Denna text är inspirerad av Mattias Ribbings bok “Vägen till maxade betyg”.

Historiskt kött på benen

Nu ska vi bygga vidare på den första övningen om historiska epoker. Hittills har du egentligen inte lärt dig någon historia, utan bara ordningen på ett antal historiska termer. Man kan säga att du skapat lådor i hjärnan som är redo att fyllas med kunskap, eller ett skelett som nu ska få kött på benen. Lägg märke till hur mycket bättre du både förstår och minns, nu när vi går från helhet till detaljer och har kontrollerade minnesbilder i grunden.

Syftet med den här övningen är pedagogisk och ambitionen är att ge en enkel historisk överblick, inte att presentera en fullständig bild av historien.

Gör så här:

  1. Gå igenom bilderna från första övningen i huvudet och se till att du kan de historiska epokerna utifrån dessa.
  2. Läs texterna nedan för varje epok. Föreställ dig bilden för respektive epok samtidigt  som du läser: Jägaren för forntiden, den grekiska skulpturen för antiken och så vidare.
  3. Lägg ihop boken och återberätta högt så mycket du minns om de historiska epokerna. Använd din egna ord. Bry dig inte om att upprepa formuleringar du läst, det är lönlöst. Be gärna att få berätta för någon person  i närheten. Det brukar imponera. Minnesbilderna fungerar som osynliga stödord  så att du inte glömmer någon epok, samtidigt som de knyter till sig fler kopplingar så att du kommer ihåg mer från texterna.

Forntiden - minnesbild “Jägaren med spjutet”

Forntiden är den längsta epoken och inbegriper såväl människans skriftlösa förhistoria som de äldsta mänskliga kulturerna som Egypten. Ursprungligen levde alla människor över hela jorden i jägarsamhällen och livnärde sig av jakt, fiske och samlande. Människan tillverkade jakt- och fiskeredskap av sten, trä och ben. Människorna levde familjevis i mindre grupper som vandrade runt i stora revir, utan att vara bofasta. När jägarsamhället började få problem att försörja sig i vissa områden blev man allt mer bofast och det tidiga jordbruket utvecklades. Man började att odla säd och ägna sig åt boskapsskötsel. Arbetet krävde mer tid och resurser och människorna ökade i antal.

Längs fyra floder i världen växte bronsålderskulturer fram: vid Nilen i Egypten, vid Eufrat och Tigris i dagens Irak, vid Indusfloden på indiska halvön och vid gula floden i Kina.  Jordbruket blev allt mer avancerat och man använde vattnet på olika sätt vilket gav stor rikedom och man började bedriva handel och tillverka kulturföremål som smycken, skulpturer och tempel och monument som pyramiderna. Härifrån kommer de första exemplen på skrift som kilskrift och hieroglyfer och dessa jordbrukssamhällen dyrkade oftast många gudar.

Antiken - minnesbild - “Krukan”

Runt 1200 f.Kr raserades bronålderskulturerna av s.k sjöfolk. Men efter ett tag växte  stora järnåldersimperium fram som exempelvis Assyrien och Perserriket. Under antiken uppfanns alfabetet av fenicierna.  Vi i Europa brukar se tre städer och dess kultur som vårt gemensamma ursprung, nämligen Aten, Rom och Jerusalem.

I staden Aten blomstrande kulturen. De utvecklade demokrati ,avancerad filosofi, matematik, retorik, teater och arkitektur. Med soldatkungen Alexander den stores krig kom denna grekiskliknande kultur kallad hellenism spridas över hela den då kända världen.  

I Italien växte det fram ett rike byggt på staden Roms goda organisation. Genom deras militära makt så växte det romerska riket så att det knakade och var än de utvidgade sitt rike så skapade de städer som liknade Rom. Runt 100-talet e.Kr var Rom som allra störst. Från dem har vi bland annat ärvt: deras arkitektur (deras stil,akvedukter, valvbyggande, vägar m.m), olika sätt att styra ett rike som republik eller kejsardöme, alla språk som stammar från latin som italienska och spanska och många av deras lagar som fanns i den romerska rätten.  

Jerusalem är den tredje staden som gett oss ett arv från antiken. Det är där vi fått vårt judiskt-kristna arv ifrån. De har påverkat oss med tro på att Jesu uppståndelse skulle kunna få ett bättre liv efter detta.  Judendomen och kristendomen har också gett oss många av de normer och värderingar som vi lever efter idag. Den islam som grundades på 600-talet e. kr liknar på många sätt judendom och kristendom.

Medeltiden -  minnesbild “Riddaren”

Medeltiden tar sin början när det västromerska riket föll samman. Handeln minskade och städer krympte eller försvann. Under 500-600-talet e.Kr gick Europa igenom en svår period med kallt klimat, svält och pest. Verklighetens ragnarök! Under dessa år fanns det lite pengar i ekonomin i Europa och för att få stöd av rika bönder gav kungarna istället bort land. Dessa rika bönder kom med tiden att bli skattebefriade och att komma att räknas som en speciell samhällsklass, riddarna eller adeln som de också kallades. Riddarna kontrollerade de fattiga bönderna och krävde dem på avgifter och krävde att de brukade deras åkrar och ängar. Detta system, med mäktiga adelsmän, kallas för feodalism. Efter denna svåra period blev klimatet runt 1000 e.Kr bättre och befolkningen ökade igen.  Nya städer växte fram som exempelvis Paris och Milano. Jordbruksmetoderna förbättrades och ny jord odlades upp.  Kristendomen hade runt år 1000 e.Kr börjat få grepp även över oss i Norden och kontrollerade folks sätt att tänka och leva sina liv med lagar och olika högtider. Prästerna blev likt adeln gynnad klass i samhället, som slapp att betala skatt. Kungarna tog hjälp av kyrkan för att skapa ett kristet Sverige, som grundades i mitten av 1200-talet e.Kr.  Runt 1300 e.Kr blev klimatet åter sämre och svält drabbade Europa, som inte det var nog så spreds digerdöden några årtionden senare och dödade över ⅓  av Europas befolkning. I dess spår blev det många bondeuppror och många krig härjade.

Renässansen . Minnesbild “Riddare med spegel”

Renässansen betyder pånyttfödelse  och det som blev pånyttfött runt år 1500 e. Kr var den grekiska och romerska antikens kultur. Nu blir människan på modet igen och i eliten i samhället präglades av synen på att människan har rätt till att sträva efter ha det bra i livet och inte bara fokusera på livet efter döden. Till en början litade man blint på grekernas och kyrkans kunskap men runt 1600 började vi tänka nytt via vetenskapsmän som Galilei och Newton. Vetenskapliga revolutionen startade.  Idéerna sprids lätt av boktryckarkonsten som utvecklas och en bok som är i omlopp är den om Marco Polos resor till Asien, den inspirerar Columbus att finna nya sjövägar till Indien och dess kryddor och genom hans upptäckter kommer av en slump Nord- och Sydamerika att upptäckas av européerna. Samtidigt hittas den verkliga sjövägen till Indien. Båda upptäckterna kommer att på sikt ge makten i världen till européerna.  Detta ifrån mäktigare och större riken som exempelvis Kina.

Gustav Vasa kommer att göra så att Sverige lämnar Kalmarunionen via ett uppror mot danske kungen Kristian I och Sverige blir återigen ett eget rike. Gustav Vasa kommer också att göra Sverige till ett protestantiskt land, för under denna tid riktades massiv kritik mot katolska kyrkan genom Martin Luthers reformation. Katolicismen hade glömt bort budskapet om att det räcker att tro på Jesus för att komma till himlen. Därför vände han sig mycket mot sådant som katolska kyrkan höll på med som exempelvis sälja avlatsbrev som ett slags försäkring om minskad pinotid i skärselden och att tro på helgon. Gustav Vasa utnyttjade reformationen och tog över kyrkans rikedomar i Sverige. Många länder kommer dock att behålla katolicismen och mellan dessa två olika former av kristendom kommer det under 1500- och 1600-talet e.Kr bli religionskrig.

Absolutismen - Minnesbild “Krona” som kraschar en spegel

Under 1600-talet hade kungarna fått mycket makt över sina riken. Epoken har fått sitt namn från detta eftersom som de hade absolut makt - alltså all makt, därav namnet absolutismen. De hade den styrande, beslutande och dömande makten. De hade kontroll över skatteindrivning, vad man skulle tro på och över rikets ekonomi. Målet för ekonomin var att stärka kungens makt och det ekonomiska systemet kallades för merkantilism. Den mest enväldige kungen i Europa var den franske kungen Ludvig XIV. Hans hovliv i slottet Versailles utanför Paris inspirerade hela Europa. Konststilen på 1600-talet  kallades för barock och var en svulstig och lyxig stil när det kom till statyer, målningar och byggnader. Vi i Sverige hade också envåldshärskare. De hette båda Karl och var far och son. Först Karl XI (den elfte) och Karl XII (den tolfte). Karl XI förvaltade Sverige när det var som störst under stormaktstiden och Karl XII fick försvara Sverige främst mot Ryssland med tappert men på sikt fruktlöst resultat. Stormaktsväldet tog slut 1718 med Karl XII:s död.

Upplysningen - Minnesbild - glödlampa

I mitten av 1700-talet började engelska och franska filosofer tänka kring hur samhället borde styras av mer förnuft och de menade att ett land mår bättre av att man delade på makten som man hade börjat att göra i Storbritannien. Denna rörelse kom i Europa få namnet upplysningen. Upplysningsfilosoferna var för goda styren av riken och mot det kungliga enväldet. De menade också att alla människor har sina naturliga rättigheter som måste försvaras - de kom med tiden att kallas för mänskliga rättigheter.  Ifall en kung inte respekterade folket hade de rätt att göra uppror och nu föds också idéer som att alla människor ska vara lika inför lagen, yttrandefrihet och man ska sträva efter lycka till människor genom vetenskap. Dessa idéer kom att ligga till grund till våra framtida demokratier och var omvälvande i en tid av slaveri och när 90% levde som bönder utan några egentliga rättigheter.

Revolutionernas tidevarv - Minnesbild - tegelsten

I slutet av 1700-talet kommer en rad händelser och processer att förändra Europa och världen i grunden. Tankarna från upplysningen kommer att omsättas i praktiken. Kolonierna i Amerika ansåg att de hade rätt avsätta den engelske kungen George III och ett självständighetskrig utbröt. USA grundades år 1789 eftersom man vann kriget. Samma år bröt franska revolutionen ut och de mänskliga rättigheterna deklarerades av revolutionärerna. Många av de rättigheter som adeln och prästerna haft, som att slippa att betala skatt togs bort. Det gamla samhället var på väg att försvinna. Några kvinnliga rättigheter var det inte tal om ännu. Revolutionen pågick i tio stormiga år till Napoleon Bonaparte gjorde sig kejsare av Frankrike. Revolutionsidéerna kom dock att spridas till hela Europa via Napoleons arméer till kungarnas stora skräck. 1815 tog det dock stopp med slaget vid Waterloo och Napoleon fick tillbringa sina sista år på en ö i Sydatlanten.

Samtidigt som de politiska revolutionerna i USA och Frankrike pågick den industriella revolutionen i Storbritannien där fanns en rad faktorer som gjorde att en revolution kunde starta just där, ex. arbetskraft, kapital och duktiga ingenjörer. Den industriella revolutionen har sedan dess skett i många länder och skapat det välstånd vi har idag i många länder i världen och har lyft de fattiga bönderna ut fattigdom. Men på kort sikt skapade denna revolution ett klassamhälle med några få rika och många fattiga arbetare. Därför skapades arbetarrörelsen som kämpade för de fattiga i samhället.

Nationalismen och imperialismen - Minnesbild Flagga.
Efter Napoleon förlorat samlades de europeiska länderna för att göra upp planer för ett fredligt framtida Europa. Man enades om att inget land i Europa skulle få bli för mäktigt och man ville att länderna skulle styras av kungar - alltså vara monarkier.

Idéerna från upplysningen levde dock kvar och i Frankrike hade tanken på en nation fötts. En nation var område där folket delade historia, språk, kultur och seder. Under 1800-talet blev nationalismen allt starkare och ur den rörelsen växte ett helt nytt Europa fram. De flesta länderna idag är nationer. Och de flesta nationer har sina egna länder. Som Sverige, Norge, Tyskland och Italien. Men för att komma dit var många riken tvungna att splittras, exempelvis Osmanska riket och länder enas som Tyskland.

Imperialismen startade i slutet av 1800-talet och då startade maktkampen om världen mellan några starka europeiska länder. Både Afrika och Asien drabbades hårt av de europeiska staternas framfart. Afrika delades mer eller mindre upp mellan länderna. De europeiska staterna präglas av en stark tanke på att just deras nation var den bästa och därför förtjänade en plats i solen. Det sågs som en vetenskap att vissa folk var finare än andra - rasismen var stor.

Världskrigens tid  -Minnesbild “Gevär”

Världskrigens tid startade med första världskriget utbrott år 1914. Nationalismen och imperialismen hade skapat stora spänningar mellan de europeiska länderna. Nationerna började bli rädda för ett framtida krig och började dela upp sig i olika militärallianser.  Allianserna var så omfattande så hela världen drogs in i ett krig. Efter första världskriget kriget såg Europa helt annorlunda ut. De gamla kejsardömena var borta och nya fick nya idér chans/risk att prövas. I många länder genomfördes allmän och lika rösträtt. I Sverige fick vi det genom att också kvinnor fick rösta i valen 1921. Detta var en del av en feministisk kamp för rösträtt som förts i  några delar av västvärlden. Brittiskorna Emmeline Pankhurst och Millicent Fawcett var berömda s.k suffragetter, som stred för rösträtt.  I Ryssland prövades kommunismen som blev till Stalins envälde och Ryssland bytte namn till Sovjetunionen. I många länder blev demokratin och ekonomin skakig och snart låg makten hos fascistiska diktatorer som Hitler i Tyskland och Mussolini i Italien.  Hitler tog makten 1933 och han drömde om att  återskapa Tysklands ära efter förlusten i Första världskriget och snart bröt det mest brutala kriget i världshistorien ut med 50 miljoner döda, bland annat judarna som nazisterna utsett till syndabockar för förlusten i 1:a världskriget och för allt annat också för den delen. Nazisterna förde inte Tyskland till ny ära utan till ett ytterligare nederlag. Efter andra världskriget bildades FN och de mänskliga rättigheterna utropades.

Efterkrigstiden “Minnesbild - Duva”

Andra världskrigets två stora vinnare var den ekonomiska stormakten USA och det land som utökat sin territorium eller maktområde mest nämligen Sovjetunionen. Länderna hade kämpat ihop mot Hitlertyskland men efter kriget uppstod stora spänningar mellan länderna. Främst för att de hade helt olika samhällsystem. USA var liberalt och kapitalistiskt och Sovjet som var kommunistiskt och hade planekonomi. Denna spänning kallas för det Kalla kriget. USA hade under andra världskriget forskat fram atombomben och genom spioneri var den snart också i Sovjetunionens händer. Det kalla kriget handlade sedan mycket om vem som hade mest av dessa kraftfulla vapen och andra kraftfulla vapen som kom att utvecklas efter 1945. Kalla kriget mellan liberalism och kommunism utkämpades även runt om i världen. Det var ofta grupper inom länderna som hade USA eller Sovjet på sin sida. Exempel på en konflikt inom kalla kriget är ex. vietnamkriget där det kommunistiska Nordvietnam stod mot det USA-stödda Sydvietnam.

Efterkrigstiden kännetecknas också av att många länder i Afrika och Asien började att göra sig fria från sina gamla imperialistiska moderländer. Detta kallas för avkolonisering.

Under dessa år gick ekonomin i de flesta länder i Västeuropa väldigt bra. Det lade grunden till de välfärdssamhällen som vi exempelvis har Sverige. 1989 vann USA Kalla kriget och kommunismen föll i Sovjet och Östeuropa. Kina är dock fortfarande kommunistiskt. Men har genom att de slagit in på en marknadsekonomisk väg startade en industriell revolution i slutet av 1970-talet. Idag har landet blivit en ekonomisk supermakt. Sedan 2001 har världen också skakats av terrordåd utförda av en rad islamististiska terrorgrupper som Al-qaida och IS.