Nyland, Finlands sydligaste historiska landskap, är ett område som sedan ingången av 2011 omfattar det nutida landskapet Nylan

Det historiska landskapets östra gräns gick ursprungligen längs Kymmene älvs östliga arm, men idag följer den i stort sett dess västliga lopp mot norr, där löper gränsen huvudsakligen utmed Salpausselkä och dess fortsättning Lojoåsen. För den örika nyländska skärgården från Bromarv i väst till Pernå i öst utgör Finska viken gräns.

Landskapet är småkuperat med jämn sluttning från norr ner mot kusten i väst. och mot nordväst är bergssidorna brantare, men bara ett fåtal berg höjer sig omkring 150-160 m ö.h. Berggrunden består till största delen av granit med inslag av gnejs och leptit. I öst förekommer rapakivisten, i väst större kalkbergsområden. Järn- och kopparmalm uppträder också och i närheten av Helsingfors ligger några för länge sedan nedlagda silvergruvor.

Områdena kring och mellan Salpausselkä åsarna utgörs av vidsträckta sandmoar. Kring de talrika, korta vattendragen utbreder sig bördiga, väl odlade lerjordar. Sjöarna är många, men för det mesta små, med undantag av Lojo sjö och Hiidenvesi, som bildar ett sjösystem för sig i n.v., med utlopp till Pojoviken genom Svartån. Barrskogen dominerar i n., mångenstädes insprängd med björk. I landskapets v. delar trivs ek, lind, lönn och hassel, ask och alm, längs stränderna al. Undervegetationen är i allmänhet tät; kärlväxternas olika arter överstiger 800. Klimatet är jämförelsevis milt.

Nyland som fick sitt namn på grund av att den bestående koloniseringen skedde rätt sent, är delvis nytt också i fysisk bemärkelse. Längs den långa, sönderskurna kusten höjer sig landet oavbrutet ur havet. Från arkeologisk synpunkt har denna del av Finland uråldriga anor: landets äldsta stenålderskulturer har fått sina namn efter nyländska fyndorter, Askola invid Borgå å och Suomusjärvi i landskapets n.v. del. Denna bosättning dateras till omkring 7500-7000 f. Kr. Den kamkeramiska kulturen, som inträngde omkring 3000 f. Kr., och båtyxkulturen, som uppträdde ca tusen år senare, är belagda med talrika fynd i hela landskapet. Troligt är att båtyxfolket, som söderifrån medförde jordbruk och boskapsskötsel, förlade sin tätaste bosättning till landskapets s. delar. Under bronsåldern var hela N. befolkat; i ö. anses denna period ha avslutats ca 500 f. Kr., i v. först ca 200 f. Kr. Fyndfattigdomen under den s.k. äldre järnåldern har fått många forskare att tro att landet då låg tämligen öde. Under den senare järnåldern skedde en inflyttning från Estland, varom s.k. tarandgravar i Tenala och Karis bär vittne.

Sin nuvarande befolkning har Nyland fått genom inflyttning från Åboland och Tavastland samt sjövägen direkt från Sverige. Den egentliga koloniseringen av landskapet skedde under 1200- o. 1300-t. Härigenom kom N. att få den svensktalande befolkning som i dag är bosatt där. Tidigare hade den glest befolkade kusttrakten nyttjats som tavastländska fångst- och fiskeplatser. Urgamla handelsplatser låg vid mynningen av Pickala, Esbo, Vanda, Sibbo och Borgå åar samt vid Lovisaviken; dessa platser gjorde tjänst som in- och utskeppningsorter långt in i medeltiden.

Förrätt 4 portioner

INLAGD STRÖMMING MED RAMSLÖKSKRÄM, SKÄRGÅRDSBRÖD OCH KUSTSALLAD

Inlagd strömming
1 kg strömmingsfilé
1½ tsk salt
1 dl hackad färsk dill
½ dl grovt rågmjöl
Smör

Ättikslag
1 dl ättiksprit 12%
1 dl socker
3 dl vatten
2 st lagerblad
5 st Kryddpepparkorn
1 Rödlök i skivor

-Börja med att koka ättika, socker, vatten och kryddor till lagen. ättikslagen. Låt svalna.
-Klipp bort ryggfenan på strömmingarna. Salta på köttsidan och strö på dill.
-Lägg ihop strömmingarna två och två med skinnsidan utåt.
-Vänd dem i rågmjöl blandat med salt. Stek dem i omgångar i smör. Låt svalna.
-Skala och skiva rödlöken.
-Varva strömmingsflundrorna med rödlöken i en form. Häll över den avsvalnade lagen. Låt stå i kyl några timmar, gärna ett dygn.

Ramslökskräm
½ dl ramslökspesto
1 dl smetana
1 krm vitpeppar
1 msk citronsaft

Vispa smetana till ett hårt skum och blanda därefter alla ingredienser till en fast, inte allt för rinnande kräm.

Skärgårdsbröd

Ett mörkt bröd typ mörk limpa av typen Iniö bröd, eller all form för mörk limpa

Kustsallad
En handfull krispiga salladsblad
En handfull  harsyre blad
En handfull maskrosblad
4 skivade tomater
Skuren persilja
Finskuren gräslök
1 dl god kallpressad rypsolja
½ dl balsamvinäger
Salt och peppar

Blanda samman alla salladsingredienser i en skål. Blanda samman vinägern och oljan till salladen och häll den över salladen strax innan den skall serveras

Servering

Arrangera på fat eller tallrikar, den inlagda strömmingen över salladen tillsammans med två brödskivor och ramslökskrämen. Dekorera med färska örter och vilda ätbara blomster

Huvudrätt 4 portioner

ÖRTKRYDDAD LAMMSADEL, ROTFRUKTSPYTT, GLASERADE SMÅ LÖKAR, SKYSÅS OCH RÖNNBÄRSGELÉ

Örtkryddad lammsadel
1 lammsadel, ca 1–1½ kg, putsad
1 delad vitlöksklyfta
salt och malen vitpeppar
Finskuren färsk timjan
Finskuren färsk rosmarin
2 msk smör

Värm ugnen till 200°. Skär kappan på ovansidan i rutor. Gnid in sadeln med en ituskuren vitlöksklyfta. Krydda med salt, peppar och örtkryddor. Bryn köttsidan i smör i het panna.

Ställ sadeln i en ugnssäker form. Stick in en köttermometer från kortsidan så att spetsen kommer mitt i den köttiga delen. Ställ in formen i nedre delen av ugnen. Stektiden är ca 45 minuter, beroende på vilken stekningsgrad du önskar. Vid innertemperatur 70° är köttet lätt rosa och vid 75° är köttet genomstekt.

Ta ut sadeln och låt den vila 15 minuter innan köttet skärs upp. Vispa ur formen med vatten eller buljong och sila skyn. Håll varmt till servering. Skär loss köttet från benen, även de små filéerna på undersidan, om de finns med. Skär köttet i sneda skivor

Rotfruktspytt
En bit rotselleri
2 st rödbetor
4 st morötter
2 st palsternacka
4 mindre potatisar

Skala och skär alla rotsaker i mindre tärningar. Bryn i het stekpanna tillsammans med några klickar smör, salta och peppra och lägg i ugnsfast form. Grädda i ugnen på 175 graders värme i ca 15–20 minuter.

Glaserade små lökar
12–16 små lökar, skalade
En kvist färsk timjan
½ dl finskuren färsk persilja
Salt och peppar
2 msk socker
½ dl soja
1 dl rödvin

Bryn de hela små lökarna i stekpanna med lite smör, tillsätt örterna, sojan, sockret och vinet, låt det småputtra i några minuter, salta och peppra vid behov och smaka av.

Servering

Arrangera ett par skivor lammkött på tallriken tillsammans med rotsaks pytten och några glaserade lökar. Servera såsen á part. Dekorera med några färska örtkryddor och en liten mängd rönnbärsgelé.

Dessert 4 portioner

ÄPPELPUDDING MED HASSEL-KROKANT, SMULAT HAVREKEX OCH HALLONCOULIS

Äppelpudding
4 st syrliga äpplen
3 st ägg
1 tsk socker
1 tsk vaniljsocker
1 tsk potatismjöl
2½-3 dl tjock grädde
3 dl vitt vin
1 krm kardemumma
1 krm kanel

Skala äpplena och avlägsna kärnan. Koka äpplena i vinet tills det är mjuka. Tillsätt kardemumman och kanel. Lägg äpplena över i en ugnsfast form, ca 1½ liter. Vispa samman ägg, socker, vaniljsocker, potatismjöl och grädde. Häll blandningen över äpplena. Grädda puddingen i ugnen på 175 graders värme i ungefär ca 35 - 45  minuter.

Hassel krokant
1 dl hasselnötter
1 dl socker
1 msk smör

Smält sockret i en kastrull till en ljus karamell. Tillsätt smöret och rör slätt. Vänd ner nötterna och häll ut på bakplåtspapper. Låt kallna, bryt i bitar eller hacka grovt.

Smulat havrekex
Fazers Jyväshyvä havrekex är utmärkta för ändamålet.

Halloncoulis
125 g socker
1 dl vatten
400 g hallon, färska eller frysta.

Tina hallonen (om du använder frysta). Koka en sockerlag genom att sjuda upp socker och vatten tills sockret löst sig. Låt sockerlagen svalna helt. Mixa hallon och sockerlag med tex, stavmixer eller matberedare till en slät massa. Sila genom finmaskig sil för att få bort hallonkärnorna.

Servering

Skär puddingen i lagom tjocka skivor, eller skeda upp i djupa tallrikar, häll över en lagom mängd halloncoulis och strö över hassel krokant och smulad havrekex.