Kongressen 2019

BILAGA 9

Förslag: Likabehandlingsplan 2019/2020

Förbundsstyrelsens förslag till likabehandlingsplan 2019/2020

Bakgrund

Likabehandlingsplanen är en ettårig plan för Ung Media Sveriges arbete med likabehandling. Likabehandlingsplanen sträcker sig över verksamhetsåret 2019/2020. Likabehandlingsplanen är framtagen av förbundsstyrelsen. Det är den kommande styrelsen för det innevarande verksamhetsåret 2019 som bär det slutgiltliga ansvaret för att arbeta med planen. I likabehandlingsplanen finns ett urval av långsiktiga mål, delmål och åtgärder som tagits ifrån den mer omfattande likabehandlingsstrategin 2017-2020 (se Ung Media Sveriges Likabehandlingsstrategi 2017 - 2020).

Förbundsstyrelsen yrkar att:

Kongressen 2019 antar likabehandlingsplan 2019/2020.

------------------------------------------------------------------------------------------------

Likabehandlingsplan 2019/2020

Styrelsen

Långsiktigt mål B

Det ska finnas förutsättningar för jämlik och hållbart deltagande i styrelsen och styrelsearbetet.

Delmål B1

Det ska finnas möjlighet till att på ett meningsfullt sätt delta i styrelsens arbete - oberoende av ens livs-, familje- eller arbetssituation.

Problembild
Mycket av styrelsearbetet, styrelsemöten och andra sammanhang där styrelsen förväntas delta är förlagda på kvällar och helger. Det förväntas också att en kan åka långa sträckor för att delta i möten och evenemang. Detta riskerar att utesluta personer vars livs-, familje- eller arbetssituation inte tillåter längre resor, kvälls- eller helgmöten. De flesta medlemmarna inom Ung Media är gymnasieelever som kan ha svårt att hinna eller orka med styrelsearbetet.

Åtgärder

  1. Det utreds om det finns metoder och rutiner för styrelsens arbete, möten och andra typer av sammankomster kan göras på distans och vid andra tillfällen än det som finns i dagsläget. Exempelvis en utökad användning av internetkonferenser och Google drive. 

Långsiktigt mål C
Styrelsens sammansättning ska präglas av en mångfald av olika bakgrunder och erfarenheter; och avspegla medlemsbasen samt hur samhället ser ut.

Delmål C1

Valberedningen ska under sitt arbete nå ut till fler kandidater med en större bredd av bakgrunder och erfarenheter.

Problembild

Valberedningen har tagit fram egna riktlinjer för hur rekryteringen av nya förtroendevalda ska se ut; vilka egenskaper och vilka bakgrunder som är önskvärda. Arbetsgruppen “Normkritisk” har också tagit fram riktlinjer för valberedningens arbete. Dock finns inte någon av riktlinjerna tillgängliga någonstans, och är okända för medlemmar och aktiva på alla nivåer inom förbundet. Valberedningen har tidigare rekryterat förtroendevalda genom sina egna nätverk, på tips av aktiva i styrelsen eller genom förbundets hemsida och sociala medier. Detta bidrar dock till att personer inom en begränsad krets nås av valberedningens arbete. Även personer med nedsatt syn kan ha svårt att nås av informationen från valberedningen; vilket även detta begränsar kandidater till förtroendeval.

Åtgärder

  1. Valberedningen ska klargöra vilka riktlinjer de använder när de rekryterar nya personer till förtroendeposter. Transparens kring hur rekryteringen går till inom förbundet är viktigt. Därför ska ett styrdokument sammanställas och läggas upp på ett lämpligt ställe där det kan nås av allmänheten.

  1. Tillträdande valberedningar ska få en genomgång av riktlinjerna för rekrytering, och/eller utbildning i normkritik, likabehandling och rekrytering av mångfald. Utbildningen kan ges av personer (med relevanta kunskaper) från kansliet eller aktiva inom valberedningen sedan tidigare år.

  1. För att få ett bredare urval av kandidater med olika bakgrunder och erfarenheter inom styrelsen och på andra förtroendeposter, är det viktigt att Ung Medias valberedningsarbete sker i flera sammanhang, på fler platser och i fler kanaler. Detta kan till exempel vara genom hemsidor som www.volontarbyran.org, eller via LSU:s (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) nyhetsbrev eller genom att kontakta minoritetsdrivna nätverk.

  1. Valberedningens rutiner ses över. För att se till att valberedningen når fler personer ska valberedningen använda sig av andra typer av format än bara text – det vill säga, ljud och rörlig bild samt se till att syntolka bilder på sociala medier.


Kansli

Långsiktigt mål E

Kansliet arbetar med att fortsatt förankra Ung Medias likabehandlings- och inkluderingsarbete i den dagliga verksamheten

Delmål E1
Det finns en strategi för hur kansliet ska arbeta för att uppnå en bredare och mer inkluderande medlemsbas.

Problembild
Det finns i dagsläget inte några dokumenterade strategier för hur kansliet skall arbeta med att bredda medlemsbasen. Eftersom kansliet har relativt mycket ansvar för medlemskontakt – med såväl nuvarande och potentiella medlemmar – är det viktigt att det finns direktiv för hur arbetet med likabehandling och inkludering bland medlemsföreningar ska se ut.

Åtgärder
1. Styrelsen utser en arbetsgrupp med god representation och relevanta erfarenheter. Styrelsen och kansliet arbetar fram en strategi om hur medlemsbasen kan bli bredare, och hur en större mångfald av bakgrund och erfarenheter bland medlemsföreningar kan nås.  


Kongressen

Långsiktigt mål F

Alla ska kunna vara delaktiga på samma villkor innan och under Kongressen.


Delmål F2

Alla ska förstå handlingarna och det som behandlas på Kongressen.

Problembild

Ur enkäten till styrelsen har det framgått att flera personer tycker att språket i handlingarna är för komplicerat och kan bidra till att personer med mindre föreningskunskap, språkkunskaper eller lässvårigheter inte har möjlighet att delta på samma villkor. Komplicerat språk och föreningstekniska termer kan också avskräcka engagemang och få folk att känna sig ovälkomna.   

Åtgärder

  1. Ett styrdokument och riktlinjer för hur kongresshandlingarna ska granskas av likabehandlingsansvariga ska tas fram.
  2. En undersökning bör genomföras innan Kongressen för att se vilka språkbehov som behöver tillgodoses. Utefter behoven och de möjligheter som finns ska handlingarna översättas till andra språk än svenska.
  3. Lättlästa versioner av handlingarna, samt versioner som är anpassade för textuppläsning (talsyntes) tas fram och tillgodoses till de medlemmar som anmäler att de vill ha detta. Även ljud- eller filmfiler delas med medlemsföreningarna för att underlätta förståelsen av handlingarna.  

Delmål F3

Förutsättningar ska finnas så att personer med koncentrationssvårigheter kan delta under Kongressen.

Problembild

I enkäten till styrelsen framgick det att en del tror att de långa pass då deltagarna måste sitta stilla och koncentrerade kan bidra till att personer med koncentrationssvårigheter inte kan delta på samma villkor som alla andra. Det finns checklistor för evenemang (däribland Kongressen) där detta tas upp, men det är viktigt att dessa följs och att det finns tillräckligt med tid avsett för årsmötet.  

Åtgärder

  1. Redan i förberedelserna inför Kongressen ska det planeras in fler pauser i programmet. Arbetsgruppen (vanligtvis inom styrelsen) som förbereder Kongressen bör se över om det finns möjligheter att införa fler interaktiva moment, eller andra åtgärder för att se till att alla kan vara med på lika villkor. Likabehandlingsansvariga har en roll i att se till att detta arbetet med planeringen utförs med ett tillgänglighetsperspektiv.  

Kommunikation

Långsiktigt mål G

Ung Medias kommunikation ska vara tillgänglig för alla, oavsett ålder, kön, funktionalitet, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, språkkunskaper, religion eller annan trosuppfattning, politiska åsikter eller social status. Genom kommunikationen lockar Ung Media till ett engagemang från en bredare grupp unga.

Delmål G2

Ung Medias kommunikation ska präglas av en representation som visar att förbundet är till för alla.

Problembild

I enkäten till styrelsen var det flera av deltagarna som uttryckte att det ofta är samma typ av personer som syns i Ung Medias kommunikation (vanligtvis vita personer med full funktionalitet). Representation är viktigt för vilka som kan identifiera sig med en organisation och vilja delta aktivt. Även om detta har blivit bättre på senare tid, så är det fortfarande viktigt att tänka på.

Åtgärder

  1. Bildmaterial på såväl hemsidan och sociala medier ses över. En arbetsgrupp bestående av förslagsvis kommunikatören och likabehandlingsansvariga i styrelsen ser över materialet och ser till att det representerar den mångfald som finns i samhället.