I många delar av världen påverkas värdefulla ekosystem av storskaliga jordbruk och annan markanvändning. Det skapar både lokala och globala miljöproblem. Samtidigt växer problemet med ”land grabbing” där småbönder och ursprungsbefolkningar fördrivs.

Kvinnliga småbrukare har ofta sämre villkor än manliga. I många länder har de svårare att bli erkända som ägare till jorden och får då inte heller tillgång till banklån, krediter och utbildning. En mer rättvis fördelning skulle bidra till utveckling, ökad produktivitet och bättre näringsintag.

Förlusten av biologisk mångfald är ett allvarligt hot mot tillgången på mat, eftersom jordbruket är beroende av den biologiska mångfalden och de så kallade ekosystemtjänster den bidrar till. Till exempel är många grödor beroende av pollinatörer som bin. När de hotas är det också ett stort problem för vår livsmedelsförsörjning.

Bristfälliga dieter är en av de främsta orsakerna till ohälsa i både låg- och höginkomstländer. Det kan handla om allt från undernäring till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Stora matföretag, ofta kallade “Big Food”, gör strategisk och effektiv reklam för ultraprocessad och onyttig mat, ofta med barn och unga som målgrupp. Den riktade marknadsföringen styr de ungas aptit och lägger grunden till vanor som kan vara svåra att bryta. Skräpmaten bidrar till sjukdomar som typ 2-diabetes och tär på planetens resurser.

Tillgång till kunskap är viktigt, inte minst när klimatförändringarna ställer nya krav på jordbrukare välden runt. Kunskapsöverföring, utbildningsprogram, rådgivningstjänster och innovation kan hjälpa jordbrukare att anpassa sig till nya förhållanden.

Många på landsbygden i Mexiko lever i fattigdom och hunger till följd av ojämn resursfördelning och diskriminering, vilket förvärras av klimatförändringar. Traditionell kunskap om matproduktion, som har utvecklats och förts vidare genom generationer, erbjuder lokalt anpassade lösningar som kan bidra till att lindra dessa problem.

Stora mängder mat går förlorade på grund av skördeförluster och svinn. I låginkomstländer beror det ofta på skadedjur och växtsjukdomar eller på att det är brist på möjligheter att lagra eller transportera maten. I höginkomstländer är det istället svinn i handeln och hos konsumenterna som är det stora problemet. Matsvinn kostar inte bara stora pengar utan betyder också att vatten, energi och andra resurser används i onödan.

Stigmatiserad matfattigdom* innebär att människor som inte har tillräcklig tillgång till näringsrik mat ofta känner skam och skuld, vilket kan hindra dem från att söka hjälp. Detta stigma kan leda till social isolering, minskat självförtroende och ytterligare marginalisering. Att bryta stigmat och öka medvetenheten om det är avgörande för att kunna motverka matfattigdom.

* Att inte ha råd att handla mat, prioriterar bort mat, köper systematiskt näringsfattig mat samt saknar sociala sammanhang för ätande

Inom konventionella och storskaliga jordbruk odlas vanligen bara en eller ett fåtal grödor. Ofta används stora mängder insatsmedel som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. På kort sikt ger det höga skördar, men det riskerar att bidra till hotad biologisk mångfald, försämrad markkvalitet och förorening av vatten.

Stora multinationella företag dominerar matproduktionen, distributionen och marknaderna, vilket leder till flera utmaningar. Dessa företag kan utöva betydande inflytande över politiska beslut och lagstiftning, ofta till förmån för sina egna intressen snarare än för allmänhetens bästa. Detta kan leda till minskad konkurrens, högre priser för konsumenterna och exploatering av jordbrukare. Dessutom kan denna maktkoncentration främja ohållbara jordbruksmetoder som skadar miljön och hotar biologisk mångfald.