modärna lantbrukssystemet har varit ettåriga ogräs som dött ut på grund av effektiv rensning av spannmål. Många ogräs är idag sällsynta och flera utrotade.
Förr när vi inte hade effektiva sorteringsmaskiner hamnade även ogrräsfrön i kvarnen och mals till mjöl tillsammans med kulturspannmålen. Vilken roll spelade ogräsfröna i vår diet förr?
(Kloth, 2007)
Emil Korsmo (NIBIO)
Allmogeåkern
Nuori tyttö kauralyhde sylissään Pielavedellä 1938. Kuvaaja: Aarne Pietinen Museovirasto
Den mångfaldiga åkern är ett glömt kulturlandskap
Vi arbetar med mångfald i struktur
och färg
för bättre resiliens
(Gerhardt et al., 2018; Gerhardt, 2021)
Ekonomi och kultur i högre självförsörjningsgrad
Källor
Ekholm, Päivi; Reinivuo, Heli; Mattila, Pirjo; Pakkala, Heikki; Koponen, Jani; Happonen, Anu; Hellström, Jarkko; Ovaskainen, Marja-Leena (2007): Changes in the mineral and trace element contents of cereals, fruits and vegetables in Finland. Journal of Food Composition and Analysis 20:487-495.
Gerhardt, Karin; Wallman, Dylan; Axelsson Linkowski, Weronika (2019): Äldre sorters spannmål och extremvädret 2018 – hur gick det? SLU. Future Food Reports 8.
Gerhardt, Karin (2021): Genetisk mångfald hos äldre spannmålssorter - berikar den odlade mångfalden. Biodiverse nr 1/ 2021
Kloth, Jens-Henrik (2007). Åtgärdesprogram för bevarande av hotade åkerogräs. Naturvårdsverket Rapport 5659, April 2007..
Loladze, I. (2014) Hidden shift of the ionome of plants exposed to elevated CO2 depletes minerals at the base of human nutrition. eLife doi:10.7554/eLife.02245
Michelson, Annika; Heinonen, Maarit; Raiskio, Sakari; Raiskio, Kirsi & Pihlava, Juha-Matti (2024): Viljalaari - lisää monimuotoisuutta peltoon. Monimuotoisuutta peltoon -hankeraportti.
Michelson, Annika & Heinonen, Maarit (2024): Viljelty monimuotoisuus - tie pellolta pöytään. TiekarttaVisio 2040. Monimuotoisuutta peltoon -hankeraportti.
Mishra, Jitendra; Prakash, Jai; Arora, Naveen (2016): Role of Beneficial Soil Microbes in Sustainable Agriculture and Environmental Management. Climate change and enviornmental Sustainability 4(2): 137
Tandon, Neha (2016): PGPR: Role and Importance in Agriculture.
Marcusgården. Facebook; Marcusgården Grästorp
Ntakirutimana, Fabrice & Xie, Wengang (2019). Morphological and Genetic Mechanisms Underlying Awn Development in Monocotyledonous Grasses. Genes (Basel). 2019 Jul 30;10(8):573. doi: 10.3390/genes10080573
Wikipedia: Rhizosphere.
Zamaratskaia, Galia; Gerhardt, Karin & Wendin, Karin (2021): Biochemical characteristics and potential applications of ancient cereals - An underexploited opportunity for sustainable production and consumption. ScienceDirect. Trends in Food Science and Technology. Volume 107, January 2021.
Kontaktinfo
Projektledare Annika Michelson, Tavastlands yrkeshögskola (HAMK), annika.michelson@hamk.fi, �+358 50 5745385
Maarit Heinonen, Naturbruksinstitutet (Luke), maarit.heinonen@luke.fi
Heidi Barman-Geust, Yrkeshögskolan Novia (Novia), heidi.barman-geust.novia.fi
Annika & Maarit
Heidi