Kongressen 2019

BILAGA 1

Arbetsordning

För att Ung Medias Kongress ska genomföras på ett tydligt och konsekvent sätt ska Kongressen besluta om en arbetsordning. Arbetsordningen bestämmer vilka rättigheter olika deltagare på kongressen har samt hur plenumdebatt och ­övriga moment ska genomföras.

Ombud och deltagare

Varje medlemsförening i Ung Media utser för sin räkning ett ombud som ansvarar för att föra fram föreningens röst vid omröstning. Om föreningen har ytterligare personer närvarande kallas dessa deltagare. Distrikt kan skicka två ombud.

Yttrande-, röst- och förslagsrätt

Ombud har yttrande-, röst- och förslagsrätt. Deltagare har yttrande- och förslagsrätt. Förbundsstyrelsen, valberedningen och ­verksamhets­­­­­revisorerna har yttrande- och förslagsrätt. Kandidater till förtroendeposter har yttranderätt i frågor som gäller val.

Anställda i Ung Media har närvarorätt och kan vid behov ges yttranderätt av kongressen. Mötes­presidiet har yttranderätt samt förslagsrätt i ­frågor som gäller mötets ordning. Observera att en person kan ha mer än en roll. En kandidat till en förtroendepost som också är deltagare från en förening har alltså yttranderätt under hela mötet.

Röstlängd

Röstlängden justeras i början av kongressen, vid mötets återupptagande efter nattpaus och inför slutna omröstningar. Om en förening av något skäl måste byta ombud ska detta meddelas till mötesordföranden.

Board walk

För att deltagare ska ha möjlighet att djupare diskutera de förslag som inkommit till kongressen kan det hållas så kallad “board walk” där förslagen sätts upp på väggarna i lokalen och deltagare kan gå runt och diskutera dem i mindre grupper samt reagera med emojis eller skriva frågor på post-its. Representanter i förbundsstyrelsen finns tillgängliga för att deltagare ska kunna ställa frågor. Under och efter board walk  finns möjlighet att komma med ändrings- och tilläggsyrkanden på de förslag som diskuteras.

Debatt i plenum

I plenum kan ombud begära ordet genom att räcka upp sitt personliga röstkort. Övriga närvarande med yttranderätt räcker upp sitt talarkort. Personer som yttrar sig för första gången i en debatt får företräde framför personer som redan talat, det kallas att tillämpa dubbel talar­lista. Alla yrkanden som kongressen ska behandla måste lämnas in skriftligen till mötesordföranden och formuleras som förslag till beslut (utom vid ordningsfråga, se nedan). De ska också märkas med avsändare (medlemsförening och/eller personnamn). Alla yrkanden på kongressen protokollförs.

Fördelning av debattid

För att debattiden skall fördelas så att mest tid läggs på de förslag som ombuden särskilt vill diskutera ska ombuden prioritera mellan de olika förslagen, om det finns fler än ett. Varje ombud tilldelas 5 markörer. Dessa motsvarar sammanlagda den totala mängden debat­tid som  finns att tillgå under kongressen. Varje markör är värd lika stor andel av debattiden och mötespresidiet beräknar hur mycket tid det är. Efter friformsdebatten får ombuden fördela sina 5 markörer på de frågor som kommer att behandlas.

Mötespresidiet räknar ut hur mycket debattid ­varje fråga skall tilldelas, avrundat i 10-minuters­interintervall. I denna tid ingår inte tid för föredragande av motioner och propositioner, frågestund av kandidater till förtroendeposter eller beslutsprocesser. Utöver den tilldelade tiden får verksamhetsplan, likabehandlingsplan, budget och förtroendeval ytterligare 20 minuter debattid.

Om tid  finns kvar efter avslutad debatt i en fråga används den som bufferttid där mötesordförande  finner det lämpligt.

Frågor som inte tilldelas någon tid kommer endast att föredras av de som lagt förslaget. Därefter går mötet till beslut. Mötesordförande har möjlighet att i mån av tid och vid särskilt behov tilldela extra debattid till en fråga. Frågan behandlas i portioner om 5 minuter. Maximalt 10 minuter kan tilldelas.

Talartid

Kandidater till förtroendeposter har en taltid på tre minuter. Inför personval kan ombud plädera för kandidater. Man har då en minuts talartid. För debattinlägg är talartiden en minut. ­Mötes­ord­­­föranden meddelar kongressen vilken tid som  finns för att behandla ett ärende, och när den tiden är slut bryts talarlistan och kongressen går därefter till beslut.

Ordningsfråga och sakupplysning

Ordningsfrågor rör hur kongressen genomförs. Till exempel kan någon fråga om en extra paus eller fråga om propositionsordningen. Om någon vill lyfta en ordningsfråga bryter det talarlistan. Ordningsfråga behöver i regel inte lämnas in skriftligt, men mötesordföranden kan begära att så sker. För ordningsfråga räcker deltagaren upp sitt röst- ­eller talarkort samtidigt som hen säger “ordnings­fråga”, högt och tydligt.

Sakupplysning kan begäras om någon har en viktig upplysning att tillföra till debatten, eller vill rätta en felaktighet. Sakupplysning ska motiveras för mötesordföranden och bryter talarlistan. Ordföranden beslutar om sakupplysning ska beviljas. För sakupplysning räcker deltagaren upp sitt röst- eller talarkort samtidigt som hen säger “sakupplysning”, högt och tydligt.

Replik

Om någon upplever sig medvetet misstolkad ­eller­ personligt angripen i en debatt kan hen begära rep­lik. Mötesordföranden avgör om begäran om rep­lik ska beviljas. Replik bryter talarlistan, och kan följas av kontrareplik på samma sätt som ­replik.

Streck i debatten

Ombud eller mötesordförande kan föreslå att streck dras i debatten. Beslut tas av kongressen efter fråga från mötesordföranden. När streck i ­debatten sätts får de som vill tala sätta upp sig på talarlistan. Efter det kan ingen ytterligare ­sätta upp sig.

Innan debatten går vidare redovis­ar mötesordföranden de yrkanden som kommit in. ­Efter att strecket är satt får inga nya yrkanden lämnas in.

Ändrings- och tilläggsyrkanden

Under kongressen kommer en yrkandestation att  finnas där ombud och deltagare kan ­lämna ändrings- och tilläggsyrkanden på förslag. För att ett yrkande ska vara giltigt måste det skriftligen ha inkommit till mötespresidiet innan kongressen går till beslut i den fråga som yrkandet berör.

Omröstning

Ung Medias stadgar reglerar följande:

§9 Omröstning vid kongress

mom 1 Vid omröstning på kongressen gäller

enkel majoritet förutom i de fall beslut enligt

stadgan skall fattas med kvalificerad majoritet.

mom 2 Nedlagda röster räknas ej vid ­omröstning på kongressen.

mom 3 Vid lika röstetal skall lotten avgöra.

Samtliga beslut fattas i plenum. När debatten i en fråga är avslutad frågar mötesordföranden om Kongressen är redo att gå till beslut. Mötesordföranden redovisar de yrkanden som kommit in, och föreslår i vilken ordning yrkandena ska behandlas (propositionsordning). Vid omröstning gäller yrkande från den som skrivit motionen ­eller propositionen som huvudförslag.

• Beslut fattas med acklamation (ja-rop) och ­genom att ombudet samtidigt sträcker upp sitt röstkort. Mötesordföranden avgör vilket av förslagen som har fått majoritet.

• Om något av ombuden upplever att mötes­ordföranden uppfattat omröstningen fel kan den begära votering.

• I det fallet provas förslaget i en försöksvotering där ombuden enbart räcker upp sina röstkort. Om någon begär rösträkning räcker ombuden på nytt upp sina röstkort och rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till ord­föranden, som avgör vilket av förslagen som har fått majoritet. När rösträkning genomförs redo­visas de och förs till protokollet.

Reservation

Om ett beslut tagits som en förening inte är ­villig att ställa sig bakom kan ombudet lämna in en ­reservation som protokollförs.

En förening kan inte reservera sig mot beslut enbart på grund av att föreningen inte håller med, utan det ­måste föreligga särskild anledning till reservationen. Detta kan exempelvis vara att föreningen tror att beslutet kommer leda till juridiska påföljder för förbundet. Om något av ombuden vill reservera sig mot ett beslut ska detta anmälas direkt efter att beslutet har fattats. Reservationen ska skriftligen lämnas in till mötespresidiet innan Kongressens ­avslutan­de.

Förtroendeval

Vid val av förbundsstyrelse, valberedning och revisorer föredrar valberedningen först sitt förslag. Sedan presenterar mötesordföranden eventuella övrigt inkomna kandidater. Därefter frågar mötesordföranden om det  finns personer som vill väcka sin kandidatur. Alla kandidater får därefter presentera sig själva varpå mötesdeltagare får möjlighet att plädera för kandidaterna.

§9 Omröstning vid årsmöte

mom 4 Sluten omröstning skall ske vid personval om någon begär det.

mom 5 Vid personval är en angiven röst ogiltig

om den inte omfattar röster på samma antal personer som antalet poster vid det aktuella valet.

mom 6 Vid personval gäller att varje person som skall väljas måste få egen majoritet. Om inte tillräckligt många personer uppnår egen majoritet skall ytterligare valomgång hållas mellan de kandidater som inte uppnått egen majoritet.