Friskolan Metis, skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Grundskola år F-9 och fritidshem

Läsår

2023/2024

Innehåll

Vision                                                                  s 2

Delaktighet och förankring                                          s 3

Främjande insatser                                                  s 4

        Målområde 1                                                          s 4

        Målområde 2                                                          s 6

        Målområde 3                                                          s 7

Förebyggande åtgärder                                          s 8

        Målområde 1                                                          s 8

        Målområde 2                                                          s 9

        Målområde 3                                                          s 10

Rutiner för åtgärdande arbete                                 s 11

Rutiner för konflikthantering                                         s 12

Arbetsgång vid kännedom om

upplevda kränkningar eller trakasserier                         s 12         

Kartläggning                                                        s 16

Utvärdering                                                         s 17

Bilaga 1        Anmälan vid kännedom om upplevda kränkningar eller

trakasserier

Bilaga 2         Dokumentation och handlingsplan-              

mobbning/trakasserier/diskriminering/kränkande behandling        

Bilaga 3        Konflikthanteringsmodell                                                

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Grundskola år F-9 och fritidshem

Ansvariga för planen

Rektor: Micael Gustafson

Skolans Trygghetsgrupp: Ulrika Norberg,

Martina Lindberg, Nina Hejmar, Markus Hejmar, Martin Reivall.

Planen gäller från

2023-11-06

Planen gäller till

2024-11-04

Delaktighet och förankring

Elevernas delaktighet

Eleverna har fått svara på två trivselenkäter. Resultaten av dessa har vi använt i vår plan. De har fått ta del av den tidigare Planen mot diskriminering och kränkande behandling och kommit med förslag på vad vi kan förbättra. På skolan finns en kamratstödjargrupp som regelbundet diskuterar frågor kring likabehandling, diskriminering och kränkningar. Det som framkommer under dessa möten kan vi använda som underlag för kommande plan. Kamratstödjargruppen är delaktig både i upprättande och uppföljning av planen. Planen presenteras vid läsårsstart, efter upprättandet av den nya planen samt vid behov under året. En kortversion av planen ska finnas anslagen i alla klassrum. Spontana möten och samtal med elever där det kommer upp synpunkter kring skolan och dess verksamhet är ytterligare en viktig del i elevernas möjlighet att kunna påverka sin skolvardag.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavare får i samband med föräldramöte vid läsårsstart ta del av planen och komma med synpunkter på den. Planen finns också tillgänglig på vår hemsida. Kommunikationen med mentorer och ämneslärare är ytterligare en viktig del i att kvalitetsgranska och justera elevernas skolgång.

Personalens delaktighet

Vid läsårsstart, vid delavstämning i januari och vid upprättande av ny plan går vi igenom planen och personalen har möjlighet att komma med synpunkter. Det främjande arbetet är en naturlig del i personalens arbete och undervisning. Vi diskuterar därefter regelbundet under året hur vi kan förebygga konflikter, trakasserier, diskriminering, kränkningar och mobbning. Under läsåret tar trygghetsgruppen till sig synpunkter från personalen och tillämpar dessa i sitt förebyggande och pågående arbete.

Förankring av planen

Eleverna får planen presenterad för sig på klassråd i början av terminen. Vårdnadshavare tar del av den vid läsårets första föräldramöte. Planen finns tillgänglig på vår hemsida samt i alla klassrum. Personalen får den presenterad för sig vid läsårsstart. Under bl a arbetslagsmöten påminns personalen vid behov att uppmärksamma de olika områden inom planen och att aktivt arbeta för en förbättring inom de satta målen samt upprätthållande av punkterna inom likabehandlingsplanen. Personalen ihop med ledningen utarbetar arbetssätt hur de uppsatta målen på bästa sätt kan förankras och efterlevas.

Främjande insatser

Målområde 1

Främja gemenskap, tolerans och aktivt skapande av trygga relationer både mellan elever, och elever och personal.

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.

Mål

Målet är att skapa gemenskap, tolerans och goda relationer mellan eleverna men också mellan elever och personal, samt trygghet i grupperna.

Insats

• Lägerskolor: Vid läsårsstart varje år genomförs lägerskolor. Åk F-5 åker 2 dagar och åk 6-9 åker 3 dagar. Under dessa dagar arbetar vi i åldersblandade grupper.
• Vid läsårsstart jobbar vi alltid med att sammansvetsa den enskilda klassen samt att göra klassöverskridande övningar för att främja tryggheten på skolan.
• Fadderverksamhet: Åk 1 är faddrar för de nya eleverna i förskoleklassen och fortsätter vara det under åren framöver.
• Åldersblandade grupper vid exempelvis matteverkstäder, art och idrott för de yngre eleverna.
• Tema-/projektarbete, även det i tvärgrupper, skapar gemenskap mellan elever i olika åldrar. Tema-/projektperioden avslutas med en redovisning där alla familjer bjuds in för att ta del av arbetet. Detta är en mötesplats även för föräldrarna.
• För att de yngsta ska känna sig trygga i Rosa huset och bland de äldre eleverna visar de äldre i mindre grupper runt åk F-1 i Rosa huset vid terminsstart och tar sedan en fika tillsammans.
• För att stärka gemenskapen över åldrarna och vi-känslan anordnas varje år ett gemensamt löplopp för åk F till åk 9.
• Elever från åk 7-9 är skolvärdar som en del av intern prao.
• Eleverna redovisar delar av sina tema- respektive projektarbeten för varandra F-9.
• Klassövergripande arbeten och redovisningar där elever från de olika stadierna redovisar för varandra.
• All personal öppnar/stänger på fritids vilket gör att all personal möter alla yngre barn på skolan.
• Vi har en åldersblandad fritidsgrupp från F-6 som gör att eleverna lär känna varandra väl.
• Fritidsverksamheten erbjuder planerade aktiviteter för barnen att välja mellan vilket skapar struktur och trygghet.
• Gemensamma rastaktiviteter erbjuds både för de yngre och äldre för att alla ska känna en delaktighet. För de yngre presenteras veckans lek på måndagar, för de äldre ordnas spel eller annat på vissa raster.
• Rastvärdar finns ute på skolgården under rasterna för de yngre för att ge stöd i leken, för att göra miljön trygg samt för att stötta upp vid konflikter.
• Rastvärdar finns i Rosa huset samt i Annexet.
• Ett café är öppet flera dagar i veckan för åk 7-9. Detta blir en mötesplats för eleverna och de tar själva hand om cafét, med stöd av personal, utifrån ett rullande schema.
• Tårtkalas vid läsårsstart och läsårsslut och Luciafirande är traditioner som stärker vi-känslan.
• Pedagoger vikarierar i varandras klasser vilket gör att alla elever känner sig trygga med flera i personalgruppen.
• Ryggsaga/massage får eleverna ge varandra för att ge ett lugn i gruppen och för att förstärka relationer.
• Kooperativt lärande gör att alla elever blir sedda och blir delaktiga i arbetet. Alla uppmärksammas utifrån sina styrkor och alla är behövda. Samarbetet ökar och det skapar goda relationer.
• Trivselgruppen är en grupp elever som har representanter från alla klasser. De träffas en gång i månaden för att prata om situationen i klassen/på skolan. De elever som är med i gruppen har blivit utvalda att representera sin klass och deras uppgift är att finnas med i det förebyggande arbetet med att skapa en trygg skola för alla.
• All personal bekräftar alla skolans elever på ett positivt sätt genom att t ex. fokusera på det som eleven gör bra, hälsa, tilltala eleven vid namn eller att poängtera att vi är glada över att se dem.
• All personal är tydlig och uppmärksammar direkt om eleverna använder negativa eller kränkande kommentarer mot varandra. Det hjälper dem att bli medvetna om att deras beteende, både vad de gör och säger, påverkar klimatet i klassrummet.
• Alla vuxna äter lunch tillsammans med eleverna. Detta ger tillfälle till att skapa goda relationer och ger en lugn och trygg matsituation.
• Kurator och förstelärare arbetar tillsammans med mentorer i klasserna kring frågor som rör gemenskap och respekt för allas lika värde.
• Förebyggande arbete kring förhållningssätt på nätet/sociala medier.

Ansvarig: All personal

Datum när det ska vara klart: 2024-11-04

Målområde 2

Främja förståelse för allas lika värde

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.

Mål

Målet är att alla elever ska känna att de blir bemötta och respekterade för den de är och bemöta andra på samma vis.

Insats

• Vi arbetar med värderingsövningar vid Kramdagen och vid olika tillfällen i den ordinarie ämnesundervisningen.
• Klassrådsmöten och fritidsråd är ett tillfälle att belysa olika värdegrundsfrågor.
• På mentorstid för de äldre hålls regelbundna diskussioner och övningar kring värdegrundsfrågor.
• I början av varje läsår har vi "Träningsläger" i klasserna och på fritids. Här lyfts klassrumsregler och respekt för varandra, olika rutiner för arbete, studiero och studieteknik.
• Inför åk 9 studieresa till Auschwitz behandlas frågor kring etnisk tillhörighet och religion.
• I olika arbetsområden lyfter vi frågor kring allas lika värde utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.
• Vi har ett normkritiskt förhållningssätt genom att reflektera kring litteratur, arbetssätt, material, arbetsuppgifter m.m. Vi arbetar för att dessa inte förstärker normer gällande exempelvis könstillhörighet, sexuell läggning, familjekonstellationer, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionshinder, ålder, materiella resurser eller utseende. Vi reflekterar även normkritiskt kring hur vi bemöter/talar till elever i relation till deras könstillhörighet, sexuella läggning, familjekonstellationer, etniska tillhörighet, trosuppfattning, funktionshinder, ålder, materiella resurser eller utseende.
• Vi pratar regelbundet med våra elever om sociala medier. Vi är medvetna om att diskriminering och kränkande behandling kan utföras via exempelvis chattrum, email, sms m m. Vi diskuterar betydelsen av att visa varandra respekt i alla sammanhang samt hur man kan agera vid diskriminering eller kränkande behandling i dessa forum.

Ansvarig: All personal

Datum när det ska vara klart: 2024-11-04

Målområde 3 

Tillgänglighet

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.

Mål

Att ge alla elever goda förutsättningar för lärande genom att skapa tillgänglighet i den pedagogiska, sociala och fysiska miljön.

Insats

Pedagogisk miljö:

• Vid planering av olika aktiviteter tänker vi på att samtliga elever ska ha möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar.
• Eleverna ges tydliga ramar och struktur i undervisningen.
• Vi arbetar med olika arbetssätt, material och redovisningsformer för att alla elever ska få prova på och visa sina kunskaper på bästa sätt.
• Elever som behöver alternativa verktyg ges tillgång till detta.
• Samtliga elever i åk 6-9 har en egen dator/iPad som används i ett bestämt syfte.
• Vi arbetar med ett formativt förhållnings- och bedömningssätt för att hjälpa eleverna utvecklas utifrån där de är.
• Lärare och specialpedagog samarbetar i arbetslagen kring eleverna för att skapa goda lärmiljöer utifrån elevers olika behov.

Social miljö:

• Grunden för en god social miljö är gemenskap och att få ingå i ett begripligt sammanhang. Främjande insatser för att utveckla detta finns under tidigare nämnda mål.
• Kooperativt lärande gör att alla elever blir sedda och blir delaktiga i arbetet. Alla uppmärksammas utifrån sina styrkor och alla är behövda. Samarbetet ökar och det skapar goda relationer.

• Vi ser samverkan med hemmen som viktigt och arbetar dagligen för att skapa goda relationer med vårdnadshavare. Detta sker t ex vid hämtning och lämning på skola/fritids, vid utvecklingssamtal och vid tema-/projektredovisningar.

Fysisk miljö:

• Alla som ska använda lärmiljön, både utomhus och inomhus, måste kunna ta sig fram i den rent fysiskt. Klassrummen är utrustade för att ge en så bra lärmiljö som möjligt vad gäller ljud och ljus.
• Omklädningsrum, korridorer och kapprum är utrymmen där det lätt kan uppstå konflikter och därför ska det finnas vuxna närvarande där.
• Inomhusmiljön anpassas efter elevernas ålder.
• Skolgårdsmiljön möjliggör många olika typer av aktiviteter för att tillgodose barns och elevers behov i olika åldrar.

Ansvarig: All personal

Datum när det ska vara klart: 2024-11-04

Förebyggande åtgärder

Målområde 1

Trygga miljöer

Områden som berörs av åtgärden:

kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Mål

1. Eleverna ska känna sig trygga på rasterna, både inomhus och utomhus, och trygga i att det finns möjlighet att delta i rastaktiviteter.

2. Alla elever och fritidsbarn ska känna sig trygga i alla verksamhetens miljöer.

3.Trygghet på nätet

Åtgärd  

1.

- År 6-9 har rastaktiviteter i Annexet. Där behöver det alltid finnas med en vuxen.

- Vid raster i Rosa huset ska det finnas vuxna till hands bland eleverna.

- Vid en rast i veckan anordnas planerade rastaktiviteter för de äldre. Detta kan eleverna vara delaktiga i.

- Vid rasterna i åk F-6 fördelar sig rastvärdarna över skolgården så att alla områden täcks, bakom annexet, paviljongen, bakom rosa huset är områden som är extra viktiga att ha uppsikt över. Rastvärdar deltar i olika aktiviteter för att stötta i leken. De fasta rastvärdarna har olika ansvarsområden.

- Vi för diskussioner för att få samsyn över vad det innebär att vara rastvärd med samtliga vuxna som är ute.

- För F-6 presenteras på måndagens första rast veckans rastaktivitet.

Olika klasser håller i rastaktiviteter. Reglerna och materialet finns sedan tillgängligt under veckan.

- Fler ljuskällor installeras på skolgården.

- Vid behov skapar vi tillsammans med eleverna tydliga regler för olika lekar och spel. T ex hålls fotbollsmöte och hästarenamöte.

- Staket runt skolgården kollas över och åtgärdas vid behov.

2.

- Vid på- och avklädning i kapprummet i källaren samt i hallen utanför F och 1 ska någon vuxen finnas med för att alla ska känna sig trygga där.

- I omklädningsrummen före och efter idrotten för F-9 behöver det finnas med någon vuxen. 

- Fritidspersonalen måste aktivt röra sig i alla olika rum och finnas till hands för barnen.

- I matsalen i Rosa huset har eleverna fasta platser.

- Vi har en skåpsfördelning och scheman för att det inte ska bli så trångt och högljutt vid skåpen i Rosa huset.

- Vuxna rör sig vid skåpen i Rosa huset på raster för att skapa en tryggare miljö där, skåpsbehoven ses över för att se hur trängseln kan minskas.

Ansvarig: All personal

Datum när det ska vara klart: 2024-11-04

Målområde 2

Rutiner och dokumentation samt implementering av Metis plan mot diskriminering och kränkande behandling

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål

All personal, alla elever och föräldrar ska känna till samt känna sig delaktiga i Metis plan mot diskriminering och kränkande behandling och arbeta utifrån denna.

Åtgärd

- Vi skapar rutiner för dokumentation av konflikter.

- Vi arbetar vidare med att implementera våra rutiner för att hantera och dokumentera trakasserier/diskriminering/kränkningar/mobbning genom att avsätta tid för uppföljning av eventuella händelser på arbetslagsmöten.

- Vi säkerställer att all personal som finns på skolan och på fritids även kan vår konflikthanteringsmodell. Nyanställd personal ska av sin mentor bli informerad om dessa rutiner.

- Likabehandlingsgruppen ansvarar för att presentera den nya planen på personalmöte, fritidsmöte och vid annat tillfälle för övrig personal.

- Alla mentorer går igenom planen i sina klasser med hjälp med elevrepresentanterna.

- På föräldramöten presenteras  arbetsgången med planen. De får också veta att den finns att läsa på vår hemsida.

Ansvarig: Likabehandlingsgruppen, mentorer, rektorer

Datum när det ska vara klart: 2024-11-04

Målområde 3

Bemötande

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.

Mål

Alla elever och vuxna ska bemöta varandra på ett respektfullt sätt och ta hänsyn till varandras integritet, i både ord och handling.

Åtgärd

- All personal arbetar aktivt för att bygga goda relationer med alla elever.

- All personal på skolan reagerar direkt på ett dåligt språkbruk, negativa eller kränkande kommentarer som elever säger om varandra, vuxna eller om sig själva.

- Både elever och personal ska ha en respektfull ton mot varandra.

- Personalen bekräftar skolans/fritids elever på ett positivt sätt.

- Vi arbetar med värderingsövningar om bemötande och attityder återkommande under läsåret. För högstadiet ger mentorstiden möjliga tider att arbeta med detta.

- Personal stöttar elever i att ta ansvar för att hjälpa kamrater som beter sig olämpligt så att de kan bryta ett negativt mönster, t ex att inte skratta åt en kompis som gör något dumt.

- Det finns en tydlig lektionsstruktur som eleverna kan känna sig trygga i samt tydliga  förväntningar på elevernas uppförande. Detta för att skapa en god arbetsmiljö.

Ansvarig: All personal

Datum när det ska vara klart: 2024-11-04

Rutiner för åtgärdande arbete

Policy

Vi ska ha en miljö i vår skola och på vårt fritids fri från trakasserier och kränkande behandling.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

• Rastvärdsschema finns för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid.
• Alla mentorer är lyhörda för signaler som tyder på oro eller vantrivsel.
• Vi har en konflikthanteringsmodell som all personal ska vara väl förtrogen med. Eleverna är trygga och väl förtrogna med dessa konflikthanteringssamtal.
• Vi har elevvårdsrundor på våra konferenser.
• Enkätundersökningar kring trygghet och trivsel genomförs två gånger per år där elever kan beskriva hur de upplever sin egen och andras situation på skolan.
• Då vår skola är en liten enhet känner all personal de flesta av barnen, vilket gör att det blir allas angelägenhet om man ser att någon inte mår bra.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Rektor Micael Gustafson har det övergripande ansvaret för dessa frågor. Elever och vårdnadshavare kan alltid vända sig till respektive mentor med frågor kring trivsel, diskriminering och kränkande behandling. Suzanne Melville och Fredrik Isenfrost är ansvariga för Trivselgruppen dit vissa elever vänder sig med sina funderingar. Eleverna har naturligtvis möjlighet vända sig till vilken anställd de vill som de har förtroende för.

Kontaktuppgifter: Micael Gustafson micael.gustafson@friskolanmetis.se

Rutiner för konflikthantering

• Uppstår en konflikt mellan en eller flera barn samlar vi de involverade omgående. Vi för ett samtal som bygger på att alla i tur och ordning får beskriva sin syn på händelsen och att man också lyfter sin egen del i konflikten och vad man hade kunnat göra annorlunda. (se bilaga 3)

Arbetsgång vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier

Följande avsnitt ger en utförlig beskrivning av varje steg i arbetsgången och hur det ska dokumenteras.

Anmäl kännedom till rektor och huvudmannen.

Anmälningsplikten liksom ansvaret att utreda händelsen inträder direkt vid kännedom om upplevda - och inte enbart konstaterade - kränkningar.

Personal kan få kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit kränkt på flera sätt, det behöver inte nödvändigtvis vara barnet, eleven eller dennes förälder som berättar om händelsen. Det anses till exempel att en vuxen fått kännedom genom att ha observerat en händelse där det kan antas att en elev eller ett barn upplevt sig ha blivit kränkt eller trakasserad.

Anmäla kännedom

1. Personalen anmäler kännedom snarast (helst samma dag) till rektor.
2.  Rektor anmäler kännedom snarast till huvudmannen (Lärocentrum i Skara ek förening) via blankett ”Anmälan vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier”(se bilaga 1). Blanketten fylls i av rektor tillsammans med personal som uppmärksammat händelsen. Blanketten skickas till Lärocentrum  i Skara ek förening.

Lärocentrum i Skara Ek. För:s arbetsgång vid inkommen anmälan

Det är Lärocentrums ansvar att utreda uppgifter om upplevda kränkningar eller trakasserier och att vidta åtgärder för att förhindra framtida sådana. För att Lärocentrum ska kunna ta sitt ansvar måste rektor på Metis och Athena meddela upplevda kränkningar eller trakasserier till Lärocentrum. Rektor ansvarar för själva utredningen och beslutar också om åtgärder, som också följs upp och utvärderas. Lärocentrum kan fungera som ett stöd i arbetet.

1.Lärocentrum registrerar anmälan och rektor handlägger ärendet.

2. Rektor sammanställer samtliga anmälningar med notering kring vad händelsen avser och bedömning av eventuell ytterligare uppföljning av anmälan. Huvudmannen använder sammanställningen i sitt kvalitetsarbete.

3. Rektor följer upp anmälningarna om det inte finns särskilda skäl för att så inte är nödvändigt. Lärocentrum förutsätter att verksamheten utreder och åtgärdar alla de händelser som personalen får kännedom om.

4. Vid en eventuell uppföljning kontaktar Lärocentrum ansvarig rektor.

Vanligtvis räcker ett samtal för att bekräfta att verksamheten hanterar uppgifterna om kränkningar eller trakasserier enligt rutinerna. Syftet med uppföljningen är också att kunna ge verksamheterna vägledning när det behövs.

5. Vid uppgifter om allvarliga kränkningar eller trakasserier kan Lärocentrum besluta om utredning av verksamhetens hantering av situationen. Lärocentrum måste utreda inkomna uppgifter via klagomål, enligt skollagens bestämmelser om rutiner för klagomål.

6. Lärocentrum följer alltid upp händelser där barn eller elever upplever sig ha blivit utsatt av en personal. Vid konstaterade kränkningar eller trakasserier utförda av personal ska Lärocentrum hålla sig informerad om ärendet till dess att det är avslutat.

Utredning av händelsen

Så snart personal får veta att ett barn/en elev kan ha blivit kränkt eller trakasserad inträder utredningsskyldigheten.

Ett syfte med utredningen är att kunna avgöra om kränkningar eller trakasserier har ägt rum. Utredningen ska ge en allsidig belysning av händelsen och vara en grund för att bedöma eventuella kränkningar eller trakasserier. Utredningen ska också, vid konstaterade kränkningar eller trakasserier, hitta lämpliga och situationsanpassade åtgärder för att stoppa fortsatta kränkningar. Utredningen ska omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningarna/trakasserierna och den som kan ha blivit utsatt.

Dokumentation av utredningen

Dokumentation sker på blanketten “Dokumentation och handlingsplan- mobbning/trakasserier/diskriminering/kränkande behandling” (se bilaga 2). Mentor och berörd personal ansvarar för dokumentationen.

Åtgärder vid kränkningar/trakasserier

Om utredningen visar att ett barn eller en elev utsatts för kränkande behandling eller trakasserier ansvarar huvudmannen för att det upphör. Det betyder att skolan/förskolan måste sätta in tillräckliga åtgärder så att barnet eller eleven inte blir ytterligare utsatt. Åtgärderna ska också återskapa barnets/ elevens trygghet.         

Bestäm vem eller vilka i personalen som ska utföra åtgärderna.

Vid behov, låt vårdnadshavare lämna synpunkter på åtgärderna. Vid behov lämnas ärendet vidare från huvudmannen till berörd tillsynsombudsman, socialtjänst, Arbetsmiljöverket eller polis.

Följ upp och utvärdera för att veta om situationen är löst

För att säkerställa att trakasserierna eller kränkningarna har upphört måste åtgärderna följas upp och utvärderas. Uppföljningen ska visa att skolan vidtagit beslutade åtgärder. Utvärderingen ska visa om åtgärderna fått avsedd effekt. Involvera både den utsatta och den utsättande i utvärdering och uppföljning. Vid pågående åtgärder kan det behövas täta avstämningar med barnet eller eleven. Om utvärderingen eller något annat visar att situationen inte fått en bestående lösning behöver skolan förändra eller förstärka åtgärderna.

Åtgärder när personal har kränkt eller trakasserat

Om en utredning visar att en personal har utsatt ett barn eller en elev för kränkande behandling eller trakasserier, krävs åtgärder som förhindrar att barnet/ eleven utsätts ytterligare och som återskapar en trygg miljö i verksamheten. Åtgärderna för att förhindra ytterligare kränkningar och skapa trygghet faller inom ramen för skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling.

När personal har kränkt ett barn eller en elev ska rektorn som chef för verksamhetens personal, besluta vilka åtgärder som ska vidtas mot den personal som utsatt barnet eller eleven. Det kan handla om disciplinära åtgärder inom det arbetsrättsliga området. Huvudmannen ska alltid informeras.

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

I september görs en kortare enkät i alla klasser kring elevernas trivsel och trygghet. Likabehandlingsgruppen och elevrepresentanterna sätter med denna kartläggning som grund upp årets prioriterade mål för den nya planen. I februari görs en avstämning klassvis samt på fritids av de prioriterade målen. Detta görs även i personalgruppen. Likabehandlingsgruppen träffas med elevrepresentanter för att diskutera hur vi går vidare. Planen utvärderas i maj genom en elevenkät och föräldraenkät.

I flera av skolans olika råd, exempelvis Klassråd, Fritidsråd, Elevråd, Skolgård/Rastråd och Trivselgruppen, kommer mycket information fram kring elevernas trivsel. I våra utvecklingssamtal får eleverna tillsammans med vårdnadshavare besvara frågor gällande trivsel på skolan och på fritids.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Eleverna involveras i kartläggningen via de enkäter de får fylla i, vid klassråd och andra råd, vid utvärdering av planen samt genom frågor vid utvecklingssamtalen.

Elevrepresentanter är delaktiga i uppföljning av kartläggning och planens upprättande.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Personalen delger rektor eller trygghetsgruppen den information som framkommit vid samtal och skolråd rörande eventuella fall av kränkande behandling eller diskriminering. Personalen genomför enkätundersökningarna och har samtal i sina klasser.

Personalen diskuterar insatserna i planen på personalkonferens både vid utvärdering och upprättande av ny plan.

Utvärdering

Hur fjolårets plan har utvärderats och vilka som varit delaktiga

Utvärdering av fjolårets plan har skett i styrelsen för Lärocentrum i Skara ekonomisk förening (huvudmannen) samt i Likabehandlingsgruppen och personalgruppen. Samtal på klassråd och elevråd förs återkommande med eleverna kring frågor som berör planen mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna har svarat på en trivselenkät och en muntlig avstämning har skett i klasserna.

Resultat och analys av utvärderingen av fjolårets plan

Resultat av trivselenkät bland skolelever utförd juni 2023:

(Trivselenkät på fritids har ej kunnat genomföras)

Nej - 114 elever (75%)

Ja - 41 elever (27%)

De som säger att det händer uppger som exempel att det handlar om verbala kränkningar och att saker kastas mot dem. Några av de yngre säger att vissa slåss.

Nej - 92 elever (60,9%)

Ja - 64 elever (42,4%)

Nej - 112 elever (73,7%)

Ja - 43 elever (28,3%)

Nej - 86 elever (87,8%)

Ja - 13 elever (13,3%)

Det som nämns är framförallt diskriminering utifrån sexuell läggning och kön, samt någon kring etnisk diskriminering. Diskriminering har skett främst på raster då det inte finns vuxna i närheten.

Ja - 10 elever (10,1%)

Nej - 23 elever (23,2%)

Har inte upplevt mig utsatt - 72 elever (72,7%)

Flera uttrycker att även om lärare sagt till och försöker ta tag i saker händer inget, flera upplever att det inte tas tag i saker som händer.

Nej - 109 elever (73,2%)

Ja - 41 elever (27,5%)

De platser som uppges som otrygga är vid skåpen i Rosa huset, toaletterna, omklädningsrummen (när de stora kommer efter de små), källaren i Vita. Utomhus är det fotbollsplanen, bakom Annexet och vid rullarna som nämns.

Nej - 17 elever (11,3 %)

Ja - 137 elever (90,7 %)

De som svarat nej önskar t ex mer mattestöd, och hjälp utifrån läs- och skrivsvårigheter. Bättre förklaringar, bättre arbetsro, feedback på vad som krävs för att komma längre och få information om man riskerar att inte få betyg i tid är andra saker som lyfts.

Ja - 89 elever (59,3 %)

Nej - 65 elever (43,3 %)

Analys

Av skolans 232 elever har 204 svarat på enkäten. Det största bortfallet av svar är bland de äldre eleverna. Hur detta påverkar resultatet är svårt att säga men bör ändå tas i beaktande.

Överlag visar resultaten av enkäten att de flesta eleverna säger att de trivs och känner sig trygga på skolan. Det kan bero på att vi är en liten skolenhet med små grupper där eleverna blir sedda och att vi arbetar med att bygga goda relationer.

Den fysiska och pedagogiska tillgängligheten upplevs överlag god, det är viktigt att pedagogerna fortsätter planera sin undervisning utifrån elevers skilda förutsättningar och behov.

Även om det är färre elever nu än vid förra kartläggningen som upplever att det finns otrygga platser finns det fortfarande områden som behöver tryggas upp och där det behöver säkerställas att det finns vuxna närvarande vid raster och förflyttningar.

Resultaten visar en negativ tendens gällande följande områden i vissa årskurser:

*att det finns personer man sett säga eller göra dumma saker mot någon annan.

*elever som upplever sig utsatta för diskriminering (framförallt diskriminering utifrån sexuell läggning och kön).

Det behöver ske ett fortsatt arbete för att skapa trygghet i Rosa huset både för yngre och äldre elever. Det handlar både om det förebyggande och åtgärdande arbetet, rutiner behöver se över och implementeras och det behöver säkerställas att det finns tillräckligt med vuxna kring eleverna i alla miljöer för att ge stöd och skapa trygghet.

Att fler elever upplever sig diskriminerade visar att det är viktigt att göra mer kring arbetet för att skapa tolerans och acceptans för varandra på skolan. Frågor kring könsidentitet, respekt och allas lika värde måste lyftas och aktivt arbetas kring.

Utvärdering av främjande insatser

Under läsåret har inte alla främjande aktiviteter kunnat genomföras på grund av pandemin då restriktioner gjort att vi inte kunnat blanda grupper, genomföra vissa aktiviteter, bjuda in föräldrar eller haft alla elever på plats i skolan i samma utsträckning. Det blir tydligt att det påverkar eleverna och personalen ser fler konflikter och en större osäkerhet i möten och samarbeten mellan elever ur olika årskurser. Det är av största vikt att skolan aktivt arbetar med de främjande insatserna.

Utvärdering av förebyggande insatser

Målområde 1 -Trygga miljöer

1.

Personal i Rosa har enligt schema funnits med i Annexet och i Greenroom. Viktigt att fortsätta med att ha personal som är tillsammans med eleverna på rasterna. Att vi på grund av restriktionerna varit tvungna att dela upp vilka elever som fått vara där har gjort det lugnare samtidigt som eleverna efterfrågat att få vara där vid fler tillfällen tillsammans. Några styrda rastaktiviteter har inte genomförts bland de äldre men bland de yngre har det gjorts. Varje klass har ansvarat för en rastaktivitet i veckan som de hållit i med uppskattat resultat. Det har varit ett större lugn bland eleverna på raster vilket vi tror mer uppstyrda aktiviteter bidrar till.

Bland F-6 finns en organisation som gör att det alltid finns personal bland eleverna. Vi behöver fortsatt tänka på att ge stöd och instruktioner till resurspersonal så de vet vilken roll de ska ha och vilka aktiviteter de kan stötta. Vi ska fortsätta påminna varandra om att sprida oss på skolgården.

Ljuskällor har ännu inte installerats på skolgården.

Fotbollsmöte och hästarenamöte har inte hållits, bland annat på grund av att vi inte kunnat blanda elever på samma sätt under läsåret. Vi ser att det blir mer diskussioner kring regler och annat då eleverna inte på samma sätt fått vara med i arbetet kring detta som förut.

På ena sidan av Vita huset har säkerheten med staket blivit bra men på andra sidan är det fortfarande alltför öppet vilket ger en farlig miljö. Detta behöver ses över och åtgärdas.

2.

Det har funnits en personal i källaren vid på- och avklädning. Personal som har tvåan och trean har haft sina kläder där nere vilket också gör att det rör sig fler vuxna där och det har därför blivit tryggare.

Omklädningsrummen på idrotten nämns inte längre som otrygga, vilket vi tror beror på att vuxna funnits med mer detta år där. Det är viktigt att detta fortsätter.

På fritids har personalen olika ansvarsområden vilket gör att det finns personal på olika ställen i huset i olika miljöer.

Det har varit en lugn matsalssituation i Rosa detta läsår då det varit färre elever på plats samtidigt på grund av distansundervisningen som varit på grund av pandemin. Det har bidragit till ett lugnare klimat. Även vid skåpen har det varit lugnare av denna orsak.

Målområde 2 - Rutiner och dokumentation samt implementering av Metis plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vi har skapat rutiner för insatser och dokumentation kring konflikter och trakasserier men vi måste göra ett omtag kring implementering och använda den. I nuläget dokumenteras inte alla konflikter och trakasserier på rätt sätt. Vi har ännu inte hittat formen för hur vi ska dokumentera de vardagliga mindre konflikter som sker för att vi ska kunna se det större mönstret.

Vi har kontinuerligt börjat aktualisera vår konflikthanteringsmodell för all personal vid varje läsårsstart och löpande under året. Detta är en viktig rutin att hålla fast vid och det är viktigt den finns med i dokumentet “Ny medarbetare Metis” som gås igenom med all ny personal.

Likabehandlingsplanen presenterades inte aktivt detta läsår för personalen. Det är viktigt att det görs fortsättningsvis och att den används som ett mer levande dokument. Elevrepresentanterna presenterade heller inte planen i klasserna såsom var tänkt.

På föräldramöten har  arbetsgången med planen presenterats. De fick också veta att den finns att läsa på vår hemsida.

Målområde 3 - Bemötande

Vi behöver utveckla arbetet med att personal lär känna alla skolans elever bättre oavsett stadium man undervisar på. Vi behöver hitta rutiner för att skapa fler kontaktytor för att möjliggöra känslan och ansvaret kring att alla elever på skolan är all personals ansvar.

Det är viktigt att all personal reagerar och markerar även om inte alla känner sig trygga att gå vidare med alla situationer själv utan då lämnar över till annan vuxen. Vi behöver vara noga med att informera all personal kring detta.

Överlag används en respektfull ton mellan varandra på skolan.

Det förs kontinuerliga samtal kring bemötande och attityder återkommande under läsåret. Under höstterminen hölls planerade aktiviteter med bl a värderingsövningar i åk 7-9.

Vi får ofta stötta elever i att ta ansvar för att hjälpa kamrater som beter sig olämpligt så att de kan bryta ett negativt mönster, t ex att inte skratta åt en kompis som gör något dumt.

Vi jobbar medvetet med att ha en lektionsstruktur som eleverna kan känna sig trygga i samt tydliga  förväntningar på elevernas uppförande. Detta för att skapa en god arbetsmiljö.

Resultatsammanställning av kartläggning av skolsituationen utförd bland skolelever F-9 i oktober 2023:

Trivs du i skolan?

Alltid/Ofta 84%

Ibland 14%

Aldrig 3%

På vilket sätt kan vi öka din trivsel?

Exempel på elevsvar:

Bättre mat

Skapa större lugn i klassrummet och i andra miljöer

Mysigare miljöer

Bättre relationer med vuxna

Fler uppehållsutrymmen att vara på när man har rast

Att inte riskera bli filmad av mobiler

Fler rastvärdar i Annexet

Att fler elever duschar efter idrotten

Fler vuxna ute under raster

Fräschare toaletter och att de inte ska kunna låsas upp utifrån

Roligare skolgård med fler aktiviteter

Bättre språkbruk

Att vuxna tar tag i saker som händer

Analys:

Trivseln har gått ner sedan förra läsåret även om den fortfarande är hög. Vi ser att det finns behov av att arbeta med att öka arbetsron och tryggheten på skolan genom en ökad vuxennärvaro. Den fysiska miljön behöver bli mer inbjudande och möjliggöra olika typer av aktiviteter. Toaletterna och omklädningsrum behöver ses över så de blir hygieniska och trygga.

Har du någon att vara med på rasten?

Alltid/Ofta 95%

Ibland 4%

Aldrig 1%

Analys:

De höga siffrorna visar på att det finns många goda relationer mellan eleverna och att det ger resultat att arbeta förebyggande och främjande för att eleverna ska lära känna varandra och bli trygga tillsammans.

Är det någon elev på skolan som ofta säger eller gör något dumt mot dig?

Aldrig/Ibland 84%

Ofta 11%

Alltid 6%

Analys:

De flesta elever blir inte utsatta för trakasserier. Vi ser dock av svaren att det sker. Då följdfrågor ställs kring vilka elever det handlar om är det situationer som är kända och som det finns ett aktivt arbete kring för att lösa.

Hur upplever du din relation med vuxna på skolan?

Vad fungerar bra?

Exempel på elevsvar:

Kan lita på dem

Kan berätta om det händer något

De är snälla

Hjälper och tröstar

Lyssnar mer än förr

Hjälper till och förklarar

De flesta är förstående

Trygg med läraren

Hjälpa till att lösa saker

Ger bra hjälp

Man kan fråga saker

Mer trygg med vissa än andra

Lyssnar

Lagom stränga

De är glada

Vad fungerar mindre bra? ( ska omformuleras innan publicering på hemsidan)

Exempel på elevsvar:

Skulle vilja fler lärde känna mig

Vissa anklagar utan att man har gjort något

Vissa kommer för fysiskt nära

Vågar inte fråga, känns som de blir arga

Tråkig ton, dryg ton

Onödiga negativa kommentarer då man inte gjort saker eller inte förstått

Otydliga förväntningar i ämnena

Olämpliga skämt

Integritetskränkande bemötande

Får inte rätt hjälp utifrån de svårigheter man har

För många prov samma vecka

Lärares humör går ut över eleverna

Dålig dialog med vissa lärare

Favorisering, alla får inte lika mycket hjälp och blir inte lika mycket lyssnade på

Analys:

Det kan kräva mer tid att bygga relationer bland de äldre då lärarna där inte har lika mycket tid för varje elevgrupp som bland de yngre där man möter samma grupp hela dagarna.

Vi behöver fokusera på det relationsbyggande arbetet. Vi behöver skapa forum för positiva möten mellan lärare och elever.

Är det någonstans, ute eller inne på Metis, där du inte känner dig trygg?

Nej 71%

Ja 33%

Om ja, var?

Exempel på elevsvar:

Brandtrappan åk 3

Omklädningsrummen gympan

Ute på rasterna

Vid skåpen i Rosa

Annexet på raster

Annexet

Toaletterna

Ovanvåningen på Rosa huset

Mediateket

Källaren Vita

Bakom alla husen på raster

Ute när det är mörkt

Analys:

Vissa praktiska saker kan åtgärdas lätt. För att skapa en ökad vuxennärvaro behöver organisatoriska förändringar ske för att öka tryggheten.

Upplever du att det finns konflikter på skolan som har startat på nätet?

Nej 76%

Ja 24%

Analys:

Då en så hög andel av eleverna upplever konflikter på nätet behöver främjande insatser göras med regelbundenhet.

Årets plan ska utvärderas senast

2024-06-12

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

I februari görs en avstämning klassvis och på fritidsråd av de prioriterade målen. Detta görs även i personalgruppen. Likabehandlingsgruppen träffas med elevrepresentanter för att diskutera hur vi går vidare. Underlag för utvärderingen samlas in genom  - elevenkät som görs i maj

- samtal i personalgruppen arbetslagsvis.

- information som framkommer genom skolans olika råd; exempelvis Klassråd, Elevråd, Skolgårdsråd, Fritidsråd och Kamratstödjargrupp

- information som framkommer vid utvecklingssamtal då eleverna tillsammans med vårdnadshavare besvarar frågor gällande trivsel på skola och fritids.

Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor Micael Gustafson, Likabehandlingsgruppen

                                                                                                Bilaga 1

Anmälan vid kännedom om upplevda

kränkningar eller trakasserier

En lärare, förskollärare, eller annan personal som får veta att ett barn eller en elev anser sig ha blivit kränkt eller trakasserad i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen.

Anmälan ska ske snarast efter kännedom. Rektor ska skicka ifylld anmälan till Lärocentrum.

Datum:

Händelsen gäller

Namn och klass på inblandade personer

Vid upplevda kränkningar/trakasserier mellan barn/elever eller mellan personal och barn/elev. Redogör kort för det utsatta barnets/elevens uppfattning av händelsen.

Datum för när personal fick kännedom om upplevda kränkningar/trakasserier.

Har samma barn eller elev varit utsatt/angett sig vara utsatt vid tidigare tillfällen det senaste året?

Ja          Nej

Om ja, finns ett pågående arbete kring detta?

Ja          Nej

Har det skett liknande händelser under det senaste året?

Ja          Nej

Om ja, finns ett pågående arbete kring detta?

Ja         Nej

Planerad eller genomförd utredning av händelsen 

Händelsen utreds och dokumenteras i “Dokumentation och handlingsplan- mobbning/trakasserier/diskriminering/kränkande behandling”. Beskriv vem som ska utreda och vilka som ska delta i utredningen.

Kontakt

Ansvarig rektor

Kontaktperson för ärendet, om annan än rektor (namn och telefonnummer)

Övriga upplysningar till Lärocentrum.

Bilaga 2

Dokumentation och handlingsplan- mobbning/trakasserier/diskriminering/kränkande behandling

____________________________________________________________________

Underskrift av ansvarig personal

_________________________

datum

Uppföljning

___________________________________________________________________

Underskrift av ansvarig personal

_________________________

datum

Bilaga 3

Konflikthantering på Metis

Denna samtalsmodell används vid små och stora konflikter där ett par eller flera elever är inblandade.

1 Vad hände?

Första varvet får var och en, i tur och ordning, berätta om   händelseförloppet på sitt sätt utan att bli ifrågasatt eller avbruten av någon.

Ibland behövs hjälpande frågor som t ex: Vad hände först? Hände det något mer?

2 Hur kändes det?

Var och en berättar hur det kändes. Arg, ledsen, besviken osv.

3 Kunde du ha gjort på något annat sätt?

Var och en funderar över sina egna handlingar - undvik att komma med pekpinnar och påminn om att det handlar om sin egen roll, inte kompisarnas.

4 Känner någon att hen vill/behöver be någon om ursäkt?

Om så är fallet är det viktigt att det sker på rätt sätt.

Ex: “Förlåt för att jag…”

5 Vad kan du/ni göra nästa gång något sådant här händer? Hur skulle du/ni vilja att det var?

Ibland är det bra att avsluta med goda idéer och tips att göra nästa gång det blir en liknande konflikt.

Viktigt:

Arbetet med konflikthantering är långsiktigt. Det handlar mycket om att lära sig att hantera sina känslor och att göra rätt saker vid ilska och frustration samt att se sin roll i ett händelseförlopp. Detta kan ta flera år att lära sig. Det gäller att fortsätta med konflikthanteringsmodellen trots att det kanske inte fungerar de första gångerna.

I början handlar det om att:

• klara av att lyssna på andras upplevelser och berättelser av händelseförloppet, även om det inte överensstämmer med ens egna.
• berätta vad som hände, så att andra förstår.

När eleverna är trygga med modellen tränas eleverna i att:

• Berätta vad som hände och stå för felaktiga handlingar. T ex: Jag slog… eller Jag kallade hen för…
• Be om ursäkt och säga förlåt på ett bra sätt.
• Uttrycka sig på rätt sätt. T ex Jag blir ledsen när du säger/gör…

Ge gärna positiv feedback under samtalet. T ex:

- Bra att ni kom hit och satte er för att prata!

- Bra att du kan berätta vad du själv gjorde!

- Bra att du kan lyssna på kompisarna även om du inte håller med!