Pedagogens verktyg för att stärka källtillit och motverka desinformation
– klassrumsövningar
Titta i anteckningar för instruktioner
Tillbaka till kursen >
med stöd från
Vi som har tagit fram övningarna till kursen, Pedagogens verktyg för att stärka källtillit och motverka desinformation heter Jenny Sköld och Lotta Bergseth. Tillsammans driver vi det pedagogiska publiceringsverktyget Mobile Stories Newsroom, som hjälper unga att skapa trovärdiga, genomarbetade artiklar – med möjlighet att publicera dem på en plattform för unga röster: Mobilestories.com.
Förutom företaget Mobile Stories AB driver vi även den ideella föreningen Voice4You, som verkar för att stärka ungas delaktighet i det demokratiska samtalet.
Klassrumsövningarna i presentationen har skapats inom ramen för projektet TrustEd Voices av föreningen Voice4You med stöd från Stiftelsen Tinius.
🔗 Är du nyfiken på att veta mer, samarbeta eller testa Mobile Stories? Ta en titt på länkarna nedan:
Mobilestories.com – artiklar av unga
med stöd från
4-9 Därför är det är viktigt att skydda sig mot desinformation
10-15 Avslöja desinformationen
16-21 Testa omvänd bildsökning med dina elever
22-29 Testa lateral granskning med dina elever
30-35 Stoppa spridningen
36-42 Hitta anmäl inlägg-knapparna
43-49 Vilka riktlinjer ska vi ha när vi använder AI?
50-54 Få hela bilden
55-61 Hitta kännetecknen!
62-69 Hitta och tolka trovärdiga källor
70-74 Hur står det till med pressfriheten?
Övningar
Därför är det är viktigt
att skydda sig mot desinformation
Därför är det är viktigt att skydda sig mot desinformation
Sara och Yara arbetar som utredare vid Myndigheten för psykologiskt försvar. I videon på nästa slide berättar de om informationspåverkan, vad aktörerna vill med att sprida desinformation och om hur man kan skydda sig.
Syfte:
Att öka elevernas förståelse för vilka konsekvenser desinformation kan få – för individen, samhället och världen – samt utveckla deras förmåga att resonera om olika åtgärder för att bromsa spridningen av falsk information.
Tidsåtgång: ca 50 minuter
Fotograf: Lotta Bergseth
2. Gruppdiskussion: Vad kan falsk och vilseledande information leda till?
• För individen
• För Sverige
• För hela världen
3. Gruppdiskussion: Vad kan göras för att stoppa spridningen av falsk information?
Vad kan göras för att motverka desinformation på olika nivåer?
• På EU-nivå
• På individnivå eller inom den egna familjen / sociala medier
• Inom utbildningen
• Av techbolagen
• Av medier
4. Presentation i helgrupp
Avslöja
desinformationen!
Avslöja desinformationen!
Syfte:
Att utveckla elevernas förmåga att avslöja desinformation med hjälp av kritiska frågor och konkret material. Tidsåtgång: ca 60 minuter.
Klassrumsövning:
Testa omvänd bildsökning med dina elever
Klassrumsövning: Testa omvänd bildsökning med dina elever
Syfte: Att utveckla elevernas förmåga att granska bilder med hjälp av ett konkret verktyg.
Tidsåtgång: Ca 40 minuter
Den fejkade bilden på hajen som enligt X-inlägget i nästa slide har blivit viral varje gång USA drabbats av kraftiga oväder och översvämningar. Gör en omvänd bildsökning med bilden.
2. Så här gör du en omvänd bildsökning med bilden i dator eller läsplatta
Om du använder en dator eller lärplatta: Öppna images.google.se
Ladda upp bilden genom att klicka på kameraikonen och ladda upp från din dator (du behöver först ha gjort en skärmdump eller ladda ner den bild du vill granska).
Klicka på ”exakta matchningar" eller "om den här bilden”.
Resultatet i träfflistan visar när och var bilden har blivit delad.
Så här gör du en omvänd bildsökning med bilden i mobilen
Om du använder en mobiltelefon fungerar det lite olika beroende på vilken modell du har:
Alternativ 1: Håll ner fingret på bilden tills du får upp en meny och välj ”Sök efter bilden på Google”.
Alternativ 2: Ta fram bilden du vill söka på, välj dela-funktionen på din mobil och klicka på Google Lens-ikonen.
3.
Klassrumsövning: Testa lateral granskning med dina elever
Syfte: Att öka elevernas förmåga att granska information som liknar den som de möter i sina flöden på sociala medier.
Tidsåtgång: 40-50 minuter
Klassrumsövning: Testa lateral granskning med dina elever
Gör en lateral granskning genom att se vad andra källor säger om bilden på hajen.
1. Gå till Google.com och skriv "shark on freeway fact check" i sökrutan. Kan du hitta originalkällan?
2. Vem är personen som postat inlägget på bilden? Googla kontots namn och lägg till ”fact check” i sökfrasen. Du kan också använda Googles Fact Check Explorer.
3. Försök att jämföra påståendet mot andra källor, till exempel etablerade nyhetsmedier? Ta gärna hjälp av Googles Nyhetssök, för att enbart söka genom olika nyhetsmedier.
4. Du kan också testa att skriva "shark on freeway fact check" i ett AI-verktyg, som till exempel ChatGPT eller Gemini.
Vad får du veta om bilden med hajen?
Var uppmärksam på eventuella hallucinationer.
5. Vad får ni veta om bilden med hajen?
Jämför resultaten i klassen.
Stoppa spridningen!
Stoppa spridningen!
Syfte:
Denna övning hjälper elever att bemöta misinformation på nätet på ett ansvarsfullt och effektivt sätt, utan att skapa konflikt. Genom att använda faktagranskning och strategisk kommunikation lär elever sig att stoppa spridningen av falsk information. Tidsåtgång: Ca 60 minuter
1. Gruppuppgift – Analysera ett kommentarsfält:
Varje grupp skriver ett förslag på en kort och saklig kommentar där ni korrigerar misinformationen utan att gå till attack.
2. Diskussion – Reflektera över era svar:
Varje grupp presenterar sitt svar för klassen.
Diskutera: Vad gjorde de bra? Kan man förbättra kommentarerna? Vilka källor valde de att länka till och varför?
3. Individuell övning – Skriv en kommentar:
4. Reflektera:
Hitta anmäl inlägg-knapparna!
Hitta anmäl inlägg-knapparna!
Syftet med övningen är att stärka elevernas förmåga att kritiskt granska innehåll i sociala medier, särskilt annonser och påståenden som sprids med hjälp av kända personer. Eleverna får också kunskap om hur de kan agera när de stöter på vilseledande eller falskt innehåll online. Tidsåtgång: 40–50 minuter
Introduktion
Du ser ett inlägg på Instagram där en ganska känd skådespelare används i en annons för ett sätt att tjäna pengar snabbt på ett onlinespel. Bilden föreställer kändisen som sitter i en morgonsoffa och ser glad ut tillsammans med en text: Här berättar XX om hur hon blev ekonomiskt oberoende med ett klick.
Diskutera:
1. Hur kan ni avgöra trovärdigheten i annonsen?
2. Finns det personer som ni tror kan ha svårare än andra att avgöra om annonsen är bluff? Vilka då i så fall?
3. Förutom kändisen, som kan försöka anmäla den som står bakom annonsen för förtal hos polisen - kan någon annan försöka göra så att annonsen inte når fler och lura någon? Vem kan göra det och vad kan göras?
4. Vilka sociala medier använder du?
5. Vad har de olika sociala medierna för riktlinjer?
Leta reda på informationen.
6. Undersök hur du anmäler inlägg på din favorit-medieplattform.
7. Dela kunskap med varandra.
Klassrumsövning: Vilka riktlinjer ska vi ha när vi använder AI?
Klassrumsövning: Vilka riktlinjer ska vi ha när vi använder AI?
Syfte:
Att hjälpa elever att förstå hur de kan använda AI som ett verktyg utan att låta AI-verktyget göra arbetet åt dem. De lär sig hur de tar ansvar för sitt innehåll, kontrollerar fakta, undviker fördomar och använder AI på ett etiskt sätt så att de inte vilseleder andra. Tidsåtgång: Cirka 40 minuter.
1. Poster, med de etiska riktlinjerna för användning av AI på Mobile Stories.
Gå igenom den tillsammans.
2. Gruppdiskussion:
2. Gruppdiskussion:
AI kan hjälpa till att hitta källor och redigera texter, men du ansvarar för att allt innehåll är korrekt.
2. Gruppdiskussion:
AI kan förstärka fördomar, eftersom den tränas på data som redan finns och ofta speglar de fördomar som finns i samhället.
Kursens producenter har tagit hjälp av ChatGPT för att ta fram diskussionsfrågor till just den här övningen. Prompten bestod av de etiska reglerna för användning av AI, samt en instruktion om syftet med diskussionen.
Klassrumsövning:
Få hela bilden
Syfte:
Att eleverna ska förstå hur våra egna fördomar och tidigare erfarenheter kan påverka hur vi tolkar händelser, och att lära oss reflektera kritiskt över information och andras tolkningar. Tidsåtgång: Cirka 30 minuter
Klassrumsövning: Få hela bilden
1.
2-5. Reklamvideo från 1986, från den brittiska tidningen the Guardian.
Se en del i taget av videon.
Vad händer nu med din bild av vad det är som händer?
6. Diskutera i par eller grupp för att sedan reflektera i helklass:
Klassrumsövning: Hitta kännetecknen!
Syfte:
Att lära eleverna känna igen konspirationsteorier, analysera deras kännetecken och reflektera över vilka konsekvenser de kan få för individer och samhälle. Tidsåtgång: 50 minuter
Klassrumsövning: Hitta kännetecknen!
1. Journalisten Thomas Sparrow (4:36).
2. En av de konspirationsteorier som nämns i videon handlar om att Corona-viruset var en täckmantel för att kunna implantera mikrochip i människor i samband med vaccinering. Mikrochipet skulle enligt konspirationsteorin övervaka människor och bakom planen fanns Microsofts medgrundare Bill Gates.
Konspirationsteorin har avslöjats av otaliga faktagranskare, bland annat i en granskning av brittiska public service-kanalen BBC.
3. Läs artikeln.
4. Diskutera med en kompis eller i grupp:
• Thomas Sparrow går i videon igenom ett antal typiska kännetecken som kan användas för att känna igen en konspirationsteori. Vilka av dessa kan du känna igen i konspirationsteorin om Bill Gates?
• Om du tänker på konspirationsteorin, ovan – vilka konsekvenser tror du att den fått – för enskilda individer och för samhället?
• Kan du komma på fler konspirationsteorier som fått negativa konsekvenser? Hur då?
5. Varje grupp delar med sig av sina slutsatser.
Klassrumsövning: Hitta och tolka trovärdiga källor
Klassrumsövning: Hitta och tolka trovärdiga källor
Syfte: Att eleverna ska öva på att identifiera trovärdiga källor och veta var de kan hitta dem. Tidsåtgång: 40–60 minuter
Del 1: Vem säger vad? (10–15 minuter)
• Myndighet
• Forskare/universitet
• Journalist
• Faktagranskare
• Läromedelsförlag
Exempel: ”En video sprids på TikTok där någon påstår att unga i Sverige är mer ensamma än någonsin – och att det beror på mobiltelefoner.”
Varje grupp diskuterar och besvarar:
• Vad hade vi (vår källtyp) gjort för att ta reda på om det stämmer?
• Vad kännetecknar vår trovärdighet?
• Varför bör man lita på oss – eller inte?
Varje grupp redovisar sina svar kort för klassen.
Del 2: Hitta en källa (20–25 minuter)
Exempel på påståenden:
“Vaccin orsakar autism.”
“Sverige har tagit emot flest flyktingar i Europa.”
“Skärmtid är direkt kopplat till psykisk ohälsa hos unga.”
“Skolan får inte längre prata om religion.”
“Kött är värre för klimatet än flyg.”
Sök efter en trovärdig källa som kan bekräfta eller avfärda påståendet.
Skriv ner:
Del 3: Reflektion och diskussion (10–15 minuter)
Diskutera i helklass eller i mindre grupper:
• Var det lätt eller svårt att hitta trovärdiga källor?
• Vad är skillnaden mellan en trovärdig källa och en populär källa?
• Kan en källa vara trovärdig, men ändå ha fel? Hur?
Klassrumsövning:
Hur står det till med pressfriheten?
Klassrumsövning: Hur står det till med pressfriheten?
Syfte: Övningen syftar till att öka elevernas förståelse för pressfrihetens betydelse i ett demokratiskt samhälle. Genom att reflektera över frågor kring medias roll får eleverna insikt i varför fri och oberoende journalistik är nödvändig för att granska makten, skydda mänskliga rättigheter och ge medborgare tillgång till tillförlitlig information. Tidsåtgång: Ca 30 minuter
2. Reflektionsfrågor:
Extraövning:
Gå in på Reportrar utan gränsers hemsida och leta upp pressfrihetsindex.
Ta reda på hur pressfriheten har utvecklats den senaste tiden i världen och i Sverige med hjälp av Pressfrihetsindex.
Dela kunskap med varandra.