Antag en ekonomi med en person som plockar kokosnötter, och en hundring. Varje dag jobbar hon allt hon kan, plockar fem kokosnötter, och betalar sig själv med sina 100 kronor. På morgonen köper hon nötterna av sig själv (hon tar 20 kronor styck), äter dem till frukost, och drar ut på jobbet igen.

Antag en ekonomi med tvåhundra personer där 150 är arbetare och 50 är pensionärer. Arbeterna tjänar 80 SEK per dag, och alla (både arbetarna och pensionärerna) får 20 SEK per dag i avkastning på sina besparingar (kapital). Arbetarna konsumerar för 50 SEK per dag, medan pensionärerna konsumerar för 40 SEK per dag.

Antag en ekonomi med 100 personer, varav 98 brukar jorden och 2 producerar hackor. De 2 lyckas producera 50 stycken hackor per år, och därmed finns 50 stycken hackor att tillgå eftersom de går sönder helt och hållet efter ett års användning. BNP ligger på 1000 SEK per kapita per år, varav 980 är värdet på maten och 20 är värdet på hackorna. Det växer fort i detta land, och det finns 12 odlingssäsonger per år, en månad vardera.

Antag en ekonomi med 40 personer, varav 20 jobbar och 20 har gått i pension. Det finns en vara, kokosnötter, som produceras enbart genom arbetskraft (det finns gott om träd). Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 200 nötter per dag. Nötterna kostar 1 kronor per styck. Det finns en i princip obegränsad mängd pengar (genom kreditsystemet). Lönenivån är 10 kr/dag. Pensionärerna drar ut 3 kronor per dag från sin förmögenhet, och köper nötter. De som jobbar sparar 3 kronor per dag, och köper nötter för resten. Det finns ingen ränta på sparpengar.

På tisdag bestämmer sig alla som jobbar att spara 4 kronor istället för 3, och därmed köps det bara 180 nötter denna dag.

I en ekonomi finns det tvåhundra personer, hundra som jobbar och hundra som har gått i pension. De som jobbar tjänar lön, och får även avkastning på sitt kapital. Av dessa inkomster lägger de huvuddelen på konsumtion, och sparar resten. De som har gått i pension konsumerar, dels genom att spendera avkastningen på sitt kapital, dels genom negativt sparande. De finansiella transaktionerna sköts av banker som lånar ut pengar som blir över till företagen som vill investera. Räntenivån bestäms av centralbanken.

Antag en ekonomi där arbetslösheten har länge legat kring 6 procent medan inflation har leget kring 2 procent. Dock är staten inte nöjd. Staten sänker räntan samt ökar sina utgifter för att få fart på konsumtion och investering och således sänka arbetslösheten.

Världsekonomin består av två länder med BNP lika med 50 respektive 100 USD/år. Land 1 äger allting i det andra landet, både kapital och arbetarna (de är slavar). Alla inkomster därifrån tas hem till land 1. Det finns ingen investering.

Antag en ekonomi där man exporterar ingenting, har inga inkomster från utlandet, och importerar varor till ett värde av 100 millioner SEK/år.

Antag en Keynesiansk ekonomi med en fast växelkurs gentemot omvärlden. Antag att 60 procent av konsumtion och investering är inhemskt producerad, och 40 procent är importerad. Statens budget är i balans, och dessutom är bytesbalansen noll. Staten är inte nöjd med tillväxttakten i ekonomin, och ökar G med 100 miljoner SEK.