1.1 Tennisspelets regler
Banan är en rektangel, 23,77 m lång och för singelspel 8,23 m bred. För dubbelspel är banan 10,97 m bred.
Banan delas längs mitten av ett nät som bärs upp av en vajer som löper över eller är fäst vid två nätstolpar på 1,07 m höjd. Nätet ska helt fylla utrymmet mellan de två nätstolparna och måste ha tillräckligt små maskor så att bollen inte kan passera igenom. Nätets höjd är 0,914 m i mitten där det hålls ned av en rem. Ett band täcker vajern och den övre delen av nätet. Remmen och bandet ska vara helt vita.
För dubbelspel ska nätstolparnas centrum vara 0,914 m utanför dubbelbanan på vardera sidan.
För singelspel ska nätstolparnas centrum vara 0,914 m utanför singelbanan på vardera sidan. Om ett dubbelnät används ska nätet hållas uppe av två singelstolpar på 1,07 m höjd och placerade 0,914 m utanför singelbanan på vardera sidan.
Linjerna som begränsar banan på längden kallas baslinjer och linjerna längs sidan av banan kallas sidlinjer.
Två linjer dras mellan sidlinjerna för singel, 6,40 m från och parallellt med nätet på vardera banhalvan. Dessa linjer kallas servelinjer. På vardera sidan nätet delar servemittlinjerna ytan mellan servelinjerna och nätet i två lika delar, som benämns serverutor. Servemittlinjen dras parallellt med singelsidlinjerna och halvvägs mellan dem.
Baslinjerna delas på mitten av ett mittmärke av 10 cm längd som dras in i banan, parallellt med sidlinjerna.
Alla mätningar ska göras till linjernas utsida och alla banans linjer ska ha samma färg och stå i tydlig kontrast med färgen på banytan.
Ingen reklam får förkomma på banan, nätet, remmen, bandet, nätstolparna och singelstolparna förutom på det sätt som regleras i Appendix IV.
I tillägg till banan beskriven ovan, kan banorna beskrivna som ”Röd” och ”Orange” i Appendix VII användas för tävlingar for spelare 10 år eller yngre.
Anm.
Riktlinjer för minimiutrymme bakom baslinjen samt utanför sidlinjerna finns i Appendix IX.
Banans fasta tillbehör omfattar bak- och sidoväggar eller stängsel, åskådare, läktare och åskådarstolar, alla andra anordningar runt och över banan, huvuddomaren, linjedomare, nätdomare och bollkallar i deras arbetspositioner.
För singelspel med dubbelnät och singelstolpar räknas nätstolparna och delen av nätet utanför singelstolparna som fasta tillbehör och är inte en del av nätstolparna eller nätet.
Kvistigt fall 1: Kan föremål fästas på nätstolpen?
Beslut: Ja, under förutsättning att föremålens storlek och placering är rimliga och att de är godkända som spelanalysteknologi. Som en riktlinje ska föremålet inte var mer än 50 cm brett, 40 cm djupt och 122 cm högt. Föremålen ska vara placerade så att de inte sticker ut mer än 10 cm på insidan av nätstolpen, 20 cm ovanför nätstolpen och 20 cm från nätet.
Bollar, som godkänns för spel enligt Tennisspelets Regler måste överensstämma med specifikationerna i Appendix I.
Internationella Tennisförbundet (ITF) beslutar i frågor om en boll eller prototyp överensstämmer med Appendix I eller av annat skäl är godkänd eller ej för spel. Ett sådant beslut kan fattas till följd av ITF:s eget initiativ, eller efter ansökan av någon med ett reellt intresse därav inklusive spelare, tillverkare, nationellt förbund eller dess medlemmar. Beslut och tillämpningsföreskrifter ska göras i enlighet med gällande ”Review and Hearing Procedures of the International Tennis Federation” (se Appendix XI).
Tävlingsarrangörer måste före en tävling meddela:
Bollbyte sker i förekommande fall antingen:
Om en boll i spel går sönder ska poängen spelas om.
Kvistigt fall 1: Om en boll är mjuk i slutet av en poäng, ska den då spelas om?
Beslut: Om bollen är mjuk, men inte trasig, ska poängen inte spelas om.
Anm
Bollar som används i en tävling som spelas enligt Tennisspelets Regler måste finnas upptagen på den officiella förteckning av godkända bollar som publiceras av Internationella Tennisförbundet.
SvTF:s kommentar
För tillämpningar av regel 3: se Avsnitt 2.2 Svenska tillämpningsbestämmelser.
Racketar som är godkända för spel enligt Tennisspelets Regler måste överensstämma med specifikationerna i Appendix II.
Internationella Tennisförbundet är beslutande organ vid frågor som rör godkännandet av racketar eller prototyper i enlighet med Appendix II och om dessa får användas för spel. Sådana bedömningar kan göras på ITF:s eget initiativ eller efter ansökan av part som har reellt intresse därav, såsom spelare, tillverkare eller nationellt förbund eller dess medlemmar. Bedömningar och ansökningar ska göras i enlighet med ”Review and Hearing Procedures of the International Tennis Federation” (se Appendix XI).
Kvistigt fall 1: Är det tillåtet att ha mer än en omgång strängar på rackethuvudet?
Beslut: Nej. Enligt regeln får bara en omgång strängar finnas (se Appendix II).
Kvistigt fall 2: Är det strängade mönstret på racketen att anses som likformigt och platt om strängarna ligger i mer än ett plan?
Beslut: Nej.
Kvistigt fall 3: Får vibrationsdämpare placeras på den strängade ytan och i så fall var?
Beslut: Ja, men de får bara placeras utanför mönstret av korsade strängar.
Kvistigt fall 4: Av misstag går en sena i den ene spelarens racket av mitt under en poäng. Får spelaren fortsätta spela ytterligare poäng med denna racket?
Beslut: Ja, utom i de fall det uttryckligen förbjudits av organisatörerna.
Kvistigt fall 5: Får en spelare använda mer än en racket vid något tillfälle under spel?
Beslut: Nej.
Kvistigt fall 6: Får ett batteri som påverkar spelkaraktären byggas in i en racket?
Beslut: Nej. Batterier är förbjudna eftersom de är energikällor på samma sätt som solceller och andra liknande anordningar.
Vanligt game
I ett vanligt game benämns poängen som följer där servarens poäng anges först:
Om båda spelarna/lagen har vunnit tre poäng, är ställningen “40 - lika”. Efter “40 - lika” blir ställningen “fördel” för den spelare/det lag som vunnit följande poäng. Om samma spelare/lag vinner även nästa poäng vinner de gamet. Om däremot motståndarna vinner nästa poäng blir ställningen “Lika”. En spelare/ett lag behöver vinna två poäng efter varandra direkt efter “40 - lika” eller “Lika” för att vinna gamet.
Tiebreakgame
I ett tiebreakgame räknas poängen “Noll”, “1”, “2”, “3”, etc. Spelaren eller laget som först vinner sju poäng vinner gamet och setet, under förutsättning att det är med en marginal av två poäng över motståndaren/ motståndarna. Vid behov fortsätter tiebreakgamet till dess denna marginal är uppnådd.
Den spelare som står i tur att serva, ska serva första poängen i tiebreaket. De följande två poängen ska servas av motståndaren (i dubbel av den i motståndarlaget som står i tur att serva). Efter detta ska varje spelare/lag turas om och serva två poäng var till dess tiebreakgamet är slut (i dubbel ska serveordningen inom laget behållas som tidigare under setet).
Den spelare/det lag som stod i tur att serva först i tiebreakgamet ska vara mottagare i första gamet i följande set.
Andra godkända alternativa metoder för poängräkning finns i Appendix V.
SvTF:s kommentar:
För räknesystem vid svenska tävlingar: se Avsnitt 2.2 Svenska tillämpningsbestämmelser.
Det finns olika former för poängräkningen i ett set. De två vanligaste är “långt set” och “tiebreakset”. Båda dessa är godkända, men vilket som ska användas måste meddelas i förväg. Om tiebreakset används måste det också meddelas om detta används även i avgörande set eller om avgörande set spelas som ett “långt set”.
Långt set
Spelaren/laget som först vinner sex game vinner setet förutsatt att det är med en marginal av två game över motståndaren/motståndarna. Om det behövs ska setet fortsätta till dess denna marginal har uppnåtts.
Tiebreakset
Spelaren/laget som först vinner sex game vinner setet, förutsatt att det är med en marginal av två game över motståndaren/motståndarna. Om ställningen blir sex lika ska ett tiebreakgame spelas.
Andra godkända metoder för poängräkning finns i Appendix V.
En match kan spelas i bäst av tre set (spelaren/laget behöver vinna två set för att vinna matchen) eller i bäst av fem set (spelaren/laget behöver vinna tre set för att vinna matchen).
Andra godkända metoder för poängräkning finns i Appendix V.
SvTF:s kommentar
För tillämpning av Regel 7: se Avsnitt 2.2 Svenska tillämpningsbestämmelser.
Spelarna/lagen ska stå på olika sidor av nätet. Servaren är den spelare som sätter bollen i spel för första poängen. Mottagaren är den spelare som ska returnera serven.
Kvistigt fall: Är det tillåtet för mottagaren att stå utanför banans linjer?
Beslut: Ja. Mottagaren får stå var som helst innanför eller utanför linjerna på sin sida av nätet.
Val av sida och valet av att bli servare eller mottagare i det första gamet ska avgöras genom lottning före inbollningen. Spelaren/laget som vinner lotten får välja:
Kvistigt fall: Har båda spelarna/lagen rätt till nya val om inbollningen stoppats och spelarna lämnat banan?
Beslut: Ja. Resultatet av lottningen kvarstår, men båda spelarna/lagen har rätt att ändra sina val.
Spelarna ska byta sida efter första, tredje och därefter följande udda antal spelade game i varje set. Spelarna ska också byta sida efter varje set om inte setet slutar efter ett jämnt antal spelade game i vilket fall sidbytet sker efter första gamet i följande set.
I ett tiebreakgame sker sidbyte efter var sjätte poäng.
Andra godkända metoder för sidbyte finns i Appendix V.
Om inte serven bedöms vara fel (felserve) eller ogiltig, är bollen i spel från det ögonblick då servaren slår serven till dess poängen har avgjorts.
En boll som vidrör en linje ska bedömas som om den träffat banan innanför den linjen.
Om en boll i spel vidrör ett fast tillbehör efter att den har studsat på rätt del av banan vinner spelaren som slog bollen poängen. Om en boll i spel träffar ett fast tillbehör innan den studsat förlorar spelaren som slog bollen poängen.
Efter varje avslutat vanligt game, blir mottagaren servare och servaren mottagare i följande game.
I dubbel ska laget som ska serva i matchens första game bestämma vilken av spelarna som ska serva i första gamet. På motsvarande sätt ska motståndarna inför det andra gamet bestämma vilken av spelarna i det laget som ska serva i det gamet. Medspelaren till första gamets servare ska serva i tredje gamet och medspelaren till den som servade i det andra gamet ska serva i det fjärde gamet. Denna ordning ska gälla setet ut.
Laget som ska vara mottagare i det första gamet i ett set ska bestämma vilken spelare som ska ta emot gamets första poäng. På motsvarande sätt, ska inför andra gamets början motståndarlaget bestämma vilken av spelarna som ska ta emot första poängen i det gamet. Mottagarens partner i första poängen ska vara mottagare i andra poängen, och denna mottagarordning ska kvarstå till dess gamet och setet är slut.
Efter att mottagaren har returnerat bollen får vilken som helst av spelarna i respektive lag slå bollen.
Kvistigt fall: Får en av spelarna i ett dubbellag spela ensam mot motståndarna?
Beslut: Nej.
Innan serverörelsen påbörjas ska servaren stå med båda fötterna bakom (dvs. längre från nätet än) baslinjen och inom den tänkta förlängningen av mittmärket och sidlinjen.
Servaren ska sedan kasta upp/släppa bollen med handen i vilken riktning som helst och slå bollen med racketen innan bollen når marken. Serverörelsen är komplett i det ögonblick spelarens racket träffar eller missar bollen. En spelare som bara kan använda en arm får använda racketen för att kasta upp/släppa bollen.
I ett vanligt game ska servaren för varje poäng alternera mellan att stå bakom höger och vänster sida av mittmärket. Första poängen i varje game ska servas från höger sida av mittmärket.
I ett tiebreakgame ska serven för varje poäng alterneras mellan höger och vänster sida om mittmärket. Första poängen i gamet ska servas från höger sida av mittmärket.
Serven ska slås över nät och träffa serverutan på diagonalt motsatt sida innan mottagaren returnerar bollen.
Under serverörelsen får servaren inte:
Om servaren bryter mot denna regel är det “fotfel”.
Kvistigt fall 1: I en singelmatch, får servaren stå bakom den del av baslinjen som är mellan singel- och dubbelsidlinjen?
Beslut: Nej.
Kvistigt fall 2: Får servaren ha en eller båda fötterna i luften?
Beslut: Ja.
Serven är fel om:
Kvistigt fall 1: Efter att ha kastat upp en boll för att serva bestämmer sig servaren för att inte slå serven utan fångar istället bollen. Är detta en felserve?
Beslut: Nej. En spelare som kastar upp bollen och sedan bestämmer sig för att inte slå bollen får fånga bollen med handen, racketen eller låta bollen studsa.
Kvistigt fall 2: Under en singelmatch spelad på en bana med nätstolpar och singelstolpar, träffar den servade bollen en singelstolpe och går därefter in i rätt serveruta. Är detta en felserve?
Beslut: Ja.
Om förstaserven är fel, ska servaren serva igen utan dröjsmål och från samma sida av mittmärket som förstaserven slogs, om inte denna slogs från fel sida av mittmärket.
Servaren ska inte serva förrän mottagaren är redo. Mottagaren ska dock följa servarens takt, om denna är rimlig, och ska vara redo att ta emot serven rimlig tid efter att servaren är beredd.
En mottagare som försöker returnera serven ska anses vara redo. Om mottagaren inte är redo kan inte felserve dömas.
Serven är ogiltig om:
En ogiltig serve räknas inte och servaren ska slå en ny serve. En ogiltig serve upphäver inte en tidigare felserve.
Alternativa regler för nätserve finns i Appendix V.
Alltid när poängen spelas om, utom vid en ogiltig andraserve, ska hela poängen spelas om.
Kvistigt fall: När en boll är i spel rullar en annan boll in på banan. Omspel döms. Servaren har tidigare slagit förstaserven fel. Får servaren nu en förstaserve eller en andraserve?
Beslut: Förstaserve. Hela poängen spelas om.
Poängen förloras om:
Kvistigt fall 1: Efter en förstaserve flyger racketen ur servarens hand och vidrör nätet innan bollen har studsat. Är detta en felserve eller förlorar servaren poängen?
Beslut: Servaren förlorar poängen eftersom racketen vidrör nätet medan bollen är i spel.
Kvistigt fall 2: Efter att servaren har slagit en förstaserve, flyger racketen ur servarens hand och vidrör nätet efter det att bollen har studsat utanför rätt serveruta. Är detta en felserve eller förlorar servaren poängen?
Beslut: Detta är en felserve eftersom racketen vidrörde nätet när bollen inte längre var i spel.
Kvistigt fall 3: I en dubbelmatch vidrör mottagarens partner nätet innan den servade bollen studsat utanför rätt serveruta. Vad är rätt beslut?
Beslut: Mottagarlaget förlorar poängen eftersom mottagarens partner vidrörde nätet medan bollen var i spel.
Kvistigt fall 4: Förlorar spelaren poängen om en tänkt förlängning av nätet passeras före eller efter det att bollen slagits till?
Beslut: Spelaren förlorar inte poängen i något av fallen, förutsatt att motståndarens del av banan (innanför linjerna) inte vidrörs.
Kvistigt fall 5: Får en spelare hoppa över nätet och in på motståndarens sida av banan medan bollen är i spel?
Beslut: Nej. Spelaren förlorar poängen.
Kvistigt fall 6: En spelare kastar racketen mot en boll i spel. Både racketen och bollen landar på motståndarens sida av banan och denne når inte bollen. Vem vinner poängen?
Beslut: Spelaren som kastade racketen förlorar poängen.
Kvistigt fall 7: En serve träffar mottagaren, eller i dubbel mottagarens partner, innan den träffar marken. Vem vinner poängen?
Beslut: Servaren vinner poängen så länge det inte är en ogiltig serve.
Kvistigt fall 8: En spelare som står utanför banan slår till bollen eller fångar den innan den studsar och hävdar att han/hon ska vinna poängen eftersom bollen tydligt var på väg ut.
Beslut: Spelaren förlorar poängen, om inte slaget gick in i vilket fall poängen fortsätter.
En retur är giltig om:
Kvistigt fall 1: En spelare slår en boll som träffar en singelstolpe och därefter rätt del av banan. Är bollen giltig?
Beslut: Ja. Men om det är en serve som träffar singelstolpen är det en felserve.
Kvistigt fall 2: En boll i spel träffar en boll som ligger i rätt del av banan. Vad är rätt beslut?
Beslut: Spelet fortsätter. Om det inte är säkert att rätt boll returnerats ska poängen spelas om.
Om en spelare under poängen blir störd eller hindrad genom ett avsiktligt agerande av motståndaren/motståndarna, vinner spelaren poängen.
Om spelaren däremot blir störd eller hindrad av ett oavsiktligt agerande av motståndaren/motståndarna eller av något utanför spelarens egen kontroll (med undantag av fasta tillbehör) ska poängen spelas om.
Kvistigt fall 1: Är ett oavsiktligt dubbelslag att betraktas som en störning?
Beslut: Nej. Se även Regel 24 (f).
Kvistigt fall 2: En spelare hävdar att han/hon slutade spela eftersom han/hon trodde att motståndaren/motståndarna var hindrad. Är detta ett hinder?
Beslut: Nej, spelaren förlorar poängen.
Kvistigt fall 3: En boll i spel träffar en fågel som flyger ovanför banan. Är detta ett hinder?
Beslut: Ja, poängen ska spelas om.
Kvistigt fall 4: En boll eller annat föremål, som låg på spelarens sida av nätet när poängen började, stör spelaren under spelets gång. Är detta ett hinder?
Beslut: Nej.
Kvistigt fall 5: Var får servarens partner respektive mottagarens partner stå i dubbel?
Beslut: Servarens partner och mottagarens partner får stå var som helst på sin sida av nätet, innanför eller utanför linjerna som begränsar banan. Om en spelare stör/hindrar motståndaren/motståndarna ska dock regeln om störning/hinder användas.
Som princip gäller: när ett fel med avseende på Tennisspelets Regler upptäcks ska alla spelade poäng gälla. Felen ska rättas till enligt följande:
Uppgifter och ansvarsområden för matchfunktionärer finns i Appendix VI.
I princip ska spelet pågå utan avbrott från matchens början (när första serven sätts i spel) till dess matchen är avgjord.
SvTF:s kommentar:
Tillämpning av regel 29 a: se Avsnitt 2.3 Spelarkoden. Tillämpning av Regel 29 b, c, d och e: se Avsnitt 2.2 Svenska tillämpningsbestämmelser
Med rådgivning avses kommunikation av instruktioner av något slag, med ord eller tecken till en spelare.
I lagtävlingar där det finns en lagkapten på banan får kaptenen ge råd till spelaren/spelarna i samband med setbreak eller när spelarna byter sida efter ett game, men inte när spelarna byter sida efter första gamet i ett set eller under ett tiebreakgame.
I alla övriga matcher är rådgivning ej tillåten.
Kvistigt fall 1: Får en spelare ta emot råd om detta sker på ett diskret sätt?
Beslut: Nej.
Kvistigt fall 2: Får en spelare ta emot råd när spelet är avbrutet?
Beslut: Ja.
Kvistigt fall 3: Får en spelare ta emot råd från en tränare som kommer in på banan under match?
Beslut: Sanktionsgivande organ kan ansöka till ITF om att tillåta tränare att ge råd på banan. I tävlingar där detta tillåts får föranmälda tränare gå in på banan och ge spelaren råd enligt de procedurer som bestämts av sanktionsgivande organ.
Spelanalysteknologi som är godkänd för spel under Tennisspelets regler måste följa specifikationerna i Appendix III.
Internationella Tennisförbundet är beslutande organ vid frågor som rör godkännandet av sådan teknologi. Sådana bedömningar kan göras på ITF:s eget initiativ eller efter ansökan av part som har reellt intresse därav, såsom spelare, tillverkare eller nationellt förbund eller dess medlemmar. Bedömningar och ansökningar ska göras i enlighet med ”Review and Hearing Procedures of the International Tennis Federation”. (se Appendix X)