Formaliabeslut är beslut om vilka som får vara på mötet, vilka som får rösta, vilka som ska sköta mötet, vilka regler som gäller för mötet och vilka ärenden som ska tas upp på mötet.

Först behöver mötet komma överens om vilka som får rösta genom att fastställa röstlängden. När det är klart kan mötet ta beslut.
Sedan avgör personerna i röstlängden om mötet är beslutsmässigt, det vill säga att mötet har rätt att ta beslut som Sverok måste följa.
Efter det ska mötet välja vilka mötesfunktionärer som ska sköta mötet så att det går smidigt och fungerar demokratiskt.
Mötet tar också beslut om vilka övriga personer som får vara på Riksmötet, genom att adjungera dem.
Därefter beslutar mötet om mötesordningen, det vill säga vilka regler som ska gälla under mötet.
Slutligen ska mötet också besluta om dagordningen, som är en lista över de ärenden som Riksmötet ska behandla.

2.1 Fastställande av röstlängd

Mötet beslutade

att fastställa röstlängden.

Handlingar

Fastställande av röstlängd

Det är bara närvarande ombud och ersättare för ombud som har rösträtt på Riksmötet. Därför behöver mötet då och då undersöka vilka som är på mötet så att rätt personer får rösta. Exakt hur röstlängden fastställs varierar lite mellan Riksmöten. Vanligt är att det fastställs genom VoteITs inbyggda närvarokontroll, men det händer även att alla ombuden och ersättarna ropas upp och de som svarar att de är där får rösta. Övriga får inte rösta förrän röstlängden har uppdaterats igen på mötet. Innan röstlängden är fastställd kan Riksmötet inte ta några andra beslut.

Lista över ombud

Detta är listan över de medlemmar som föreningarna utsåg till ombud. Om någon får förhinder kan ombudets förening skicka en ersättare till Riksmötet.

Nr	Namn	Förening	Eventuell ersättare
1	William Albertsson	Deadly random association within IT
2	Daniel Andersson	ASC - Avesta Spel & Cosplay Förening
3	Tove Anell	J-Fashion Östergötland
4	Milad Assaad	Woyax
5	Evelynn Aulie	RollspelCosplayGaming
6	John Barkestedt	Föreningen Granland
7	Kim Bergenholtz	Samspel
8	Rickard Elis Björketun	Iuvo Gaming
9	Adam Björklund	Spelföreningen Vita Ulven
10	Nils Brattgård	Anime Curators Club Sthlm
11	Jonna Båvik	Tärningspåsen
12	Mikaela Börjesson	YGO Events Sthlm
13	Henric Carlsson	Keita-Gaming
14	Oskar Bailar Edholm	TuPlay Spelförening
15	Svante Eduards	Engelbrekts Spelförening
16	Martin Ehrenstråhle	E-town Gaming
17	Isac Ekdahl	Game Lounge Malmö
18	Claes Emilsson	Magic Mushrooms
19	Eärendil Enbuske	Yin Yang RF
20	Viktor Eriksson	DnDank
21	Oskar Eriksson Nordkvisst	Mora Rollspelsklubb
22	Emma Ershag	Fyrkantens Lajvförening
23	Jon-Erik Ersson	ArCON
24	Sarah Linnea Fagerström	Female Legends
25	Evelina Ferbrache	Östgötardis
26	Pelle Flemark	Rollspelssällskapet
27	Anton David Göran Gahnström	Östans Skuggor
28	Emelie Geijer	Cozy Cozplay
29	Petra Gustafsson	Mys och Spel
30	Jonas Hedlén	Västerås ÄventyrsSällskap
31	Johan Hellström	Hällen Gaming
32	Clara Herrlin	Svenska Idolsällskapet
33	Hannes Hoffrén Pihl	Cornflower Club
34	Saga Hoffrén Pihl	Cornflower Club
35	Karl Kevin Daniel Hoogendijk	Göteborg e-sportförening
36	Lukas Hulting	Esport Ung
37	Markus Hung (pham)	Stora Namn
38	Linnea Isaksson	Limbo
39	Alexandra Jauhiainen	QueerNördarna Jkpg
40	Alexander Johansson	Arboga Spelsällskap
41	Annica Johansson	Green Raven
42	Aron Johansson	Dungeons and Dragons Uppsala
43	Johan Jonsson	Gameboards & Broadswords Syd
44	Matilda Karlström	VästmarkenLajv
45	Nicole Kjellberg	Female Legends
46	Michael Lakatos	Young
47	Alexandra Lann	Gameboards & Broadswords Syd
48	Simon Larsson	Nördkreatörerna
49	Jacob Liljedal	Mora Rollspelsklubb
50	Olle Liljefeldt	Föreningen SvenskaMagic
51	Tim Liljenberg	Göteborg e-sportförening
52	Walter Lindell	Weebklubben
53	Kalle Lindström	Franklins spelförening
54	Marcus Jonas Sigurd Löfwander	BrutalCS
55	Tindra Lööv	Dungeons and Dragons Uppsala
56	Nicolas Martinovic	Engelbrekts Spelförening
57	Razi Masood	Council of Nerds
58	Anton Karl Jesper Melin	Mullsjö Computer Association
59	Abdimalik Mohamed Abdi	Stora Namn
60	Navid Nekzada	Hesiod E-sports
61	Emanuel Nilsson	Spelföreningen Vita Ulven
62	Emma Nord	Mystic Gaming
63	Tobias Olsson	Karlskrona spelförening Likström
64	Evelina Persson	Göteborgs Allmänna Lajvförening
65	Johanna Persson	Xiraes
66	Maria Pohjanvuori	ConFusion
67	Naief Rashed	Woyax
68	Johan Rex	Lillån Gaming Club
69	Maria Rodén	ALIAS
70	Michel Rowinski	Uppsala Spelevenemang
71	Mikael röjnert	Marieholms spelbyrå
72	Hampus Samuelsson	Kodachikai
73	Pontus Sandell	Maffia Sverige
74	Oliver Scheding	Hesiod E-sports
75	Alexander Själander	Anime Curators Club Sthlm
76	Robin Slätt	Signhammer
77	Christopher Szabo	BrutalCS
78	Erik Söderman	Snotlings
79	Jonathan Vahlkvist	NorthSpawn
80	Mikael Vesterlund	Västervik Spelhobby
81	Tyra Werelius	Speleriet
82	Benjamin Jakob Widman	Weebklubben
83	Rebecka Winter	QueerNördarna Stockholm
84	Johanna Woxenius	Franklins spelförening
85	Jean-Ling Yeung	Kpop Now
86	Oliver Yvling Lind	Council of Nerds
87	Theodor Åsblom	Wargame Society
88	Robin Östman	Postapocalyptica

2.2 Beslutsmässighet

Mötet beslutade

att mötet är beslutsmässigt.

Handlingar

Beslutsmässighet

§38 Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt:

då kallelse med uppgift om tid och plats, samt antalet ombudsplatser, för Riksmötet gått ut till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning senast 12 veckor före Riksmötet, samt till Riksmötesombud snarast efter att listan över dessa fastställts,
då listan över Riksmötesombud fastställts i enlighet med vad som föreskrivs i stadgan,
då Riksmötesmöteshandlingar har sänts ut till Riksmötesombud, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet.

§39 Riksmöteshandlingarna ska alltid innehålla:

Föreslagen dagordning
Förbundets stadgar
Inkomna motioner
Lista över Riksmötesombud
Praktisk information
Lista på nominerade i stadgemässiga val

§59 Det ska finnas minst 101 ombudsplatser på Riksmötet. Förbundsstyrelsen fastställer antalet senast 12 veckor före Ordinarie Riksmöte och senast 4 veckor före Extra Riksmöte.

§62 Ombudskandidaten ska anmälas till Sverok senast 6 veckor före Ordinarie Riksmöte och senast 3 veckor före Extra Riksmöte.

Dokumentation av efterlevnad

Kallelse till ordinarie Riksmöte skickades till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning den 20 augusti 2020, kallelsen skickades igen den 27 augusti 2020.
Listan över Riksmötesombud fastställdes den 9 oktober 2020 under översyn av förbundets verksamhetsrevisorer.
Kallelse skickades till Riksmötesombuden den 9 oktober 2020.
Riksmötesmöteshandlingarna skickades till Riksmötesombuden, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning, samt gjordes tillgängliga för medlemsföreningarna den 29 oktober 2020.

Beslutet om antalet ombudsplatser fattades av förbundsstyrelsen per capsulam den 17 augusti 2020 och ratificerades på förbundsstyrelsemötet 29–30 augusti 2020. Antalet fastställdes till 201.
Sista dag att anmäla ombudskandidater var den 9 oktober 2020.

Alla punkter i §38, §59 och §62 är uppfyllda och mötet är alltså beslutsmässigt.

2.3 Val av mötesfunktionärer

Mötet beslutade

att välja Nina Högberg till mötesordförande.
att välja Anders Hultman till mötesordförande.
att välja Christer Pettersson till mötessekreterare.
att välja Oskar Bailar Edholm till justerare.
att välja Simon Larsson till justerare.
att välja Oskar Bailar Edholm till rösträknare.
att välja Simon Larsson till rösträknare.
att välja Anton Gahnström till rösträknare.

Handlingar i ärendet

Mötesfunktionärer

Enligt förbundets stadgar §41 ska följande mötesfunktionärer alltid väljas:

Val av minst en mötesordförande
Val av minst en mötessekreterare
Val av minst två (2) justerare
Val av tre (3) rösträknare

2.4 Adjungeringar

Mötet beslutade

att alla som är på Riksmötet i egenskap av utsedd distriktsstyrelserepresentant adjungeras till mötet med yttrande- och förslagsrätt.
att alla övriga som är inbjudna till Riksmötet och är på plats adjungeras till mötet med närvarorätt.
att alla registrerade användare i Sveroks VoteIT-instans adjungeras till Riksmötet 2020 med närvarorätt.

Handlingar

Adjungeringar

På Riksmötet har ombud, Förbundsstyrelsen, förbundsvalberedarna, förbundsrevisorerna,

personalen och medlemmar som inte har rätt att väljas till ombud rätt att delta med yttrande- och

förslagsrätt enligt stadgan. Andra medlemmar i förbundet har rätt att delta i mån av plats, utan

yttrande- och förslagsrätt. En person som för talan för viss motion eller fråga har närvaro-, yttrande- och

förslagsrätt i berörda frågor på Riksmötet. Övriga som vill vara med måste adjungeras till mötet

för att få vara där.

Att vara adjungerad betyder att man får vara på mötet, men inte nödvändigtvis att man har rätt att

uttala sig i några frågor.

Skulle det bli problem kan ombuden ändra sig och frånta personer sin adjungering. Skulle ombuden

bara vilja adjungera vissa personer, men inte andra, är det lämpligt att dessa namnges och att det

dokumenteras i protokollet.

2.5 Mötesordning

Mötet beslutade

att fastställa Mötesordning 2020.

Handlingar

Mötesordning 2020

Inledning

Mötesordningen (den här texten) bestämmer hur Riksmötet ska genomföras. Riksmötet kan besluta att godkänna den här mötesordningen så som den är skriven eller att göra ändringar.

Schema

Du hittar schemat för Riksmötet på Sveroks hemsida. Tänk på att schemat kan uppdateras av mötesordförande medan mötet pågår om det kommer ordningsfrågor, omröstningar behöver tas i flera omgångar, det blir tekniska problem eller liknande. Om det händer kommer du även att få ett mail om detta.

Omröstningsperioder

Eftersom mötet är textbaserat är det svårt att fråga mötet om det är redo att gå till beslut. Därför kommer omröstningar att ske på följande förutbestämda tider:

FREDAG 20 NOVEMBER

20:15 Omröstning om formaliapunkter öppnar.

LÖRDAG 21 NOVEMBER

12:00 Omröstning om formaliapunkter stänger.

13:00 Förslagsstopp om verksamhetsplan och motioner.

14:00 Omröstning om verksamhetsplan och motioner öppnar.

19:00 Omröstning om verksamhetsplan och motioner stänger.

19:30 Omröstning om verksamhetsplan och motioner öppnar, omgång 2 (vid behov).

22:00 Omröstning om verksamhetsplan och motioner stänger, omgång 2.

SÖNDAG 22 NOVEMBER

11:30 Förslagsstopp om budget.

12:00 Omröstning om budget öppnar.

15:00 Omröstning om budget stänger.

16:00 Omröstning om budget öppnar, omgång 2 (vid behov).

19:00 Omröstning om budget stänger, omgång 2.

19:30 Omröstning för val av förbundsordförande öppnar.

22:00 Omröstning för val av förbundsordförande stänger.

23:00 Omröstning för val av vice ordförande öppnar.

MÅNDAG 23 NOVEMBER

19:00 Omröstning för val av vice ordförande stänger.

19:30 Omröstning för val av förbundssekreterare samt omröstning om antal ledamöter i förbundsstyrelsen öppnar.

TISDAG 24 NOVEMBER

19:00 Omröstning för val av förbundssekreterare samt omröstning om antal ledamöter i förbundsstyrelsen stänger.

19:30 Omröstning för val av ledamöter samt omröstning om antal valberedare öppnar.

ONSDAG 25 NOVEMBER: VAL

19:00 Omröstning för val av ledamöter samt omröstning om antal valberedare stänger.

19:30 Omröstning för val av valberedning och revisorer samt övriga frågor öppnar.

TORSDAG 26 NOVEMBER: AVSLUTNING

19:00 Omröstning för val av valberedning och revisorer samt övriga frågor stänger.

En omröstning kan skjutas fram av mötesordförande eller vice mötesordförande, men inte tidigareläggas.

Röstlängd

För att veta vilka som får rösta på mötet finns en lista som kallas röstlängd. Mötet fattar beslut om listan och bestämmer då vilka som ska få rösta på mötet baserat på vad som står i stadgarna.

Eftersom mötet genomförs under flera dagar kommer det att vara svårt att uppdatera röstlängden löpande. Röstlängden kommer därför fastställas i början av mötet och sedan inte förändras. Förslaget som kommer ligga är att röstlängden ska bestå av alla anmälda ombud.

Friform

Vid tre tillfällen under veckan har vi friformsdebatter på Discord för att skapa mer utrymme för diskussion kring förslagen och ge möjlighet att skapa nya förslag. Alla medlemmar har rätt att närvara under friformsdebatterna, men deltagare med närvaranderätt enligt stadgarna har förtur när platserna är begränsade.

I schemat kan du se vilken punkt som ska diskuteras när och i vilken kanal. Det går bra att byta diskussionspunkt under ett pågående pass. Diskussionen sammanfattas löpande i text för att nytillkomna ska få en bild av samtalet. Efter varje friformspass kommer diskussionsledaren att sammanfatta vad som sagts och posta det i den relevanta dagordningspunkten i VoteIT.

Budgetpresentation och budgetberedning

På lördagskvällen håller förbundssekreteraren i en budgetpresentation och går igenom styrelsens budgetförslag. Ombuden kan då ställa frågor i en chatt.

På söndag förmiddag håller förbundssekreteraren i budgetberedningen. Den ligger efter att mötet har fattat beslut om motioner och förslag som kan påverka budgeten. Därför är tiden för förslagsstoppet för budgeten efter budgetberedningen. Budgetberedningen finns för att mötet på måndagen ska kunna få en helhetsbild av förbundets ekonomi att ta ställning till, istället för många olika ändringar som kan vara svåra att sätta ihop till helhet av hur de påverkar förbundet.

Talarlista

Talarlista kommer att användas under friformsdebatterna. Den som vill tala skriver upp sig på en lista genom att skriva sitt namn i den textchatt som har samma namn som röstchatten.

Plenum

Plenum är vanligtvis när hela mötet är samlat i mötessalen och diskuterar samt tar beslut. På årets Riksmöte kommer plenum skötas inne i VoteIT där vi diskuterar i text, lägger förslag och röstar. Underlaget till varje dagordningspunkt finns i VoteIT, och där kan ombud både ställa frågor till förslagsställarna och diskutera förslagen.

Diskutera

Diskussionsinlägg

I varje dagordningspunkt i VoteIT finns rubriken “Diskussion”. Under den hittar du diskussionsinlägg som gjorts samt knappen “Nytt inlägg”. Klicka på den, skriv ditt inlägg och klicka på “spara” så har du gjort ett diskussionsinlägg. Du kan även svara på någon annans inlägg genom att klicka på “Svara” i inlägget. Ett tredje sätt är att klicka på “Kommentera” i ett förslag.

Tagga en annan deltagare

Du kan tagga andra deltagare i ditt inlägg genom att skriva “@” och deras användarnamn. Detta sker automatiskt om du svarar på någon annans inlägg. När du taggat en annan deltagare får den ett mail om detta.

Förslag (yrkande)

Fram till kl 13:00 på lördagen kan alla som har rätt att lämna förslag göra detta i mötessystemet VoteIT, efter det är det förslagsstopp för allt förutom budget. Du lägger ett förslag på den dagordningspunkt det gäller. Under rubriken “Förslag” hittar du de förslag som redan finns och längst ner knappen “Lägg till förslag”. Fortsätt där den redan påbörjade meningen med ditt förslag så att det som står i rutan börjar “föreslår att”. Om du behöver hjälp att formulera ditt förslag kan du få hjälp av en stödsekreterare på lördag förmiddag.

Om två eller fler förslag liknar varandra kan de som skrivit förslagen välja att slå ihop dem (jämkning). Även detta måste göras innan tiden för förslagsstoppet, eftersom det räknas som ett nytt förslag.

Även förslag under punkten Övriga frågor måste läggas in i VoteIT innan förslagsstoppet för att mötet ska hantera dem. Mötet kommer dock bara att hantera övriga frågor under den sista omröstningsperioden och frågan får därmed bara en omröstningsomgång.

Det enda undantag som finns från detta förslagsstopp är i frågan om budgeten. I samband med budgetberedningen söndag förmiddag är det möjligt att lägga ändringsförslag om budgeten. Anledningen är att budgeten ska kunna ta hänsyn till eventuella motioner som gått igenom under lördagen.

Lägga förslag
I varje dagordningspunkt i VoteIT finns rubriken “Förslag”. Under den hittar du de förslag som redan lagts samt knappen “Lägg till förslag”. Klicka på den, skriv ditt förslag och klicka på spara för att lägga ett förslag. Kom ihåg att förslaget ska börja med “föreslår att” (“föreslår” står redan förifyllt).

Hashtags

Du kan använda hashtags för att skapa filter bland inlägg och förslag. När du lägger ett förslag skapas en hashtag automatiskt, som är unik för ditt förslag. Du kan även skapa egna hashtags om det är något ämne du vill att andra ska kunna referera till, som #cosplay eller #distrikt. När någon kommenterar ett förslag eller svarar på ett diskussionsinlägg som innehåller en hashtag, följer hashtagen med. Om du klickar på en hashtag filtreras alla förslag och diskussionsinlägg, och du ser bara de inlägg som innehåller den valda hashtagen.

Beslut

Det finns flera metoder för att genomföra omröstningar i VoteIT. År 2018 slog Riksmötet fast att mötet, som utgångspunkt, ska använda rösträkningsmetoden Schulze vid omröstningar när det finns flera förslag som ställs mot varandra, och Skotsk STV vid val av flera alternativ samtidigt.

När det bara finns ett förslag eller de olika förslagen inte står emot varandra ställs varje förslag mot avslag med rösträkningsmetoden Kombinerad enkel.

Omröstningar startas och avslutas enligt schemat. När en omröstning sätter igång kommer du även få ett mail. Du hittar omröstningarna i respektive dagordningspunkt samt i fliken “Omröstningar” bredvid fliken “Dagordning”.

Schulze

När Schulze används röstar ombuden med hjälp av stjärnor. Du rangordnar alternativen med hjälp av hur många stjärnor du sätter. Fler stjärnor betyder högre upp på din rangordningslista. Du kan även sätta lika många stjärnor på två alternativ om du inte föredrar det ena över det andra. Det lägsta antal stjärnor du kan sätta är 0. Avsluta med att klicka på “Rösta”.

Skotsk STV

Först beslutar mötet om hur många förslag som ska röstas fram (Y), t.ex. hur många ledamöter som ska sitta i en styrelse. Du röstar genom att rangordna ett valfritt antal förslag. Du rangordnar förslagen genom att dra korten med kandidaternas namn från höger till vänster och placera dem där du vill i relation till varandra. Tänk på att det måste komma upp en grå yta under kortet innan du kan placera det. Det går att välja att inte rangordna ett förslag, vilket automatiskt sätter det på sista möjliga plats på röstsedeln. Avsluta med att klicka på “Rösta”.

Rösterna sammanställs av VoteIT. Röster från utslagna förslag och överskott från valda förslag förs över enligt rangordningen för att minimera antalet bortkastade röster. De Y förslag som får starkast värden blir föreslagen styrelse.

Det resultat som denna metod räknar fram ställs avslutningsvis mot avslag med enkel majoritet.

Kombinerad enkel

När det inte finns två förslag som står emot varandra kommer du att få alternativen “Bifall”, “Avslag” och “Avstå” för respektive förslag. Klicka på det du vill rösta på och på “Rösta”.

Förtroendeval

När mötet ska välja styrelse väljer mötet först tre av rollerna i styrelsen var för sig genom personval: förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare. Dessa tre roller bildar det som inom styrelsen kallas för verkställande utskott eller VU. När mötet har valt dessa tre roller väljs övriga ledamöter genom personval.

Valberedning, revisorer och revisorsersättare väljs också genom personval.

Mötet beslutar om hur många platser som ska finnas för varje roll. Antalet platser beskrivs nedan med ett Y.

Alla valbara kandidater listas i en digital lista. I listan är de kandidater som valberedningen föreslår tydligt markerade.
Alla ombud på mötet röstar genom att rangordna valfritt antal kandidater. Det går att välja att inte rangordna en kandidat, vilket automatiskt sätter dem på sista möjliga plats på röstsedeln. Du rangordnar genom att dra korten med kandidaternas namn från höger till vänster och placera dem där du vill i relation till varandra. Tänk på att det måste komma upp en grå yta under kortet innan du kan placera det.
Rösterna sammanställs av VoteIT. Röster från utslagna förslag och överskott från valda förslag förs över enligt rangordningen för att minimera antalet bortkastade röster. De Y kandidater som får starkast värden blir föreslagen styrelse.
Den styrelse som denna metod räknar fram ställs avslutningsvis mot avslag med enkel majoritet

Ordningsfråga, sakupplysning och replik

Det finns tre mötesverktyg som ofta används under möten, men som blir lite annorlunda på ett textbaserat möte.

Ordningsfråga
Om du känner att något kring mötet inte fungerar bra, eller om du vill ändra på hur mötet genomförs så kan du väcka en ordningsfråga. Detta gör du genom att lägga ett Förslag under dagordningspunkten “Ordningsfrågor”. Ifall du inte förstår vad som händer i mötet, om det går för fort, eller om något annat inträffar, kan du skriva vad det gäller i diskussionsfältet för dagordningspunkten “Ordningsfrågor”. Om det är något mötet behöver ta beslut om kommer en omröstning läggas upp under nästa omröstningsperiod enligt schemat. Detta kan innebära att schemat ändras.
Sakupplysning
Om en deltagare har information som kan hjälpa till att förkorta eller underlätta en diskussion, kan deltagaren ge en sakupplysning. I ett textbaserat möte skrivs detta under rubriken “Diskussion”.
Replik
Om en deltagare blir personligt påhoppad i ett diskussionsinlägg kan deltagaren få bemöta detta. Eftersom alla inlägg görs under “Diskussion” går det att bemöta det där. Dock bör deltagare kontakta trygghetsvärdarna eller presidiet om andra deltagare beter sig illa.

Reservationer

Om ett ombud anser att ett beslut kan leda till juridiska konsekvenser har ombudet rätt att reservera sig mot beslutet. Exempel på juridiska konsekvenser är att någonting är olagligt eller om förbundet skulle bryta mot ingångna kontrakt. Reservation lämnas via ett formulär som finns på www.sverok.se/reservationer-under-riksmotet/ och måste skickas in innan mötet avslutas. Mötesordförande ansvarar för att se efter om en reservation har inkommit.

Reservationen får inte vara längre än 200 ord. Reservationen bör innehålla en motivering till varför ombudet vill reservera sig. Motiveringen kan bifogas till protokollet under förutsättning att den är saklig, inte av debatterande karaktär och inte riktad mot en person eller grupp av personer. I protokollet noteras att ombudet reserverat sig mot beslutet samt eventuellt motiveringen för detta.

Notera att en reservation inte kan användas för att få en egen uppfattning i en viss fråga införd i protokollet. Reservation innebär att en person markerar att hen inte står bakom ett beslut som kan få juridiska konsekvenser.

Inkludering

Information om hur man deltar i Riksmötet finns både i text, t.ex. här i mötesordningen, och i tal under utbildningen på torsdagskvällen, dagen innan mötet öppnar.

Det finns möjlighet att höra förslagen presenteras, ställa frågor och diskutera både i text i VoteIT och muntligt under friformsdebatterna i Discord. Friformsdebatterna ligger också vid tre olika tillfällen på två olika tidpunkter på dygnet, för att möjliggöra för så många som möjligt att delta.

Information om vad som hänt under dagen och vilka beslut som fattats finns både att läsa på VoteIT och höra på SverokNyheter varje kväll.

Under mötet kommer flera olika hjälpfunktioner för tekniska frågor, mötestekniska frågor och trygghetsfrågor finnas tillgängliga, både genom mail, Discord och telefon. Mer information om dessa hjälpfunktioner hittar ni på hemsidan om Riksmötet.

Andra regler från stadgarna

Utöver de regler som finns i denna mötesordning finns även en del regler i förbundets stadga. Dessa tar inte mötet beslut om, men är viktiga att känna till.

Hjälp

Det finns flera olika sätt att få hjälp och stöd under Riksmötet. Kontaktuppgifter till personer med olika uppgifter hittar du på hemsidan om Riksmötet.

2.6 Dagordning

Mötet beslutade

att fastställa dagordningen.

Handlingar

Dagordning (se sidan 2)

3. Avslutning av 2019

För att ett år ska kunna avslutas formellt ska Riksmötet ta ställning till ett antal dokument samt avgöra om styrelsen för det året ska få ansvarsfrihet eller inte. Senast avslutade år är 2019. Dessa punkter handlar alltså om verksamhet och ekonomi år 2019 och om styrelsen som var verksam år 2019, inte årets styrelse.

Dokument

Verksamhetsberättelsen beskriver viktiga händelser under 2019.
Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning beskriver förbundets ekonomi i form av en berättande del och en årsredovisning.
Revisionsberättelsen skrivs av revisorerna efter att de granskat förbundets verksamhet och ekonomi samt styrelsens beslut. De ger också förslag i frågan om styrelsens ansvarsfrihet.

Efter att ha gått igenom dokumenten ska mötet ta ställning i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen som var verksam år 2019. När alla dessa punkter har gåtts igenom är 2019 helt avslutat.

Beslut

När det gäller dokumenten är beslutet att lägga dem till handlingarna. Det innebär att det noteras i protokollet utan att vidare beslut tas i frågan. Ansvarsfrihet kan beviljas eller avslås.

3.1 Verksamhetsberättelse för 2019

Mötet beslutade

att lägga Verksamhetsberättelse för 2019 till handlingarna.

Handlingar

Verksamhetsberättelse för 2019

Detta är Sveroks verksamhetsberättelse för 2019. Berättelsen utgår ifrån de mål som finns i verksamhetsplanen för året. All text i fetstil i verksamhetsberättelsen är direkt hämtad från verksamhetsplanen för 2019 eller motioner antagna av Riksmötet, kommentarer är skrivna i vanlig text.

Överblick och nyckeltal

Detta är Sverok

Sverok är en ideell förening och ett nationellt riksförbund vars medlemmar utgörs av lokala spelföreningar över hela landet. Sveroks syfte är att genom demokratiskt organiserad kultur- och fritidsverksamhet främja spelhobbyn. Sverok är religiöst och politiskt oberoende. Sverok verkar i enlighet med demokratiska principer.

Verksamheten inom förbundet bedrivs huvudsakligen i medlemsföreningarna. Förbundets centrala verksamhet ska stödja den verksamhet som bedrivs i förbundets medlemsföreningar.

Sverok har som uppdrag att verka för att spelhobbyns syn på spel, kultur och ungdomars organiserande ska bli politisk verklighet. Sverok vill skapa möjligheter för våra medlemmar att utveckla sin verksamhet, att samla spelare i en gemenskap präglad av spelglädje och demokratiskt medbestämmande och att öppna nya vägar in i spelhobbyn så att fler får möjlighet att ta del av den.

Förbundet bestod 2019 av 12 distrikt, ca 2 200 föreningar och ca 77 000 medlemmar.

Sveroks organisation

Sveroks högsta beslutande organ är Riksmötet som sammanträder årligen på hösten. Riksmötet har minst 101 ombudsplatser, till vilka alla föreningar kan anmäla varsin ombudskandidat. Kandidaterna utses med hänsyn till åldersfördelning, geografisk spridning och föreningarnas storlek. Riksmötet fattar bland annat beslut om verksamhetsplan, budget och val till förtroendeposter för kommande verksamhetsår.

Sveroks arbete leds av förbundsstyrelsen. Till styrelsen 2019 valdes sex ledamöter utöver förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare. Styrelsen hade under 2019 sammanlagt 6 protokollförda möten.

Verkställande utskottet (VU) består av förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare och har till uppgift att avlasta styrelsen i praktiska frågor av verkställande karaktär.

Till sin hjälp har förbundsstyrelsen ett förbundskansli som under 2019 bestod av ca 20 anställda. Förbundskansliet arbetar framför allt med föreningsutveckling, genomförande av projekt, ekonomi, administration och kommunikation.

Finansiering

Sverok finansieras i huvudsak av statliga medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). För att utveckla verksamheten och stödja föreningarna genomför Sverok årligen ett antal externfinansierade projekt där projektmedel söks från olika fonder och myndigheter. Distrikten bidrar med finansiering till vissa regionala tjänster.

Riksmötet beslutar årligen om medlemsavgift till förbundet. År 2019 var medlemsavgiften 0 kronor.

Avstämning mot verksamhetsplan 2019

Nedan följer en avstämning av de mål som sattes upp i verksamhetsplanen 2019 och hur de uppfylldes under året. Målen är indelade i tre sektioner – Föreningarna, Distrikten och Förbundet.

Föreningar

Ett Sverok närmare medlemmarna

A1: Undersöka behovet av en ny digital plattform för kommunikation mellan för våra medlemmar

Under 2019 har Sverok arbetat vidare med Discordservern på discord.sverok.se som har gjorts till en officiell kommunikationskanal. Såväl förbundsstyrelse som kanslipersonal använder Discordservern som plattform för att diskutera med medlemmarna samt sprida information. Moderering och utveckling av servern har delvis delegerats till en ideell arbetsgrupp, och Discord fyller i dagsläget de flesta behoven för löpande dialog och diskussion mellan medlemmar, och mellan medlemmar och förbundet.

Nätverket Leia och flera arbetsgrupper använder Sveroks Discordserver för möten, information och samordning.

A2: Sverok ska arbeta för att öka kommunikationen mellan föreningsmedlemmar och förbundsstyrelsen

I början av 2019 gjordes Discordservern på discord.sverok.se till en av förbundets officiella kommunikationskanaler. Under året har servern utvecklats och både personal och förtroendevalda har arbetat för att göra den till en plattform där man enkelt kan ställa frågor och diskutera sådant som rör förbundet.

Arbetsgruppen för Icke-Verbal kommunikation fick från den 1:a oktober ansvar för att moderera servern. Det gamla medlemsforumet, som var mycket inaktivt, inaktiverades i samband med detta. På så sätt blir det tydligare att Discord är forumet för alla löpande diskussioner och direktkontakt med förbundsstyrelsen.

A3: Representanter från Förbundsstyrelsen ska närvara på 15 arrangemang som arrangeras av Sverok-föreningar

Förbundsstyrelsen har valt att tolka detta som att antingen delta i arrangemang där vi haft kontakt med arrangörerna i förväg och på något vis representerar Sverok, eller som planerade besök i föreningslokaler runt om i landet.

Under 2019 genomfördes 15 sådana besök i olika delar av landet, med en blandning av digitala spel, levande spel, spelkultur och bordsspel.

A4: Aktivt hjälpa våra föreningar att rekrytera nya medlemmar under 2019

Hittills under 2019 har vi skapat ett nytt marknadsföringskit i vår webbshop och delat ut marknadsföringshandböcker och -kortlekar på evenemang och årsmöten. Vi har även uppgraderat materialet i Spellovet-lådorna med profilkläder och annat som kan hjälpa till med rekrytering, samt gett löpande stöd till föreningar som vill arbeta med föreningsutveckling.

A5: Utarbeta en flerårsplan för hur förbundet ska arbeta med nyrekrytering av föreningar och medlemmar

Under våren 2019 samlades erfarenheter och åsikter in från distriktsstyrelser, personal samt nuvarande och tidigare förtroendevalda. Utkastet på rekryteringsstrategi presenterades även på Riksmötet, som fick tillfälle att ge synpunkter. I december 2019 antogs rekryteringsstrategin, som är tänkt att löpa under perioden 2020–2023.

Föreningsutveckling

B1: Sverok ska vid minst tre tillfällen under året aktivt sprida de existerande uppförandekoderna till medlemmarna

Förbundet har gjort ett nytryck av uppförandekoden om Cosplay och informerade om denna på NärCon Sommar. Uppförandekoderna lyftes även fram i mailutskick till medlemsföreningarna i slutet på oktober.

B2: Färdigställa och implementera Rättvise-certifieringen

Arbetet med rättvisecertifieringen har inväntat färdigställandet av plattformen Skilltree samt bildandet av AG Tillgänglighet. Arbetsgruppen inledde sitt arbete i december 2019, så detta mål kommer att tas tag i under 2020.

B3: Sverok ska sprida handledningsmaterialet som tagits fram och som ska hjälpa våra medlemmar hantera hot och hat på internet.

Handledningsmaterialet från Näthatshjälpen spreds dels inom ramarna för nätverket Leia, och dels i ett utskick till medlemmarna i oktober.

B4: Sprida information om de åtgärder, som framkommit under 2018 års arbete, för att stödja föreningar i socioekonomiskt utsatta områden.

Den guide med olika åtgärder som togs fram under 2018 bearbetades ytterligare våren 2019 och finns publicerad på Sveroks hemsida.

B5: Sverok ska tillämpa de åtgärder kring avdelningar som tagits fram under 2018

Under våren 2019 tillämpades nästan alla de åtgärder som föreslogs från Förbundsstyrelsen 2018. Många av åtgärderna hade fokus på att förtydliga informationen på hemsidan. Kansliet valde dock i samråd med Ledningsgruppen (kanslichef, förbundsordförande och förbundssekreterare) att inte öppna möjligheten för föreningar att registrera sig som huvudföreningar redan från start, då det redan är väldigt mycket information och många steg i denna process. För att bli huvudförening behöver föreningar alltså även i fortsättningen kontakta kansliet och be om att få denna status.

B6: Införa de åtgärder som togs fram genom arbetet med enkäten om etnisk mångfald

Enkäten och arbetet med etnisk mångfald kommer att drivas inom ramen för arbetsgruppen för Antirasism och Mångfald (ARM). Arbetsgruppen rekryterade medlemmar under hösten 2019, med målet att börja arbeta under 2020.

B7: Minst 100 nyregistrerade föreningar ska kunna kopplas till rekryteringsinsatser från förbundet

Det är nytt att kansliet för denna typ av statistik, och det är inte helt klart vilken typ av insatser som ska kunna räknas. Om man inkluderar direkt utvecklingsstöd för att hjälpa huvudföreningar att skapa nya avdelningar så ligger antalet föreningar som kan kopplas till kansliets insatser på 257. Av dessa är ca 15 kopplade till deltagande i evenemang eller uppsökande verksamhet.

Medlemskonferenser

C1: I samarbete med sponsorer arbeta för att arrangera minst två nationella medlemskonferenser 2019. Minst en av dessa ska innehålla programpunkter om de uppförandekoder som tagits fram de senaste åren

I maj hölls Arrangörskonferensen i samarbete med SJ igen. Arrangörskonferensen inkluderade programpunkter om hållbart engagemang, och om att ta hand om och stötta volontärer till event. Dessutom arrangerades två nationella nätverksträffar i projektet Leia, en i Falun och en i Göteborg. Den andra medlemskonferensen var planerad att hållas i början av 2020, men behövde ställas in. Uppförandekoderna skulle ha diskuterats på den inställda konferensen.

Sverok och e-sport

D1: Undersöka och möta behoven hos de hobbyutövande e-sportarna genom en medlemsenkät

Enkäten skickades inte ut eftersom den ordinarie medlemsenkäten prioriterades i stället.

D2: Fortsätta samarbetet med Svenska e-sportförbundet för att främja e-sportens utveckling i Sverige

Sverok har haft en fortsatt dialog med Svenska E-sportförbundet, och har lagt fram ett förslag på avtal om framtida samarbete utifrån de nya förutsättningar som gäller efter det att Riksidrottsförbundet avslog deras ansökan om medlemskap.

D3: Under året särskilt arbeta med att ta fram hur förbundet ska jobba med hur de ska hantera e-sportföreningar som efter ett positivt beslut på Riksidrottsmötet blir en del av idrottsfamiljen och får finansierar även därigenom.

Under våren 2019 skrev kansliet en rapport om hur ett positivt beslut skulle påverka förbundet. Det bedömdes inte finnas något behov av förebyggande åtgärder.

D4: Förbundet ska se över hur de pratar om dator- och tv-spelande föreningar och medlemmar så att föreningar och medlemmar som spelar digitala spel men inte ser sig som e-sportare synliggörs

Förbundsstyrelsen gjorde under året en analys av hur orden “e-sport”, “datorspel” och “tv-spel” används i Sveroks informationsmaterial och föreslog åtgärder till kansliet.

Distrikt

Kommunikation

E1: Hålla 6 kommunikationsmöten (K-möten) med representanter från förbundet och distrikten för att öka kommunikationen mellan det regionala och det nationella.

Sex kommunikationsmöten genomfördes under året, och alla distrikt deltog i åtminstone ett möte.

E2: Tillhandahålla ett ordförandenätverk för distriktsstyrelsernas ordföranden.

På Höstslaget hölls en programpunkt för de distriktsordföranden som närvarade, och inför slaget undersöktes möjligheterna till ytterligare en fysisk träff i oktober. Det var dock för få ordföranden som hade möjlighet att delta i en sådan träff, och därför genomfördes den inte.

Distriktsutveckling

F1: Genom en årlig enkät undersöka distriktens behov och vilka utmaningar de står inför i framtiden och arbeta för att bemöta dessa

Enkäten skickades ut i slutet på november och avslutades i januari 2020.

F2: Anordna styrelseutbildning för alla distriktsstyrelser med uppföljande samtal.

I samarbete med Studiefrämjandet har vi i år tagit fram en ny grundutbildning för styrelser som är anpassad till Sverok. En utbildningsdag genomfördes den 6:e april då styrelseutbildningar erbjöds för Stockholm-Gotland, Mälardalen, Väst, Svealand och Västerbotten. En utbildning för Skåne planerades in i maj, och en utbildning för Jönköping-Kronoberg planerades in i september. Utbildningarna för Väst och Skåne ställdes in på grund av för få anmälningar, och utbildningen för Svealand sköts upp till hösten.

I oktober anordnades en utbildning i eBas för Sverok Nedre Norrland där hela distriktsstyrelsen medverkade.

Uppföljning av utbildningen sker genom distriktsenkäten under hösten 2019.

F3: Genom en årlig enkät till förbundets alla föreningar undersöka hur de behov och framtida utmaningar som distriktsstyrelserna gett uttryck för stämmer överens med föreningarnas, för att ge förbundet större möjlighet att stärka distrikten på bästa sätt.

Medlemsenkäten för år 2019 skickades ut i november och fick in många svar. Att analysera svaren är ett löpande arbete.

Förbundet

Sverok för alla

G1: Arbeta för att stärka sammanhållningen och erfarenhetsutbytet mellan Sveroks föreningsmedlemmar, oavsett ålder och erfarenhet.

Förbundsstyrelsen har analyserat vilka delar av förbundet som behöver stärkas i sin koppling till förbundet. Detta har tagits med i arbetet med förbundets rekryteringsstrategi.

Idéer om hur kunskapsutbytet ska kunna stärkas finns med i projektet Skilltree.

Projekt Leia har arbetat med utbyten mellan olika grupper och åldrar genom sitt mentorsprogram, där 15 mentorer matchades med 15 adepter i samband med nätverksträffen på våren.

G2: Ta fram en fungerande modell för ambassadörsföreningar på förbundsnivå i syfte att engagera föreningar i Sveroks arbete och utveckling.

En ny modell för ambassadörsprogrammet har tagits fram och fastställts på förbundsstyrelsens möte i oktober.

Extern finansiering

H1: Den externa finansieringen, utöver statsbidraget, ska motsvara minst 40% av de totala intäkterna.

Intäkter från andra källor än statsbidraget utgjorde 34 % av Sveroks intäkter år 2019, i ett läge där statsbidraget blev markant större än beräknat.

H2: Utveckla arbetet med sponsorskap och företagssamarbeten och ingå minst 3 nya samarbeten.

Hittills i år har vi ingått nya samarbeten med SJ, Oderland, Scandic, Rovio, Mera och Nordic Choice. Dessutom var Våra gårdar sponsor för fikat på Riksmötet 2019.

H3: Ta fram förslag på ytterligare möjligheter för att stabilisera den långsiktiga finansieringen av förbundet.

Förbundsstyrelsen har analyserat nya och gamla idéer kring hur vi bör arbeta med såväl kostnadsminskningar som nya intäkter. Detta sammanställdes i en rapport som ännu inte hade publicerats vid årsskiftet, men som avslutades under första kvartalet 2020.

H4: Bilda en insamlingsstiftelse för Sverok som har till syfte att samla in pengar, genomföra insatser för spelkulturen samt fördela pengar till föreningar och medlemmar.

Förbundsstyrelsen har utvärderat vilken form en stiftelse bör ha i samråd med vår bank och jurister. Kansliet har påbörjat processen med att förbereda stadgar och andra nödvändiga dokument för att starta stiftelsen. Vid årsslutet hade stadgarna inte avslutats, och ingen formell ansökan om att starta en stiftelse hade genomförts.

Politisk påverkan

I1: I syfte att sprida vetskap om Sverok närvara på tre nationella arrangemang, som inte arrangeras av Sverok-föreningar.

Sverok har närvarat på Dreamhack Summer, NärCon Vinter och NärCon Sommar. Vi streamade på SverokTV från Dreamhack, och hade ett eget rum och flera programpunkter på NärCon Sommar. Sverok anordnade en scen med ca 60 programpunkter på Bokmässan, och höll ett panelsamtal på kulturpolitikkongressen Folk och Kultur.

I2: Förbundet ska dela ut priset för Årets ungdomskommun.

Tillsammans med KFUM Sverige och RUM har vi tagit fram en metod för hur ungdomskommunen ska utses, och väntar på att den sista nödvändiga statistiken ska rapporteras in från de sista kommunerna. Priset kommer delas ut utifrån statistik från 2018, enligt plan tidigt år 2020.

I3: Färdigställa och sprida handboken om spelkultur samt regions- och kommunbidrag.

Handboken färdigställdes och trycktes under året, och har skickats ut till distrikt samt publicerats i vår webbshop.

Förbundsutveckling

J1: Anordna en träff för erfarenhetsutbyte mellan Sverok, Hyperion och Bifrost där deras medlemmar kan mötas och nätverka om föreningsliv och hur vi tillsammans skulle kunna utveckla spelkulturen.

Ingen träff genomfördes. Vi sökte medel för att underlätta arrangerandet av ett möte, men ansökan beviljades inte. Förbundet försökte vid flera tillfällen kontakta Hyperion och Bifrost om samarbete för att få till en träff, men intresset var svagt från deras håll.

Kommunikation

K1: Sverok ska uppmärksamma Sverok-dagen i våra digitala kanaler den 4 december.

På förbundets födelsedag hölls en sju timmar lång Sverokgala, där priser som Årets Spelare, Årets Eldsjäl och Årets förening delades ut i finalen på kvällen. Under dagen sändes olika inslag från Umeå, Linköping, Göteborg och Stockholm, och de olika nominerade presenterades löpande under dagen. Hela evenemanget sändes på Sveroks Twitch-kanal.

Proud and Nerdy

L1: Representanter från förbundsstyrelsen ska medverka på minst fem firanden i landet

Representanter från förbundsstyrelsen har hittills medverkat i firanden i Göteborg, Stockholm, Malmö och Storuman, samt under Almedalsveckan.

L2: Stötta Nätverket för Proud and Nerdy-arrangörer.

Förbundsstyrelsen hjälpte Arbetsgruppen Proud and Nerdy Gruppen (AG PaNG) att arrangera en kickoff för nätverket i mars 2019, och har haft löpande kontakt med arbetsgruppen för att hjälpa dem planera en ytterligare träff. Gruppen hade dock inte resurser att arrangera en träff under hösten 2019, så nästa planeras till våren 2020.

L3: Hålla en kick-off för Proud and Nerdy-arrangörer.

Förbundet och AG PaNG anordnade en kickoff i Göteborg den 30–31 mars, med ca tio deltagare.

L4: Fortsätta utveckla det material vi tillhandahåller, som stöd för föreningar och distrikt, angående Proud and Nerdy.

Under vår och sommar har förbundets informationssida om Proud and Nerdy uppdaterats och förtydligats. Förbundet har numera även regnbågstärningar med Sverok-loggan och återigen en fungerande webbshop där Proud and Nerdy-material kan beställas.

L5: Säkerställa att information skickas ut till alla medlemsföreningar om Proud and Nerdy, hur föreningar kan engagera sig på egen ort och hur de får tillgång till material.

Information om Proud and Nerdy, kickoffen och hur man kan engagera sig gick ut i medlemsbrevet i februari. Informationen om Proud and Nerdy på hemsidan har uppdaterats under året, och presentationer om vad Proud and Nerdy är har hållits på GothCon och NärCon.

Avstämning av uppdrag från motioner

Förbundet har utöver verksamhetsplanen en rad uppdrag från Motioner antagna på Riksmötet 2018 och tidigare. Att-satserna från motionerna står i fetstil.

Från motion "Stadgeändring för ombud till Riksmötet" (2018)

Se över de uppdaterade stadgarna och vad de får för praktisk innebörd

Riksmötet 2018 genomförde ett par ändringar i ombudssystemet utöver de som föreslogs av förbundsstyrelsen, bland annat om möjligheten att anmäla ett andra ombud om det första är en ung person som åker på sitt första Riksmöte, samt om geografisk spridning. Styrelsen analyserade förslaget och skapade ett styrdokument utifrån vad som är tekniskt genomförbart i eBas och våra andra system. Resultatet blev styrdokumentet “Framtagande av ombudslista till Riksmötet”, som antogs på förbundsstyrelsens möte i mars.

Från motion “Bredda sverokfamiljen” (2018)

att förbundsstyrelsen uppdras att utreda möjligheten till en mjukare gräns på andelen ungdomar som berättigar föreningen till Sverokbidrag.

Förbundsstyrelsen och kansliet har utrett möjligheterna att göra gränsen mjukare och ser inga möjligheter att förändra den, på grund av nuvarande regler från MUCF. Däremot har reglerna för medlemsbidrag ändrats, så att en förening som uppfyller gränsen på 60 % ungdomar fortfarande får medlemsbidrag för varje medlem oavsett dennes ålder. I den budget för 2020 som antogs på Riksmötet 2019 finns även ett nytt bidrag som föreningar kommer att kunna söka oavsett åldersfördelning.

att förbundsstyrelsen uppdras att utreda möjligheten att söka andra bidrag för föreningar som inte når upp till den gräns andel ungdomar som MUCF satt upp för att vara en bidragsberättigad förening.

Kansliet gjorde en undersökning och lämnade ett PM till förbundsstyrelsen om frågan. Sammanfattningsvis finns det idag inga rena verksamhetsstöd att söka för att organisera fritidsaktiviteter för vuxna som inte tillhör någon minoritet.

att Förbundsstyrelsen även utreder andra sätt att motverka tendensen att förbundet och medlemsföreningarna hindrar vuxnas engagemang och deltagande.
att förbundet även uppdras att se över hur de kan motverka att Sverok-föreningar hindrar vuxnas engagemang, deltagande och medlemskap.

Ovanstående att-satser håller på att utredas av förbundsstyrelsen dels genom statistiken i förbundets medlemsenkät, och dels genom en intervjustudie där fem föreningar med olika andel ungdomar har bjudits in att delta. Någon slutrapport eller sammantagen analys kunde inte sammanställas under 2019 då svarsfrekvensen i intervjuerna var låg. Uppdraget fortsätter 2020.

Från motion “Utreda möjligheten att ha Riksmötet vartannat år” (2018)

att Förbundsstyrelsen uppdras att lägga fram vederbörliga propositioner till Riksmötet 2019 så att Riksmötet 2019 kan fatta de beslut som krävs för att så snart som möjligt övergå till biennala årsmöten.

Förbundsstyrelsen har utrett möjligheter och utmaningar med att gå över till att ha Riksmötet vartannat år, och summerat sina slutsatser i motionen “Riksmöte Vartannat år”.

Från motion “Avveckla stadgekommentarerna” (2018)

att uppdra åt förbundsstyrelsen att göra en helhetsöversyn av stadgarna

Under året har förbundsstyrelsen gjort en bred genomlysning av stadgarna, där distrikt och andra intressenter bjudits in att bidra med synpunkter och tankar. Alla förslag på ändringar från motionen “Avveckla stadgekommentarerna” har tagits i beaktande, och resultatet blev två motioner – “Stadgerevision (språklig)” och “Stadgerevision (innehåll)”.

Från motion “Hållbart engagemang och förebyggande av psykisk ohälsa” (2018)

att förbundet arrangerar en konferens under 2019 inom hållbart engagemang och välmående.

Den arrangörskonferens som genomfördes i maj hade flera programpunkter på temat hållbart engagemang, bland annat ett föredrag av Tomas Hultman, projektledare för LSU:s projekt Hållbart Engagemang och Ledarskap.

att Sverok aktivt under 2019 sprider information om “Lite mycket nu” till Sveroks föreningsstyrelser och medlemmar.

Materialet mailades ut genom Sveroks förbunds- och medlemsbrev under våren och delades i sociala medier. Materialet har även funnits länkat från Leias hemsida, och det har skickats ut informationsmail om “Lite mycket nu” till alla deltagare i Leias mentorsprogram.

att Sverok aktivt under 2019 sprider materialet från HEL till Sveroks föreningsstyrelser och medlemmar.

Materialet mailades ut genom Sveroks förbunds- och medlemsbrev under våren och delades i sociala medier.

Annan verksamhet

Här listas aktiviteter som förbundet genomfört utöver verksamhetsplan och uppdrag från tidigare Riksmöten.

Representation och påverkan

Föreläsningar/deltagande i programpunkt för följande: Prolog, Tekniska Museet, Nordsken, NärCon, Sveroks arrangörskonferens, GothCon, Queercon, Folk och Kultur, Ideell Arena, MUCF:s Rikskonferens och Studiefrämjandets Förbundsstämma.
Deltagande i LSU:s konsultationsträff om dess strategi samt om ungdomspolitik, och om hot och hat inom civilsamhället.
Möten med bl.a. civilministern, kulturministern, delar ur kulturutskottet och Socialstyrelsens tjänstemän.
Flera medlemmar i förbundsstyrelsen deltog i spelkulturrelaterade aktiviteter som uppmärksammade Internationella Kvinnodagen, samt närvarade på Järvaveckan.
Våra arvoderade förtroendevalda samt marknadsansvarig deltog i Almedalsveckan 2019.
Deltagande i Partsgemensamt Forum.
Besök på CalCon och NärCon Vinter.
Representation i Ideell Arenas styrgrupp och Ax – Kulturorganisationer i samverkans styrelse.

3.2 Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för 2019

Mötet beslutade

att lägga Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för 2019 till handlingarna.

Handlingar

Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för 2019

AVSEENDE HELÅRET 2019-01-01—2019-12-31

I den ekonomiska berättelsen beskrivs hur förbundets ekonomi sett ut under föregående år. Berättelsen visar hur Sverok följt den budget som Riksmötet 2018 beslutade om. Rapporten har fyra kolumner: budgetpost, den av Riksmötet fastställda och av förbundsstyrelsen reviderade budgeten, utfallet under helåret 2019 samt hur stor andel utfallet utgör av budgeten.

INTÄKTER	BUDGET 2019 (REVIDERAD)	UTFALL 2019 jan–dec	ANDEL
Statsbidrag (MUCF)	12 475 000	12 475 464	100 %
Personaluthyrning administration	40 000	61 200	153 %
Distriktsstöd och -utveckling (RFK)	1 135 000	1 023 100	90 %
Distriktskonferenser ("slag")	100 000	22 000	22 %
Spellovet	100 000	335850	336 %
Projekt Leia – nätverk för tjejer inom spelkulturen (JämM)	0	276 251	-
Projekt Fantastik – en väg till ökat läsande (KUR)	75 000	0	0 %
Projekt Framtiden e-sport (FL)	1 766 000	1 582 244	90 %
Projekt Sverok TV (AA)	1 400 000	1 090 629	78 %
Projekt Skilltree år 2	200 000	200 004	100 %
Projekt e-sport år 2 (SBU)	1 000	0	0 %
Projekt Drogförebyggande attitydpåverkan genom spel (Unga drogförebyggare/FHM)	1 000	0	0 %
Medlemskonferenser	500 000	106 000	21 %
Riksmötet	100 000	19 000	19 %
Övrig extern finansiering	125 000	1 188 827	951 %
Övriga intäkter	144 000	232 682	162 %
Summa intäkter	18 162 000	18 613 251	102 %
Finansiella intäkter	0	379 480
Totala intäkter	18 162 000	18 992 731

Sveroks största intäktskälla är statsbidraget som betalas ut av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Bidragets storlek baseras på hur många medlemsföreningar och medlemmar förbundet hade två år tidigare. Bidraget påverkas också av hur många andra förbund som beviljas statsbidrag. I år var det flera förbund som sökt bidrag som inte beviljades stöd. Detta innebär att utfallet blev högre än budgeten.

Sverok hyr ut personal (ekonomitjänster) till ett antal distrikt och Sverok Admin AB. Under året har det funnits regionala föreningskonsulenter (RFK) i fyra distrikt (Mälardalen, Stockholm-Gotland, Väst och Västerbotten). Fler distrikt skulle vilja ha en RFK, men har idag inte ekonomiska förutsättningar för detta.

Distriktskonferenser består av deltagaravgifter för Sveroks årliga konferenser med distriktsstyrelserna. En deltagare per distrikt bekostas av förbundet vilket sänker intäkterna. Spellovets intäkter är sponsorintäkter i form av spel som olika företag har bidragit med.

Projekt Leia består av två delar: ett mentorskapsprogram samt årliga nätverksträffar.

Projektet får bidrag från Jämställdhetsmyndigheten (JämM). Projekt Fantastik ansökte om ett mindre projektstöd under året, dock utan framgång. Projekt Framtidens e-sport drivs av föreningen Female Legends (FL) med stöd från Allmänna arvsfonden (AA). Sverok är medsökande i projektet.

Projekt Sverok TV är ett projekt som drivs med stöd från Allmänna arvsfonden. Målet är att nå nya målgrupper genom nya kommunikationskanaler, i första hand streaming. Projekt Skilltree fick under året förnyat stöd av Gustav V:s 90-årsfond. Projektet syftar till att ta fram en digital lärplattform där kurser av olika slag ska finnas tillgängliga för alla föreningar inom Sverok.

Projekt e-sport är ett samarbete med Sveriges Blåbandsungdom (SBU). Syftet är att arbeta hälsofrämjande i Västra Götalandsregionen samt att utbilda e-sportledare. Sverok medverkar i en styrgrupp. Projekt Drogförebyggande attitydpåverkan är ett samarbete med Unga drogförebyggare där en ansökan skickades in till Folkhälsomyndigheten (FHM).

Medlemskonferenser avser en arrangörskonferens som genomförs i samarbete med SJ samt en föreningskonferens. Den senare genomfördes aldrig av praktiska skäl. Riksmötet sponsras av flera olika aktörer, bland annat Våra gårdar.

Övrig extern finansiering omfattar bland annat gåvor samt ersättning för vissa personalkostnader som uppstått då Sverok tillhandahållit personal i mindre samarbetsprojekt. Posten påverkas även av ett antal riktade bidrag från andra myndigheter kopplade till förbundets personalkostnader.

Övriga intäkter omfattar intäkter som inte ryms under någon annan rubrik. Det handlar bland annat om återbetalning av pengar från föreningar som lagts ner, försäljning i webbshopen och ersättningar för föredrag, seminarier m.m. som genomförts av de arvoderade eller kansliet.

Finansiella intäkter består av avkastning på förbundets placeringar och vinster som kan uppstå när förbundet säljer och/eller hanterar placeringarna.

KOSTNADER FÖRENINGAR	BUDGET 2019 (REVIDERAD)	UTFALL 2019 jan–dec	ANDEL
Föreningsbidrag	3 221 000	2 766 747	86 %
Föreningsförsäkringar	375 000	377 569	101 %
Föreningsstöd och -utveckling	1 396 000	1 870 194	134 %
Kommunikation	1 116 000	1 367 796	123 %
Medlemskonferenser	559 000	101 104	18 %
Projekt e-sportförbund (halvår)	180 000	190 834	106 %
Projekt Leia – nätverk för tjejer inom spelkulturen	446 000	729 312	164 %
Projekt Fantastik – en väg till ökat läsande	302 000	21 444	7 %
Projekt Framtidens e-sport (FL)	1 776 000	1 638 645	92 %
Projekt Skilltree år 2	946 000	1 015 732	107 %
Proud & Nerdy	50 000	5 418	11 %
Spellovet	243 000	457 869	188 %
Ambassadörsföreningar	20 000	0	0 %
Summa föreningarna	10 630 000	10 542 664	99 %

Föreningsbidragen betalas ut allt eftersom föreningarna rapporterar medlemmar och verksamhet. Det har under året varit färre föreningar som ansökt om bidrag. En orsak kan vara de svårigheter många föreningar har när det gäller att öppna bankkonton. Det nya bankdirektivet innebär skärpningar i hur bankerna agerar vilket försvårar för våra medlemsföreningar.

Föreningsförsäkringar består av en olycksfallsförsäkring, som gäller alla som är medlemmar i en sverokförening, och en ansvars-, rättsskydds-, förmögenhetsbrotts- och egendomsförsäkring för föreningarna.

Under Föreningsstöd och -utveckling finns kostnader för personal som arbetar med föreningsstöd och föreningsutveckling samt driftkostnader för flera IT-system, bl.a. Spelkartan och eBas, m.m.

I posten Kommunikation ryms bland annat kostnader för personal, mässor och evenemang, informationsmaterial och vissa IT-system som används inom kommunikationsområdet.

Medlemskonferenser omfattar under 2019 den arrangörskonferens som genomfördes med stöd av SJ. Uppåt hundra medlemmar från hela landet deltog och fick höra föredrag, arbeta tillsammans och utbyta kunskap och erfarenheter.

Projekten e-sportförbund, Leia, Fantastik, Framtidens e-sport och Skilltree drivs enligt respektive projektplan. Sveroks ekonomiska engagemang i uppstarten av Svenska E-sportförbundet upphörde i och med utgången av 2019.

Proud & Nerdy omfattar kostnader för förbundets stöd till distriktens medverkan i pride-arrangemang runt om i landet. Spellovet innehåller kostnader för spel (matchas av en intäkt) och för distribution av spel. I satsningen på Ambassadörsföreningar har det visat sig svårt att hitta föreningar som vill engagera sig. Utformningen av programmet kommer att utvärderas och revideras.

KOSTNADER DISTRIKTEN	BUDGET 2019 (REVIDERAD)	UTFALL 2019 jan–dec	ANDEL
Distriktsstöd och -utveckling	1 724 000	1 691 189	98 %
Utbildning distriktsaktiva	25 000	8 630	35 %
Distriktskonferenser ("slag")	200 000	117 369	59 %
Summa distrikten	1 949 000	1 817 188	93 %

Distriktsstöd och -utveckling avser löne- och kringkostnader för de regionala föreningskonsulenterna (RFK). RFK:erna utvecklar spelkulturen regionalt och är ett stöd för distriktsstyrelsen och föreningarna inom distriktet.

Utbildning distriktsaktiva är medel som avsatts för att ideella på distriktsnivå ska kunna gå på kurser, ta in föreläsare eller genomföra andra aktiviteter för att höja sin kompetens.

Distriktskonferenser är kostnader för årets två konferenser för distriktsstyrelserna.

KOSTNADER FÖRBUNDET	BUDGET 2019 (REVIDERAD)	UTFALL 2019 jan–dec	ANDEL
Utbildning förbundsaktiva	25 000	0	0 %
Medlemsavgifter	65 000	68 156	105 %
Arvoderade FS	1 004 000	885 786	88 %
Styrelsen	165 000	260 380	158 %
Verksamhetsstöd	2 473 000	3 121 270	126 %
Löpande förvaltning (inkl. lokaler)	1 235 000	2 180 412	177 %
Nationella påverkanskonferenser	40 000	0	0 %
Revision	200 000	266 319	133 %
Arbetsgrupper	70 000	13 957	20 %
Projekt Sverok TV (AA)	1 376 000	1 426 574	104 %
Projekt e-sport år 2 (SBU)	1 000	0	0 %
Projekt Drogförebyggande attitydpåverkan genom spel (Unga drogförebyggare/FOHM)	1 000	0	0 %
Riksmötet	886 000	689 453	78 %
Valberedning	64 000	68 397	107 %
Summa förbundet	7 605 000	8 980 704	118 %

Utbildning förbundsaktiva är kostnader för utbildning av ideella på förbundsnivå. Medlemsavgifter är avgifter i föreningar där Sverok är medlem, bl.a. Ax – kulturorganisationer i samverkan, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), LSU, Föreningen VoteIT och Våra gårdar.

Arvoderade FS omfattar arvodering av förbundsordförande och förbundssekreterare inklusive vissa kringkostnader. Posten Styrelsen innehåller kostnader för resor, logi, teknik etc. i samband med styrelsemötena. Summan av posterna överensstämmer med budgeten även om vissa kostnader fördelats annorlunda mellan posterna jämfört med hur det var tänkt.

I Verksamhetsstöd ingår bland annat löner och andra kostnader som inte direkt kan läggas på ett specifikt verksamhetsområde (t.ex. ekonomihantering, rekrytering, vissa personalfrågor och övergripande administration). Löpande förvaltning omfattar bland annat kostnader för försäkringar, administrativa IT-system, kanslilokaler, porto och fraktkostnader.

Posten Nationella påverkanskonferenser avser sådana evenemang där förbundsstyrelsen medverkar för att informera om spelhobbyn m.m. Eftersom det i första hand är förbundsstyrelsen som medverkar på denna typ av konferenser hamnar vissa kostnader (resor, logi etc.) i stället under budgetposten Styrelsen. Några särskilda kostnader för medverkan på Nationella påverkanskonferenser har inte uppstått under året.

Revision avser kostnader för de årliga ekonomiska granskningarna och förvaltningsrevisonen.

Inom Sverok finns flera Arbetsgrupper där ideella engagerar sig utifrån ett visst intresse och tillsammans med andra bidrar till att utveckla Sverok och spelhobbyn. Under 2019 fanns följande arbetsgrupper: AGIT, AG Icke-verbal kommunikation, AG Kunskapens väktare, AG Leia, Proud & Nerdy-gruppen (AG PaNG), AG Riksmötesteknik, AG Sverokpodden, AG Tillgänglighet och AG Utbildning.

Projekt Sverok TV och projekt e-sport har beskrivits ovan.

Riksmötet omfattar kostnader för möteslokal, boende, resor, mat, mötesteknik och IT-system som används i samband med riksmötet. Under Valberedning finns dels kostnader som valberedningen själva beslutar om, t.ex. kostnader för möten, resor etc., dels kostnader för programmet Nominator.

RESULTAT	BUDGET 2019 (REVIDERAD)	UTFALL 2019 jan–dec	ANDEL
Summa intäkter	18 162 000	18 992 731	105 %
Summa kostnader	20 184 000	21 340 556	106 %
Resultat exkl. ev. finansiella poster	−2 022 000	−2 347 825	116 %

Årets bruttoresultat uppgår till -2,3 Mkr vilket är ca 0,3 Mkr lägre än budgeterat (i den reviderade budgeten). Flera orsaker spelar in för att förklara detta.

På intäktssidan handlar det bland annat om att sponsorernas stöd till Spellovet överträffat budget, att projekt Leia beviljades stöd från Jämställdhetsmyndigheten som inte fanns med i budget samt om att Sverok tillhandahållit personal i vissa projekt för vilka Sverok fått ersättning av projektägaren. Vidare har Sverok erhållit ett högre belopp från andra myndigheter kopplade till förbundets personalkostnader än budgeterat. Slutligen har Sverok haft en relativt god avkastning på sina placeringar under året (vilket är en post som ej budgeteras). Sammantaget ger detta en ökning av årets intäkter på ca 0,8 Mkr jämfört med den reviderade budgeten.

På utgiftssidan ligger kostnaderna för föreningarna och för distrikten tillsammans ungefär 0,2 Mkr under budget. Faktorer som påverkar detta är bland annat att färre föreningar har ansökt om föreningsbidrag under året, att bara en medlemskonferens genomförts (i budgeten fanns två konferenser) och att projektet Fantastik fick en annan utformning.

När det gäller kostnaderna för förbundet ligger dessa knappt 1,4 Mkr över budget. Faktorer som påverkar detta är bland annat kostnader för uppsägning av personal i samband med att tjänsten som förbundsadministratör flyttades till Stockholm, att viss personal arbetat mer under året än budgeterat samt vissa tillkommande pensionskostnader. Vidare faktorer är kostnader för förvaltning av Sveroks tillgångar, avskrivningar och lönekostnader för personal som medverkat i mindre samarbetsprojekt samt, positivt, lägre kostnader för Riksmötet.

Totalt innebär detta höjda kostnader på ca 0,3 Mkr.

3.3 Revisionsberättelse för 2019

Mötet beslutade

att lägga Revisionsberättelse för 2019 till handlingarna

Handlingar

Revisionsberättelse för 2019

3.4 Frågan om ansvarsfrihet för Förbundsstyrelsen 2019

Mötet beslutade

att bevilja Förbundsstyrelsen 2019 ansvarsfrihet.

Handlingar

Information om ansvarsfrihet

Mötespunkten om ansvarsfrihet ger ombuden möjlighet att bevilja medlemmarna i förbundsstyrelsen 2019 ansvarsfrihet. Det innebär att förbundsstyrelsens medlemmar inte längre är ansvariga för det som de redovisat och gjort tillgängligt för revisorer och medlemmar i olika dokument. Det går inte att bli ansvarsfri för sådant som inte har redovisats.

Om ombuden tycker att styrelsen inte har skött förbundet ordentligt under sin mandatperiod kan de neka styrelsen ansvarsfrihet och kräva att de betalar skadestånd. Efter att ansvarsfrihet nekats måste anspråket på skadestånd tas upp i domstol inom ett år och en dag från det att styrelsen nekades ansvarsfrihet. Annars försvinner alla anspråk på skadestånd och styrelsen räknas som ansvarsfri. Även i det här fallet gäller ansvarsfriheten bara sådant som har redovisats.

4. Rapporter om 2020

Eftersom Riksmötet sker på hösten/vintern är inte den nuvarande styrelsens arbete klart, och därför går det inte att göra en slutlig verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse för i år ännu. Däremot går det att redovisa vad som hänt fram till nu.

Dokument

Verksamhetsrapporten beskriver viktiga händelser hittills under 2020.
Ekonomisk rapport beskriver förbundets ekonomi för i år fram till och med 2020-07-31.
Revisionsrapporten skrivs av revisorerna efter att de granskat styrelsens beslut samt förbundets verksamhet och ekonomi.

Beslut

När det gäller dokumenten handlar beslutet om att lägga dem till handlingarna. Det innebär att en notering görs i protokollet utan att något annat beslut fattas.

4.1 Verksamhetsrapport för 2020

Mötet beslutade

att lägga Verksamhetsrapport för 2020 till handlingarna.

Handlingar

Verksamhetsrapport för 2020

Detta är en rapport för förbundet Sveroks verksamhet från januari till september 2020. Rapporten utgår från de mål som finns i årets verksamhetsplan. All text i fetstil i verksamhetsrapporten är direkt hämtad från verksamhetsplanen för 2020 eller motioner antagna av Riksmötet, kommentarer är skrivna med vanlig text.

Överblick och nyckeltal

Detta är Sverok

Verksamheten inom förbundet bedrivs huvudsakligen i medlemsföreningarna. Förbundets centrala verksamhet ska stödja den verksamhet som bedrivs i förbundets medlemsföreningar.

Förbundet bestod 2020 av 12 distrikt, ca 2 200 föreningar och ca 77 000 medlemmar.

Sveroks organisation

Sveroks arbete leds av förbundsstyrelsen. Till styrelsen 2020 valdes sex ledamöter in utöver förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare. Styrelsen har fram till och med september haft 4 protokollförda möten.

Verkställande utskottet (VU) består av förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare, och har till uppgift att avlasta styrelsen i praktiska frågor av verkställande karaktär.

Till sin hjälp har förbundsstyrelsen ett förbundskansli som under 2020 bestod av ca 20 anställda. Förbundskansliet arbetar framför allt med föreningsutveckling, genomförande av projekt, ekonomi, administration och kommunikation.

Finansiering

Riksmötet beslutar årligen om medlemsavgift till förbundet. År 2020 sattes denna till 0 kronor.

Sverok och Corona

Detta verksamhetsår har sedan mars månad kraftigt dominerats av effekterna av den pågående covid-19-pandemin och de anpassningar som har krävts. Det fanns ett stort antal mål i verksamhetsplanen som blev irrelevanta, svåra eller omöjliga att genomföra på grund av aktuella regler och riskerna för smittspridning.

Den största påverkan från pandemin har varit för våra medlemsföreningar, vars vanliga verksamhet många gånger ställts in eller behövt planeras om. I maj genomförde förbundet en enkätundersökning för att bedöma hur corona hade påverkat medlemsföreningarna. Många föreningar upplevde en minskning i intäkter och medlemmar, men inte alla.

Den övervägande majoriteten av föreningarna upplevde att pandemin fört med sig ett tapp i engagemang, vilket på sikt är ett stort problem och kan få långtgående effekter för förbundet. För att svara på detta både kortsiktigt och långsiktigt påbörjade förbundet flera satsningar på ökad kontakt och stöd till medlemmarna under sommaren 2020.

Den ekonomiska påverkan på föreningarna verkar variera stort, eftersom kostnader ofta minskar samtidigt med intäkterna. Överlag verkar intäkterna dock minska mer än utgifterna. På många håll har nya regler för bidrag och särskilda ekonomiska stöd dykt upp på kommun- och regionnivå under sommar och tidig höst. Många av Sveroks distrikt har också kunnat ge ekonomiskt stöd till föreningar som tappat intäkter som en följd av corona.

Under hösten 2020 och våren 2021 är det dock sannolikt att många föreningar kommer att ha svårt att överleva ekonomiskt, och i oktober avsätter förbundsstyrelsen medel för att kunna ge ett särskilt krisstöd till dessa.

En lista över de insatser som gjorts med anledning av corona hittills under 2020 finns i kategorin Annan Verksamhet i slutet på rapporten.

Avstämning mot verksamhetsplan 2020

Här följer en avstämning av de mål som sattes upp i verksamhetsplanen 2020 och hur de uppfylldes under året. Målen är indelade i 6 sektioner efter strategins upplägg: Spelkulturen, Demokrati, Finansiering, Politik, Gemenskap och Organisation.

Spelkulturen

A1 Vara representerat på event där kulturaktörer träffas

Sverok deltog på arrangemanget Folk och Kultur i februari 2020 och organiserade en programpunkt om deltagarkultur.

A2 I syfte att sprida vetskap om Sverok, närvara på tre nationella arrangemang som inte arrangeras av Sverok-föreningar

Trots att många arrangemang ställdes in under året hade Sverok deltagande på NärCon Vinter, NärConline och ska i slutet på september 2020 medverka i Bokmässans digitala program.

A3 Arrangera Fantastikens Månad

Fantastikens Månad genomfördes i anpassat format under april, med ca 130 medverkande bibliotek och 120 bidrag till novelltävlingen. Projektet inkluderade publicering av författarintervjuer på instagram och en digital skrivarworkshop med trettiotalet deltagare.

A4 Fortsätta utveckla samarbetet med Svenska E-sportförbundet

Förbundsstyrelsen har haft flera samtal och dialogträffar med Svenska E-sportförbundet under året. Vi har ännu inte undertecknat ett nytt samarbetsavtal, bland annat för att Svenska E-sportförbundet är inne i en strategiprocess för att prioritera och utvärdera sin verksamhet.

A5 Inleda samarbete med kultur- och fritidsorganisationer inom andra kulturyttringar

Hittills under 2020 har förbundsstyrelsen undersökt möjliga samarbeten med organisationer som Hemslöjdsförbundet, Ung teaterscen och Berättarnätet, men inga konkreta aktiviteter har genomförts.

A6 Vid minst tre tillfällen under året aktivt sprida de existerande uppförandekoderna till medlemmarna

Riktade mailutskick har gjorts till föreningar vars verksamheter täcks av uppförandekoderna.

A7 Sprida info om och på förbundsnivå rekrytera 5 ambassadörsföreningar med geografisk och verksamhetsmässig spridning

Förbundsstyrelsen beslutade i augusti 2020 att lägga ner Ambassadörsprogrammet tills vidare, då förutsättningarna för att lansera och starta upp satsningen är mycket dåliga det kommande året.

A8 Genom olika media-former, som facebook och SverokTV, sprida kunskap om spelkultur

Informationsspridningen om spelkulturen är ett ständigt pågående arbete. Under 2020 har Sverok bland annat startat upp det återkommande programmet NördNytt på YouTube samt skapat utbildningar om rollspel och streaming på plattformen Skilltree.

A9 Stötta föreningar som vill skapa större event som t.ex. SM i sin verksamhet

Detta mål har inte kunnat prioriteras under året, och intresset verkar ha varit svagt bland föreningarna.

A10 Kartlägga resurser och behov hos föreningar med lokaler

Under våren 2020 genomfördes en enkät- och intervjustudie riktad till föreningar som har egna lokaler. Totalt deltog 10 föreningar, och resultatet sammanfattades i en rapport.

A11 Göra särskilda satsningar på rekrytering i geografiska områden med låga medlemsantal

Förbundet har arbetat med att dels försöka ta fram mer detaljerad information om var våra medlemmar finns geografiskt, och dels med att söka externa medel för att göra särskilda satsningar på området. En ansökan skickades till MUCF för ett projekt som skulle fokusera på glesbygdsområden. Denna ansökan avslogs, och för tillfället bedömer vi att det är svårt att genomföra denna sorts satsning utan externa medel.

A12 Implementera flerårsplanen för rekrytering

I slutet av 2019 antogs Rekryteringsstrategi 2020–2022, och under våren 2020 konkretiserades denna till kanslidokumentet Rekryteringsplan 2020. Rekryteringsplanen har börjat verkställas, och ska utvärderas löpande.

A13 Kunna koppla minst 50 nyregistrerade föreningar, utöver avdelningar, till rekryteringsinsatser från förbundet

Många av de planerade insatserna från förbundet har behövt ställas in, och hittills kan vi bara koppla 5 nya föreningar till specifika insatser.

A14 Genomföra en fokuserad satsning på att få fler arrangörer inom Sverok att använda Spelkartan

I början på året gjordes en plan för att höja användningen av Spelkartan, bland annat genom en riktad satsning mot lajvarrangörer i samband med Prolog 2020. När pandemin tog fart blev Spelkartan dock hårt begränsad, eftersom den bara kan hantera arrangemang med en fysisk plats. För att kunna fortsätta utveckla Spelkartan pågår arbete med att utveckla plattformen till att även kunna hantera digitala arrangemang.

Demokrati

B1 Ta fram en lättförståelig och förklarande version av förbundets stadgar

Detta arbete har i skrivande stund inte påbörjats.

B2 Ta fram ett paket för att hjälpa distriktsstyrelser och föreningar att engagera medlemmar inför sina årsmöten

Kansliet har sammanställt guider och mallar med tips och stöd för att arrangera årsmöten och väcka engagemang kring dem. Denna sammanställning ska publiceras på hemsidan under hösten.

Finansiering

C1 Fortsätta utveckla arbetet med extern finansiering genom t.ex. sponsorskap och företagssamarbeten, och ingå minst 3 nya samarbeten

Hittills under 2020 har fyra nya samarbeten gjorts, där många var kopplade till våra projekt. Nätverket Leia, Sverok TV och Fantastikens Månad har alla tagit del av nya samarbeten som möjliggjort en bredare eller billigare verksamhet.

C2 Fortsätta vårt påverkansarbete kring bidragsregler på alla nivåer

Under 2020 har arbetet påbörjats med att göra en samordnad plan för påverkansarbete på olika nivåer. Det har blivit tydligt att det finns många insatser på olika nivåer som skulle kunna samordnas bättre. Förbundet har stöttat distrikt i att svara på remisser och delta i samråd om utformningen av bidrag i olika regioner.

Under 2020 har regeringen för första gången aviserat en ökning av de bidrag till ungdomsorganisationer som MUCF delar ut och som är vår viktigaste intäktskälla. Det är ännu oklart exakt hur detta kommer fungera, men det är en stor framgång för LSU och vårt arbete för att öka bidragspotten.

Politik

D1 Bjuda in politiker till minst 5 arrangemang

Detta mål bedömdes som irrelevant eller omöjligt att genomföra med anledning av covid-pandemin.

D2 Bedriva påverkansarbete gentemot kulturpolitiker och kulturinstitutioner på både lokal, regional och nationell nivå

D3 Närvara på minst tre nationella evenemang för påverkansarbete

Detta mål bedömdes som irrelevant eller omöjligt att genomföra med anledning av covid-pandemin.

D4 Dela ut priset för Årets ungdomskommun

Det finns nu en färdig mall för hur Årets Ungdomskommun ska utses, och en projektplan för att dela ut Årets Ungdomskommun 2020 i början på 2021.

D5 Verka för att underlätta föreningars administration i kontakten med bank och myndigheter

Arbete pågår genom dialoger med Bolagsverket, Bankföreningen och andra förbund för att närmare identifiera vilka problem och lösningar som finns.

Gemenskap

E1 Genom en årlig enkät undersöka distriktens behov och vilka utmaningar de står inför i framtiden, och arbeta för att möta dessa

Den distriktsenkät som genomfördes i slutet av 2019 och början av 2020 fick mycket få svar, och det var svårt att dra några större slutsatser av resultaten. Inför 2021 ska upplägget för medlemsenkäten ses över, och samma sak bör ske med distriktsenkäten. Hösten 2020 ska någon form av distriktsenkät genomföras.

E2 Erbjuda samtliga distriktsstyrelser en styrelseutbildning

Under våren 2020 publicerades en grundläggande förenings- och styrelseutbildning på Skilltree. Arbetet med att ta fram en särskild utbildning för distriktsstyrelser pågår och ska publiceras senast i början av 2021. Ett tillfälle för en digital distriktsstyrelseutbildning kommer också att erbjudas under hösten 2020.

E3 Ta fram mallar för värdegrund och likabehandlingsarbete

Styrelsen har börjat med att inventera de resurser som Sverok redan erbjuder på området, och identifiera de luckor som finns och existerande material kan kompletteras. Arbetet med nytt material pågår.

E4 Arbeta proaktivt för att rekrytera och inkludera medlemmar som rasifieras som icke-vita

Detta arbete skulle ske inom arbetsgruppen för Antirasism och Mångfald, som har haft svårt att starta upp bland annat i och med covid-19-pandemin.

E5 Ta fram information om Sverok på minst två språk utöver svenska

Kansliet har under 2020 tagit fram en informationsbroschyr om Sverok som har översatts till engelska och till arabiska.

E6 Kartlägga vilka deltagare och verksamheter som särskilt begränsas av tillgång till pengar eller andra resurser

Kartläggningen har ännu inte kunnat genomföras.

E7 Fortsätta utveckla samarbeten med konvent och andra större arrangemang, även på mindre orter

Förbundet kontaktade och stämde av läget för ett antal större arrangemang under våren, för att se om det fanns behov av något särskilt stöd med anledning av pandemin.

E8 Representanter från Förbundsstyrelsen ska besöka minst 15 föreningsevent under året

Detta mål bedömdes som irrelevant eller omöjligt att genomföra med anledning av covid-pandemin.

E9 Representanter från Förbundsstyrelsen ska medverka på minst fem Proud and Nerdy-firanden i landet

Detta mål bedömdes som irrelevant eller omöjligt att genomföra med anledning av covid-pandemin.

E10 Uppmärksamma Sverok-dagen i våra digitala kanaler den 4 december

Planeringen för Sverok-dagen pågår.

E11 Fortsätta arbetet med hållbart engagemang

Under året har Sverok satsat på att kontakta fler stora föreningar för att se om de behöver stöd från oss, samt arbetat med olika metoder för att skapa hållbart engagemang i arbetsgrupper och nätverket Leia. På Föreningskonferensen i september hölls en föreläsning om hur man kan arbeta med hållbart engagemang i en förening.

E12 Skapa utrymme för distrikt och föreningar att träffas under och i anslutning till Riksmötet.

Planeringen av Riksmötet pågår när detta dokument skrivs i slutet på september, och målet finns med i beräkningarna.

Organisation

F1 Verka för ett utbyte av kompetens och erfarenheter kring demokrati och inkludering med det övriga civilsamhället

Under året har förtroendevalda och personal stöttat andra organisationer och delat med oss bland annat av våra erfarenheter kring digitala möten och digital organisering. Bland annat Lärarförbundet och Ideell Arena har tagit del av föreläsningar eller workshops, och samarbeten med andra förbund fortsätter kring lärplattformen Skilltree. Förbundsordförande har även deltagit i Partsgemensamt forum, arbetsgrupper hos MUCF, referensgrupp för SOU hos LSU och Ideell Arenas ordförandenätverk.

F2 Arbeta för hållbarhet med utgångspunkt i Agenda 2030

Kansliet och förbundsstyrelsen har hittills gjort en inventering av olika delar av förbundets verksamhet som är relevanta för uppfyllandet av målen i Agenda 2030.

F3 Skapa en struktur som möjliggör regional samverkan för utbildningar

I förbundets Utbildningsstrategi finns planen att i första hand bygga upp nätverk av engagerade utbildare utifrån plattformen Skilltree. Nästa steg är att stärka den regionala förankringen. Under hösten 2020 pågår rekrytering av ideella för att skapa utbildningar om Lajv, Magic the Gathering och Brädspelsdesign, ledda av AG Utbildning.

F4 Arbeta för att i samarbete med sponsorer arrangera minst två nationella medlemskonferenser 2020

Den arrangörskonferens som skulle ha ägt rum i maj 2020 blev inställd, men i september hölls Sveroks första Föreningskonferens. Föreningskonferensen skedde digitalt över Discord och hade ca 30 deltagare.

F5 Fortsätta arbetet med utbildningsplattformen Skilltree

Våren 2020 lanserades Skilltree med föreningsutbildningen Föreningsboken som kärninnehåll. Under året har utbildningar om spelledande, Sverok, streaming och föreningsinflytande publicerats, och det finns en pipeline med nya utbildningar som ska publiceras under hösten och vintern.

F6 Fortsätta demokratiarbetet i våra föreningar för att göra dem mer stabila och långlivade

Under året har ett projekt på kansliet jobbat med denna fråga på flera olika sätt. Insikten att många föreningar bara håller ett enda årsmöte innan de lägger ner, har lett till att det nu finns en årsmötesguide i eBas som föreningar kan använda för att hålla sitt årsmöte, att information om årsmöten lyfts fram på vår hemsida, att vi utvecklat en guide för styrelseöverlämningar samt undersökningar av hur vi kan få mer information om när en förening byter styrelse för att ge dem mer stöd. Vi har utvecklat vår rutin för att stämma av de demokratiska processerna i föreningar med över 150 medlemmar och för att skapa en tätare kontakt med dem. Förbundet har också tagit fram ett ekonomihanteringssystem i eBas för att föreningar utan ett bankkonto i föreningens namn ändå ska kunna få bidrag.

F7 Påbörja arbetet med en ny strategi för Sverok

Förbundsstyrelsen har under året diskuterat ett antal långsiktiga och strategiska frågor och arbetet med att sammanställa statistik och andra underlag som kan stötta strategiarbetet har påbörjats. Under sommaren 2020 inleddes Projekt Identitet, en satsning för att diskutera medlemmars och olika hobbygemenskapers syn på sina föreningar, Sverok och spelhobbyn. Projektet kommer att pågå fram till Riksmötet 2020, och kommer att vara ett underlag för det fortsatta strategiarbetet.

F8 Ålägga förbundsstyrelsen framtagandet av ett konkret underlag för att underlätta föreningarnas arbete mot ett hållbart miljötänk enligt Agenda 2030.

Kansliet har tagit fram en guide för hur föreningar kan ta hänsyn till Agenda 2030 i sin lokala verksamhet. Denna ska publiceras under hösten 2020.

F9 Förbundsstyrelsen tar fram ett styrdokument som beskriver hur Sverok arbetar med Barnkonventionen, alternativt för in det i relevanta, existerande styrdokument.
F10 Barnkonventionen ska genomsyra Sveroks arbete.

Under våren gjordes en analys av förbundets olika styrdokument samt förbundets arbete och hur de relaterar till Barnkonventionen. Det dokument som tydligast behövde uppdateras för att inkludera ett barnperspektiv var Likabehandlingsplanen, och förbundsstyrelsen beslutade därför under våren om ett tillägg till planen som nämner barnfrågor. Under 2021 ska en ny likabehandlingsplan tas fram, med en ny grundstruktur. I arbetet med den nya likabehandlingsplanen kommer barnkonventionen och barnperspektivet att vara viktiga och inkluderade.

Avstämning av uppdrag från motioner

Förbundet har utöver verksamhetsplanen en rad uppdrag från Motioner antagna på Riksmötet 2019 och tidigare. Att-satserna från motionerna står i fetstil.

Från motion "Riksmöte vartannat år" (2019)

att uppdra åt Förbundsstyrelsen att ta fram förslag på hur Riksmötet kan övergå till en alternerande dagordning i syfte att korta Riksmötets mötestid.
att uppdra förbundsstyrelsen att undersöka att välja styrelsens ledamöter i förbundet på två år.
att uppdra förbundsstyrelsen att undersöka möjligheten att effektivisera Riksmötet

Förbundsstyrelsen har utgått från diskussionerna inför och i samband med Riksmötet 2019, och lägger fram två motioner på Riksmötet 2020 som föreslår en alternerande dagordning respektive en möjlighet att välja förbundsstyrelse och valberedning för tvååriga mandatperioder.

Från motion “Bredda sverokfamiljen” (2018)

att Förbundsstyrelsen även utreder andra sätt att motverka tendensen att förbundet och medlemsföreningarna hindrar vuxnas engagemang och deltagande.
att förbundet även uppdras att se över hur de kan motverka att Sverok-föreningar hindrar vuxnas engagemang, deltagande och medlemskap.

Inom ramen för Projekt Identitet analyseras frågor om hur åldersgränser och generationsklyftor påverkar våra föreningar och spelhobbyn i stort. Projektet har fortfarande inte landat i någon summerad slutsats, men detta perspektiv kommer att finnas med i arbetet med nästa strategi.

Från motion “Fritidshemmens digitalisering” (2019)

att påbörja påverkansarbetet mot skola, utbildningspolitik samt i sociala medier för att uppmärksamma barns egna intressen i spelhobbyn.
att uppdra åt Förbundsstyrelsen 2020 att utreda hur Sveroks föreningar kan bidra till och dra nytta av fritidshemmens digitalisering.

Arbetet gentemot skolor och fritidshem har skjutits upp på grund av covid-19.

Annan verksamhet

Här listas aktiviteter som förbundet genomfört utöver verksamhetsplan och uppdrag från tidigare Riksmöten.

Representation och påverkan

Föreläsningar för/deltagande i programpunkt för följande: Prolog, NärConline, Queercon, Folk och Kultur samt Ideell Arena.
Deltagande i Partsgemensamt Forum.
Representation i Ideell Arenas styrgrupp och Ax – Kulturorganisationer i samverkans styrelse
Löpande möten med LSU och MUCF om deras regler för föreningar som får statsbidrag, och om hur statsbidraget fördelas.

Insatser på grund av corona och covid-19

En guide om att hålla digitala möten publicerades och skickades ut till alla föreningar.
Enkätundersökningar om hur föreningar drabbats av pandemin och rekommendationer.
Uppsökande samtal till ett antal stora arrangörsföreningar för att se hur de påverkades av inställda evenemang.
Ett Krisstödsbidrag till föreningar som drabbats hårt av corona infördes i oktober 2020.
Förbundet ställde in alla arrangemang med många deltagare tillresta från olika delar av landet.
Över sommaren gavs föreningar tillgång till “Föreningsakuten”, en möjlighet att prata med en arvoderad eller föreningsutvecklare på en regelbunden tid varje vecka, under perioden då större delen av kansliet var stängt.
Årets Spellov hade inte fokus på utåtriktade aktiviteter, utan på att behålla engagemanget i föreningarna.

4.2 Ekonomisk rapport för 2020

Mötet beslutade

att lägga Ekonomisk rapport för 2020 till handlingarna.

Handlingar

Ekonomisk rapport för 2020

AVSEENDE DELÅRET 2020-01-01—2020-07-31

I den ekonomiska rapporten redogörs för hur förbundets ekonomi har sett ut under årets sju första månader. Rapporten visar hur Sverok har följt den budget som Riksmötet 2019 beslutade om och som reviderades av förbundsstyrelsen i början av 2020 (se “Revidering av budget mars 2020” nedan.)

Rapporten har tre kolumner: utfallet för perioden januari–juli 2020, den av förbundsstyrelsen reviderade budgeten samt prognos för helåret 2020.

INTÄKTER	UTFALL 2020 jan–juli	BUDGET 2020 jan–dec	PROGNOS jan–dec
Statsbidrag (MUCF)	8 099 644	13 885 099	13 885 009
Ekonomitjänster distrikten	34 200	40 000	40 000
Distriktsstöd och -utveckling (RFK)	771 500	771 000	771 000
Distriktskonferenser ("slag")	0	50 000	0
Spellovet	0	100 000	100 000
Fantastikens Månad	46 500	100 000	50 000
Projekt Leia (JämM)	496 668	1 050 000	1 050 000
Projekt Framtidens e-sport (FL)	886 668	1 766 000	1 500 000
Projekt Sverok TV (AA)	1 021 821	1 400 000	1 400 000
Projekt Skilltree	0	75 000	25 000
Projekt Drogförebyggande attitydpåverkan	0	0	0
Medlemskonferenser	0	500 000	0
Riksmötet	0	100 000	0
Övriga intäkter	1 194 344	758 000	1 500 000
Summa intäkter	12 551 345	20 595 099	20 321 009

Sveroks huvudsakliga intäktskälla är statsbidraget som betalas ut av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Bidragets storlek avgörs av hur många medlemsföreningar och medlemmar Sverok hade två år tidigare. Bidraget påverkas också av hur många andra förbund som beviljas statsbidrag. I år var det flera förbund som inte beviljades bidrag vilket innebar ett högre bidrag till Sverok än ursprungligen beräknat.

Sverok tillhandahåller ekonomitjänster till ett antal distrikt och Sverok Admin AB. Under året har det funnits regionala föreningskonsulenter (RFK) i tre distrikt (Mälardalen, Väst och Västerbotten). Fler distrikt skulle vilja ha en RFK, men har idag inte ekonomiska förutsättningar för detta.

Posten Distriktskonferenser (“slag”) består av deltagaravgifter för Sveroks årliga konferenser med distriktens förtroendevalda. En deltagare per distrikt bekostas av förbundet vilket minskar intäkterna. Intäkterna påverkas av att mötena genomförs digitalt på grund av covid-19-pandemin.

Spellovets intäkter är sponsorintäkter i form av spel, böcker m.m. som olika företag och organisationer bidrar med. Värdet på intäkterna fastställs efter Spellovet.

Projekt Fantastikens Månad har behövt ställa om på grund av covid-19-pandemin. Aktiviteterna har spridits ut över året.

Projekt Leia består av två delar: ett mentorskapsprogram och årliga nätverksträffar. Projektet finansieras av Jämställdhetsmyndigheten (JämM).

Projekt Framtidens e-sport drivs av föreningen Female Legends (FL) med stöd från Allmänna arvsfonden (AA). Sverok är medsökande.

Projekt Sverok TV är ett projekt som drivs med stöd från Allmänna arvsfonden (AA). Avvikelserna från budgeten förklaras i första hand av skillnader mellan projektens verksamhetsår och Sveroks verksamhetsår.

Projekt Skilltree drivs under 2020 med egna medel. Projektet arbetar med att utveckla en digital lärplattform för Sverok och samverkande organisationer.

Projekt Drogförebyggande attitydpåverkan var planerat som ett samarbete mellan Unga drogförebyggare och Sverok. De medel som sökts blev inte beviljade.

Medlemskonferenser omfattar arrangörskonferensen och föreningskonferensen. Arrangörskonferensen, som skulle ägt rum i maj, blev inställd. Föreningskonferensen genomfördes digitalt i september 2020. Ändringarna påverkar utfallet. Riksmötet får sponsring från företag och organisationer, och värdet på detta fastställs i slutet på året.

Övriga intäkter omfattar intäkter som inte ryms under någon annan rubrik. Det handlar bl.a. om återbetalning av pengar från föreningar som lagts ner, försäljning av inventarier, gåvor, försäljning i webbshopen, ersättningar för uppdrag (föredrag, seminarier m.m.) som genomförs av de arvoderade eller kansliet samt stöd som Sverok får från andra myndigheter och som hör samman med rollen som arbetsgivare.

KOSTNADER FÖRENINGAR	UTFALL 2020 jan–juli	BUDGET 2020 jan–dec	PROGNOS jan–dec
Föreningsbidrag	769 076	3 583 000	2 500 000
Föreningsförsäkringar	211 225	370 000	370 000
Föreningsstöd och -utveckling	973 722	1 555 000	1 350 000
Kommunikation	808 631	1 848 000	1 450 000
Medlemskonferenser	0	621 000	45 000
Projekt Leia (JämM)	494 691	1 052 000	1 052 000
Projekt Framtidens e-sport (FL)	908 347	1 825 000	1 500 000
Projekt Skilltree	765 787	1 164 000	1 050 000
Proud & Nerdy	1 442	50 000	5 000
Spellovet	0	368 000	365 000
Fantastikens Månad	61 690	454 000	410 000
Ambassadörsföreningar	0	85 000	0
Summa föreningarna	4 994 611	12 975 000	10 097 000

Föreningsbidragen betalas ut allt eftersom föreningarna rapporterar medlemmar och verksamhet. Ett antal föreningar har inte sökt de bidrag de är berättigade till vilket påverkar utfallet.

Föreningsförsäkringar består av en olycksfallsförsäkring som gäller alla som är medlemmar i en sverokförening och en ansvars-, rättsskydds-, förmögenhetsbrotts- och egendomsförsäkring som täcker föreningarna.

Under Föreningsstöd och -utveckling finns kostnader för personal som arbetar med föreningsstöd, driftkostnader för flera IT-system, bl.a. Spelkartan och eBas, m.m. I posten Kommunikation ryms bl.a. kostnader för personal, mässor och evenemang, informationsmaterial och vissa IT-system.

Av Medlemskonferenser kommer en (Föreningskonferensen) att genomföras digitalt under hösten. Projekten Leia,, Framtidens e-sport och Skilltree har beskrivits ovan.

Proud & Nerdy omfattar kostnader för förbundets stöd till distriktens medverkan i pride-arrangemang runt om i landet. Utfallet har påverkats av covid-19-pandemin. Spellovet innehåller kostnader för spel (matchas av motsvarande intäkt) och för distribution av spel. Fantastikens Månad har beskrivits ovan.

Ambassadörsföreningar är en satsning på att engagera utvalda föreningar i förbundets övergripande arbete.

KOSTNADER DISTRIKTEN	UTFALL 2020 jan–juli	BUDGET 2020 jan–dec	PROGNOS jan–dec
Distriktsstöd och -utveckling	865 801	1 360 000	1 050 000
Distriktsgaranti	0	50 000	0
Utbildning distriktsaktiva	2 508	50 000	5 000
Distriktskonferenser ("slag")	0	160 000	15 000
Summa distrikten	868 309	1 620 000	1 070 000

Distriktsgararantin innebär att distrikt som sökt, men ej beviljats, regionalt bidrag kan få stöd från förbundet för att genomföra årsmöte m.m. Posten Utbildning distriktsaktiva har utnyttjats i begränsad omfattning. Distriktskonferenser omfattar kostnader för årets två konferenser (“slag”) för distriktsstyrelserna. En konferens genomförs på våren och en på hösten. I år genomförs bägge digitalt.

KOSTNADER FÖRBUNDET	UTFALL 2020 jan–juli	BUDGET 2020 jan–dec	PROGNOS jan–dec
Utbildning förbundsaktiva	0	50 000	15 000
Medlemsavgifter	40 911	55 000	55 000
Arvoderade FS	545 955	1 031 000	1 030 000
Styrelsen	93 129	147 000	145 000
Verksamhetsstöd	1 640 573	2 427 000	2 300 000
Löpande förvaltning (inkl. lokaler)	889 916	1 430 000	1 450 000
Nationella påverkanskonferenser	2 075	40 000	10 000
Revision	0	225 000	225 000
Arbetsgrupper	10 593	85 000	40 000
Projekt Sverok TV (AA)	966 880	1 408 000	1 400 000
Projekt Drogförebyggande attitydpåverkan	0	0	0
Riksmötet	0	992 000	455 000
Valberedning	6 710	80 000	35 000
Summa förbundet	4 196 742	7 970 000	7 160 000

Utbildning förbundsaktiva är kostnader för utbildning av ideella på förbundsnivå. Medlemsavgifter omfattar avgifter i föreningar där Sverok är medlem, bl.a. Ax – kulturorganisationer i samverkan, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), LSU, Föreningen VoteIT och Våra gårdar.

I Verksamhetsstöd ingår bl.a. löner och andra kostnader som inte direkt kan läggas på ett specifikt verksamhetsområde (t.ex. ekonomihantering, rekrytering, vissa personalfrågor och övergripande administration). Löpande förvaltning omfattar bl.a. kostnader för försäkringar, vissa IT-system, kanslilokaler, porto och fraktkostnader.

Nationella påverkanskonferenser omfattar förbundets medverkan på nationella konferenser inom områdena ungdoms- och kulturpolitik. Revision omfattar kostnader för revision av hel- och delårsbokslut.

Arbetsgrupper omfattar kostnader (främst resor) för de ideella arbetsgrupper som finns inom Sverok. Grupperna har under året varit: AG Icke-verbal kommunikation, Kunskapens väktare, AG Leia, Proud & Nerdy-gruppen (AG PaNG), AG Riksmötesteknik, AG Tillgänglighet och AG Utbildning.

Projekt Sverok TV har beskrivits ovan, liksom Drogförebyggande attitydpåverkan.

Riksmötet kommer att genomföras digitalt i november 2020. Under Valberedning finns dels kostnader som valberedningen själva beslutar om, t.ex. kostnader för möten och resor, dels kostnader för programmet Nominator.

KOSTNADER FÖRBUNDET	UTFALL 2020 jan–juli	BUDGET 2020 jan–dec	PROGNOS jan–dec
Summa intäkter	12 551 345	20 595 099	20 321 009
Summa kostnader	10 059 662	22 565 000	18 327 000
Resultat exkl. ev. finansiella poster	2 491 683	−1 969 901	1 994 009

Årets bruttoresultat uppskattas till ca 1 994 000 kr vilket är ca 3 953 000 kr bättre än budget.

På intäktssidan kan vi notera att intäkterna minskat med ca 274 000 kr vilket beror på en kombination av höjda och minskade intäkter i flera olika poster

På utgiftssidan kan vi konstatera att utgifterna minskat med 4 238 000 kr. Detta beror i huvudsak på två faktorer. Den första är att föreningarna inte sökt bidrag i den omfattning vi budgeterat. Den andra är att flera konferenser och event (däribland Riksmötet) genomförs digitalt vilket ger lägre kostnader.

Totalt ger detta en resultatpåverkan om ca 3 953 000 kr i positiv riktning. Av bruttoresultatet kan delar komma att reserveras i samband med årsbokslutet, för ännu ej utbetalda föreningsbidrag m.m.

Revidering av budget mars 2020

När beskedet om årets statsbidrag kom i början på 2020 var det tydligt att våra bidrag blev avsevärt högre än vi hade beräknat. Istället för 11,1 miljoner beviljades vi ungefär 13,9 miljoner. Dessutom var det färre distrikt som önskade en RFK under 2020. Projektet med Unga drogförebyggare fick avslag på sin ansökan hos Folkhälsomyndighten. Styrelsen beslutade därför att revidera budgeten i samband med styrelsemötet i mars.

Förändringarna i den reviderade budgeten finns både på intäkts- och utgiftssidan och redovisas i tabellerna nedan. Denna ekonomiska rapport jämför utfallet med den reviderade budgeten, inte med den budget som antogs av Riksmötet 2019.

INTÄKTER	BUDGET 2020 FASTSTÄLLD	BUDGET 2020 REVIDERAD	SKILLNAD
Statsbidrag	11 100 000	13 885 099	2 785 099
Distriktsstöd och -utveckling (RFK)	1 297 000	771 000	−526 000
Projekt Drogförebyggande attitydpåverkan (FHM)	1 000	0	−1 000

KOSTNADER FÖRENINGAR	BUDGET 2020 FASTSTÄLLD	BUDGET 2020 REVIDERAD	SKILLNAD
Föreningsbidrag	3 183 000	3 583 000	400 000
Föreningsstöd och -utveckling	1 255 000	1 555 000	300 000
Kommunikation	1 698 000	1 848 000	150 000
Projekt Skilltree	1 114 000	1 164 000	50 000

KOSTNADER FÖRBUNDET	BUDGET 2020 FASTSTÄLLD	BUDGET 2020 REVIDERAD	SKILLNAD
Verksamhetsstöd	2 007 000	2 427 000	420 000
Projekt Drogförebyggande attitydpåverkan (FHM)	1 000	0	−1 000

Summa intäkter	18 337 000	20 595 099	2 258 099
Summa kostnader	21 246 000	22 565 000	1 319 000
Resultat exkl. ev. finansiella poster	−2 909 000	−1 969 901	939 099

4.3 Revisorsrapport för 2020

Mötet beslutade

att lägga Revisorsrapport för 2020 till handlingarna.

Handlingar

Revisorsrapport för 2020

5. Motioner

Motioner är förslag från medlemmar eller förbundsstyrelsen som inkommit till förbundet senast sex veckor innan Riksmötet. I år var motionsstopp den 9 oktober kl 12:00. Förslag som inkommit senare blir Övriga frågor.

Beslut

Enkel majoritet: för att förslaget ska gå igenom måste antalet personer som röstar för förslaget vara fler än antalet som röstar mot. Det är bara röster för och mot som räknas. Detta gäller för nästan alla förslag.

Två tredjedels majoritet: för att förslaget ska gå igenom måste minst dubbelt så många personer rösta för förslaget jämfört med hur många som röstar mot. Detta gäller vissa förslag, som stadgeändringar och Övriga frågor.

5.1 Motion: Alternerande dagordning Riksmötet

Mötet beslutade

att stadgans §32 ändras till “Distriktens syfte är att verka för att Sveroks nationella strategi och verksamhetsplan får genomslag i regionen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar.”
att stadgans §33 ändras till “ “Distriktens stadgar får inte innehålla skrivningar som upphäver, förändrar eller motsäger förbundets stadgar. Distrikten ska i sin verksamhet ta hänsyn till och verka i enlighet med Sveroks nationella strategi och verksamhetsplan. Inom denna ram utformar distrikten fritt sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar.”
att stadgans §41 ändras till
“§41 Jämna år behandlas motioner men inte verksamhetsplan och budget, och följande ärenden ska alltid behandlas:

Mötets öppnande
Fastställande av röstlängd
Mötets beslutsmässighet
Val av minst en mötesordförande
Val av minst en mötessekreterare
Val av minst två (2) justerare
Val av tre (3) rösträknare
Fastställande av mötesordning
Fastställande av dagordning
Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår
Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår
Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår
Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förbundsstyrelse
Preliminär verksamhetsberättelse för nuvarande verksamhetsår
Ekonomisk rapport för nuvarande verksamhetsår
Revisorernas rapport för nuvarande verksamhetsår
Val av förbundsstyrelse
Val av valberedning
Val av revisorer
Fastställande av avgifter
Motioner
Övriga frågor
Mötets avslutande”

att efter stadgans §41 lägga till en ny paragraf med följande text:
“§X Udda år behandlas verksamhetsplan och budget, men inte motioner. Följande ärenden ska alltid behandlas:

Mötets öppnande
Fastställande av röstlängd
Mötets beslutsmässighet
Val av minst en mötesordförande
Val av minst en mötessekreterare
Val av minst två (2) justerare
Val av tre (3) rösträknare
Fastställande av mötesordning
Fastställande av dagordning
Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår
Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår
Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår
Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förbundsstyrelse
Preliminär verksamhetsberättelse för nuvarande verksamhetsår
Ekonomisk rapport för nuvarande verksamhetsår
Revisorernas rapport för nuvarande verksamhetsår
Val av förbundsstyrelse
Val av valberedning
Val av revisorer
Fastställande av verksamhetsplan
Motioner antagna föregående år som kräver en andra läsning för att antas
Fastställande av budget
Fastställande av avgifter
Övriga frågor
Mötets avslutande”

att ändra stadgans §50 till: “Förslag till Riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före Riksmöte udda år är motion. Varje annat inkommet förslag till Riksmöte är övrig fråga. Förslag som inkommer under jämna årtal tas upp på ordinarie Riksmöte nästa udda år. Förslagsställare kan begära att ett förslag istället tas upp som övrig fråga under Riksmötet ett jämnt årtal. Nominering till stadgemässiga val förrättade på Riksmöte från annan än valberedning ska vara förbundsstyrelsen skriftligen tillhanda senast sex (6) veckor före Riksmöte.”
att Riksmötet 2021 utöver ordinarie dagordningspunkter ska ta upp frågan om en ny strategi som ska träda i kraft 2022.
att Riksmötet 2021 utöver ordinarie dagordningspunkter ska ta upp frågan om en uppdaterad Likabehandlingsplan som ska träda i kraft 2022.

Handlingar

Motion: Alternerande dagordning Riksmötet

Av: Förbundsstyrelsen

Beskrivning och bakgrund

Riksmötet 2019 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda hur Riksmötet kan effektiviseras, och möjligheten att gå över till en mötesordning där vissa dagordningspunkter behandlas vartannat år. Syftet med detta skulle vara att korta ner den minsta möjliga tiden som ett Riksmöte kan ta. Tidsbesparingen kan antingen användas till att korta tiden ombuden är på plats och därmed minska kostnaden, eller för att ge dem mer tid för andra aktiviteter än förhandlingar och beslut.

Under året har förbundsstyrelsen diskuterat och analyserat vilka stadgar som skulle behöva ändras, och vilka förändringar som skulle öppna nya möjligheter på Riksmötet. De punkter som regelbundet tar mycket tid och får många förslag på Riksmötet är framförallt Motioner, Budget och Verksamhetsplan. Av dessa brukar antalet motioner variera kraftigt, och ungefär vartannat år är det ett större antal motioner, vartannat år färre.

En förändring som innebär att alla dessa stora punkter inte behandlas varje år borde därför kunna korta ner och snabba på Riksmötet. Verksamhetsplan och budget hänger nära ihop, men kan enkelt tas på två år. Den varierande mängden motioner borde också innebära att dessa kan hanteras och vara i fokus vartannat år istället för varje.

Det nya upplägget

De föreslagna stadgarna innebär en förändring där Riksmötet jämna år behandlar motioner, medan udda år behandlar en tvåårig budget och verksamhetsplan. Förtroendeval, årsberättelser och ansvarsfrihet för föregående verksamhetsår behandlas på varje Riksmöte.

Udda år får alltså ett större fokus på verksamheten, medan jämna år kan ha ett större fokus på stadgeändringar, politiska frågor och strategi. Motioner är förstås också en väg för att göra större eller mindre ändringar i verksamhetsplan och budget. Om en sådan motion tas upp bör diskussionen dock enbart behandla de specifika förändringarna, snarare än att hela verksamhetsplanen behöver jämkas och antas. Om en motion om att ändra verksamhetsplan eller budget avslås så finns fortfarande en budget, alltså behöver sådana motioner inte ges extra debattid om inte ombuden begär det.

Upplägget ger en större möjlighet till långsiktighet i kansliets och förbundsstyrelsens arbete, samtidigt som medlemmarna varje år får uppdateringar om vad som händer och en möjlighet att påverka.

Resurser

Den viktigaste resursen som förslaget sparar in på är Riksmötets tid. Genom att samla motioner vartannat år och ha djupfokus på verksamhetsplan och budget vartannat år, borde Riksmötena få en mer förutsägbar och något kortare längd. Kortare möten kan antingen användas för att ge fler ombud möjlighet att åka, att korta ner själva möteshelgen eller lägga in mer tid för fria diskussioner eller sociala aktiviteter under möteshelgen.

Kombinerat med möjligheten att ha delar eller hela mötet digitalt innebär detta att den lägsta kostnaden för Riksmötet blir lägre än den varit de senaste åren utan att sänka standarden.

Digitala inslag

Riksmötet 2020 har på grund av den pågående corona-pandemin förlagts till internet. Tidigare Riksmöten har inte stöttat helt digitala upplägg, utan det fysiska mötet har värdesatts som en möjlighet att knyta kontakter och lära sig mer om andra delar av Sverok.

Dessa förändringar, och den budget som förbundsstyrelsen föreslår för Riksmötet 2021, innebär inte att kommande Riksmöten ska vara helt digitala. Däremot ser vi en möjlighet att förbättra tidsanvändningen på Riksmötet genom att hålla vissa formaliapunkter, som tidigare årsberättelser och val av presidium, på ett digitalt förmöte på exempelvis plattformen VoteIT.

Strategin

Om motionens förändringar bifalls kommer Riksmötet 2021 inte att behandla några motioner. Sverok har dock en femårig strategi som löper 2017–2021, och därför behöver ersättas på Riksmötet 2021. För att detta ärende ska kunna tas upp även om de föreslagna stadgeändringarna genomförs finns yrkande nummer 6: “att Riksmötet 2021 utöver ordinarie dagordningspunkter ska ta upp frågan om en ny strategi som ska träda i kraft 2022.”

Förslag till beslut

Förbundsstyrelsen yrkar
1. att stadgans §32 ändras till “Distriktens syfte är att verka för att Sveroks nationella strategi och verksamhetsplan får genomslag i regionen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar.”

2. att stadgans §33 ändras till “Distriktens stadgar får inte innehålla skrivningar som upphäver, förändrar eller motsäger förbundets stadgar. Distrikten ska i sin verksamhet ta hänsyn till och verka i enlighet med Sveroks nationella strategi och verksamhetsplan. Inom denna ram utformar distrikten fritt sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar.”

3. att stadgans §41 ändras till

“§41 Jämna år behandlas motioner men inte verksamhetsplan och budget, och följande ärenden ska alltid behandlas:

Mötets öppnande
Fastställande av röstlängd
Mötets beslutsmässighet
Val av minst en mötesordförande
Val av minst en mötessekreterare
Val av minst två (2) justerare
Val av tre (3) rösträknare
Fastställande av mötesordning
Fastställande av dagordning
Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår
Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår
Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår
Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förbundsstyrelse
Preliminär verksamhetsberättelse för nuvarande verksamhetsår
Ekonomisk rapport för nuvarande verksamhetsår
Revisorernas rapport för nuvarande verksamhetsår
Val av förbundsstyrelse
Val av valberedning
Val av revisorer
Fastställande av avgifter
Motioner
Övriga frågor
Mötets avslutande”

4. att efter stadgans §41 lägga till en ny paragraf med följande text:

“§X Udda år behandlas verksamhetsplan och budget, men inte motioner. Följande ärenden ska alltid behandlas:

Mötets öppnande
Fastställande av röstlängd
Mötets beslutsmässighet
Val av minst en mötesordförande
Val av minst en mötessekreterare
Val av minst två (2) justerare
Val av tre (3) rösträknare
Fastställande av mötesordning
Fastställande av dagordning
Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår
Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår
Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår
Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förbundsstyrelse
Preliminär verksamhetsberättelse för nuvarande verksamhetsår
Ekonomisk rapport för nuvarande verksamhetsår
Revisorernas rapport för nuvarande verksamhetsår
Val av förbundsstyrelse
Val av valberedning
Val av revisorer
Fastställande av verksamhetsplan
Motioner antagna föregående år som kräver en andra läsning för att antas
Fastställande av budget
Fastställande av avgifter
Övriga frågor
Mötets avslutande”

5. att ändra stadgans §50 till: “Förslag till Riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före Riksmöte udda år är motion. Varje annat inkommet förslag till Riksmöte är övrig fråga. Förslag som inkommer under jämna årtal tas upp på ordinarie Riksmöte nästa udda år. Förslagsställare kan begära att ett förslag istället tas upp som övrig fråga under Riksmötet ett jämnt årtal. Nominering till stadgemässiga val förrättade på Riksmöte från annan än valberedning ska vara förbundsstyrelsen skriftligen tillhanda senast sex (6) veckor före Riksmöte.”

6. att Riksmötet 2021 utöver ordinarie dagordningspunkter ska ta upp frågan om en ny strategi som ska träda i kraft 2022.

7. att Riksmötet 2021 utöver ordinarie dagordningspunkter ska ta upp frågan om en uppdaterad Likabehandlingsplan som ska träda i kraft 2022.

5.2 Motion: Förändrade mandatperioder

Mötet beslutade

att efter stadgans §52 lägga till en ny paragraf med texten:

“§X När en kandidat till förtroendeuppdrag i förbundsstyrelsen eller valberedningen accepterar sin nominering, tackar de antingen ja till en ettårig eller tvåårig mandatperiod. Kandidaten kan även stå till förfogande för båda längderna på mandatperiod.”

att ändra stadgans §69 till “§69 Förbundsstyrelsen väljs av Riksmötet. Riksmötet väljer en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare till styrelsen, samt fastslår eventuella arvoden. Därefter väljer Riksmötet minst två (2) och maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen. Alla förtroendevalda i styrelsen har mandatperioder på antingen 1 eller 2 verksamhetsår. Upp till hälften av de ledamöter som väljs på ett enskilt Riksmöte kan väljas till mandatperioder på två år. Ordförande, vice ordförande och förbundssekreterare kan individuellt väljas på antingen 1 eller 2 år, oberoende av övriga förtroendevaldas mandatperioder.”
att ändra stadgans §80 till “Valberedningen väljs av Riksmötet. Valberedningen består av fem till sju (5–7) valberedare. Upp till hälften av de valberedare som väljs på ett Riksmöte kan ges mandatperioder på 2 år. ”

Handlingar

Motion: Förändrade mandatperioder

Av: Förbundsstyrelsen

Beskrivning och bakgrund

Riksmötet 2019 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda hur Riksmötet kan effektiviseras, samt möjligheten att gå över till en mötesordning där vissa dagordningspunkter behandlas vartannat år. Syftet med detta skulle vara att korta ner den minsta möjliga tiden som ett Riksmöte kan ta. Detta arbete ledde fram till motionen om alternerande dagordning på Riksmötet (motion 5.1).

I diskussionerna under 2019 och 2020 har möjligheten till tvååriga mandatperioder för förbundsstyrelsen och andra förtroendevalda kommit upp. Från början kom det upp som en naturlig följd av förslaget om att bara ha Riksmöte vartannat år. Utredningarna kom dock fram till att det skulle kunna vara bra för långsiktigheten och stabiliteten på förbundsnivå om styrelseledamöter kunde väljas på två år.

Många av de största vinsterna kommer dock om hela styrelsen inte byts ut samtidigt, det vill säga att posterna väljs omlott. Det finns också risker med att ha tvååriga mandatperioder som standard, i form av högre trösklar och att färre kanske skulle kandidera till en första mandatperiod. Därför diskuterades olika möjligheter för att låta delar av styrelsen väljas på ett år, och delar på två år.

Eget val

Vad som gör det lättare för en viss kandidat att ställa upp varierar och är personligt. För en del är långsiktigheten i tvååriga mandatperioder en fördel, för andra en börda.

Denna motion föreslår därför en förändring som innebär att varje kandidat kan väljas på antingen ett eller två år, men att som mest hälften av ledamöterna åt gången kan väljas på två år. Ledamoten tar själv ställning till om den ställer upp för att väljas för en period på ett år, två år eller båda, och Riksmötet tar beslutet om hur lång varje kandidats mandatperiod blir.

Det finns dock en begränsning om att som mest hälften av de ledamöter som väljs på ett Riksmöte kan ges en mandatperiod på två år.

Praktiskt

Det kan uppstå situationer där valen till framförallt förbundsstyrelsen kan behöva ske i flera steg för att fler än stadgan tillåter kandiderar till tvååriga mandatperioder. Detta borde dock kunna hanteras med en anpassad Mötesordning.

På samma sätt som Riksmötet först beslutar om antalet ledamöter i styrelsen för att därefter rösta om vilka de ska bli, kan mötet också besluta hur många av ledamöterna som ska väljas på ett respektive två år. Finns det kandidater som kandiderar till både ett och två år kan de tvååriga platserna fyllas först, och återstående kandidater ställas mot varandra för att fylla de ettåriga platserna.

Eftersom alla kandidater enligt stadgan måste ha godkänt sin nominering senast sex veckor innan Riksmötet för att räknas som nominerade, kommer det att finnas gott om tid att ta hänsyn till behovet av att dela upp valen efter mandatperiodens längd.

Viktigt att notera är att denna procedur innebär att Riksmötet kan besluta att inte välja in några nya ledamöter till styrelsen eller valberedningen. Om hela det Verkställande utskottet och minst två av ledamöterna har ett år kvar på sin mandatperiod, kan Riksmötet besluta om att antalet ledamöter i kommande års förbundsstyrelse ska vara lika med det antal personer som redan är valda. Då finns inga platser att fylla, och inga ledamotsval behöver genomföras.

De föreslagna stadgarna innebär dock att Riksmötet alltid har möjlighet att välja in nya styrelseledamöter.

Förslag till beslut

Förbundsstyrelsen yrkar
1. att efter stadgans §52 lägga till en ny paragraf med texten:

2. att ändra stadgans §69 till “§69 Förbundsstyrelsen väljs av Riksmötet. Riksmötet väljer en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare till styrelsen, samt fastslår eventuella arvoden. Därefter väljer Riksmötet minst två (2) och maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen. Alla förtroendevalda i styrelsen har mandatperioder på antingen 1 eller 2 verksamhetsår. Upp till hälften av de ledamöter som väljs på ett enskilt Riksmöte kan väljas till mandatperioder på två år. Ordförande, vice ordförande och förbundssekreterare kan individuellt väljas på antingen 1 eller 2 år, oberoende av övriga förtroendevaldas mandatperioder.”

3. att ändra stadgans §80 till “Valberedningen väljs av Riksmötet. Valberedningen består av fem till sju (5–7) valberedare. Upp till hälften av de valberedare som väljs på ett Riksmöte kan ges mandatperioder på 2 år. ”

5.3 Motion: Utreda Sveroks framtida organisation

Mötet beslutade

att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda Sveroks framtida organisation.
att ge förbundsstyrelsen mandat att bilda nya organisationer som i framtiden ska kunna ingå under Sveroks paraply.
att utredningsarbetet skall innefatta bildandet av en arbetsgrupp och innefatta minst en konferens (digital eller fysisk) för att säkerställa inkludering av alla berörda åldersgrupper i utredningsarbetet.
att uppdra styrelsen att inledningsvis fokusera arbetet på att utreda bildandet av åldersdifferentierade förbund, särskilt uppdelning i olika förbund utifrån gränsen för bidragsgrundande ålder.
att utredningsarbetet skall innefatta bildandet av referensgrupper och innefatta minst en konferens (digital eller fysisk) för att säkerställa inkludering av alla berörda åldersgrupper i utredningsarbetet.

Handlingar

Motion: Utreda Sveroks framtida organisation

Av: Förbundsstyrelsen

Beskrivning och bakgrund

Mellan 2018 och 2019 tappade Sverok medlemmar, något som varit vanligt de senaste åren. Detta har dock fört förbundet närmare 60%-gränsen än någonsin.

60%-gränsen

Förbundets finansiering är kraftigt beroende av statsbidraget från MUCF, som är kopplat till ett krav om att ha minst 60 % ungdomar (personer yngre än 26 år).

Sverok har fortfarande en stor andel ungdomar, och har en viss marginal till 60%-gränsen. Flera distrikt har dock hamnat nära eller under 60%-gränsen de senaste åren. Detta påverkar deras regionbidrag, och tyvärr är det stora, enskilda föreningar som gör att de hamnar på fel sida gränsen. Vi har överlag en växande andel medlemsföreningar i Sverok som inte kan söka Sveroks föreningsbidrag. Rimligtvis skulle dessa föreningar inte vara medlemmar om Sverok inte fyllde någon funktion för dem, så slutsatsen är att det finns behov av ett förbund som organiserar även de föreningar som har färre än 60 % ungdomar.

Lösningar – ny organisation

Under hösten 2020 har det blivit tydligt att vi som organisation behöver ändra hur vi är organiserade. En lösning är att enbart godkänna föreningar som uppnår 60%-gränsen som medlemmar, men det skulle betyda att många föreningar, som bidragit till vårt förbund i åratal, skulle lämnas organisationslösa.

En annan lösning är att bilda nya organisationer, där en fungerar som ett ungdomsförbund, och en annan ska kunna organisera föreningar som inte är berättigade till bidrag från MUCF. Exakt hur dessa ska vara uppbyggda och organiserade är något som kommer att behöva testas och utredas, men målet ska vara att de om några år blir medlemmar i Sverok, som då går över till att vara en paraplyorganisation.

Den här lösningen tror förbundsstyrelsen skulle säkra en ekonomisk stabilitet i framtiden, samtidigt som ingen slängs ut eller behöver ses som ett “problem” av sin moderorganisation. Alla skulle vara medlemmar i Sverok, men via olika förbund.

Nygammal idé

Förslag om att bilda någon form av “äldreförbund” har lagts fram tidigare år av medlemmar. Förslagen har handlat om att skapa ett kulturförbund som söker stöd från Kulturrådet, eller om att söka samarbeten med företag eller liknande för att kunna ge stöd till föreningar, oberoende av medlemmarnas ålder.

Förslagen har inte bifallits av Riksmötet, främst på grund av svårigheten att hitta ekonomiskt stöd till föreningar utan en majoritet ungdomar. Om denna motion bifalls, och ett förbund bestående av föreningar med under 60 % ungdomar skapas, skulle det förbundet troligtvis behöva ta in en medlemsavgift från sina föreningar i framtiden. Vi tror att detta skulle vara möjligt och att det skulle kunna betala för flera av de stöd som föreningar får av Sverok idag. Om det inte finns intresse, engagemang eller ekonomi bland föreningarna kommer dock ett sådant förbund inte leva kvar länge.

Vad förslaget betyder

Motionens att-satser slår inte fast någon definitiv framtida organisation, men pekar ut en möjlig riktning, där Sverok blir ett paraply med ett äldre- och ett ungdomsförbund som medlemmar.

Förslaget innebär att förbundsstyrelsen under 2021 kan undersöka intresset och engagemanget från medlemmarna för att vara med och driva ett förbund som inte söker bidrag från MUCF, och för ett renodlat ungdomsförbund. Om intresset finns kan förbundsstyrelsen formellt bilda dessa organisationer, med ett tydligt mål om att i framtiden samlas under samma paraply. Vid uppstarten skulle dessa förbund inte vara medlemmar i Sverok, utan vara en sammanslutning av intresserade medlemsföreningar. För att ta steget att bilda en paraplyorganisation krävs efter det ytterligare ett beslut av Riksmötet.

Resurser

Om motionen bifalls kommer arbetet med att undersöka intresset bland medlemmarna att ta en del tid och fokus från förbundsstyrelsen och förbundskansliet. Eventuella nystartade organisationer beräknas dock inte leda till någon ökad kostnad under 2021, eftersom de inte skulle ha någon större verksamhet ännu.

Förändringen ger istället Sverok ett nytt verktyg för att säkra vår långsiktiga möjlighet att ta del av MUCF:s statsbidrag. Ett engagerat äldreförbund skulle också kunna innebära en möjlighet till nya intäkter och en kostnadsdelning av gemensamma tjänster.

Sammanfattning

Sverok har både många unga medlemmar och många medlemmar över 25 år. Om vi får mindre än 60 % ungdomar går vår ekonomi sönder.
Styrelsens lösning är att i framtiden (om 2–3 år) bli ett paraply, som har flera förbund som medlemmar. Om det sker skulle det finnas ett eller flera ungdomsförbund som får bidrag från MUCF, och ett eller flera förbund för de som är över 25 år. Alla förbunden och deras föreningar är medlemmar i Sverok.
För att kunna bli en paraplyorganisation om några år skulle vi behöva börja bilda nya förbund redan 2021. Alla andra detaljer behöver utredas.
Styrelsens förslag är att styrelsen under 2021 utreder vår framtida organisation ännu mer, och att styrelsen tillåts starta upp nya organisationer vid behov.

Förslag till beslut

Förbundsstyrelsen yrkar

1. att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda Sveroks framtida organisation.
2. att ge förbundsstyrelsen mandat att bilda nya organisationer som i framtiden ska kunna ingå under Sveroks paraply.

5.4 Motion: Stadgerevision (språklig, andra läsningen)

Mötet beslutade

att §6 i stadgarna ändras till:
“Förbundet verkar i enlighet med demokratiska principer, där jämlikhet och jämställdhet ingår.”
att §9 i stadgarna ändras till:
“Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i samband med Riksmöte eller extra Riksmöte, gäller mötets tolkning tills klargörande ändring införs. Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå i andra fall än i samband med Riksmöte eller extra Riksmöte gäller Förbundsstyrelsens tolkning tills klargörande ändring införs.”
att §12 i stadgarna ändras till:
“Ändring av stadgeparagraf, eller tillägg till dessa stadgar, kan endast upptas till behandling av riksmöte om förslag därom uttryckligen angivits i Riksmöteshandlingarna, i form av motion, eller om enhälligt Riksmöte beslutar uppta förslaget.”
att §13 i stadgarna ändras till:
“Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte och ska vara Förbundsstyrelsen skriftligen tillhanda senast trettionde (30) april samma år som Riksmötet. Att upplösning ska behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen.”
att §15 i stadgarna ändras till:
“Till likvidatorer bör förbundets revisorer väljas. Likvidatorerna genomför likvidationen i samband med förbundets upplösning.”

Handlingar

Motion: Stadgerevision (språklig, andra läsningen)

Från: Riksmöte 2019

Dessa stadgar ändras inte förrän likalydande beslut antagits på ordinarie Riksmöte 2020.

Riksmöte 2019 föreslår

att §6 i stadgarna ändras till:
“Förbundet verkar i enlighet med demokratiska principer, där jämlikhet och jämställdhet ingår.”
att §9 i stadgarna ändras till:
“Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i samband med Riksmöte eller extra Riksmöte, gäller mötets tolkning tills klargörande ändring införs. Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå i andra fall än i samband med Riksmöte eller extra Riksmöte gäller Förbundsstyrelsens tolkning tills klargörande ändring införs.”
att §12 i stadgarna ändras till:
“Ändring av stadgeparagraf, eller tillägg till dessa stadgar, kan endast upptas till behandling av riksmöte om förslag därom uttryckligen angivits i Riksmöteshandlingarna, i form av motion, eller om enhälligt Riksmöte beslutar uppta förslaget.”
att §13 i stadgarna ändras till:
“Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte och ska vara Förbundsstyrelsen skriftligen tillhanda senast trettionde (30) april samma år som Riksmötet. Att upplösning ska behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen.”
att §15 i stadgarna ändras till:
“Till likvidatorer bör förbundets revisorer väljas. Likvidatorerna genomför likvidationen i samband med förbundets upplösning.”

5.5 Motion: Betalningar genom eBas

Mötet beslutade

att Sverok ska undersöka och om möjligt implementera lösningar så att Sveroks medlemsföreningar kan ta emot betalningar genom eBas.

Handlingar

Motion: Betalningar genom eBas

Förbundsstyrelsens motionssvar

Motion: Betalningar genom eBas

Av: Tjarls Metzmaa, Shadowplayers Spelförening

Beskrivning och bakgrund

En återkommande huvudvärk i föreningslivet är administration och en av de saker som suger stora mängder energi är hantering av pengar. Vi vet att eBas som system redan idag kan hantera betalningar, men detta är inte aktivt för oss som förening. Vi vill att Sverok ska aktivera denna möjlighet för oss som förening.

För att förtydliga hur detta är en aktuell fråga för oss, kommer några exempel:

Som förening tar vi ut medlemsavgifter för alla 20 år eller äldre. När en medlem kommer in i eBas så hamnar den på granskningslistan. Därifrån tar vi uppgifterna och kontaktar den personen enskilt om den missade uppmaningarna om att skicka in en betalning i samband med anmälan. Om personen trots detta inte har betalat så skickar vi en faktura för att det ska bli lättare för den att hantera betalningen. Om betalning fortfarande kommer in behöver vi då hantera avskrivning av en skuld i bokföringen och dubbelkolla att personen inte vill vara med. (Som en petitess får vi också ohemuliga mängder mail som påminner om att vi har medlemmar på granskningslistan under hela denna period. Alternativet till att ha dem på granskningslistan i väntan på betalning hade varit att föra en separat lista över betalningar. Det är alltid dumt att ha dubletter av samma eller liknande data, för då ökar risken för fel) Om personen istället, direkt när den skrev in sig som medlem också kunde genomföra betalningen skulle det för oss försvinna stora mängder administration.

När vi arrangerar event hade betalningar genom eBas varit ett hundraprocentigt argument till att använda arrangemangsmodulen i eBas och få in allt på spelkartan automagiskt. I dagsläget så är arbetet med att stämma av vem som betalat en betydande del av att arrangera event där vi tar in deltagaravgifter. Våra vänner i Västerås Wargaming har också vid flertalet tillfällen uttryckt en utmattning kring just hanterandet av betalningar i samband med arrangemang. Det är ideella resurser som kunde läggas på roligare saker.

Sen vore det också positivt om det fanns mer integration mellan arrangemang och medlemslistan, typ att kolla av om personen är medlem eller möjligheten att bli medlem, men det är en annan fråga.

Det finns också svårigheter i att stämma av betalningar kopplat till vilka som har tillgång till banken. Det är inte en okomplicerad process att lägga till någon som har möjlighet att stämma av betalningar och det är heller inte självklart att de rättigheterna ska delas ut hur som helst. Tillgången till eBas råder vi själva över och skulle kunna dela ut tillfälligt till den som arrangerar. Vi har ett par personer som idag arrangerar event i föreningens namn, men som hanterar inbetalningar på privat konto för att sedan föra över det till föreningen i bulk, då det inte är en rimlig process att höra av sig till kassör eller ordförande dagligen för att stämma av betalningar när deltagare undrar om de är anmälda och klara.

Vi har förstått att det inte är helt okomplicerat från Sveroks sida att ta in betalningar genom eBas och sedan slussa vidare dessa till rätt förening. Men vi har också en stor tro på Sveroks administrativa kapacitet. En starkt levande fråga i förbundet och deras föreningar är hur verksamheten ska finansieras, särskilt i takt med att statsbidrag sakta förtvinar. Då blir varje förenings egen möjlighet att finansiera sig själv viktigare. Att öppna upp för att hantera betalningar genom eBas skulle innebära att föreningar får en egen väg till att delfinansiera sig själva genom medlemsavgifter eller deltagaravgifter.

Vi har sedan införandet av denna möjlighet i eBas försökt lobba mot kansliet för att det även ska öppnas upp för Sverokföreningar. Frågan har däremot inte kommit framåt och därför vänder vi oss nu till Riksmötet och hoppas att det är fler än oss som upplever frustration kring hantering av betalningar. Låt oss gemensamt låta förbundet veta att detta är en prioriterad fråga!

Vi har lagt två yrkanden där det första är skarpt och vad vi egentligen vill. Sen har vi lagt ett andra mjukare yrkande också för att inte förbundsstyrelsen bara ska anmärka på ord och avslå på slentrian.

Shadowplayers Spelförening yrkar...

1) ...att Sverok med all hast och med alla till buds stående medel ska ta fram en lösning så att Sveroks medlemsföreningar kan ta emot betalningar genom eBas.

2) ...att Sverok ska undersöka och om möjligt implementera lösningar så att Sveroks medlemsföreningar kan ta emot betalningar genom eBas.

Förbundsstyrelsens motionssvar

Möjligheten att göra betalningar via eBas är en funktion som redan skapats. När Sverok testkörde systemet i samband med Arrangörskonferensen 2019 fanns inte alla administrativa lösningar på plats för att hantera det. I dagsläget borde kansliet dock kunna ta fram en rutin så att hantering av betalningar inte ska bli en stor börda.

För att undvika risken för en överväldigande eller ohanterlig administrativ börda skulle ett införande troligtvis ske i två steg. I första steget skulle det bli möjligt för alla föreningar att ta in medlemsavgifter i samband med onlineregistrering via betalkort, Swish eller faktura. I andra steget skulle deltagaravgifter på arrangemang aktiveras, antingen gradvis för de föreningar som ansökt om funktionen, eller för alla föreningar med en gång. Detta skulle låta förbundet upptäcka administrativa brister och fasa in användandet av modulen gradvis.

De kostnader som vi i nuläget ser skulle kunna sticka iväg är dels om Sverok väljer att stå för kostnaden för varje betalning som görs och det sedan sker väldigt många betalningar, dels om administrationen leder till en stor ökning av bokföringskostnader. Sannolikheten för båda dessa är låg, men inte obefintlig och bör därför ses över.

Förbundsstyrelsen föreslår därför

1. att bifalla yrkande 2.

5.6 Motion: Disciplinregister för e-sport

Mötet beslutade

att Sverok under 2021 utreder hur ett disciplinregister för e-sportföreningar skulle kunna utformas.
att budgetposten Föreningsstöd och -utveckling utökas med 150 000 kronor, vilka kan täcka arbetstid för utredningen samt möjliggöra eventuella mindre utvecklingskostnader under 2021.

Handlingar

Motion: Disciplinregister för e-sport

Förbundsstyrelsens motionssvar

Motion: Disciplinregister för e-sport

Av: Jonathan Vahlkvist - NorthSpawn, Emanuel Ekström - Keita Gaming

Beskrivning och bakgrund

Trots att Sveroks e-sportföreningar följer Svensk e-sports code of conduct från Sveroks projekt Respect All Compete så visar Friends nätundersökning 2019 att tre av tio har blivit kränkta när de spelar, varav 47% av dem upplever att de har blivit arga till följd av det. Så ska det inte behöva vara i föreningsverksamhet och ett gemensamt disciplinregister skulle vara ett verktyg i rätt riktning för att få bukt på dessa problem.

I Sverok finns det en stor e-sportverksamhet och av Sveroks 2588 avdelningar är 2160 av dem e-sportavdelningar, avdelningar som ofta möts och tävlar mot varandra i olika turneringar arrangerade av Sveroks e-sportföreningar. E-sporten är i dessa tillfällen välkänd för att ha en väldigt hårt attityd och bemötande. Detta är något som i vissa fall kan leda till kränkningar, mobbning och annat opassande utåtagerande som bryter mot Svensk e-sports code of conduct. Sveroks e-sportföreningar får i dagsläget hantera dessa situationer var och en för sig. Det kan innebära avstängning från förening, diskvalificering från deras turneringar eller dylikt. Detta medför att det inte finns någon koppling gentemot övriga föreningar som även de måste bemöta och ta liknande beslut och åtgärder. Det betyder att individer som betett sig dåligt och blivit avstängda från en förenings verksamhet, utan problem kan gå vidare och delta i andra föreningars verksamhet. Med hjälp av ett disciplinregister kan vi öka konsekvenserna för dessa individer och göra det enklare för Sveroks e-sportföreningar att försvara sina medlemmar från kränkningar och annat opassande beteende. Med ett gemensamt register kan föreningarna ta del av de andra föreningarnas beslut och med större konsekvens hantera individer som inte beter sig väl online. Det underlättar också för föreningarnas egna administration av avstängda spelare samt att alla spelare får en konsekvent bedömning.

Ett gemensamt disciplinregister skulle hjälpa föreningarna och dess medlemmar samt främja samarbete mellan Sveroks e-sportföreningar.

Sverok har tidigt identifierat de utmaningar som finns för ungdomar på internet vilket resulterat i bland annat starten av respect all compete. Nu behövs de verktyg som kan hjälpa Sveroks förening att verkställa uppförandekoden.

Disciplinregistret bör lagras i eBas för att säkerställa säkerheten och legitimiteten. Registret kan sedan användas av de föreningar som har ansökt och fått behörighet att använda det.

Resurser

För att utveckla och implementera registret i eBas behövs en utvecklingsbudget. Budgetens storlek varierar beroende på Sveroks utvecklingskostnader hos eBas och en offert bör efterfrågas till riksmötet att ta ställning till.

Förslag till beslut

Jag yrkar…
1) ...att Sverok under 2021 implementerar ett disciplinregister för e-sportföreningar i eBas.

Förbundsstyrelsens motionssvar

Motionen lyfter en viktig utmaning och ger ett konkret exempel på hur Sverok skulle kunna bidra till att möta den. Ett disciplinregister med tillhörande disciplinnämnd är något som vi diskuterat med Svenska E-sportförbundet sedan flera år tillbaka. Som samarbetspartner med E-sportförbundet skulle vi i första hand vilja samordna ett disciplinregister med dem. Tiden sedan motionen inkom har tyvärr inte varit tillräckligt för att formulera övergripande specifikationer för ett sådant register, och därför har förbundsstyrelsen inte kunnat få en offert eller prisuppskattning från Sverok Admin. Det verkar även finnas liknande tjänster på marknaden, som skulle kunna vara ekonomiskt fördelaktiga, men vi har inte hunnit göra mer än en översiktlig inventering.

Kansliet och styrelsen kommer även behöva se över i vilken mån ett disciplinregister kan hanteras av Sverok med hänsyn till GDPR, och vilka krav det skulle ställa på teknik, dokumentation och användaravtal.

Sverok är också långt ifrån att ha den organisatoriska infrastruktur som krävs för att inrätta en disciplinnämnd eller motsvarande organ för att överse ett register. Specifikationer och utveckling behöver ske i samråd med intresserade e-sportföreningar och andra intressenter, och det är tyvärr sannolikt att utveckling inte skulle kunna börja förrän en bit in i 2021.

Förbundsstyrelsen ser behovet av fler verktyg för att förbättra kulturen i e-sporten, men målet om att ha infört ett register redan 2021 är i nuläget för tidsoptimistiskt. Styrelsens förslag är att under 2021 göra en utredning tillsammans med intresserade e-sportföreningar, föra en dialog med Svenska E-sportförbundet, samt undersöka om en registertjänst kan köpas in eller skulle behöva utvecklas.

Om Sverok uppdrar åt Sverok Admin att utveckla ett system (oavsett om det är integrerat eller separat från eBas) kan det vara fråga om en stor produkt som ska skapas från grunden. Innan funktionen definierats tydligare är det svårt att sätta upp budgetramar, och det kan hända att kostnaden är så stor att den behöver godkännas på nästkommande Riksmöte. Om kostnaden kan delas med andra förbund eller organisationer skulle det naturligtvis kunna underlätta processen.

Det ena av styrelsens förslag nedan sätter upp en budgetram för vad utredandet får kosta under 2021. Den är inte baserad på någon detaljerad kostnadsanalys, utan är ett förslag på övre gräns för hur mycket projektet ska få kosta. Om projektet är lovande, men behöver större finansiering, kan det hanteras på Riksmötet 2021.

Förbundsstyrelsen föreslår

1. att Sverok under 2021 utreder hur ett disciplinregister för e-sportföreningar skulle kunna utformas.

2. att budgetposten Föreningsstöd och -utveckling utökas med 150 000 kronor, för att täcka arbetstid för utredningen samt möjliggöra eventuella mindre utvecklingskostnader under 2021.

6. Planer för 2021

Inför 2021 beslutar Riksmötet om en Verksamhetsplan, en Budget samt om Medlemsavgifter för 2021.

Verksamhetsplanen innehåller den verksamhet som förbundsstyrelsen ansvarar för.
Budgeten är den ekonomi som förbundsstyrelsen har tillgänglig för att uppfylla verksamhetsplanen och löpande verksamhet.
Medlemsavgifter är de avgifter föreningarna behöver betala för att täcka upp ett eventuellt underskott i budgeten eller för att stärka förbundets ekonomi.

6.1 Fastställande av verksamhetsplan 2021

Mötet beslutade

att fastställa Verksamhetsplan 2021.
att förbundsstyrelsen tillåts göra redaktionella ändringar så att inte flera mål har samma nummer.

Handlingar

Verksamhetsplan 2021

Verksamhetsplanen är liksom förra året uppdelad utifrån de sex områden som finns i vår strategi Sverokare på Mars. Först listas målen från strategin, sedan de mål vi vill sätta upp för 2021 och slutligen en bakgrundstext om det fokus vi vill ha.

2021 är sista året för vår strategi. Vi har kommit långt på vägen mot våra mål och vill nu under detta sista år fokusera arbetet för att nå hela vägen. Många av planerna för 2020 har blivit uppskjutna till 2021 på grund av covid-19. Samtidigt befinner vi oss i en svårare ekonomisk situation än på många år på grund av minskade medlemssiffror, och vi kommer först efter Riksmötet veta vilka resurser vi har att tillgå under 2021. Dels väntar vi på beslut om statsbidraget från MUCF, och dels väntar vi på svar på flera projektansökningar. Detta gör det viktigt att peka ut fokusområden istället för detaljerade uppgifter för 2021. Sammantaget kommer det skapa en genomförbar verksamhetsplan, men med en tydlig politisk riktning.

När vi har en klarare bild över våra resurser kommer Verkställande Utskottet (VU) i förbundsstyrelsen tillsammans med generalsekreteraren att gå igenom verksamhetsplanen för att ta fram en mer detaljerad aktivitetsplan för kansliet. Aktivitetsplanen kommer innehålla de aktiviteter som förbundsstyrelsen och kansliet planerar att utföra under 2021 för att uppnå målen i verksamhetsplanen. I arbetet kan inflytande och förslag från medlemmar och kansliet tas med.

Spelkulturen

Mål ur strategin 2016–2021

Spelkulturen ska ha en likvärdig ställning bland andra kultur- och fritidsintressen.
Sverok ska vara en aktör som utvecklar spelkulturen i samhället, i första hand för sina medlemmar men även för spelkulturen i stort.
Samhällets erkännande av förbundets olika verksamhetsgrenar ska öka.
Allmänhetens kunskap om spelhobbyn ska öka.
Sverok ska främja en livskraftig spelkultur.

Mål för verksamhetsplanen 2021

A1 Genom utbildningar ge föreningar och distrikt verktyg att utveckla spelkulturen i samhället och skapa en livskraftig spelkultur.
A2 Information om spelkulturen och dess föreningar ska vara lika tillgänglig för tjänstepersoner och beslutsfattare som informationen om idrotten är, för att få en likvärdig ställning bland andra kultur- och fritidsintressen och öka allmänhetens kunskap om spelhobbyn.
A3 Förbundsstyrelsen ska i sitt arbete med att ta fram den nya förbundsstrategin utvärdera hur Sverok ska förhålla sig till frågor om arbetsmiljö och trygghet för spelkulturskapare.

Det är våra medlemmar, som finns mitt i utövandet av spelkultur, som har störst möjlighet att göra skillnad på riktigt. Vi vill ge våra föreningar och distrikt verktygen för att utveckla spelkulturen och låta Sveroks syfte genomsyra verksamheten i hela förbundet. Detta kan ske med hjälp av t.ex. Skilltree, föreläsningar på föreningskonferenser, slag och liknande.

Statistik om idrottens föreningar är idag mycket mer tillgänglig för beslutsfattare än den om övriga civilsamhället, vilket påverkar vilken information de utgår från när de fattar beslut. Vi vill göra informationen om spelkulturen och dess föreningar mer tillgänglig för att vara lika närvarande i de underlag som politiken utgår från.

Demokrati

Mål ur strategin 2016–2021

Representationen i Sverok ska präglas av en mångfald i människor och idéer.
Sverok ska ha en stark demokratisk process som är öppen, transparent och tillgänglig.
Det ska vara enkelt och givande att engagera sig direkt i Sverok på nationell nivå.
Våra föreningar ska vara fria i frågor om organisering och ekonomi.
Det ligger i förbundets intresse att så många medlemmar som möjligt medverkar i våra demokratiska processer på både distrikts- och förbundsnivå.

Mål för verksamhetsplanen 2021

B1 Synliggöra arbetsgrupperna som ett sätt att engagera sig i förbundet, för att göra det enklare att engagera sig direkt i Sverok på nationell nivå.
B2 Hjälpa distrikten att skapa regionala mötesplatser för sina medlemsföreningar för att i nästa steg öka närvaron i distriktets demokratiska processer.

Det enklaste sättet att engagera sig på förbundsnivå i Sverok är genom arbetsgrupperna, men de är inte särskilt synliga i organisationen vilket gör det svårt att hitta dit.

Närvaron på distriktens årsmöten fortsätter vara låg på många håll. För att öka distriktens kontakt med sina föreningar, och i nästa steg öka närvaron och förhoppningsvis mångfalden på årsmöten, vill hjälpa distrikten att skapa regionala mötesplatser.

Finansiering

Mål ur strategin 2016–2021

Sveroks självbestämmande ska upprätthållas genom oberoende från enskilda finansiärer.
Sveroks tillgångar ska fördelas på ett sätt som gör att det inte ska finnas ekonomiska hinder för människor att engagera sig i spelhobbyn.
Sverok ska ha en stabil, förutsägbar och långsiktig ekonomi.

Mål för verksamhetsplanen 2021

C1 Ta fram en rapport om vad som hindrar människor att engagera sig i spelhobbyn för att se om Sveroks resurser används på rätt sätt för att eliminera ekonomiska hinder.
C2 Ta fram mer detaljerad statistik för att kunna följa medlemssiffrornas utveckling, för att göra statsbidraget och därmed ekonomin mer förutsägbar.
C3 Fortsätta arbetet med medlemsrekrytering som påbörjades 2020, för att genom statsbidraget göra Sveroks ekonomi mer stabil.

För att kunna följa upp målet om att det inte ska finnas några ekonomiska hinder för människor att engagera sig i spelhobbyn, behöver vi se vad som hindrar i dagsläget och huruvida Sveroks modell hjälper föreningarna och dess medlemmar på det sätt vi vill.

Sveroks ekonomiska stabilitet hänger starkt ihop med stabiliteten i våra medlemssiffror. Om vi ska få en stabil ekonomi behöver vi bli bättre på att följa trenderna i medlemssiffrorna och se vad som fungerar och inte i vår medlemsrekrytering.

Politik

Mål ur strategin 2016–2021

Sverok ska vara en naturlig punkt för insamling av kunskap och inspiration kring spelhobbyn för beslutsfattare i samhället.
Sverok ska vara med och påverka i de politikområden som rör våra medlemmars intressen.
Spel ska vara en självklar del av Sveriges kultur- och idrottspolitik.

Mål för verksamhetsplanen 2021

D1 Skapa ett mer samordnat och systematiskt påverkansarbete inom förbundet för att tillsammans påverka på kommunal, regional och statlig nivå.

Idag sker påverkansarbete på flera nivåer utan löpande dialog och sammankoppling. För att skapa ett mer effektivt och sammanhängande påverkansarbete, som dessutom ska vara lättare att lämna över till både nya förtroendevalda och anställda, vill vi se över hur påverkansarbetet ser ut i Sverok och ta fram relevanta dokument och rutiner.

Gemenskap

Mål ur strategin 2016–2021

Sverok ska vara en organisation som är öppen och trygg för alla och en förebild för andra organisationer.
Sverok ska verka för att främja en stabil regional struktur med aktiva distrikt som agerar som våra regionala företrädare.
Sverok ska vara bäst på likabehandling och inkludering.
Sverok ska skapa en stark identitet i förbundet som förenar medlemmarna.

Mål för verksamhetsplanen 2021

E1 Utveckla förbundets webbsidor för att göra vår kunskap om bl.a. likabehandling och inkludering mer tillgänglig.
E2 Ta fram en ny struktur för nästa Likabehandlingsplan.
E3 Stärka Sveroks identitet genom att identifiera vad som förenar Sveroks medlemmar.
E4 Jobba för att föreningsmedlemmar ska göras medvetna om att de även är medlemmar i Sverok.
E5 Ta fram en rutin för att kontinuerligt arbeta med hållbart engagemang inom Sveroks styrelser.

Mycket av förbundets arbete samlas i information på hemsidan. För att arbetet ska göra skillnad för såväl våra egna distrikt och föreningar som för andra organisationer behöver denna information vara så tillgänglig som möjligt.

Sverok gör mycket likabehandlingsarbete i förebyggande syfte. För att detta ska finnas dokumenterat någonstans, vill vi ändra utformningen av Likabehandlingsplanen till att inte bara innehålla problem och åtgärder utan också förebyggande åtgärder mot problem som kanske inte finns idag.

En del av att få stabila medlemssiffror är att behålla de medlemmar Sverok har idag. Sverok är ett väldigt blandat förbund när det gäller verksamheter, men ändå känner många en stark Sverok-känsla. Vi vill förstå mer av vad denna känsla består av, hur vi kan stärka den och hur vi kan sprida den till fler.

Organisation

Mål ur strategin 2016–2021

Sverok ska stärka sitt anseende som attraktiv samarbetspartner och arbetsgivare.
Sverok ska erbjuda stöd och material såsom information om spelhobbyn, reklammaterial och liknande till sina medlemmar.
Sverok ska ha en infrastruktur som stödjer medlemmarnas utveckling.
Sverok ska främja distrikten som den främsta regionala kraften för att samla och utveckla medlemsföreningar.

Mål för verksamhetsplanen 2021

F1 Tydliggöra distriktens uppdrag och sammankoppla det med resten av förbundet för att främja den regionala kraften.
F2 Utreda andra möjligheter för Sveroks organisationsstruktur för att bättre tillgodose medlemmarnas behov.
F3 Ta fram en ny strategi för förbundet för att fortsätta utvecklas som organisation.

Distrikten är en viktig arm för förbundet för att nå ut till medlemmarna, samt till regionala och lokala politiker. För att underlätta och stärka distriktens arbete vill vi tydliggöra detta uppdrag och starkare koppla samman det med arbetet i resten av förbundet.

Sveroks organisationsmodell har flera fördelar, men utifrån hur statsbidraget är utformat, att olika verksamhetsgrenar kan ha olika behov och att Sveroks medlemmar blir allt äldre finns det anledning att se över hur vi är organiserade.

Slutligen är det dags för förbundet att ta fram en ny strategi, som ska fastställas på Riksmötet 2021.

6.2 Fastställande av budget 2021

Mötet beslutade

att fastställa Budget 2021.

Handlingar

Budget 2021

Sverok har en omfattande verksamhet som syftar till att barn och unga ska kunna organisera sig och driva demokratiska föreningar. Sverok stödjer föreningarna på olika sätt. I budgeten syns hur förbundets pengar ska användas under kommande år.

Förslaget till budget för 2021 präglas av ett beräknat sänkt statsbidrag: en minskning med ca 30 % jämfört med utfallet för 2020. Orsakerna till denna prognos är framför allt minskade medlemssiffror mellan 2018 och 2019. Regeringen har dock under hösten 2020 aviserat ett tillskott till statsbidragen med 50 miljoner varje år under perioden 2020–2022, något som inte är inräknat i prognosen. De nya medlen är en positiv och mycket viktig förändring, då statsbidragspotten under många år varit helt oförändrad samtidigt som den urholkats av både inflation och ett ökande antal ungdomsförbund. Anledningen till att förändringen inte tagits med i budgeten är att det ännu inte är klart exakt hur de nya medlen ska fördelas. Den långsiktiga prognosen är fortfarande att Sverok har anledning att vara ekonomiskt försiktigt och behöver fokusera på medlemsutveckling och tillväxt för att inte tappa medlemmar permanent.

En av de större förändringarna i denna budget är att den bara innefattar heltidsarvodering för en förtroendevald från förbundsstyrelsen. Denna förändring är en del i omorganisationen som genomförs sedan införandet av generalsekreterartjänsten. Generalsekreteraren kommer att ha vissa politiska påverkansuppdrag, och många av uppgifterna som förbundssekreteraren tidigare gjort kan göras lika bra eller bättre av anställd personal.

Som förberedelse för att statsbidragen riskerar att minska, har budgeten även minskats för vissa kommunikationskostnader samt arbetet med plattformen Skilltree.

Förslaget till budget för 2021 redovisas nedan. Budgeten presenteras i fyra delar: intäkter, kostnader som hör ihop med föreningarna, kostnader som hör ihop med distrikten och kostnader som rör förbundet i sin helhet. Avslutningvis presenteras en sammanställning av intäkter, utgifter och årets beräknade resultat.

I varje tabell visas sex kolumner: budgetpost, förslag till budget för 2021, belopp av föreslagen budget som består av sponsring etc., eventuella justeringar som görs på Riksmötet, fastställd budget för 2021 och, som jämförelse, den reviderade budgeten för 2020. Budgeten för 2020 som fastställdes av Riksmötet 2019 reviderades av förbundsstyrelsen i början av året. Skälet för detta var framför allt relativt stora ändringar i beviljat statsbidrag samt ändring i flera projektbudgetar och antalet RFK:er i distrikten.

Budgeten är funktionsindelad vilket innebär att intäkter och kostnader fördelas på de budgetposter de påverkar.

INTÄKTER	BUDGET 2021	varav sponsring	JUSTERING RIKSMÖTE	BUDGET 2021 FASTSTÄLLD	BUDGET 2020 (REVIDERAD)
Statsbidrag (MUCF)	8 828 0000	0	2 172 000	11 000 0000	13 88509
Ekonomitjänster distrikten	63 000	0		63 000	40 000
Distriktsstöd och -utveckling (RFK)	840 000	0		840 000	771 000
Distriktskonferenser ("slag")	12 000	0		12 000	50 000
Spellovet	100 000	100 000		100 000	100 000
Projekt MVP	1000	0		1000	0
Projekt Framtidens e-sport (FL)	1 000 000	0		1 000 000	1 766 000
Projekt Sverok TV (AA)	848 000	0		848 000	1 400 000
Skilltree	75 000	0		75 000	200 000
Medlemskonferenser	250 000	250 000		250 000	500 000
Riksmötet	25 000	25 000		25 000	100 000
Övriga intäkter	270 000	125 000		270 000	144 000
Summa intäkter	12 312 000	500 000	2 172 000	14 484 000	17 960 000
Finansiella intäkter	0	0	0	0
Totala intäkter	12 312 000	500 000	2 172 000	14 484 000	17 960 000

Sveroks största intäktskälla är även i år de statsbidrag som delas ut av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) utifrån Förordning om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer (2011:65). För att behålla och öka statsbidraget i framtiden krävs att Sverok aktivt rekryterar nya medlemsföreningar och nya medlemmar. Statsbidraget utgör ca 60 procent av förbundets totala intäkter enligt budget.

Sveroks näst största intäktskälla är externa projektbidrag. Projekt gör det möjligt för Sverok att lyfta och fokusera på olika frågor som är viktiga för medlemsföreningarna och spelkulturen. Projektmedel kan bara användas för det ändamål man sökt för. I budgeten finns två redan godkända externfinansierade projekt (Framtidens e-sport och Sverok TV) som tillsammans utgör ca 12 procent av förbundets totala intäkter. Projekt där det i dagsläget inte är klart hur stor del av projektet som faller på Sverok tilldelas ett schablonbelopp på 1000 kronor.

Den tredje största intäktskällan kommer från de distrikt som valt att ha en regional föreningskonsulent (RFK). Under 2021 räknar vi med att två distrikt kommer att ha en RFK. Intäkterna från distrikten utgör ca 6 procent av förbundets totala intäkter.

Återstående intäkter består bland annat av sponsorintäkter som söks för vissa evenemang, bland annat Riksmötet, Spellovet, förbundets satsning på nationella och regionala medlemskonferenser , deltagaravgifter för distriktskonferenser (“slag”) och försäljning av ekonomitjänster till distrikten och Sverok Admin AB.

I posten Övriga intäkter ligger bland annat bidrag från andra myndigheter relaterat till Sverok som arbetsgivare samt försäljning i webbshopen.

KOSTNADER FÖRENINGAR	BUDGET 2021	varav sponsring	JUSTERING RIKSMÖTE	BUDGET 2021 FASTSTÄLLD	BUDGET 2020 (REVIDERAD)
Föreningsbidrag	2 423 000	0	300 000	2 723 000	3 221 000
Föreningsförsäkringar	390 000	0		390 000	375 000
Föreningsstöd och -utveckling	1 276 000	0	150 000	1 426 000	1 397 000
Kommunikation	1 135 000	0	630 000	1 765 000	1 116 000
Medlemskonferenser	375 000	250 000		375 000	559 000
Projekt MVP (AA)	1 000	0		1 000
Projekt Framtidens e-sport (FL)	521 000	0		521 000	1 778 000
Skilltree	862 000	0	470 000	1 332 000	946 000
Proud & Nerdy	25 000	0		25 000	50 000
Spellovet	250 000	100 000		250 000	243 000
Summa föreningarna	7 258 000	350 000	1 550 000	8 808 000	9 685 000

Förbundets största enskilda kostnad är våra föreningsbidrag. Sverok delar varje år ut ett riktat ungdomsföreningsbidrag som beror på antalet medlemmar i föreningen. Under 2020 lade förbundsstyrelsen fram ett nytt Aktivitetsbidrag som skulle stötta specifika arrangemang och utvecklingsarbete. Detta bidrag hade inte krav på att föreningen skulle ha en majoritet ungdomar, och pottens storlek utgick från överskottet av 2019 års föreningsbidrag. Bidraget ersattes dock under hösten 2020 med ett Krisstöd för föreningar som drabbats av covid-19-pandemin. Båda dessa bidragsformer kommer att finnas under 2021.

Andra stöd som föreningarna får genom Sverok är en olycksfallsförsäkring som gäller alla medlemmar som deltar i ett sverokarrangemang och en föreningsförsäkring som bland annat omfattar en ansvarsförsäkring. Sveroks medlemsföreningar kan även, genom förbundets partner inom försäkringsområdet, själva teckna sak- och evenemangsförsäkringar.

Föreningarna kan få stöd och hjälp i olika frågor genom att kontakta förbundets föreningsutvecklare. Vanliga frågor handlar om föreningsadministration, ekonomi och kontakt med kommun och landsting.

Kommunikation är viktigt för Sverok. Vi vill att föreningar och medlemmar ska veta vad som är på gång inom spelhobbyn och spelkulturen. Vi vill också att beslutsfattare och andra får information och kunskap om spel och vad som händer i förbundets medlemsföreningar.

Förbundet genomför olika nationella aktiviteter där föreningarna kan delta. Några exempel är medlemskonferenser, Spellovet och Proud & Nerdy. Det är bra tillfällen att träffa andra, lära och ha roligt tillsammans.

KOSTNADER DISTRIKTEN	BUDGET 2021	varav sponsring	JUSTERING RIKSMÖTE	BUDGET 2021 FASTSTÄLLD	BUDGET 2020 (REVIDERAD)
Distriktsstöd och -utveckling	1 113 000	0		1 113 000	1 726 000
Distriktsgaranti	50 000	0		50 000	0
Utbildning distriktsaktiva	10 000	0		10 000	25 000
Distriktskonferenser ("slag")	81 000	0		81 000	200 000
Summa distrikten	1 254 000	0	0	1 254 000	1 951 000

Två distrikt kommer att vilja ha en RFK under 2021, dessa ingår i raden Distriktsstöd och -utveckling. RFK:erna är ett stöd för distriktsstyrelserna, stöttar föreningar och genomför olika typer av regionala projekt och arrangemang. De distrikt som haft en RFK har överlag lyckats få högre regionala bidrag och fler godkända projektansökningar. Detta skapar större möjligheter för distrikten att utveckla sin verksamhet.

Sedan 2020 finns en distriktsgaranti. Garantin gör att distrikt som har sökt men inte fått regionala bidrag kan få ett begränsat stöd från förbundet för att kunna upprätthålla grundläggande demokratiska och administrativa funktioner i distriktet. Förbundsstyrelsen fattar beslut om fördelning av distriktsgarantin.

Förbundet avsätter, liksom tidigare år, medel för utbildningar för distriktsaktiva. En viktig mötesplats för distriktsstyrelserna är de två årliga distriktskonferenserna (“slag”). Denna budgetpost är dock lägre än tidigare år, då en av de två konferenserna planeras att genomföras digitalt.

KOSTNADER FÖRBUNDET	BUDGET 2021	varav sponsring	JUSTERING RIKSMÖTE	BUDGET 2021 FASTSTÄLLD	BUDGET 2020 (REVIDERAD)
Utbildning förbundsaktiva	10 000	0		10 000	25 000
Medlemsavgifter	55 000	0		55 000	65 000
Arvoderade FS	637 000	0		637 000	1 004 000
Styrelsen	109 000	0		109 000	165 000
Verksamhetsstöd	1 839 000	0		1 839 000	2 475 000
Löpande förvaltning (inkl. lokaler)	1 639 000	0		1 639 000	1 235 000
Nationella påverkanskonferenser	40 000	0		40 000	40 000
Revision	150 000	0		150 000	200 000
Arbetsgrupper	90 000	0	20 000	110 000	70 000
Projekt Sverok TV (AA)	848 000	0	600 000	1 448 000	1 377 000
Riksmötet	773 000	0		773 000	886 000
Valberedning	26 000	0		26 000	64 000
Summa förbundet	6 216 000		620 000	6 836 000	7 606 000

Förbundet avsätter årligen medel för utbildningar för dem som är aktiva på förbundsnivå. Sverok är medlem i ett antal olika samverkansorganisationer, bl.a. Ax – kulturorganisationer i samverkan, CAN, Våra gårdar och föreningen VoteIT.

Under 2021 finns medel avsatta för en arvoderad förbundsordförande och en styrelse med åtta icke-arvoderade ledamöter. I posten verksamhetsstöd finns bland annat kostnader för gemensamma funktioner som ekonomi och administration. Löpande förvaltning omfattar bland annat lokalhyror, kostnader för vissa IT-system, porto och frakt.

Nationella påverkanskonferenser ger Sverok möjlighet att föra fram föreningarnas och spelhobbyns synpunkter och önskemål till beslutsfattare. Revision sker två gånger per år (delårsrapport och årsredovisning).

Förbundets ideella arbetsgrupper stöttar förbundsstyrelsen inom olika områden. I posten Riksmötet ryms framför allt resor, boende och vissa IT-system. I posten valberedning finns resor samt kostnader för Nominator.

	BUDGET 2021	varav sponsring	JUSTERING RIKSMÖTE	BUDGET 2021 FASTSTÄLLD
Summa intäkter	12 312 000	500 000	2 172 000	14 484 000
Summa kostnader	14 728 000	350 000	2 170 000	16 898 000
Resultat exkl. ev. finansiella poster	−2 416 000	150 000	2 000	−2 414 000

Budgeten för 2021 visar ett beräknat underskott på ca 2,4 Mkr. Detta med en prognos om statsbidrag som minskar med 5 miljoner jämfört med år 2020. Budgeten innebär nedskärningar i vissa kostnader på förbundsnivå, för att kunna behålla de flesta stöd och resurser som vi erbjuder direkt till medlemmarna.

Eftersom det ekonomiska läget för de närmaste åren är väldigt oklart när denna budget skrivs finns inget tydligt utrymme för ytterligare satsningar, utan fokus är på att använda våra medel mer effektivt. Förbundet har dock definitivt råd att göra ett minusresultat i storleksordningen 2,4 Mkr, så om intäkterna ökar kommer utrymme för satsningar på föreningsstöd och rekrytering också öka.

Förbundsstyrelsen noterar att förbundets eget kapital (“trollkistan”) vid utgången av 2019 var ca 9,2 Mkr. Prognosen för 2020 är ett överskott på ca 1,7 Mkr, vilket innebär ett eget kapital på drygt 11 Mkr vid utgången av 2020.

6.3 Fastställande av avgifter 2021

Mötet beslutade

att avgifterna för 2021 som varje förening ska betala till förbundet ska bestå av en fast summa på 0 kr och en rörlig avgift på 0 kr per medlem i föreningen.

Handlingar

Avgifter 2021

Enligt stadgarna kan Riksmötet besluta att förbundet ska ta ut en medlemsavgift från medlemsföreningarna. I praktiken är detta förslag en följd av budgeten, som kan ställa ett krav på hur mycket förbundet behöver ta in i medlemsavgifter.

I årets budget har medlemsavgiften bestämts till noll (0) kr.

7. Förtroendeval för 2021

Enligt förbundets stadgar ska det väljas en styrelse, en valberedning och revisorer.

Nominering

För att kunna bli vald till något uppdrag måste en person vara nominerad, dvs vara föreslagen till posten och ha tackat ja till det. Nominering från annan än valberedning skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast sex veckor före Riksmöte. Nominerad som inte senast då har lämnat besked till förbundsstyrelsen om att den godtar nomineringen är då inte längre nominerad. I år var nomineringsstopp den 9 oktober kl 12:00.

Styrelsen

Riksmötet väljer en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare till styrelsen samt fastslår eventuella arvoden. Därefter väljer Riksmötet minst två (2) och maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen. Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.

Valberedningen

Riksmötet väljer fem till sju (5–7) valberedare.

Revisorer

Riksmötet väljer inför varje verksamhetsår tre revisorer,varav en auktoriserad revisor och två verksamhetsrevisorer att revidera det verksamhetsåret. Till samtliga revisorer väljs varsin personlig ersättare. Revisorerna tillträder vid verksamhetsårets början, och deras mandat sträcker sig till dess att revisionsberättelsen är klar. Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det verksamhetsår revisorsuppdraget gäller. Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.

7.1 Beslut om antalet ledamöter i Förbundsstyrelsen 2021

Mötet beslutade

att Riksmötet utöver förbundsordförande, förbundssekreterare och vice förbundsordförande ska välja sex stycken ledamöter.

Handlingar

Antal ledamöter

Innan förbundsstyrelsen väljs behöver Riksmötet ta beslut om hur många ledamöter styrelsen

ska bestå av. Stadgarna säger att förbundsstyrelsen maximalt kan bestå av sex ledamöter utöver det verkställande utskottet i styrelsen, som består av förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare. Eftersom styrelsen bara kan ta beslut om minst fem av styrelsens medlemmar är närvarande på ett styrelsemöte, så måste i praktiken minst två ledamöter väljas utöver det verkställande utskottet.

Valberedningen föreslår

att Riksmötet utöver förbundsordförande, förbundssekreterare och vice förbundsordförande ska välja sex stycken ledamöter.

7.2 Fastställande av arvodering 2021

Mötet beslutade

att förbundsordförande ska vara arvoderad under 2021.
att heltidsnivå för arvodering av förtroendevalda i förbundsstyrelsen utgår från prisbasbelopp. Första året sätts arvoderingen till 55 %, andra året till 57,5 % och tredje året till 60 % av gällande prisbasbelopp. Inga ytterligare höjningar av arvodering görs efter det tredje året. Höjningarna gäller vid sammanhängande uppdragstid. Vid icke sammanhängande uppdragstid återgår arvoderingsnivån till den för första året.

Handlingar

Fastställande av arvodering 2021

Under de senaste åren har förbundsordförande och förbundssekreterare varit två arvoderade roller. På förbundsstyrelsemötet den 29 augusti 2020 beslutade förbundsstyrelsen att anta ett nytt styrdokument för förvaltningsorganisation som innebar förändrade arbetsuppgifter för rollen som förbundssekreterare.

Förändringen innebar att nedanstående stycke ändrades från:

“Förbundssekreterarens huvuduppgift är att öka förbundets verkställande kapacitet och att förbättra styrelsens möjligheter att koncentrera sig på långsiktiga och principiella frågor. Det är förbundssekreteraren som tillgängliggör och följer upp beslut som fattats av förbundsstyrelsen. Förbundssekreteraren jobbar huvudsakligen med interna frågor i förbundet.

Detta innefattar bland annat:

Jobba med samordning och planeringsstöd för ideellt engagerade på förbundsnivå.
Upprätthålla medlemsdialog kring centrala och aktuella frågor via förbundets kommunikationskanaler samt ge feedback på detta till styrelsen.
Göra förbundsstyrelsens beslut offentliga samt tillgängliga så att fler kan ta del av dem.
Kontinuerligt göra uppföljningar på beslut som tagits av förbundsstyrelsen.
Sköta den löpande kommunikationen gentemot styrelse och distrikt”

till formuleringen:

“Förbundssekreterarens huvuduppgift är att hålla sig informerad om de processer som pågår i förbundet, och att förbättra styrelsens möjligheter att koncentrera sig på långsiktiga och principiella frågor. Förbundssekreteraren har även ett ansvar för att beslut från förbundsstyrelsens möte protokollförs och publiceras. Förbundssekreteraren jobbar huvudsakligen med interna frågor i styrelsen.

Detta innefattar bland annat:

Göra förbundsstyrelsens beslut offentliga samt tillgängliga så att fler kan ta del av dem.
Regelbundet delta i VU:s möten.”

Valberedningen har därför diskuterat hur arvoderingen bör se ut under 2021.

Utgångspunkter för arvodering

Arvodets storlek måste främst fastställas genom en avvägning mellan den ansvarsnivå och den belastning rollerna innebär samt att vi är ett ideellt ungdomsförbund med begränsade resurser, inte minst efter det senaste årens ekonomiska utveckling. Valberedningen föreslår efter en genomgång av faktorerna dock ändå en viss justering uppåt i jämförelse med de nivåer som gällt under de senaste åren.

Vi noterar ett stort värde för förbundet i möjligheten att behålla arvoderade personer på sina poster i minst två eller tre år. De enskilda individerna ökar stort i värde för förbundet genom sin upparbetade kompetens, inkörda rutiner, breddade kontaktnätverk samt inte minst i en bra kontinuitet i arbetet med långsiktiga frågor. Vi anser att denna värdeökning bör reflekteras något tydligare i arvodesnivåerna än vad den tidigare har gjort. Vidare har förbundets närvaro i Stockholm de senaste åren stärkt behovet av att ha arvoderade som kan finnas på plats där, vilket innebär ökade utgifter för den enskilde som i nuläget inte motsvaras av intäkterna från arvoderingen.

Vi föreslår att arvodets nivå ska fortsätta att utgå från prisbasbeloppet, det belopp som årligen fastställs av staten och vars syfte är att följa inflationen i samhället. Det är en modell som även används av många andra ideella organisationer.

Sist men inte minst är det valberedningens bedömning att den förändrande förvaltningsorganisationen innebär väsentligt mycket mindre arbetsuppgifter för rollen som förbundssekreterare och att posten som förbundssekreterare därför inte längre ska vara arvoderad. Vi tror att detta kommer att underlätta arbetet mellan personerna i det verkställande utskottet, där vice ordföranden har haft svårt att komma in på ett jämlikt sätt när två av tre har varit arvoderade. Valberedningen uppmanar förbundsstyrelsen att diskutera hur man kan stärka det verkställande utskottets arbete, och om det i framtiden skulle vara aktuellt att ge ett mindre mötesarvode eller liknande till de förtroendevalda som utgör förbundets verkställande utskott. Valberedningen själva anser att det inte finns tillräckligt med underlag för att motivera en sådan förändring i år.

Under 2020 gällde följande villkor för arvodering:

Heltidsnivå för arvodering av förtroendevalda i förbundsstyrelsen utgår från prisbasbelopp. Första året sätts arvoderingen till 50 %, andra året till 54 % och tredje året till 56,5 % av gällande prisbasbelopp. Inga ytterligare höjningar av arvodering görs efter det tredje året. Höjningarna gäller vid sammanhängande uppdragstid. Vid icke sammanhängande uppdragstid återgår arvoderingsnivån till den för första året.

Valberedningen föreslår

1. att förbundsordförande ska vara arvoderad under 2021.

2. att heltidsnivå för arvodering av förtroendevalda i förbundsstyrelsen utgår från prisbasbelopp. Första året sätts arvoderingen till 55 %, andra året till 57,5 % och tredje året till 60 % av gällande prisbasbelopp. Inga ytterligare höjningar av arvodering görs efter det tredje året. Höjningarna gäller vid sammanhängande uppdragstid. Vid icke sammanhängande uppdragstid återgår arvoderingsnivån till den för första året.

7.3 Val av Förbundsstyrelse 2021

Mötet beslutade

att välja Max Horttanainen till förbundsordförande.
att välja Helena Sandahl till vice förbundsordförande.
att välja David Eriksson till förbundssekreterare.
att välja Emil Stensson till ledamot.
att välja Clara Herrlin till ledamot.
att välja Elaine Boström till ledamot.
att välja Eärendil Enbuske till ledamot.
att välja Lucy Jonsson till ledamot.
att välja Linnea Isaksson till ledamot.

Handlingar

Förslag på Förbundsstyrelse 2021

Lista över förslag och samtliga kandidater

Valberedningens förslag

År 2019 beskrevs av förra årets valberedning som “En värld i förändring”. När vi nu blickar tillbaka på 2020 känns kanske det årets beskrivning mest som något slags dåligt skämt. Inget hade kunnat förbereda förbundet, eller världen, för den utveckling som följt under 2020. Valberedningen kan dock konstatera att förbundsstyrelsen arbetat målinriktat och strategiskt med fokus på att säkerställa alla Sverokmedlemmars säkerhet och uppfylla förbundets syfte. Få gånger som 2020 har väl nördhobbyn varit så värdefull som när befolkningen suttit isolerad från varandra. Men trots 2020 års omvälvande händelser är det inte valberedningens uppgift att blicka bakåt, det är att blicka framåt!

Under 2021 kommer förbundet behöva besluta om en ny strategi. Förbundet behöver växa, stärka samhörigheten och arbeta mer spetsinriktat. Den politiska utvecklingen har gått åt ett motsatt håll än önskat med fler kontroller, färre bidrag och en alltmer ifrågasättande attityd gentemot ungdomars organiserande.

Vi menar att denna situation kräver både stor erfarenhet och speciella kompetenser och har därför lagt särskild vikt vid erfarenheten av strategiskt arbete och organisationsutveckling. Vi har också haft att ta hänsyn till en mängd kriterier, och tittat på förslaget i sin helhet utifrån faktorer som exempelvis representation, normkritisk kompetens och geografisk spridning, men också ledarskap och kommunikativ förmåga. Vi har försökt bygga ett team med olika människor och olika kompetenser, där alla vill lyfta Sverok in i framtiden.

Vårt övergripande mål har varit att få fram ett förslag där styrelsens sammansättning balanserar ledamöternas specialistområden och en förmåga att tillsammans peka i samma riktning. Vi väljer också att föreslå ett verkställande utskott med lägre medelålder än på mycket länge, och som har lång erfarenhet av förbundets verksamhet. Om Sverok med trovärdighet ska kunna attrahera ungdomar krävs ett ungdomligt ledarskap. Totalt sett innebär det bara en mindre sänkning på den totala medelåldern för förbundsstyrelsen, men valberedningen ser en styrka i att både unga och äldre tillsammans arbetar för spelhobbyns bästa!

Valberedningen anser att årets förslag är ett starkt lag med både nya och gamla ansikten som vi tror kommer att kunna leda förbundet ut ur det turbulenta 2020 och in i framtiden, för att på sikt skapa ett Sverok som fått fler medlemmar, tydligare verksamhet och starkare samhörighet!

FÖRSLAG PÅ FÖRBUNDSSTYRELSE 2021

STYRELSEN

VU medelålder: 22,5 år

Styrelsens medelålder: 27,6 år

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET

Max Horttanainen. Göteborg. 23 år. Förbundsordförande.

Linnea Isaksson. Umeå. 23 år. Vice förbundsordförande.

David Eriksson. Uppsala. 21 år. Förbundssekreterare.

LEDAMÖTER

Emil Stensson. 32 år. Stockholm. Ledamot.

Clara Herrlin. 24 år. Lund. Ledamot.

Helena Sandahl. 30 år. Stockholm. Ledamot.

Elaine Boström. 31 år. Göteborg. Ledamot.

Eärendil Enbuske. 35 år. Nissafors. Ledamot.

Lucy Jonsson. 29 år. Stockholm. Ledamot.

PRESENTATIONER

Max Horttanainen – Ordförande

23 år

Göteborg

Nyval

Max Horttanainen har de senaste två åren suttit som vice ordförande i förbundsstyrelsen och har därmed god insyn i vad uppdraget som ordförande för Sverok innebär. Han bär även med sig erfarenhet från att tidigare ha varit ordförande för Svenska E-sportförbundet. Max har dessutom varit med och grundat föreningen Pink Orange (numera Göteborg E-sport) där de aktivt arbetar med att tillgängliggöra gaming och e-sporten.

Max är en väldigt kunnig och nytänkande ledare som brinner för utveckla föreningar och organisationer. Han är uppskattad för sin förmåga att se helheten – han lyssnar och tar in allas kompetens och perspektiv, för att därefter formulera sina tankar efter det. Ofta kommer han själv med perspektiv som andra kanske inte har lagt märke till.

Max vill främja och ta vara på förbundets förmåga att skapa plattformar för unga spelintresserade att verka på, samtidigt som vi hittar sätt att engagera och nå ut till både befintliga grupperingar och föreningar som idag inte är anslutna till Sverok.

Max vill skapa förändring och hitta vad Sverok ska vara och göra i framtiden, tillsammans med alla medlemmar och engagerade. Han vill arbeta vidare med att Sverok ska vara en självklar del av spelkulturen i Sverige.

Därför vill valberedningen varmt rekommendera Max Horttanainen för nyval som förbundsordförande för Sverok för verksamhetsåret 2021.

Linnea Isaksson – Vice ordförande

23 år

Umeå

Nyval

Linnea har varit aktiv i Sverok på distriktsnivå och har tidigare suttit ett år i förbundsstyrelsen. Hon utbildar sig just nu till lärare och tar examen våren 2021.

Linnea är en inkluderande och strategisk ledare som vill lyfta andra, och är inte rädd för att ta sig an verkliga problem som Sverok har och står inför. Hon är målinriktad och vill stärka gemenskapen inom Sverok med förmågan att se saker i ett längre perspektiv.

Linnea lägger tid både på att engagera sig lokalt men även på en rikstäckande nivå, samt har god insyn i Sveroks strategier med arbetsgrupper och ekonomi. Hon är även duktig på att motivera för myndigheter och andra aktörer varför Sverok och dess medlemmar är relevanta och väl värda att investera i.

Linnea är även aktiv inom arbetsgruppen Leia som är Sveroks nätverk för tjejer och icke-binära inom spelhobbyn. Hon är mycket uppskattad för sitt arbete med att lyfta projektet och dess deltagare till att kunna ta en större plats i Sverok och utveckla sig själva inom spelhobbyn.

Därför vill valberedningen varmt rekommendera Linnea Isaksson för nyval som vice förbundsordförande för Sverok för verksamhetsåret 2021.

David Eriksson – Förbundssekreterare

21 år

Uppsala

Nyval

David har en bred ideell bakgrund i ungdomsrörelsen. Från sin roll som ordförande för en spelförening i Kil till posten som förbundsstyrelseledamot i Sveriges Elevråd (SVEA) tar David med sig vikten av att skapa ett bra team där alla har sin roll och alla behövs. Han ser potential i Sveroks utmaning att nå fler unga och motivera fler att sitta i styrelser.

Utöver ett stort engagemang i ungdomsrörelsen på olika nivåer studerar David till en politices kandidat inom stats- och nationalekonomi, perspektiv som är viktigare än någonsin när förbundet står inför förändrade ekonomiska förutsättningar och en allt mer fientlig omvärld.

David är en lyssnande och analytisk person som förordar välgrundade snarare än snabba beslut, en egenskap han delar med de andra i VU. Med sitt sinne för detaljer, sin vilja att utvecklas och långa föreningserfarenhet tror vi att David kommer bli en utmärkt förbundssekreterare.

Därför vill valberedningen varmt rekommendera David Eriksson för nyval som förbundssekreterare för Sverok för verksamhetsåret 2021.

Clara Herrlin – Ledamot

24 år

Lund
Nyval

Clara är en ung person med många olika typer av erfarenheter. Hon har bland annat en bred ideell bakgrund från spelhobbyn, Scouterna och Svenska Kyrkan. Hon brinner för östasiatisk populärkultur och är nyligen utexaminerad jurist från Lunds universitet.

Hon är ett oprövat kort på förbundsnivå men är samtidigt en person som gillar att pröva nya saker, som visat att hon kan arbeta med i princip vem som helst och som gillar strukturerade arbetssätt. Hon är personen som hellre är kassör än ordförande – och den personen, som alla som suttit i en styrelse vet, håller man hårt i.

Därför vill valberedningen varmt rekommendera Clara Herrlin för nyval som ledamot i Sveroks förbundsstyrelse för verksamhetsåret 2021.

Elaine Boström – Ledamot

31 år

Göteborg
Omval

Elaine är en analytisk visionär som kan lyssna in många olika tankar och åsikter och skapa något helt nytt av dem. Hon har suttit i förbundsstyrelsen även innan det senaste året, där hon bland annat var med och drog igång nätverket Leia.

Elaine har ett brett nätverk inom bland annat utbildningsväsendet och brinner starkt för barn och ungas rättigheter, och med ett starkt rättvisepatos så är hon inte rädd för att säga vad hon tycker. Hon är utbildad fritidspedagog och har genom yrket god koll på framförallt den yngre delen av Sveroks medlemmar. Hon bidrar också med ett starkt landsbygdsperspektiv och en förmåga att kunna blicka bakåt, plocka upp lärdomar och styrkor och sedan ta med sig det in i framtiden.

Därför vill valberedningen varmt rekommendera Elaine Boström för omval som ledamot i Sveroks förbundsstyrelse för verksamhetsåret 2021.

Emil Stensson – Ledamot

32 år

Stockholm

Nyval

Spel har varit och är en stor del av Emils liv och identitet och han hoppas på att kunna ge tillbaka av det genom att bli en del av Sveroks styrelse. Förutom en politisk kandidatexamen så har Emil genom bland annat sitt arbete inom Försvarsmakten en bred erfarenhet av att arbeta strategiskt, organiserat och målinriktat.

Emil har också lång erfarenhet av föreningslivet, både politiskt och icke-politiskt, vilket ger honom ett brett kontaktnät och andra perspektiv på föreningslivet. Vi tror framförallt att hans kunskaper om medlemsvärvning och förmåga att få saker gjorda kommer vara viktiga egenskaper i styrelsearbetet.

Vidare är Emil, enligt egen utsago, legendariskt svårkränkt och har lajvat så länge han kan minnas. Förmågor som även de kommer väl till pass i Sverok.

Därför vill valberedningen varmt rekommendera Emil Stensson för nyval som ledamot i Sveroks förbundsstyrelse för verksamhetsåret 2021.

Eärendil Enbuske – Ledamot

35 år

Nissafors

Nyval

Eärendil är en entusiasmerande och positiv person som ser sig som en duktig “number two”, någon som hjälper och stöttar andra. Eärendil har en lång bakgrund inom Sverok som aktiv på bland annat distriktsnivå och inom arbetsgruppen för nätverket Leia. Strukturerad, öppen och peppig är tre bra ord att beskriva Eärendil med.

Därför vill valberedningen varmt rekommendera Eärendil Enbuske för nyval som ledamot i Sveroks förbundsstyrelse för verksamhetsåret 2021.

Helena Sandahl – Ledamot

30 år

Stockholm

Omval

Helena har lång erfarenhet inom olika delar av det unga föreningslivet, bland annat med engagemang i Sveriges Ungdomsråd, som lajvarrangör och mycket mer. Med sin bakgrund inom rättvisearbete har hon under året kunnat bidra med sitt engagemang för att förbättra den antirasistiska inkluderingen i Sverok. Hon ser att spelhobbyn kan korsa språkgränser och vara ett bra medel för att föra människor samman.

Sin tid för nördigheter fördelar Helena mellan det postapokalyptiska lajvet Blodsband Reloaded och Magic the Gathering, datorspel, brädspel och rollspel.

Uppdraget som ledamot 2019 var Helenas första uppdrag inom Sverok och något hon har skött med bravur. Helena är en mycket omtyckt person som sällan hamnar i konflikter, som får saker att hända och som bidrar positivt till både den allmänna stämningen och sakliga diskussioner.

Därför vill valberedningen varmt rekommendera Helena Sandahl för omval som ledamot i Sveroks förbundsstyrelse för verksamhetsåret 2021.

Lucy Jonsson – Ledamot

29 år

Stockholm

Omval

Lucy kommer med en tydlig bakgrund från funkis- och HBTQ-rörelsen och är en passionerad kämpe i dessa frågor. I Sverok kommer engagemanget främst från distrikt och föreningslivet i Stockholm. Lucy brinner för ungas engagemang och försöker kontinuerligt att förnya synsätt och skapa en välkomnande kultur där alla ska få plats oavsett förutsättningar. Samtidigt har Lucy ett konkret och pragmatiskt tänk kring planering, med fokus på tydlig struktur och klara uppgifter.

Att vara organisatör och ha koll på styrdokument är viktigt för Lucy, egenskaper som är viktiga för ett nördförbund som Sverok.

Därför vill valberedningen varmt rekommendera Lucy Jonsson för omval som ledamot i Sveroks förbundsstyrelse för verksamhetsåret 2021.

Lista över samtliga kandidater

Förbundsordförande

Helena Sandahl
Max Horttanainen (valberedningens förslag)

Vice förbundsordförande

David Eriksson
Erland Nylund
Helena Sandahl
Linnea Isaksson (valberedningens förslag)

Förbundssekreterare

David Eriksson (valberedningens förslag)
Erland Nylund

Ledamot i förbundsstyrelsen

Clara Herrlin (valberedningens förslag)
David Eriksson
Elaine Boström (valberedningens förslag)
Emil Stensson (valberedningens förslag)
Eärendil Enbuske (valberedningens förslag)
Helena Sandahl (valberedningens förslag)
Linnea Isaksson
Lucy Jonsson (valberedningens förslag)

7.4 Beslut om antalet valberedare 2021

Mötet beslutade

att valberedningen 2021 ska bestå av sex ledamöter.

Handlingar

Antalet valberedare 2021

Innan valet av valberedning behöver Riksmötet ta beslut om hur många ledamöter den

ska bestå av. Stadgarna säger att valberedningen ska bestå av fem till sju ledamöter.

Valberedningen föreslår

att valberedningen 2021 ska bestå av sex ledamöter.

7.5 Val av valberedning 2021

Mötet beslutade

att välja Kristina Espwall till valberedare.
att välja Jojjon Hamrén till valberedare.
att välja Mia Johansson till valberedare.
att välja Rebecka Winter till valberedare.
att välja Sara Forslund till valberedare.
att välja Evelyn Aulie till valberedare

Handlingar

Förslag på Valberedning 2021

Lista över förslag och samtliga kandidater

Förslag på Valberedning 2021

En valberedning med sex (6) personer. Medelålder: 28,5 år.

Kristina Espwall. 25 år. Strömsund. Valberedning.

Jojjon Hamrén. 35 år. Umeå. Valberedning.

Mia Johansson. 27 år. Lund. Valberedning.

Michael Lönn. 30 år. Stockholm. Valberedning.

Rebecka Winter. 21 år. Stockholm. Valberedning.

Sara Forslund. 33 år. Umeå. Valberedning.

Kristina Espwall

25 år

Strömsund

Omval

Kristina har utan rädsla tagit sig an valberedningens arbete under året och har aldrig tvekat att ställa frågor om det har varit något som hon har undrat över.

Kristina är den färgglada och positiva konventaren från Jämtland. Hon är grundare av föreningen Green Raven i Strömsund och ideellt aktiv i en lokal bygdeförening. Hon har även ett stort kontaktnätverk inom konvents- och cosplay-världen vilket är ett välbehövligt tillskott i valberedningen.

Kristina är orädd, charmig och kunskapstörstande, vilket är tre viktiga egenskaper att ha som valberedare när man förväntas prata om och med människor på ett strukturerat sätt.

Därför föreslår valberedningen Kristina Espwall för omval som valberedare för Sverok för verksamhetsåret 2021.

Jojjon Hamrén

35 år

Umeå

Omval

Jojjon är, och kommer sannolikt alltid att vara, en pelare av stöd och stabilitet i norrlands lajvcommunity och i Sverok i allmänhet. Hen har under sin tid i valberedningen bidragit med unika perspektiv och har värnat om de värderingar och principer som är viktiga i valberedningens arbete, och är en viktig del av valberedningens kontinuitet framåt.

Jojjon kommer med nya idéer och håller likabehandling och normkritik högt. Detta samtidigt som hen är en av dem med längst erfarenhet av förbundet och fortfarande är aktiv.

Med Jojjons institutionella minne, brinnande engagemang och naturliga ledaregenskaper tror vi att hen är navet i den kommande valberedningen.

Därför föreslår valberedningen Jojjon Hamrén för omval som valberedare för Sverok för verksamhetsåret 2021.

Mia Johansson

27 år

Lund

Omval

Mia kommer från Lund, där den sitter som valberedare i Sverok Skåne, och har flera års erfarenhet från manga- och cosplaykonventet KodachiCon och den tillhörande föreningen KodachiKai där den också är huvudarrangör. Mia brinner för att aktivera unga och har en stor kännedom om östasiatisk populärkultur och den skånska nördhobbyn.

Mia har tveklöst tagit sig an årets utmaningar med ett professionellt lugn. Evigt positiv och med ett smittande skratt är Mia den idéspruta och kreativa kraft som valberedningen behöver.

Därför föreslår valberedningen Mia Johansson för omval som valberedare för Sverok för verksamhetsåret 2021.

Michael Lönn

30 år

Sundbyberg

Omval

Kort- och dataspelaren Michael har under året i valberedningen tagit en mer tillbakadragen roll och fokuserat på administration och stödfunktioner.

Hans erfarenhet i distriktet Stockholm-Gotland och andra förtroendeuppdrag utanför Sverok gör att han har mycket perspektiv från distrikten och andra förbund. Samtidigt ger hans tidigare erfarenheter som valberedare i Svenska E-sportförbundet, Rädda Barnen Stockholms Distrikt och Studiefrämjandet i Stockholm honom ett värdefullt nätverk. Michael är inte rädd för att kavla upp ärmarna och är en doer som behövs i valberedningen.

Därför föreslår valberedningen Michael Lönn för omval som valberedare för Sverok för verksamhetsåret 2021.

Rebecka Winter

21 år

Stockholm

Nyval

Rebecka ser sig själv som en väldigt aktiv konventare som har lätt att knyta nya kontakter. Hon har under 2020 tagit sig an rollen som vice ordförande för föreningen QueerNördarna och bland annat varit med och arrangerat QueerCon. Under tiden i QueerNördarna har hon lagt mycket tid på att bygga upp en infrastruktur i föreningen för att underlätta för medlemmar att organisera sig.

Rebecka är driven, bra på att hålla deadlines och att få saker gjorda. Hon har yrkesbakgrund som “professionell problemlösare”, det vill säga hon arbetar som IT-konsult där hon bygger relationsdatabaser till företag och organisationer. Förutom det skulle Rebeckas analytiska förmåga tillsammans med nya perspektiv vara ett starkt tillskott till Sveroks valberedning.

Därför föreslår valberedningen Rebecka Winter för nyval som valberedare för Sverok för verksamhetsåret 2021.

Sara Forslund

33 år

Umeå

Omval

Konsol- och PC-gamern Sara kommer från Umeå, är vice ordförande i föreningen Digital Spelkultur och har tidigare suttit bl.a som ledamot i distriktet Sverok Västerbotten. Sara har erfarenhet inom att arrangera konvent, påverkansarbete, välgörenhetsarbete, och av projektet Leia som ligger henne varmt om hjärtat.

Sara är dedikerad till att ge alla människor möjligheten att göra lysande saker, och med hennes kontaktnät och driv att hitta personer till förbundet så att alla känner sig representerade, har hon varit ett starkt tillskott till valberedningen. Varm i kläderna och med rollen som valberedningens omtänksamma förälder vill vi att hon ska fortsätta sprida trygghet och värme i förbundet.

Därför föreslår valberedningen Sara Forslund för omval som valberedare för Sverok för verksamhetsåret 2021.

Lista över förslag och samtliga kandidater

Valberedning

Clara Herrlin
Evelynn Aulie
Jojjon Hamrén (valberedningens förslag)
Kristina Espwall (valberedningens förslag)
Mia Johansson (valberedningens förslag)
Michael Lönn (valberedningens förslag)
Rebecka Winter (valberedningens förslag)
Sara Forslund (valberedningens förslag)

7.6 Val av revisorer 2021

Mötet beslutade

att välja Jean-Ling "Jenna" Yeung till verksamhetsrevisor.
att välja Andreas ”Halken” Hallqvist till verksamhetsrevisor.
att välja PwC genom Johan Rönnkvist till auktoriserad revisor.
att välja Linnea Risinger Nathanson till personlig ersättare för Jean-Ling "Jenna" Yeung.
att välja Jesper Berglund till personlig ersättare för Andreas ”Halken” Hallqvist.
att välja PwC genom Monica Hedberg till personlig ersättare för Johan Rönnkvist.

Handlingar

Förslag på revisorer 2021

Lista över förslag och samtliga kandidater

Förslag på revisorer 2021

Revisorernas medelålder: 34,3 år

Andreas Hallqvist. 37 år. Örebro. Revisor.

Jean-Ling "Jenna" Yeung. 23 år. Stockholm. Revisor.

Linnea Risinger Nathanson. 37 år. Stockholm. Revisorsersättare.

Jesper Berglund. 40 år. Göteborg. Revisorsersättare.

Andreas “Halken” Hallqvist – Revisor

37 år

Örebro

Omval

Halken har många års erfarenhet av Sverok på flera nivåer. Han har ett stort fokus och kan bidra till en kontinuitet i Sverok när styrelsen förnyas. Han framhåller även vikten av att inte bara se det som står skrivet på papper, utan att Sverok är så mycket mer och har en stark ställning inom ungdomsrörelsen i Sverige. Han och Lloyd har varit ett utmärkt revisorspar under sina år tillsammans, men när Lloyd har dragit vidare så vill Halken gärna vara kvar för ett sista år. Halken kommer att få slåss med sin ersättare Jesper om vem som är den “största enten” i årets förslag.

Därför vill valberedningen återigen varmt rekommendera Andreas “Halken” Hallqvist för omval på posten som revisor för Sverok för verksamhetsåret 2021.

Jean-Ling “Jenna” Yeung – Revisor

23 år

Stockholm

Nyval

Jenna har tidigare suttit i förbundsstyrelsen och är en aldrig sinande källa av idéer och förslag. Hon har stor vana av att leda ungdomar och brinner för föryngring av förbundet på flera nivåer. Jenna har också visat prov på en bred kompetens inom ungas inflytande och ledarskap.

Jenna ser sig själv som en multinörd, hennes intresse är sprunget ur östasiatisk populärkultur men hon är även väldigt förtjust i brädspel, rollspel, lajv, fantastik och elektroniska spel.

Med tiden har Jenna vuxit och blivit en paragrafryttare av rang som spridit Sveroks förhållningssätt kring demokrati och styrdokument till andra förbund. Vi tror att kombinationen av Halkens långa erfarenhet av Sverok och Jennas kunskap om andra förbund kommer att vara en kraftig kombination.

Därför vill valberedningen varmt rekommendera Jean-Ling “Jenna” Yeung för nyval på posten som revisor för Sverok för verksamhetsåret 2021.

Linnea Risinger Nathanson – Revisorsersättare

37 år

Stockholm

Omval

Linnea brinner för och har en stor kunskap om Sverok som förbund, samt ungdomsrörelsen i stort. Hen har under flertalet år suttit som förtroendevald på riksnivå, både i förbundsstyrelsen som ledamot och vice ordförande samt i valberedningen, där hen agerat sammankallande. Hen arbetar till vardags som föreningsutvecklare på RFSL, var med och startade Sveriges Ungdomsråd och har varit valberedare i LSU. Med sina erfarenheter och insyn i förbundet tror vi att Linnea kan fortsätta brinna för Sverok och vara en tillgång i förbundet ännu en gång, på en ny position.

Därför vill valberedningen varmt rekommendera Linnea Risinger Nathanson för omval på posten som revisorsersättare för verksamhetsåret 2021. Föreslås som personlig ersättare till Jean-Ling “Jenna” Yeung.

Jesper Berglund – Revisorsersättare

40 år

Göteborg

Nyval

Jesper är det äldsta nyvalet och den mest allsidiga kandidaten i förslaget. Med erfarenhet från Sverok Västs stormiga år, förtroendeuppdrag på alla nivåer i inte bara Sverok utan även andra folkrörelser, och en oklanderlig förmåga att tolka stadgar är Jesper som gjord för revisorsrollen. Efter flera års frånvaro från förbundet gör han nu comeback för att, fri från påverkan från andra aktiva, vara en neutral och rättvis revisorsersättare. Vi tror att han kommer vara en utmärkt ersättare för Halken.

Därför vill valberedningen varmt rekommendera Jesper Berglund för nyval på posten som revisorsersättare för verksamhetsåret 2021. Föreslås som personlig ersättare till Andreas “Halken” Hallqvist.

Lista över förslag och samtliga kandidater

Revisorer

Jean-Ling "Jenna" Yeung (valberedningens förslag)

Andreas ”Halken” Hallqvist (valberedningens förslag)

PwC/Johan Rönnkvist (auktoriserad revisor)

Revisorsersättare

Linnea Risinger Nathanson (valberedningens förslag)

Jesper Berglund (valberedningens förslag)

PwC/Monica Hedberg (auktoriserad revisor)

8. Övriga frågor

Övriga frågor är förslag från medlemmar eller förbundsstyrelsen som inkommit till förbundet senare än sex veckor innan Riksmötet. I år var motionsstopp den 9 oktober kl 12:00, så förslag som inkommit senare är alltså Övriga frågor.

Beslut

Två tredjedels majoritet: för att ett förslag i en Övrig fråga ska gå igenom måste minst dubbelt så många personer rösta för förslaget jämfört med hur många som röstar mot. Det är bara röster för och mot som räknas.
Enhälligt Riksmöte: För att ett Riksmöte ska kunna besluta om en stadgeändring som en Övrig fråga får ingen rösta mot att stadgeändringen ska tas upp. Om ingen röstar mot att ta upp stadgeändringen behandlas den som en Övrig fråga. Annars får den automatiskt avslag.

8.1 Övrig fråga: Rapport om Likabehandlingsplanen

Mötet beslutade

att lägga Rapport om Likabehandlingsplanen till handlingarna.

Handlingar

Rapport: Uppföljning av Likabehandlingsplan 2020-2021 v. 2

Bakgrund

Likabehandlingsplanen för 2020-2021 fastslogs vid Riksmötet 2019 och är den 3e versionen sedan 2016. På styrelsemötet i maj 2020 kompletterades Likabehandlingsplanen utifrån uppdraget om att i högre grad arbeta utifrån Barnkonventionen. Den uppdaterade Likabehandlingsplanen återfinns bland styrdokumenten på infobank.sverok.se.

Likabehandlingsplanen är uppbyggd enligt följande:

Effekt - Beskriver den övergripande målbilden

Delmål - Beskriver det kortsiktiga delmålet

Problembild - Beskriver situationen som motiverar delmålet

Åtgärder - Beskriver vad som ska göras för att uppnå delmålet

Denna rapport är en uppföljning av det arbete som gjorts hittills under 2020. De som ansvarat för de olika delarna av arbetet är förbundsordförande, förbundssekreteraren och kanslichefen.

Mål och åtgärder

Team Sverok

Effekt A: Alla känner sig välkomna och trygga i Team Sverok.

Delmål A:1

Alla i Team Sverok ska kunna ta upp ämnen som de vill ta upp och ingen ska känna sig exkluderad eller kränkt på grund av sin ålder, könsidentitet/könsuttryck, etniska tillhörighet, sexuella läggning, religion/trosuppfattning, socioekonomiska status eller funktionalitet, såväl fysisk som mental.

Problembeskrivning

Även om det ofta är högt i tak finns det fortfarande normer i Team Sverok som osynliggör personer. De osäkra anställningarna bidrar också till att alla inte alltid är bekväma med att ta upp saker.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Vid varje möte med en större grupp utse en mötesfrämjare, som har ansvar för att hålla koll på samtalsklimatet. I slutet av varje möte utvärdera klimatet.	Detta har skrivits in i personalhandboken, men har inte använts av Team Sverok under 2020.
Vid varje möte med en ny grupp inkludera en introduktionsrunda där man presenterar sig för varandra med namn och pronomen samt ger utrymme för att lyfta eventuella behov eller saker som kan vara bra att veta om en.	Görs på interna arrangemang med de anställda i Sverok, men i mindre grad i möten med externa.
Aktivt fortsätta arbetet med förbättringar och inkludering i det dagliga arbetet med arbetsmiljö och arbetsrätt. (ex egna högtidsdagar, slopad karens)	Arbetet med arbetsmiljön fortsätter på dagsbasis för att ge alla anställda en trygg arbetsmiljö.
Arrangera en årlig, övergripande workshop om normer, makt, mångfald och intersektionalitet	En internutbildning ledd av Sam Bäfvenberg genomfördes under våren.
Likabehandlingsplanen ska presenteras på första Team Sverok-konferensen varje vår och utvärderas på första Team Sverok-konferensen varje höst.	Planen presenterades aldrig under våren, men utvärderades på första konferensen under hösten.

Effekt B: Alla kan vara delaktiga på lika villkor i Team Sverok.

Delmål B:1

Ingen ska uteslutas från informella sammanhang som följd av att lokalen eller aktiviteten inte är tillgänglig för personen på grund av personens funktionsvariation, geografiska placering eller socioekonomiska situation.

Problembeskrivning

Team Sverok arbetar idag på 5 olika platser i Sverige och har dessutom vitt skilda förutsättningar för deltagande.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Utveckla våra digitala kanaler för dialog och diskussion kring både nytta och nöje.	Som en följd av hemarbetet under pandemin har det sociala utbytet fokuserats ytterligare till att ske online. Tidigare kontorsspecifika aktiviteter har uppmärksammats och förts över till att ske online och med alla kontor.
Aktiviteter ska i största möjliga utsträckning planeras att ske i samband med att Team Sverok samlas för samverkansmöte eller liknande så att de som bor och arbetar utanför Stockholm inte hamnar utanför.	Denna åtgärd har inte varit aktuell på grund av pandemin.
Förtydliga rutiner för interna arrangemang kring tillgänglighet i lokalerna, gångavstånd, pauser, vilka utgifter som ersätts, när och hur information skickas ut, vad som är arbetstid och inte samt hur man anmäler särskilda behov.	Ingen nedskriven rutin har tagits fram.

Förbundsstyrelsen och valberedningen

Effekt C: Alla känner sig välkomna och trygga i förbundsstyrelsen och valberedningen

Delmål C:1

Personer ska värderas utifrån sin kompetens och ingen ska missgynnas på grund av ålder, kön, geografisk härkomst, verksamhetsgren, etnisk tillhörighet, funktionalitet eller familjesituation.

Problembeskrivning

Personer som kandiderar och nomineras till förbundsstyrelsen är ofta väldigt homogena. Detta kan bero på att det finns underliggande normer som påverkar vilka personer som uppfattas som lämpliga och kompetenta att sitta i förbundsstyrelsen och vilka som vågar kandidera.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Erbjud valberedningen en utbildning inom normmedveten rekrytering av en extern och kompetent person	Valberedningen planerade en kickoff med utbildningar, som dock behövde ställas in på grund av Covid-19. Flera i sittande valberedning har gått utbildningen tidigare år.
Valberedningen ska redogöra för Riksmötet på vilket sätt de har arbetat och verkat för att delmålet ska uppfyllas	Genomförs i samband med Riksmötet.
Årlig övergripande workshop om normer, makt, mångfald och intersektionalitet	På förbundsstyrelsens möte i januari hölls inledande diskussioner om jargong och klimat i förbundsstyrelsen. På mötet i mars hölls en mer ingående workshop om vilka normer som reproduceras och påverkar Förbundsstyrelsen som grupp.
Likabehandlingsplanen ska presenteras på första FS-mötet varje vår och utvärderas på första FS-mötet varje höst.	Likabehandlingsplanen presenterades på tredje FS-mötet 2020, då ett tillägg gjordes, och utvärderades på femte FS-mötet.

Riksmötet

Effekt D: Ombuden på Riksmötet avspeglar medlemsbasen.

Delmål D:1

60 % av deltagarna ska vara under 26 år gamla och 40 % av deltagarna ska vara ombud för första gången.

Problembeskrivning

Jämfört med 2015 har andelen medlemmar under 26 år ökat från 82% till 88% 2018. Samtidigt har andelen ombud under 26 år minskat från 54% till 42%. Vi har alltså rört oss bort från delmålet. Det finns ingen statistik som visar på huruvida medlemmarna är ombud för första gången. Det nya ombudssystem som föreslogs 2016 avslogs, men ett annat, som också har en kvoteringsdel för unga och för unga förstagångsombud, antogs 2018.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Börja samla in data för att kunna jämföra förändring över tid på hur representativiteten ser ut bland ombuden.	Ombudens ålder samlas in. Frågan om hur många riksmöten du har deltagit på i formuläret ved anmälan till Riksmöte.
Kallelsen till Riksmötet ska skickas till alla medlemmar, inte bara förtroendevalda.	Kallelsen skickades till styrelse, revisorer och kontaktperson.
Göra det enkelt och uppmuntrande för de som är äldre än 26 att anmäla sig som funktionärer istället för att delta som ombud	Ett sådant system har inte tagits fram.
Se över vilka hinder som finns för ombud under 18 år att närvara vid Riksmötet	De hinder som identifierats för Riksmötet 2020 är att sociala aktiviteter ligger sent på kvällarna. Detta påverkar dock inte möjligheten att delta i den demokratiska processen. Ett annat möjligt hinder är att det kan krävas mycket tid, vilket vårdnadshavare kan ha bristande förståelse för. För att underlätta för minderåriga att kunna delta har vi skickat med riktad information för dem att ge till sina vårdnadshavare.

Delmål D:2

Fler unga ombud återkommer ett andra år.

Problembeskrivning

Antal ombud som deltar en andra gång på Riksmötet verkar vara förhållandevis låg. 2017 till 2018 var 44 av 115 inbjudna ombud och reserver samma. Utöver dessa var 5 funktionärer 2017 och ombud 2018. Vi vet dock inte om de deltagit på tidigare Riksmöte.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Ombudssystemet som införs 2019 premierar unga ombud. Effekten av systemet ska utvärderas under 2020.	Utvärdering av systemet ska ske när ombudslistan till Riksmötet 2020 fastställts.

Effekt E: Antalet anmälda ombud ökar avsevärt

Delmål E:1

Antalet ombudsplatser som förbundsstyrelsen beslutar om ska fyllas.

Problembeskrivning

Ombudsvalet har genom ett beslut på Riksmötet 2018 ersatts med ett system där ombud anmäls. Bakgrunden till detta var att ombudsplatserna inte längre fylldes genom ombudsvalet.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Utvärdera det nya systemet för ombud.	Systemet ska utvärderas efter att ombudslistan 2020 färdigställts.

Effekt F: Riksmötet genomsyras av ett likabehandlingsperspektiv

Delmål F:1

Mötespresidiet ska aktivt arbeta för ett jämlikt och inkluderande möte.

Problembeskrivning

Ett återkommande homogent presidium utan kunskaper om inkludering riskerar att påverka klimatet på mötet samt sända signaler om vilka som ges inflytande i förbundet.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Skapa utbildning om normkritik, Sveroks värdegrund och inkluderande mötesformer för presidialer för att skapa en kompetenspool	Har inte gjorts.
Skapa en digital kurs om normkritik, Sveroks värdegrund och inkluderande mötesformer som är obligatorisk för Riksmötets funktionärer	Har inte gjorts.
Mötesordningen ska redogöra för Riksmötet på vilka sätt vi arbetar för att skapa ett jämlikt och inkluderande möte, t.ex. genom flera talarlistor	Detta återfinns i den föreslagna mötesordningen.
Möjliggöra för trygghetsvärdar att inför mötet samtala med en representant ur förbundsstyrelsen samt mötespresidiet	Detta är inplanerat inför Riksmötet 2020.
Trygghetsvärdar ska få information om vilka krav de kan ställa på mötespresidiet.	Detta är inplanerat inför Riksmötet 2020.
Mötespresidiet ska rekryteras utifrån kunskap om representation och demokratifrämjande metoder.	Mötespresidiet under Riksmötet 2020 kommer ha en annan typ av roll än under tidigare Riksmöten. Fokus på dessa kunskaper läggs därför i år istället på andra funktioner under mötet, såsom trygghetsvärdar, moderatorer och andra stödfunktioner.

Delmål F:2

Ingen ska känna sig kränkt eller exkluderad på grund av sin religionsuppfattning, kön, könsidentitet/könsuttryck, ålder, sexuell läggning, etniska tillhörighet, funktionsnedsättning, politiska åskådning och utseende.

Problembeskrivning

I utvärderingen av Riksmötet 2015 fick frågan om mötesklimat följande svar:

Mycket bra (5): 29,8 %

4: 55,3 %

3: 12,8 %

2: 2,1 %

Mycket dåligt (1): 0

Frågan har tyvärr sedan dess fallit bort och det finns därför ingen uppföljning av delmålet.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Funktionärer och andra som har någon form av officiell position under Riksmötet ska informeras om hur de förväntas agera utifrån handlingsplanen som träder i kraft när någon behandlas felaktigt	Ingen handlingsplan har tagits fram.
Mäta klimatet i utvärderingen för Riksmötet	Utvärderingen sker efter Riksmötet.

Effekt G: Alla ombud känner att de kan, vill, vågar och framförallt får ta plats och att deras åsikter är viktiga under Riksmötets alla delar.

Delmål G:1

Alla ska ha förberett sig inför Riksmötet och känner sig trygga i att lämna förslag inför och under mötets gång.

Problembeskrivning

Riksmötet har, trots vårt arbete, relativt höga trösklar för deltagande och ställer krav på ombuden. Därför är det viktigt att vi fortsätter mäta hur ombuden upplever Riksmötet och fortsätter utveckla metoder som förenklar och gör det mer lustfyllt att delta.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Låta alla, som vill, prova på att stå i talarstolen under Riksmötes-utbildningen	Kommer inte göras i år p.g.a. Riksmötets format.
Ta fram en lista med olika sätt att förbereda sig på inför Riksmötet och informera om dessa.	Återfinns i Riksmötes-guiden.
Informera tydligt om vikten att förbereda sig inför Riksmötet.	Återfinns i Riksmötes-guiden.
Utveckla det material som erbjuds till distrikten kring att anordna regionala/lokala förträffar	Har inte planerats.
Införa frågor i utvärderingen om ombudens möjlighet att ta plats	Utvärderingen skickas ut efter Riksmötet.

Delmål G:2

Under friformsdebatten ska alla känna sig trygga och ha möjlighet att framföra sina tankar.

Problembeskrivning

Friformsdebatten förväntar sig ofta ett stort egenansvar i deltagandet, något som förfördelar de som är vana och trygga med att ta plats.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Moderatorerna ska få en utbildning i metoden som ska användas för att leda gruppdiskussionen. Ett viktigt fokus är att lyfta fram de som inget sagt genom att applicera första- och andra talarlista.	Har inte planerats.
Moderatorerna ska få en genomgång i ämnet de ska leda en diskussion kring.	Har inte planerats.

Delmål G:3

Ingen ska känna sig exkluderad från mötet på grund av de använda mötesformerna.

Problembeskrivning

Mötesformer påverkar deltagandet mycket under ett möte.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Fortsätta rekrytera mötesfunktionärer som har till uppgift att understödja i användandet av Vote-IT.	Vi kommer ha VoteIT specifika funktionärer under Riksmöte 2020

Kommunikation

Effekt H: Kommunikationen genomsyras av ett funktionellt tänk samt ett likabehandlings- och antidiskrimineringsperspektiv.

Delmål H:1

Skrift- och talspråket ska kunna förstås av alla som har grundläggande kunskap i svenska.

Problembeskrivning

Föreningslivet och Sverok använder mycket intern jargong och byråkratiska föreningstermer, vilket blir till ett hinder för alla som inte är vana vid det språket.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Fortsätta arbeta för att medvetandegöra exkluderande språk, till exempel genom jargongspelet där alla kan fråga och svara om ett uttryck, begrepp eller annat som hen eller någon annan inte förstår.	Vi påminner om jargongspelet i sammanhang där nya anställda möter Team Sverok, och på arrangemang med medlemmar.
Arrangera en årlig internutbildning i lättläst Svenska	Har inte genomförts en utbildning, men guide finns tillgänglig för alla anställda.
Göra ordlistan över förenings- och sverokbegrepp tillgänglig för samtliga anställda och på hemsidan	Finns inte uppe på hemsidan. Listorna finns, de kommer komma upp under året.

Distrikt och Medlemsföreningar

Effekt I: Sveroks enskilda medlemmar känner sig trygga och delaktiga i sina föreningar och distrikt. De upplever sina föreningar som tillgängliga och språkbruket samt konflikthanteringen som positiva.

Delmål I:1

Öka kunskapen bland distrikt och medlemsföreningar om interna normer och deras effekter på verksamheten.

Problembeskrivningar

Det finns stora skillnader mellan olika grupper när det gäller upplevelsen av språkbruket, konflikthanteringen, delaktighet och trygghet i ens föreningen samt av föreningens tillgänglighet. Faktorer som verkar påverka upplevelsen är vilken verksamhetsgren en sysslar med, om en har fysiska träffar eller inte, om en har en maktposition i föreningen eller inte eller om en bryter mot normer.

Ofta saknas en medvetenhet kring effekterna av interna normer. Många associerar mångfald med rekrytering och marknadsföring och har inte funderat på att deras interna normer påverkar den egna verksamheten och vilka som trivs i den och vilka som inte gör det.

Åtgärder enligt planen	Genomfört hittills 2020
Aktivt implementera ett likabehandlingsperspektiv och barnperspektiv på förbundets arrangemang för föreningar och distrikt	Årets arrangemang har haft fokus på att alls kunna genomföras med de restriktioner som funnits. Ett särskilt likabehandlings- och barnperspektiv har därför inte implementerats.
Stötta föreningar och distrikt i deras likabehandlingsarbete	En guide för att skapa inkluderande digitala möten har tagits fram. Arbetet med att ta fram mallar för likabehandlingsarbete pågår.

9. Mötets avslutande

Mötet avslutades av Sveroks nya förbundsordförande Max Horttanainen.

()