Published using Google Docs
Ester
Updated automatically every 5 minutes

SJÖHOLMS OCH RASMUSSONS SLÄKTKRÖNIKOR

2. Ester Sjöholms anor

 

                                

Ester Sjöholm på 1920-talet                                      Folke och Ester 1930

 

Genealogilänkar:

Introduktion

Genealogi     Släktträd

Folkes krönika Folkes släktträd

Esters krönika Esters släktträd

Ättlingar till Jöns Sjöholm

Mattias Lundqvists ättlingar

Rasmus Feuk /Johanna Persdtr

Rasmus Feuks övriga ättlingar

Ättlingar till Rasmus Broberg

Appendix   Namn  Källor 

          Beskrives i Folkes krönika                                                     Esters krönika berättas här på denna sida

 

 

 

 

 

 

 

 

p

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

far

 

 

 

0

 

 

 

 

 

mor

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

ff

 

 

 

 

fm

 

 

 

 

 

mf

 

 

 

mm

 

 

3

 

 

 

 

  4

 

 

 

 

 

5

 

 

 

6

 

fff

 

ffm

 

 

fmf

 

fmm

 

 

 

mff

 

mfm

 

mmf

 

mmm

7      

         

8

 

 

9

 

  10

 

 

 

11

 

12

 

13

 

14

....osv

Personerna beskrivs i ordning som anges av siffrorna (2, 5, 6, 11, 12, 13, 14.......OSV!) 

Andra länkar:

Limhamn  Limhamnsminnen

1900-tal

 Rim   Violiner

Hälsosidan    Baksidan

Klimatstörningar

Bloggar

     Flyttade bloggar

Tester      Twitter

Almanackan 

Interna länkar:  Ester Sjöholm    Axel Sjöholm     Anna Hansdotter     Jöns Sjöholm   Hans Trumpf      Kjerstina Trumpf     Hans Mårtensson    Bertha Persdotter     Elisabeth Möller   Pehr Andersson     Lars Sjöholm     Lars Möller     Jöns Persson     Anders Magnusson     Ola Isaksson    Friedrich Sjöholm   Anna Christina Hofverberg    Anders Sjöholm  Anders Persson    Ola Möller      Isak Olsson     Anders Hofwerberg      Olof Larsson    Oluf Gisselson Möller    Lars Sandberg     Ola Persson     Christian Hofverberg      Anders Paradis     Gisel Möller       Nils Olsson Sandby     Anna Olofsdotter Sandberg       Hans Andersson     Janus Sigvardi       Andreas Olai Arbroensis        Bertil Larsson      Oluf Swänsson Smid     Halvard Ogmundsson   Oluf Nilsson    Ingar Mickelsdotter    Anders Matsson     Siul Olsson     Hans Nielsen Berg       Oluf Andersson       Eric Tollstadius       Niels Gram      Laurentius Magni    Mogens Carlsson    Erik Andersson    Karl Laurensson      Anders Ketilsson     Laurens Sveinsson      Svein Laurensson     Joan Sigurdsson    Sigurd Joansson      Joan Pedersson       Peder Nilsson                    Paul I Torfinnsson  Nils Halsteinsson       Halstein Torleifsson             Torleif Haraldsson      Olof II den svarte      Gudröd II Olofsson      Ingbjörg Håkansdotter      Håkan Paulsson           Ingeborg Finnesdotter     Bergljot Halvdansdotter   Halvdan ”Stein” Sigurdsson  Sigurd Syr Halvdansson   Halvdan ”Grå” Sigurdasson          Sigurd ”Hrise” Haraldsson       Harald ”Hårfager”  Halvdansson      Halvdan”den svarte” Gudrödsson        Raghild Sigurdsdotter   Thorny Haraldsdotter      Harald ”Klack” Halvdansson             Halvdan Haraldsson       Harald II Eystensson          Eysten ”Fjärt” Halvdansson        Halvdan ”Vitben” Olofsson    Olof Trätälja Ingjarsson    Bröt-Anund Ingvarsson      Ingvar Östensson       Östen Adilsson       Adils Ottarsson      Ottar Vendelkråka Egilsson     Egil Aundsson   Aun Germundsson

                                                                                                       

Min mor, Ester

Ester på Sunnanväg i Limhamn på 1970-talet

Ester föddes den 14 oktober 1907 i Falkenberg och bodde där några år i barndomen.

Familjens kringresande störde naturligtvis barnens skolgång. För Esters vidkommande innebar detta bland annat att hon började i klass ett i Limhamn vid nioårsåldern och senare flyttades hon från fjärde klass direkt upp till sjunde klass med bibehållet goda betyg trots okorrigerad astigmatism och närsynthet.

 

Ester med storasyster Mimmi ca 1920

 

I sin barn- och ungdom var hon tidvis i Höör på sina morföräldrars gård i Fogdaröd hos sin morbror Johannes. Där lärde hon känna Mia Nilsson från gården Bokeslund vilket ledde till en livslång vänskap.

Flickorna till vänster är Mia och Ester (i mörk kofta)

Hon ”tjänte piga”i sin ungdom hos förmögna familjer likt många unga flickor ur arbetarklass och lägre medelklass på den tiden och senare talade hon ibland om tiden hos Diedens och Warenbergs.

 

Ester bodde med sin familj på Hylltorp i Limhamn på tjugotalet då hon lärde känna Folke, som blev hennes make 1930. Ethel föddes 1932 och jag året därpå.

 

Hon sjöng och läste ”Onkel Toms stuga", ”Jorden runt på åttio dagar" och ”Fänrik Ståls sägner" för oss barn.

Maten stod alltid punktligt färdig på bordet då Folke kom hem från arbetet klockan halv fem på eftermiddagarna.

Mor lagade, tvättade och strök våra kläder, stoppade våra strumpor, vände skjortkragar, manglade, sydde på sin Singer trampsymaskin, virkade dukar, broderade, stickade, och höll huset rent och pyntat. Hon eldade i vedspisen och kaminen och bakade mandelkubbar, vetelängder, polynéer, havreflarn och pepparkakor i sin gaseldade bakugn av tunn plåt och kokade klenetter på gasköket.

 

Stortvätten gjordes i den vedeldade tvättgytan och veckotvätten koktes under omrörning med en pinne i en stor gryta på gasköket i köket.

 

Vattnet i pumpen var iskallt och för hygien och disk fick det värmas på gasköket eller vedspisen. Hur hon lyckades få porslin och glas skinande rent är en gåta. Diskmedel fanns inte på 30- och 40-talet..

 

Under krigsåren gjorde hon köttbullar av torsken som far pilkat upp. Frukten från trädgården tog hon tillvara genom kokning och konservering. Hennes bryllépuddingar och savaränger med konserverade päron var superba.

Trots att hemarbetet på den tiden var krävande tog hon tidvis städ- och trädgårdsarbete för att bättra på ekonomin. På 40-talet städade hos ett ungt par som hette Wallengren som bodde i villan intill kommunalhuset. Några år senare städade hon hos tandläkaren Troell och i Lindströms konditori på Geijersgatan. Tidvis låg hon och slet på Rädisenilssons åker.

Mor var mycket förtjust i djur och katt eller hund fanns oftast i huset. Den strävhåriga foxterriern Kim på femtiotalet och den svarta dvärgpudeln Akka (av Lackalänga) på sextiotalet är mest ihågkomna.

 

   

          Ester, Folke, Rolf och Ethel i slutet av 1940-talet            

Trots synproblem och det dagliga slitet läste hon mycket.

Förutom skönlitteratur var hon mycket intresserad av parapsykologi och det översinnliga och andliga. Hon lade ibland en patiens eller en stjärna för någon eller spådde i kort, men såg förmodligen detta mera som lek eller förströelse. Det förekom dock personer som trodde hon hade gåvan som sierska. Systern Antonia från Köpenhamn var betydligt mer hängiven åt det ockulta och när hon kom på besök rörde sig samtalen ofta om spiritism och spökerier och liknande ämnen med mystiska och religiösa övertoner.

Mor antydde vid något tillfälle sjöholmarnas släktskap med släkten Hofverberg. Om hon grundande detta på någon muntlig tradition som bevarats från 1700-talet eller gissning är ovisst. Släktforskning ägnade hon sig inte åt.

 

De flesta av Sjöholmarna var småväxta. Ester i synnerhet med en kroppslängd på ca 150 cm.

Detta och andra kroppsliga handikapp kan bero på genetiska faktorer men kanske också på dålig näringstillförsel under en barndom med knappa tillgångar. Hennes synsvaghet pga närsynthet och astigmatism har gått i arv till mig och mina söner men av olika svårighetsgrad.

 

 Ester som farmor med Marcus 1970

Mor besvärades av ödem och hennes ben kunde bli kraftigt uppsvällda vid värme eller påtvingat stillasittande såsom vid tågresor. Hon drabbades av en hjärnblödning i femtioårsåldern, vilket medförde minnesförluster. Återhämtningen krävde flera år, men ett tiotal år senare råkade hon ut för en hjärnskakning efter ett fall då hon ensam försökt flytta en soffa uppför en brant trappa. Hon återhämtade sig även efter detta, men vid tilltagande åldrande ledde benskörheten till ett lårbensbrott.

 

         Esters nittionde födelsedag 1997

Operationen och den starka medicineringen som följd härav och kanske de tidigare skadorna påverkade henne starkt under åldrandet. Hon avled ca ett år efter operationen efter att ha fyllt 90 år.

Den huvudsakliga dödsorsaken var troligen en aneurysm på kroppspulsådern.

 

 

Esters syskon

 

        

                          Antonia, 1893-1964 / Hjalmar, f 1895/ Ellen f 1897/ Mimmi, 1898-1977/ Fritjof, 1901-1989 /Alvar, 1905-19??/ Ester, 1907-1997 /Elvir, 1911-1942

Tvillingarna Ester och Ellen föddes 1897. Tvillingen Ester dog i 3-årsåldern. 1907 föddes en flicka som fick överta namnet Ester

 

 

 

Axel Sjöholm, min morfar

Axel Sjöholm på äldre dar. Bilden är troligen från trettiotalet  

Axel Sjöholm föddes i Vallby vid Glimmingehus 1865.

(Tidsmarkörer för 1865: Ståndsriksdagen avskaffas. Alfred Nobel utvecklar dynamit av tre år tidigare syntetiserad nitroglycerin)

Axel var utbildad till hovslagare vid Alnarp. Han var skicklig smed och var korpral vid exercisen(1). Grundutbildningen enligt 1885 års värnpliktslag var kortare än två månader, indelningsverket existerade jämsides.

Axel lär i ungdomen ha haft ett hetsigt humör men han var också snäll och godtrogen och lät sig gärna bjudas på ett glas (eller flera) efter utfört arbete. Han hade smedja i Stenbrohult där han utförde smidesarbeten bl a åt greve von Seth, som enligt uppgift gärna bjöd på sprit, men försummade att betala för utförda tjänster(1).

 

I en gammal bok hittade jag för några år sedan några trasiga, gulnade pappersark. Ett ark hade nästan gått sönder i nio delar i vikningen. I utvikt tillstånd kunde man på framsidan läsa en dikt bestående av fyra strofer. Arket som vikts samman som ett brev hade på den utåt vikta baksidan adressen Anna Hansson Smedstorps gård. Dikten, skriven av den unge Axel Sjöholm, förmodligen i slutet av 1880-talet eller i början av 1890-talet återges här. Axel hade känsla för formen och stilen är helt i tidens anda.

 

Hvid egen härd en dyster qväll,

Då elden sprakar omkring spiselns häll

Tryckt till en trogen flickas bröst

Jag finner sällhet lugn och tröst

Hvid hvarje glädje lifvet ger

Med henne delar jag så kär

Och lyckans ljuva blomsterkrans

Ej skönare ej någon fans

 

Och flög en tanke dit ibland

Hem till min barndoms undersköna land

Där änn de gamla lindar stå

Af tårar fuktas ögat då

Hur hastigt flyckta ej de dar

Då solen alltid lyser klar

Och fader, mor och vänen, (syskon), kärr

I lugna hyddan sitta der

 

In under jordens kalla häll

Min vän hon sofver i det tysta tjäll

Så snart min barndoms-vän försvann,

Ej hjertet öppnas åt en ann

Se trädens kroner löfva sig

Men aldrig mer som förr för mig

Men änn en gång i deras stam

Jag rista vill ett älskat namn

 

Flyg dystra minnen till en lund

Men tag en kyss ifrån min mun´,

Och tag en suck utaf min barm

Som utaf hjertat tryckes varm

Och tag en helsning från min kind

Hvars roser flycktat som en vind,

Men sist från ögat tag en tår,

Tag ock min själ om du förmår

Af Axel Sjöholm, har du fått denna enkla sång.Tänk på mig mången gång så, skall du få ändå en sång

        

Pehr är troligen Axels bror Pehr Sjöholm                        Axel och Anna 1892                              Paret Anna och Axel Sjöholm på trettiotalet

Jag minns min morfar som en prydlig och vänlig liten man med silvervitt hår, pipskägg och preussiska mustascher, som han formade elegant framför en liten spegel på köksväggen.  

Denne gamle smed kunde plocka bort de heta ringarna på vedspisen med bara fingrarna för att värma sig över den öppna elden.

Han snusade förnämt i näsan men någon gång kunde snuset rinna och missfärga den fina vita mustaschen. Han förvarade snuset i en liten silverdosa med spegel på lockets insida.

”Vill du se en abekatt?, kunde han ibland fråga oss barn och på det jakande svaret tog han fram snusdosan och fällde upp locket så att den tillfrågade fick se sin spegelbild.

En ramsa som mor brukade använda för att roa små barn hade hon lärt av morfar då hon själv var barn:

Barnets händer fattades av den vuxne så att armarna korsades och fördes växelvis fram och tillbaka med en sågande rörelse medan ramsan skanderades rytmiskt med en ideligt upprepad fallande förminskad kvint. Det ljud som jag markerat med aa uttalades som långt utdraget bakre a-ljud som i tyskans Lager

 Morfars ramsa (ljudfil)

Saava skär

Om en dau´

Tie shilling ska påugen hau

Om dau-een

Kaaga brö

Sticke fläsk

Så gåur saaven lätt i trä

Saava, saava, saava, saava, saava...........

 

 Kräftan, som ändade morfars liv, försökte han förgäves kurera med te av maskros och andra dekokter.

 Axel Sjöholm avled 9 maj 1944.

 Anna Sjöholm, min mormor

  • Anna, dotter till skräddaren Hans Mårtensson och Berta Persdotter, föddes 20 april 1869 i Hörby. Hon dog i Limhamn den 4 april 1947.

Som ung var Anna Hansdotter ”mejerska på mejeriet i Smedstorp, som ägdes av en av hennes morbröder Persson (Bertas bröder). För rådigt ingripande vid en olyckshändelse i mejeriet blev hon omnämnd i ortspressen.(1)

I Smedstorp träffade Anna smeden Axel Sjöholm. Äktenskapet med Axel Sjöholm medförde en ambulerande tillvaro under tidvis knappa förhållanden. Anna bidrog till försörjningen genom att sy åt fattigvården.

Anna tyckte inte om att Axel hjälpte grannen Rosengren ," juden!", som hon lär ha sagt (möjligen osant!) i dennes lilla metallgjuteri då de bodde på Odengatan. (3)

Jag minns min mormor som en mörkklädd kvinna med barsk stämma. Jag tyckte att hon var hård mot morfar och jag hade en känsla av att hon inte tyckte om mej. Jag kan inte minnas att vi någon gång talade med varandra. Hennes beteende mot maken brukar förklaras av dennes förhållande till spriten, vilket måste ha varit förödande för familjens försörjning, men jag uppfattade likväl morfar som den mest lidande parten.

Kanske är denna ofullständiga bild av Anna helt missledande. Anna Sjöholm avled 20 april 1947.(0)

 

Axel och Anna (Hansdotter) Sjöholms familj(1)

Smeden Axel Sjöholm ingick äktenskap med mejerskan Anna Hansdotter i oktober 1892 i Smedstorp. Jämte dottern Antonia Hildegard (1893-1964) bodde de i Fogdaröd 1893-

Sonen Hjalmar (f 1895) och tvillingarna Ester och Ellen föddes 1897 i Stenbrohult. Ester dog i treårsåldern.

 

Sedan Axel gjort konkurs i Stenbrohult flyttade familjen till Eslöv (Västra Sallerup) och därefter till Löberöd där Mimmi föddes (1898-1977). Därefter flyttade man åter till Eslöv där Fritjof föddes (1901-1989) och därifrån till Falkenberg (fyra år) och sedan till Klippan där Alvar föddes. Från Klippan flyttade familjen tillbaka till Falkenberg där man bodde kvar i sex år (åtta ?)(8)

Huset i Falkenberg där familjen Sjöholm bodde

I Falkenberg föddes Ester(1907-1997), som blev min mor och Elvir(1911-1942). Efter en kortare tid i Halmstad (åtta månader?) flyttade familjen till Malmö och bodde trångt i en enrumslägenhet. Familjen var nu utfattig, barnen saknade skor. Sedan Axel fått arbete på varvet i Limhamn flyttade man dit (Hjortgatan, Odengatan, Hylltorp).

 

 

                                 

                                                    Axel och Anna Sjöholms barnaskara i Falkenberg omkr 1906.         Axel och Anna med de yngsta barnen i Malmö omkr 1915

                                                         De två yngsta barnen Ester och Elvir är ännu ej födda                   Alvar står bredvid Axel och Ester står intill Fritjof. Elvir sitter i Annas knä.  

                                              Överst fr höger: Antonia Alvar, Hjalmar, Ellen Fritjof och Mimmi.                                                                                                             .        

Hjalmar ”gick till sjöss" redan i fjortonårsåldern och hamnade efter ett långt sjömansliv så småningom i Cardiff. Han beviljades Certificate of Naturalization i England 1937. Hjalmar fick en dotter, Betty, och två söner. Han upplevde två världskrig som sjöman och vid ett tillfälle blev fartyget, där han var båtsman, träffat av en torped. Han fick medalj av den engelske kungen för sina insatser i brittiska handelsflottan. Så sent som i sjuttioårsåldern ville han åter ta hyra men hindrades av engelsk lag. I enlighet med hans vilja spreds hans aska i havet utanför Falkenberg.

Axel Sjöholms och Annas döttrar Antonia och Ellen ”tjänte piga" i Köpenhamn och gifte sig där och stannade kvar i Danmark.

Antonias äktenskap med servitören Carl Helmersen var barnlöst.

Carl arbetade som servitör på ett passagerarfartyg som redan i krigets början minsprängdes och förliste. Carl, jämte övriga överlevande, fördes till Grönland. På grund av krigstillståndet kunde han inte lämna Grönland för att återförenas med Antonia i Köpenhamn förrän efter krigsslutet 1945.

Antonia däremot, kunde trots pågående ockupation ta sig över sundet några gånger för att besöka oss i Sverige. Det antogs att hennes charmanta yttre och hennes förmåga att hantera de tyska officerarna möjliggjorde dessa resor, som ibland gjordes per båt och ibland per flyg.

   

 Ellen och sonen Sigfrid  

Ellens man hette Karl Jensen. Han var tysk medborgare, men talade danska. Han hade redan på 1920-talet tagit sig till Danmark för att undgå tysk militärtjänst. Under krigsåren fanns en viss oro för att den tyska ockupationsmakten skulle uppdaga förhållandet. Han höll sig därför dold på sin arbetsplats, Burmeister & Wain, under det svenskklingande namnet Karl Jönsson. Ellen och Karl fick sönerna Sigfrid och Erik.

   

Mimmi och Sigvard

Mimmi, 1898-28 sept1977 gifte sig med Sigvard Larsson som hon träffade i Höör där han tillfälligt vårdades för tuberkulos på Orupssanatoriet.  Äktenskapet blev barnlöst.

 

Fritjof och Ella

Fritjof gifte sig med lantbrukardottern Ella Ekström (1905-1987) från Skabersjö och fick dottern Ulla 1933 och sonen Ulf 1939. Ulla, gift med Helmut Sörensen blev registrator vid tullen i Malmö och Ulf blev tandläkare, verksam i Västervik. Fritjof dog 5 nov 1989.

    

 Alvar och Ellen

Alvar, ingeniör vid Malmö vattenverk gifte sig med Ellen ?? och fick 1932 sonen Kjell, som blev gatufogde i Malmö och sonen Bo, som blev rörmontör och senare egen företagare i branschen och dottern Gullbritt som utvandrade till Amerika. Alvar dog 11maj 1982.

 

       Elvir och Elly

Elvirs hustru, Elly Lilja (f 1910) kom från Eslöv. Elvir omkom 22 april 1942 (påkörd av ett militärfordon) och efterlämnade hustrun Elly och barnen Georg, f 1934 12 03 och Tom, f 1940. Georg blev byråingenjör vid Malmö kommun och sysslar efter sin pensionering med galopphästar på sin gård i Bertilstorp. Georg har bidragit med några av uppgifterna i denna krönika. Elvir dog 22 apr 1942.

 

 

Jöns Sjöholm min morfars far och

Kjerstina ”Kitta” Hansdotter Trumph, morfars mor

 

Jöns Sjöholm, född i Tommarp nr 14, Östra Tommarp 1831-03-20, var en rödhårig finsmed som hade smedja i Smedstorp dit han flyttat 1877(1).

Till sin son, Jöns hämtade modern Elisabeth Möller hem ”Kitta" (1)

”Kitta", Kjerstina Hansdotter Trumph, född i (Hofby) Qvarnby nr 11, Östra Hoby 1832-11-28).(1, 45) Kitta hade syskonen Karna född 1822-03-15, Jöns född 1823-12-01, Måns född 1828-10-30.

Jöns och ”Kitta" fick flera barn :

1. Johan Sjöholm, född 1855-09-04, Wallby nr 22, som fick döttrarna Sigrid (gift Tullberg), Hulda (gift Pettersson) och Alma (gift Ehrling) i Stockholm och Lydia Sjöholm i Falkenberg samt sönerna Hjalmar i Vetlanda, Gustav i Malmö och Axel som i sin tur fick barnen Erik i Limhamn, Aina (gift Steen) i Hurva, Curt i Malmö och Ewy (gift Wittje) i Trelleborg.

2. Elise född 1857-09-10 Wallby nr 22.

3. Per född 1860-04-16 Wallby nr 22.

(Per fick sönerna Sigurd som flyttade till Tåstrup i Danmark och Oskar. Oskar fick dottern Solveig i Köpenhamn.)

4. Emma född 1862-08-11 Wallby nr 22.

 

5. Axel född 1865-02-09 Wallby nr 22. Axel blev min morfar.

Bland Kittas åtta barn var en central

en Axel uti barnaskarans mitt

I Wallby var hans födelselokal,

i Smedstorp där bedrev han smidet sitt

6. Ida född 1870-03-14 Wallby nr 22.

7. Anna född 1872-10-12 Wallby nr 22. (bodde i Ystad till sin död 1958)

8. Oliva född 1875-05-30 Wallby nr 22.

(gift Berghell, fick sonen Johan Berghell, Karlsborg och dottern Tyra (gift Persson), Ystad)

 

 

 

 

Hans Mårtensson, mormors far och

Bertha Persdotter, mormors mor

Hans Mårtensson, född 1841(mormors far) gifte sig 1866 med Bertha Persdotter (1838-1924) i Hörby. Skräddarmästaren ägde ett stort hus med sex lägenheter och hade flera gesäller. Han sålde huset och köpte en gård i Fogdaröd Höör och bedrev där lantbruk samtidigt som han fortsatte att arbeta som skräddare om vintrarna - dock utan gesäller. Hans levde 1890 men avled före sekelskiftet 1900. Då Hans dog, löste sonen Johannes ut de övriga syskonen och övertog gården.

Hans Mårtenssons grav har inte kunnat lokaliseras eftersom han lär ha fått en sk ”fattigbegravning", vilket är förvånande eftersom han var både hemmansägare och skräddare. 

Hans Mårtensson var född 1841 i Hörby och Berta föddes 1838 i Gudmundtorp.

Förutom Johannes, 1866 11 26-1947 02 13, hade Hans och Bertha döttrarna Anna (senare Sjöholm), Mathilda och Maria (1880-1948) (1), samtliga födda i Hörby

Johannes gifte sig 1899 19 5 med Anna Johansson, född 1870 11 20 i Fulltofta

Bertha Persdotter(1838-1924) och Johannes hustru Anna Johansson hade svårt att samsas och Bertha flyttade därför från gården. Anna Johansson dog 1950 03 04.

 

Johannes hade en dotter, Ida, och en son, Axel, som sedan övertog gården. Området där gården låg kallas nu Bokehall och en av gatorna där har fått namn ”Axel Hanssons väg" efter mors kusin.

Mathilda blev tidigt föreståndarinna för tvättinrättningen på ”hospitalet" i Lund och hade sedan egen tvättinrättning i Malmö. Hon tog senare hand om modern Bertha. Maria tjänstgjorde som husföreståndarinna hos förmögna familjer (Fougstedt, Linde m fl) och tog senare uppdrag som kokfru på kalas. Eftersom fadern hette Hans blev Johannes efternamn Hansson. Samma efternamn hade de båda ogifta döttrarna Maria och Mathilda. På gravstenen på Höörs kyrkogård har även Bertha tillskrivits efternamnet Hansson..(1)

    

Anders Sjöholm, mf ff och Elisabeth Möller, mf fm

Min morfars farfar, smeden Anders Sjöholm, föddes 1797 i Carlaby och dog som änkling 27 mars 1869 (3). Under Anders yrkesverksamma tid avskaffades skråväsendet genom riksdagsbeslut juldagen 1846.

Anders hustru (Axel Sjöholms farmor) Elisabeth (Lisa) (Sissa) Möller, född 1803-10-08, dotter till Lars Möller, Borrby, var barnmorska och kom ridande till sina förrättningar (1).

Anders och Elisabeth fick sönerna Ola född 1823-01-22 och Lars född 1827-02-12 och Jöns född i Tommarp nr 14, Östra Tommarp 1831-03-20.

 

Hans Trumph, mf mf och Elna Månsdotter, mf mm

Hans Trumph var dragon. Hans familj kom från Norra Qverrestad 1824. Hans Trumph (30) var född 1784-09-13 i Glimminge. Han dog 1838-12-07 (43). Elna Månsdotter föddes 1781-04-22 i Tyngby, Smedstorp.

Förutom Kjerstina ("Kitta"), född 1832-11-28 i Quarnby hade de barnen Karna född 1822-03-15 i Tungby, Jöns född 1823-12-01 i Tungby, Ingar 1826-1-29 i Kvarnby och Måns född 1828-10-30 i Quarnby.

Mfmmf och mfmmm, dvs föräldrar till Elna Månsdotter, född 1781-04-22 Tynby, Smedstorp är ännu ej funna.

Mmfff och mmffm är ännu ej kända

Mmfmf och mmfmm är ännu ej kända

 

 

Pehr Andersson, mm mf och Anna Olsdotter, mm mm

Pehr och Anna gifte sig med varandra i januari 1837 i Gudmuntorp.(1, 42)

Anna Olsdotter, född 1813 08 11 i Bjerröd, Östra Kärrstorp, var piga på Gudmuntorp No 1

 

Pehr Andersson, född 1812 06 13. (41,42), min mormors morfar, dräng på Gudmundtorp nr 1, dog i 40-årsåldern och efterlämnade hustrun Anna (min mormors mormor) och fyra (fem?) barn (1).

Grevinnan Virginia Dorotea Elisabet Spens på Osbyholms herrgård tog änkan till ”husmamsell". Anna fick lägenhet på herrgården och kunde ta dit barnen, en flicka (Bertha, min mormors mor) och tre (fyra?) pojkar. Dessa kom där att tjänstgöra som trädgårdsmästare och betjänter. Anna blev ca nittio år gammal. En av sönerna , som var trädgårdsmästare, tog sig namnet Björklund. En annan av sönerna gifte sig med änkan till en mejeriägare och en av sönerna blev handelsman. (1)

 

Lars Sjöholm och Kirstina Andersdotter,

mf ff f och mf ff m

Muraren Lars Sjöholm, min morfars farfars far, född 1762, ingick äktenskap i november 1788 med Kirstina Andersdotter, född 1758-12-15, och fick sonen Per 1789-10-25 (året för den franska revolutionen) och sonen Anders 1797. Kirstina dog i augusti 1813 och Lars ingick nytt äktenskap med Hanna Håkansdotter 1814. Lars Sjöholm var också skolemästare i Carlaby (42).

 Lars Möller, mf fm f   och Elna Jönsdotter, mf fm m

Lars Möller, min morfars farmors far, var, likt fadern Ola, smed i Borrby. Han vigdes i november 1802 i Löderup vid Elna Jönsdotter, född 1773-12-20 i Hagestad, Löderup. Hon dog 1837-12-14 i Vallby.

Lars och Elna fick tre barn. Dottern Elisabeth (Lisa)(Sissa) Möller, som blev min morfars farmor, föddes 1803-10-08. Hon var äldst av barnen.(126)

Jöns Pehrsson och Ingar Nilsdotter,

mf mf f och mf mf m???

 

I Glimminge Bolshög socken 1784-09-30 föddes det en Hans med föräldrar Jöns Pehrsson och Ingar Nilsdotter. Dessa är troligen föräldrar till Hans Trumph. (Osäkert!)

 

Anders Magnusson och Elna Jönsdotter,

mm mf f och mm mf m

Min mormors morfars far, Anders Magnusson,föddes 1779-10-13 i Gudmundtorp, 

Med Elna Jönsdotter född 1778 i Gudmundtorp fick Anders sonen Pehr Andersson, 1812 06 13. (41,42).

 

 

Ola Isaksson och Karna Bengtsdotter,

mm mm f och mm mm m

 

Ola Isaksson, född 1798 06 05 i Bjerröd, Östra Kärrstorp, var husman på en gård i Skarhult. Hustrun hette Karna Bengtsdotter och var född 1781-12-26 i Wollsjö.

Hans dotter Anna Olsdotter, född 1813 08 11 i Bjerröd, Östra Kärrstorp, var piga på Gudmuntorp No 1. Anna hade systrarna Bengta, född 1811-03-12. och Elna, född 1816-06-23 (41)

Friedrich Sjöholm, mf ff ff och

Anna Christina Hofverberg, mf ff fm

Skräddaren i Gladsax, Karlaby, Fredrik Sjöholm, född 12/8 1728 i Simrishamn, son till Olof Larsson och Elisabeth Sophia Trulsdotter (77), vigdes 1754 med Anna Christina Hofverberg(född ca 1719, död 1789) fick sonen Olaus 1759 och sonen Lars 1762-02-01.

Olaus blev skräddare liksom fadern. Olaus ingick äktenskap med Bolla Nilsdotter Paradis 1791.(6,7). Olaus och Bollas dotter Anna Christina, (1795-1862) ingick äktenskap 1824 med lantbrukaren Johan Ludvig Holgersson Areskoug (1796-1865).

Fredrik och Anna Christina fick därefter dottern Sissela Marna 1765 och dottern Anna Maja 1769. Sissela Marna ingick äktenskap 1790-11-07 med Hindrik Nilsson Karlaby 20

Anna Christina Hofverberg är dotter till cornett Anders Hofverberg och Botila Paradis

Vid dopet 1748 av Mätta Hofverberg, dotter till Johanna Ramberg ( en av Botilas mostrar) och ryttaren/smeden Johan Hofverberg i Tunbyholm, var regementskommissarien Wikenbergs hustru Anna (Johannas syster) och jungfrun Anna Christina Hofverberg närvarande(8). Släktskap mellan ryttaren Johan Hofverberg, född ca 1722 (9), och cornetten Anders Hofverberg är därför sannolik (10 ). Troligen är ryttaren Johan bror till Anna Christina dvs cornett Hofverbergs son.

Betr släkten Hofverberg: se filen Appendix

Anders Pehrsson, mf ff mf och Karna Hansdotter, mf ff mm

Änkemannen Anders Pehrsson , gifte sig med pigan Karna Hansdotter från Karlaby den 29 december 1750 i Gladsax.

Dottern Kjerstina föddes 1750 12 15 i Karlaby(98)

Faddrar: Christian Jepsson i Gladsax, Anders Håkansson i Jerrestad, Mårten Mattsson, Per Nilsson i Karlaby. Bars till dopet av Karna Jöns Pers i Hammenhög. Kjerstina blev hustru till muraren Lars Sjöholm

 

 

Ola Möller, mf fm ff och

Laurentia Larsdotter Sandberg, mf fm fm

 

Oluf Gisselsson Möllers son i andra giftet, Ola Möller, gifte sig 1767 04 20 i Valleberga, Ingelstad med Laurentia Larsdotter Sandberg (född 1748) och blev smed i Borrby(71a). De fick sonen George 1771, sonen Lars, som blev min mf fm far, 1774 och dottern Anna 1776.  Ola  dog 1775 10 21.  Anna föddes alltså efter faderns död. (71 b)

   

Den 28-åriga Laurentia gifte om sig 1776-12-20 med smeden Petter Löfberg?(71a) i Valleberga, men blev åter änka 1804(71c).

Smeden Jöns Holmström får nu tillgång till smedjan genom att gifta sig med 56-åriga Laurentia (73b)

 

 

Isak Olsson, mm mm ff och

Elsa Persdotter, mm mm fm

Isak Olsson föddes 1753-11-01 (enligt den Gregorianska kalendern) i Bjärröd nr 3, Östra Kärrstorp, Malmöhus län

 

Den Gregorianska kalendern infördes i Sverige 1753 efter riksdagsbeslut 1752. Korrektionen till "Den nya stilen" gjordes genom att elva dagar i februari 1753 togs bort, så att den 1 mars direkt följde efter den 17 februari. Reformen var omstridd.

 

Isak ingick äktenskap 1781 med Elsa Persdotter som var född 1761.07.03 och dog 1813.11.25

Barn:

Ola Isaksson (1782.01.02-1785)

Anders Isaksson (1783.07.16-1783.08.13 )

Ola Isaksson (1788.06.05 )

Anna Isaksdotter (1790.04.08-1790.10.02 )

Elna Isaksdotter (1791.07.15-1793 )

Nils Isaksson (1793.07.29 )

Bengta Isaksdotter (1796.07.16 )

Hanna Isaksdotter ( 1799.07.24 )

Elna Isaksdotter (1801.11.02)

Anders Isaksson (1804.10.07 )

Anders Hofverberg, min morfars farfars farmors far

Hofwerberg, Anders; född i Skåne; var korpral vid Upplands 5-männingsregemente 1711; andre kornett med senat. fullm. 6/11 1711; förste kornett 22/7 1712; konungens konfirm. 25/3 1715; afsked 30/9 1719; tjänat 18 år; lefde i Cimbrishamn 1729".

 

Cornetten Anders Hofverberg, f 1689 i Vää och Botila (Bodela) Paradis fick barnen Anna Christina 1719, Johan 1722, Carl Gustaf född 1724 och död 1725 i Simrishamn och Lars den 22 september 1726 i Södra Åsum,

Se Släkten Hofverberg

 

I Simrishamn 1724 anges Johan Hofverberg som fader. Prästen har sannolikt misstagit sig på förnamnet eftersom det inte finns någon Johan Hofverberg bland officerarna i Karls XIIs armé. I Södra Åsum 1726 anges inget förnamn.

Cornetten befann sig i S Åsum i samband med sonen Lars födelse där 1726 och nämnd då som ”utfattig" i mantal.

 

På Anders Hofverbergs kurtis

med Botila Paradis

blev Ann´-Christina ett bevis

Bodela Paradis, min morfars farfars farmors mor

Bodela (Botilla, ”Bolla”), Född 1696, var dotter till simrishamnsskräddaren Anders Paradis och Mätta Bertilsdotter Ramberg.-------------------------------------------------------------------                                                                                               

Botilla Paradis är med i katekismilängderna i Södra Åsum 1727 och 1728 (Åsum nr 14). Hon är fadder 1729 17/7 i Södra Åsum och kallas då madmoiselle. 1750 och 1768 är hon med i mantalslängderna i Karlaby, Gladsax och kallas då änka. Hon dog 72 år gammal 20/3 1768 i Gladsax (77a)

Betr släkten Hofverberg: se Appendix

 

Olof Larsson, mf ff ff f 

och Elisabeth Sophia Trulsdotter, mf ff ff m

 

I en förteckning över Simrishamns borgare 1737 står att Olof Larsson bor i tredje roten nr 8, "Gammal borgare, bo i Staden. Skräddare under Amptet härstädes"

Efter Olofs Larssons död gifter sin Elisabeth med borgaren Nils Sjöholm i Simrishamn 1744 12/12 (77a). Elisabeth, som nu bär efternamnet Sjöholm, avlider 17

Barn med Olof Larsson:

Vid tiden för bouppteckningen efter Elisabeth är dottern Anna Chatarina är ungefär 32 år gammal och tjänar i Blekinge, Christina 22 år gammal och tjänar i Strahlsund samt sonen Friedrich Siöholm på 19 de året gammal.(77b)

Det är sannolikt att  även Anna Chatarina och Christina liksom Friedrich tagit efternamnet efter styvfadern.

 

Oluf Gisselsson Möller,

min morfars farmors farfars far

År 1729 vigdes smeden Oluf Gisselsson Möller (ca 1705- eft 1750) från Gladsax (son till smeden Gisel Olsson Möller) med pigan Helena (Lena) Catarina Hansdotter i ”Cimbris"(6,44).

Lena dog 1740 (7a) efter att ha fött barnen Thala 1729, Gissel 1732, Johanna 1735 och Hans 1739.

Thala Möller gifte sig med skomakaren Anders Paradis i Gladsax och fick sönerna Nils 1761 och Lars 1766.

Gissel (smedgesäll 1752) blev klockare(73a) i Ingelstorp, halvbror till min morfars farmors farfar, gifte sig 1754 med Lisa Larsdotter Sandberg och efter hennes död med Anna Andersdotter 1794. Han dog 1801.

"År 1754 den 31:te Julii blef Gisel Möller förordnadt Till Klockare Wid dessa Ingelstorp och Walleberga församlingar" (inskription på ett litet blåmålat skåp som tidigare var placerat i ena tornrummet i Ingelstorps kyrka. Numera har det gamla 1700-talsskåpet sin plats i ett rum i Ingelstorps församlingshem där det är mindre utsatt för starka temperaturväxlingar, skadedjursangrepp och smuts).

   

Gissels dotter Johanna gifte sig med inspektor Johan Läck i Rydsgård, Örsjö och senare Johnstorp, Brodda, Slimminge. Gissels dotter Anna gifte sig med Johan Berlin som var länsman i Vallösa, Sjörup och hans dotter Christina gifte sig med smeden Glimberg i Borrby. Gissels fick sönerna Magnus och Lars. Magnus Möller blev präst i Östra Vemmenhög och Lars Möller var smed i Stiby och vigdes vid Hanna Nilsdotter och fick döttrarna Lisa och Christina och sonen Åke.

Hans, (grovsmedsgesäll 1754, senare mäster och var ålderman i Simrishamn i trettiotvå år) blev rådman (73b, 73c)  äktade Elna Catarina Willasdotter 1762 och Dorotea Sofia Davidsson 1795.

Mäster Oluf, som sedan 1734 varit bisittare, blev ålderman i smidesämbetet i Simrishamn 1765. Sysslan övertogs senare av sonen Hans.………………………………………………….

Oluf Gisselson Möller gifte sig för andra gången i september 1740 med Anna Sofia Verner (73d) och fick därefter barnen Helena Catarina, Ola, Maja och Greta Christina. Ola blev min morfars farmors farfar.

Helena Catarina Olufsdotter gifte sig med smeden Christopher Lundqvist. Maja gifte sig med en hovslagare Strandberg i Örkened och Greta Christina gifte sig med tunnbindaren Lars Östergren i Simrishamn.

 

 

Lars Sandberg, mf fm fm f och

Kirstina Hansdotter, mf fm fm m

 

Min mf fm fm f, klockaren Lars Sandberg i Ingelstorp och Valleberga, var född 1695 i Röddinge (döpt ”In festo Philipi Jacobi" ) och son till klockaren Nils Olsson Sandby/Sandberg och dennes hustru Anna Olofsdotter Sandberg (59, 60) Lars dog 8 maj1754

 

"Ingen klockare har kommit till Ingelstorp med sådana rekommendationer på fickan som Lars Sandberg. Han var skickad dit av biskopen och han blev också enhälligt antagen av församlingarna. Kanske var han en studerad karl, fastän hams namn inte har kunnat hittas i någon matrikel "

(ur Hilbert Anderssons artikel i om Klockarna i Ingelstorp och Valleberga i Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1948).

 

Lars Sandberg tillträdde tjänsten som klockare i Ingelstorp och Valleberga år 1728. Lars gifte sig med Elisabeth ( Lisa) Carlsdotter samma år.

Med Elisabeth hade han två barn:

Smeden Nils Sandberg i Tryde

Anna Chatarina, som blev gift med klockaren Askelund i Övraby.

Elisabet Carlsdotters dödsnotis i Ingelstorp kyrkobok 6 mars 1731 innehåller inga ytterligare uppgifter.

 

Lars gifte om sig 28 okt.1731 i Ingelstorp med pigan Kirstina Hansdotter. Hon var född ca.1710 och dog 28 febr 1785. Hennes bror Ola Hansson ägde hus i Ingelstorp och hon hade en syster, Bengta Hansdotter i Ingelstorp (61).

På sin svägerskas vägnar, instämde klockaren i Ingelstorp, Lars Sandberg, hennes man Per Esbjörnsson för denne övergivit sin hustru och barn, samt avhänt sig kronorusthållshemmanet nr.36 Ingelstorp (62).

Lars Sandberg och Kirstina Hansdotter. fick föjande barn:

Elisabeth ( Lisa), f 1732, som blev gift med den efterträdande klockaren Gisel Möller.

Ingerd ( Ingar), f 1734

Olof, f 1737

Dorothea, f 1739

Cicilia, f 1741

Hans Christiern, f 1745

Laurentia, f 1748 , som blev min mf fm fm

Anders, f 1752

 

Ingressen till bouppteckningen efter Lars Sandberg lyder :

"Åhr 1754 den 22 july infant sig underskrifne domare på Klåckarens hwid Ingelstorps församling efterlemnade enkans dygdesamma hustrun Kristina Hansdotters begiäran att efter hennes åtta dagar för sistlidna ----- afledna man Lars Sandberg förrätta laga boupteckning och dehlning. Noterades han i första giftet mäd sin dåhwarande hustru Elisabet Larsdotter haft 2ne barn, en nu närhwarande myndig son Smeden Nills Sandberg i Tryde, och närhwarande dotteren Ana Catharina gift mäd klåckaren i Övraby församling hwällärde Askelund som åt hwar sig hwid thetta tillfället infant......."

(Ingelstads häradsrätt FIIa 1750-1759 sid 41 (med reservation för feltolkning av svårläst skrift)

 

 

 

Ola Persson mm mm ff f och

Bengta Isaacsdotter, mm mm ff m

Ola Persson, född 1713 och bosatt i Bjärröd i Östra Kärrstorp, fick 1753.11.01 med Bengta Isaacsdotter sonen Isak Olsson

 

 

Christian Hofverberg, mf ff fm ff och

Ingrid Svedina, mf ff fm ff

 

Christian Hofverberg, f 24 nov 1657, inskrevs i Ångermanlands nations matrikel i Uppsala 1675 och som student vid universitetet 16 jan 1676. Han utnämndes till komminister i Hede 1680 och blev genom sin broder Hans bemedling anst såsom regementspräst vid generalmajor Gyllenpistols skånska kavalleriregemente 1685. (90)

 

”Efter afresan stod han i korrespondens med de norrländska myndigheterna angående ouppgjorda affärer men afvisade i ampra skrivelser krafven."

 

Christiern var bl a kyrkoherde i Malmö och slutligen i Vää. Han begravs 1690.

Fadern var khden i Berg Joan Sigvardii.

Christian gifte sig 26/3 1682 m Ingrid Svedin, dotter till khden i Ytterhogdal, Härnösands stift, Andreas Olai Arbroensis.(90)

 

Ingrid gifte om sig 1690 med khden i Slågarp, Skåne, Sven Karström och blev änka andra gången 1724 och dog i V. Alstad 1753 i en ålder av 88 år.

 

Ingrid Svedina/ Ingrid Andersdotter Svedina är nämnt i kyrkoböcker från Tolånga 1696 och från V. Alstad från 1701.

Barn till Ingrid Svedina i första äktenskapet: (79)

Sopfia

Anna född 1682

Martha

Christian

Anders (Hofverberg), född 1689 i Vää

 

Anders Paradis, mf ff fm mf och

Mätta Bertilsdotter Ramberg, mf ff fm mm

 

Anders Paradis, född 1665 inflyttade till Simrishamn där han erhöll burskap som skräddare. Efternamnet kan tänkas ha att tagits efter en tidigare hemort. Det finns minst ett tiotal orter i södra Götaland med namnet Paradis.

Av mantalslängderna för Simrishamn kan utläsas att skräddaren Anders Paradis dog före 1706 men levde 1698.

Han gifte sig med Mätta Bertilsdotter (1671-1736), dotter till fjärdingsmannen Bertil Larsson på Stora Ramnakulla.

De fick sonen Nils 1693 och döttrarna Bodela, Cecilia och Anna.(8).

Bodela gifte sig med Anders Hofverberg och Cecilia gifte sig med Holger Areskoug och Anna gifte sig men Hans Areskoug.

 

Sonen Nils fick tre söner Anders, Lars och Nils. Anders gifte sig med Thala Möller, äldsta dottern till Olof Gisselson Möller, min morfars farmors farfars far. Anders dog den 20 juli 1785 i Gladsax.

 

Anders och Thala Möller fick 1761 sonen Lars Paradis som gifte sig med Cecilia Andersdotter.

 

Lars blev matros. Han dog 1762 och efterlämnade änkan Elna Bondesdotter och fyra barn. Nils blev bödkare (tunnbindare). Han dog 1778 och efterlämnade hustrun Ingeborg Margareta Cimmerstrand och fyra minderåriga barn.

 

”d: 5 Septembr: hustru Metta Paradis för dess sahl: man Anders Paradis som blef begrafwen på kyrkio gården, gifwit 8:-"

n29

Gisel Olsson Möller, mf fm ff ff och

mf fm ff fm Chatarina Nilsdotter

 

Smeden Gisel Olsson Möller f 1678 i Lilla Ramnakulla, Ö Vemmerlövs församl. Död 1727. Hans föräldrar var Oluf Swänsson Smid och hustrun Anna som kunde läsa på danska (73)

 

Ålderman i Simrishamns smedämbete från dess bildande 1712 intill sin död (74).Han kunde läsa på svenska (Katekismilängder för Ö Vemmerlöfs by 1697)

 

Lärd till smed i Carlscrona under ämbetet därstädes och gifter sig där i tyska kyrkan med skomakaredottern Chatarina Nilsdotter fr Ö Vemmerlöf. (73)

Gisels smedja låg där nu Regeringsgatan möter Laxgatan (enl 1750 års karta tomt 57 och halva 56)

 

Nils Olsson Sandby, mf fm fm ff och

Anna Olofsdotter mf fm fm fm

   

Min mf fm fm ff klockaren Nils Olsson Sandby/Sandberg, född 1667, tillträdde klockartjänsten i Röddinge och Ramsåsa, Färs härad, år 1689. Hans hustru Anna Olofsdotter var enl uppgift ”datter af præsten Knud Nielsen Schytte til Søndberg i Jylland”, vilket sannolikt är fel eftersom hennes patronymikon då inte stämmer. Möjligen kan andra samband finnas.

 

Han hade med Anna Olofsdotter följande barn:

1. Carna (Catarina, Karen), född 1690, bosatt i Ystad 1734 (70)

2. Lars,f 1695 (60), "Välförnäme Laurids Sandberg, boendes i Skåne, strax vid hans moder" (70)

3.Olaus, Oluf Nielsen Sandberg, (Magister Ole Sandberg i Henne prästgård, Vester Horne herred, som efterlämnade änkan Madame Helene Christine Blaschowis utan barn) Han var präst i Norge och senare i Danmark. (70)

4.Anders (Hederlig och Vällärde Anders Sandberg, Degn till ”Vaer och Nebel socknar uti ”Nore herredt" vid ”Aarhus" stift) (70)

5.Cecilie, bosatt i Ystad 1734 (70)

 

            Enligt Birte Boström Malmö: 

Anna Olofsdt. Sandberg hade innan giftermålet haft tjänst i Köpenhamn hos en familj, som senare erbjöd sig att ta hand om och försörja två av hennes söner. Denna familj bör vara relativt välbeställd och kanske i släkt.(60)

Efter makens död, 23 september 1710i Röddinge, gifte änkan troligen om sig 1724 med en löjtnant vid namn Petter Roth i Ystad. Anna Sandberg dog 1741.

 

          Från Birte Boström, Malmö:

"I Ystad Magistrats protokoll d.8 dec. 1714 finner man uppgiften om hur klockaränkan ifrån Röddinge, hustru Anna Sandberg, blivit kallad till Ystad år 1713 "af åtskilligt förnembdt folck", att där verka som barnmorska. Magistraten kan dock inte ge Anna något privilegium, då hon ej är examinerad, men menar ändå att hon framför andra skall betjäna gott folk i staden (72).

På Ystad rådhusrätt 7 nov. år 1715 inlämnar klockaränkan hustru Anna Sandberg en attest utskriven av "Hr. Gouvernements Doctoren Roslin", att hon har låtit sig av honom examinerats (läkaren Roslin i Malmö är son till den kände konstnären Alexander Roslin). Anna begär nu att magistraten henne med skriftliga privilegier förse och att hon måtte bliva befriat för skatter, inkvartering och dylikt. Av staden få njuta fritt hus och att ej någon annan gör intrång i hennes syssla.

Magistraten och närvarande borgerskapet går med på Annas krav utom fritt hus, emedan staden icke detsamma äger. De menar också att hon skall skaffa sig en förståndig och beskedlig hustru som kan vara henne behjälplig" (72).

 Hans Andersson, mf fm fm mf och

Elene Nilsdotter, mf fm fm mm (60a)

Hans Andersson, född 1681-12-26 i Ingelstorp gifte sig 1701-06 -12 med Elene Nilsdotter, född ca 1680. Hans var son till Anders Mattson, född 1653

Barn:

Nils Hansson, född 1701-10-16 i Ingelstorp

Anders Hansson, född 1702-06-15 i Ingelstorp

Kirstena Hansdotter, född 1704-04-03 i Ingelstorp

Jöns Hansson, född 1705-11-12 i Ingelstorp

Andra källor (61,62) uppger ytterligare två barn:

Ola Hansson, husägare i Ingelstorp

Bengta Hansdotter, gift med Per Esbjörnsson (se ovan!)

 

 Jöns Siulsson, mf ff fm ff f och

Kristina Hansdotter, mf ff fm ff m

 

Jöns Siulsson (Janus Sigvardi), född ca 1605, Tand, Aspås död Juli 1676, Berg

Docent vid en skola i Norge. Kaplan i Ragunda 1645 och i Berg 1648, kyrkoherde i Berg 1650(82)

(Father: Siul Ollsson f ca 1 Jan 1550 i Tand, Aspås)

 

I likhet med sin svärfar Hans Nielsen Berg var också Janus Sigvardi misstänkt för samarbete med norrmännen under kriget 1657-1658. Han hade ett hemman i Torsåsen som han på Ragunda ting 1669 uppbjöd ”nästom frändom till återlösen"

 

Från exempelvis Aspås finns en sägen om att en av de första bebyggarna hette "Sjul i Tann". Namnet Sjul följde sedan i generationer gården Tand, och en av de mer kända i Jämtlands historia är den i början av 1600-talet födde Jöns Sjulsson. Efter genomgången skola i Trondheim och sedan universitetet i Köpenhamn, blev han den förste kyrkoherden i Berg med det latiniserade namnet Janus Sigvardi. Hans söner tog sedan namnet Hofverberg och "sjul-namnet" har troligen därefter aldrig förekommit i denna kända prästsläkt.(81)

 

Kristina Hansdotter, född 1620 - Ragunda, död efter 19 Jan 1691 i Ragunda. Fader: Hans Nielsen Berg(1575-1666)

Barn:(78, 80, 82)

Margareta Hofverberg (1645-1708)

Salomon Hofverberg (1648 - 1723)

Johannes Hofverberg (1652 - 1728)

Elisabet Hofverberg (1654 - )

Christian Hofverberg (1657 - 1690)

 

Andreas Olai Arbroensis, mf ff fm fm f

och Margareta Ericsdotter Tollstadia, mf ff fm fm m

 

Andreas Olai Arbroensis = Anders Olsson från Arbro, , f. i byn Sveden.

Hans syster Karin är gift i Söderhamn med gevärssmeden Olof Olofsson Stålhammar.

"..kyrkoherde i Hogdals pastorat 1669-81, Arbrå s:n, stud. i Upsala distingstiden (febr.) 1652, prästv. 1660, anställd som huspred. hos general Fabian Berndes i Hacksta förs., därefter kapellan i Harg 1666 hos khden Eric Tollstadius, hvars måg han blef.

I sept. 1668 sökte han emellertid Hogdals pastorat. »Som min svärfar, skrifver han, nu på alla sidor så högt och hårdt af hans höggrefliga excellens riksamiralen blifvit tryckt och trängder, att han ingen utväg och medel vet för sig själf, mycket mindre för mig och min hustro och barn, såge han, att jag blir hjälpt derifrån och till någon annan lägenhet.» Han ankom hit som khde 9 apr. 1669 och mottog inventarierna, 4 st. kor, 1 kopparkittel och 3 t:r korn.

Trots Hogdalsbornas tidigare ådagalagda tredska och styfhet mot sina själasörjare vann han deras synnerliga bevågenhet och synes i själfva verket varit en utmärkt prästman. Efter att i 12 års tid ensam förestått sitt svårskötta pastorat, ämnade han sig i början af mars 1681 ner till Upsala för att uppvakta ärkebiskopen och besökte i förbifarten prosten Sven Watz i Delsbo, af hvilken han erhöll en rekommendations skrifvelse, dat. 9 mars, men insjuknade där, fortsatte emellertid resan till Harg till sin svåger, bruksinspektoren Nils Reetz, hos hvilken han afled 13 mars 1681." (ur Hernösands stifts herdaminne).

 

Dotter:

Ingrid Andersdotter Svedina 1665-1753, blev 1681 hustru till

1. Christian Hofverberg

2. khden i Slågarp Sven Karström, lefde som änka ännu 1728

 

 

Bärtil Larsson, mf ff fm mm f

Min morfars farfars farmors mormors far Bärtil Larsson (164X - 1705) på gården Stora Ramnakulla (Rafnekulla) i Östra Vemmerlövs socken, Järrestads härad, dog 1705 i juli månad. Bärtil hade tagit över halvdelen av gården efter sin bror, tullnären Nils Larsson (1641- 28/5 1704).

 

Bärtil kan förmodas vara född i Södra Mellby liksom brodern Nils och han bodde troligen kvar där så sent som 1687. Han var tidigare fjärdingsman(75) och senare länsman.

I husförhöret från 1697 finns det en Bärtil Larsson på Stora Ramnakulla vars hustru heter Margareta. Där omnämns också en son, Rasmus, som kan sin katekes och som också kan läsa i böcker.(8b) Margareta är möjligen biologisk mor till Bärtils barn vilka antog namnet Ramberg:

Förutom dottern Mätta, som blev min morfars farfars farmors mormor, hade Bertil dottern Anna (som gifte sig med regementskommisarien Wikenberg), Johan (senare nämnd som löjtnant Ramberg), Christer, Rasmus (som nämnts ovan och som blev inspektor och far till Johanna Ramberg) och ytterligare två barn vars namn ej är kända samt eventuellt även Håkan. Även han blev löjtnant.(8a).

Bärtils sista hustru, som alltså blev barnens styvmor, hette Catarina Swartz.

Efter Bertil Larssons död var Catarina Swartz först gift med klockaren Oluf Hellenstedt i Valleberga och därefter med smeden Per Persson.

Redan i början av 1600-talet fanns en skattlagd mjölkvarn med hög kapacitet i Stora Ramnakulla och i Lilla Ramnakulla fanns en frälsekvarn för papperstillverkning, i båda fallen vattenhjulskvarnar (67). I början av 1800 upphörde papperstillverkningen (Stora Rafnekulla, med en kvarn, 1/8 mtl 1740 febr. 13, skattebrev på 1/8 mtl).

 

Bertils äldre broder Nils Larsson, född o. 1641 i Södra Mellby; tullnär vid lilla tullen i Simrishamn 1683-1697; strandridare vid Ystads sjötull; fick attest av rådstugurätten i Simrishamn 1694 12/2 ”att här på orten är intet cronans eller kongl. May:tz Tulhus bygt wardet uthan han sielf sigh huuswarelser moste åhrl. förskaffa";

1697 10/5 har han godvilligt uppsagt sin tjänst (65). Nils Larsson tjänstgjorde även som civilbetiente (64)

 

Nils Larsson jämte hustrun Anna (d 1705) är gravsatta i södra sidan av Simrishamns kyrka

 

.Marcus Rasmusson, betraktande gravstenen över sin farmors farfars farfars mormors morfars bror Nils Larson.

   

 Texten från Jesaja 26 v 20 i övre ovalen lyder: GACK BORT MIT FOLK UTUR EN KAMMAR OCH SLUT DÖRENE IGEN EFTER TIG. FÖRDÖLJ TIG ET LIDET ÖGNABLICK SÅ LÄNGE WREDEN GÅR ÖFVER.

Den undre ovalen bär texten:

HÄR HVILA I HERRANOM DEN ÄHREBORNA OCH WELACHTADE MAN NILS LARSON FORDOM TULLARE HER I STADE OCH STRANRIDARE VID YSTADZ SJÖTUL. BARNFÖDD UTI MELBY SOCKN OCH AFSOMNADE PÅ SIT 63 ÅLDERS ÅR 28 MAY Ao 1704 OCH DIS ÄLSKELIG K. MAKA DEN ÄHREBORNE OCH DYGDÄLSKANDE MATRONA ANNA RASMI.D BARNFÖD I JYLAN I MARIAGER OC DÖD I S..(död i Sverige?)

 

Texten i den yttre kanten av stenen är tagen ur Johannes uppenbarelse 3.5 och är ännu mera svårläst, men man kan urskilja ..KLEDER.....OCH JAGH SKAL ICKE.....HANS NAMPN AF LIFSENS BOOK OCH JAGH SKAL WEDERKJENNA HANS NAMPN FÖR MIN FADER OCH FÖR HANS ENGLAR.

 

Stenen har flyttats från sin plats i kyrkgolvet och placerats mot väggen strax till vänster innanför kyrkans ingång.

 

Bland noteringar om Begravningar och böter i Simrishamn 1673, 1683-1721 lämnas följande uppgifter:

1704 förra Tulnären sahl: Nils Larsson utj kyrkan widh Södre sijdhan, betalt 20:-

1705 d: 24 Julij. förra Tulnärskan hustru Anna sal. Nils Larss som blef begrafwen i kyrkan 20:- (66)

 

Detta och gravstenens text tyder på att stenen bearbetades efter juli 1705. Den sista raden innehåller enbart bokstaven S (Sverige ?), vilket kan betyda att arbetet med stenen avbrutits.

En orgel inrättades i Simrishamns kyrka 1707 med hjälp av 100 daler ur hans sterbhus.  http://www.osterlen.com/slaktforskning/tullnarer.htm

 

Min morfars farfars farmors mormors farfar och farmor

Föräldrarna till bröderna Bertil Larsson, och Nils Larsson på Stora Ramnakulla kan eventuellt spåras.

Bröderna Bertil och Nils Larsson 

 

     

Nordenkarta från 1645

 

 Oluf Swänsson Smid, mf fm ff ff f

och mf fm ff ff m Anna

Båda kunde läsa på danska enl katekismilängden för Ö Vemmerlöfs by 1697 (74)

 

 

 

Oluf Nilsson, mf fm fm ff f

och Karna Larsdoter, mf fm fm ff m

 

Olof Nilsson, f. omkr.1620-d.1708 i Röddinge, och Karna Larsdotter, f.omkr. 1638-d. 1707 i Röddinge (69)  (föräldrar till klockaren Nils Olsson-Sandby/Sandberg)

 

 

Ingar Mickelsdotter, mf fm fm fm

Ingar Mickelsdotter ( 1624-1704), Röddinge, ligger begravd tillsamman med dottern Anna och svärsonen i klockarens likstod (60).

 

 

Anders Matsson, mf fm fm mf f och Kerstene, mf fm fm mf m

 

Anders Matsson, född 1653 i Ingelstorp gifte sig 1678 med Kerstene (?)

Barn:

Nils Andersson född 1679-05-25 i Ingelstorp

Hans Andersson, född 1681-12-26 i Ingelstorp

Torckel Andersson, född 1687-12-26 i Ingelstorp

Olof Andersson, född 1689-05-05 i Ingelstorp (60a)

 

Siul Ollsson, mf ff fm ff ff

Siul Ollsson, född i Jan 1550, bonde i Tand, Aspås. Fader till Janus Sigvardi

 

Hans Nielsen Berg, mf ff fm ff mf

och Margareta Larsdotter Blix, mf ff fm ff mm

 

Hans Nielsen (-1666) född: 1596. Studerade i Köpenhamn 1618 (108). Uppgiften att han (kallad Janus Sedlandus) skulle vara född på Själland kan inte styrkas.Död: 1666 i Berg , kaplan i Oviken-Berg 1619-1633. Präst i Ragunda, men avsatt från tjänsten för att han under kriget visat norska sympatier(88). Jämtland hörde till Sverige efter 1645.(87)

Enligt den norske 1700-talshistorikern Gerhard Schøning var Hans Nielsen bror till borgmästaren i Trondheim Jørgen Gram. Far till bröderna var enligt samma källa Niels Gram. Gramsläkten

Andra källor anger Mads Pedersen Gram i Troen, Norge som fader till Jörgen. Kanske var Jörgen och Hans halvbröder (gemensam moder?)

 

Hans Nielsen överlämnade Orrgården i Oviken till sonen Niels Hansen och köpte gården Gisselgård 1653 av änkan Karin Eriksdotter (102)

 

Han är också nämnd i samband med en anklagelse för trolldom från två minderåriga mot en bondkvinna. Han utrönte vilken kvinna som barnen åsyftade. Vad anklagelsen i decembertinget i Ragunda 1651 mot kvinnan, Dordi Persdotter, resulterade i är inte känt.

 

Sverige tillerkändes bl a Jämtland efter 30-åriga krigets slut 1645, vilket naturligtvis var oacceptabelt från norskdansk synpunkt. Ett led i försvenskningen var utplacering av svenska präster i de erövrade provinserna. En av dessa var Olof Rahm som till en början placerades som kaplan under kyrkoherden Hans Nielsen Berg i Ragunda. Olof Rahm gifte sig med Hans Nielsens dotter Elisabet (Lisbet).

Efter en kort norskdansk återerövring 1657 tillerkändes Sverige åter Jämtland efter freden i Roskilde 1658.

Svensken Rahm kunde nu komma åt kyrkoherdetjänsten genom att anmäla sin 63-årige svärfar Hans Nielsen för samarbete med norrmännen och därigenom få honom avsatt. De sista åtta åren av sitt liv fram till sin död vid 71 års ålder 1666 bodde Hans Nielsen som inhysing hos sin andra måg (gift med Kirsten), Janus Sigvardi. (106)

 

Trots att misstankarna om samarbete med norrmännen mot Janus Sigvardi var starkare fick denne likväl behålla sin tjänst (96). Ett exempel på att segrarens ”rättskipning" då som nu är inkonsekvent och slumpartad.

 

"Hustru till Herr Hans i Ravund, den ene av Niels Grams söner" (89) var

Margareta Larsdotter Blix , född i Undersåker 1575 (Dotter till Laurits Mogensson och Kirsten Eriksdatter)

Hon hade en dotter, Elen, med Mogens Hansen (magister Måns), som hon tidigare varit gift med.

Mogens dog 1595 och var då ”sogne-Præst til Domkirken i Throndhiem".

Barn till Hans Nielsen Gram (80)

Niels Hanssøn

Jacob Hanssøn

Berit Hansdatter

Kirsten Hansdatter

Lisbet Hansdatter

 

Oluf Andersson, mf ff fm fm ff

Olof Andersson ca 1577-efter1646, bonde i Sveden eller Fornby (Forneby?) 1 i Arbr s:n 1635-46. Fader till Andreas Olai Arbroensis (1669-81),

 

Barn:

Karin, gift i Söderhamn med gevärssmeden Olof Olofsson Stålhammar (92)

Andreas (Andreas Olai Arbroensis)

Eric Tollstadius, mf ff f 

Erik Tollstadius (eller Tolfstadius) i Harg (gissning ca1620 –ca 1690) Tolfta_och_Tollstad

Vad hette hustrun?

Dotter: Margareta

Övriga barn

Niels Gram, mf ff fm ff mf f    

Söner: Jörgen Gram och Hans Nielsen Berg. Inga uppgifter i övrigt hitintills funna.

Gramsläkten

Daniae Regni Typum av Janssonius J. 1630

 

Danmark-Norge:

Laurentius Magni, mf ff fm ff mm f

och Kirstin Eriksdotter, mf ff fm ff mm m

 

Laurentius Magni (Laurids Mogensen =Lars Månsson) föddes år 1539 i Undersåker församling och var där kyrkoherde under åren 1566 -1611.

Han dog år 1616. Angående Blix-släktens ursprung

Laurentius gifte sig med Kerstin Eriksdotter, dotter till prosten i Jämtland, Erik Andersson (106)

Hon föddes omkring 1540 i Oviken församling Hon dog år 1621 i Svensta, Undersåker församling.

Hon hade sitt änkesäte i Svensta under åren 1616-1621.

(Born: 1535 i Oviken Died: 1624 i Svensta, Undersåker)? (78)

Barn: Margareta Larsdotter Blix

Det är anmärkningsvärt att Laurentius Magni var Kh i 45 år i Undersåker (1566-1611) efter det att hans fader Mogens Karlsson varit kyrkoherde i samma församling i 34 år (1532-1566)

 

(NN Gram, mf ff fm ff mf ff)

Inga uppgifter hitintills kända.

Spekulationer förekommer om släktskap till Gudbrandsdalsläkten Gram och därmed till Niels Simonsen Gram. Denne skulle i så fall kunna vara far till NN Gram och farfar till Niels Gram och därmed farfars far tilhttp://www.rolfrasmusson.se/Appendix.html#n9l Hans Nielsen Berg i Ragunda.

        Jag har inte funnit något som styrker dessa spekulationer och avstår därför från att uppge Niels Simonsen Gram som ana.

Niels Simonsen Gram (1495-1561) Sognepræst til Gram sogn i närheten av Ribe i Danmark, barnefødt i Bæk i Nustrup sogn.

Sonen Hans (Johannes) efterträdde honom som sognepræst. Hans dog 1592 och efterträddes i sin tur av Hans´ son Niels (107,109).

Söner: Mads, Hans ....ev flera ?

Ett släktskap mellan Niels Simonsen Gram och den Niels Gram som uppges vara far till Hans Nielsen Berg är inte visad och kanske inte ens sannolik.

 

Skandinavien enl Egnazio Danti 1565

 

Mogens Karlsson , mf ff fm ff mm ff

och Inga Hansdotter, mf ff fm ff mm fm

Mogens Karlsson (Måns Karlsson?), Herr Mons, kyrkoherde i Undersåker under åren 1532-1566. föddes år 1502 i Näs församling. Far: Karl Laurensson. (Beträffande oklarheter härvidlag se nedan!)

Mogens dog år 1570 i Undersåker församling.

Bröderna Jens Karlsson f. 1503 och Olof Karlsson f. 1505 är kända. Båda är födda i Näs församling (90).

Angående Blix-släktens ursprung

Mogens gifte sig med Inga Hansdotter, ”Ingrid Hansdotter från Norrala", år 1538 i Undersåker församling. Inga föddes år 1505 i Norrala församling (X). Hon dog i Undersåker församling (84).

Inga och Mogens fick följande barn: 

Laurentius Magni Blix (1539-1616)

Bengt Magni föddes år 1540 i Undersåker församling (Z).

Peder Mogensson Blix, landsskrivare Ångermanland, föddes den 14 maj 1542 i Undersåker församling. Han dog den 14 augusti 1632 i Styrnäs.(91)

Olof Mogensson Blix, född år 1544 i Undersåker, död år 1593 i Solleftå. Laxfogde i Ångermanland, bosatt i Sollefteå.

Simon Mogensson Blix föddes år 1546. i Undersåker församling.

Erik Mogensson Blix föddes år 1548. i Undersåker församling.

Carl Mogensson Blix föddes år 1550 i Undersåker församling.

(Betr oklarheter se diskussion på anbytarforum Blix)

 Erik Andersson, mf ff fm ff mm mf

Erik Andersson (1495-1563), Sognepræst til Oviken; provst i Jämtland, far till Kerstin Eriksdotter (1535-1624)

 

                                    

                                            Skandinavien enligt  Olavus Magnus 1565                                                       Danmark enl Abraham Ortelius 1570

 

Karl Laurensson, mf ff fm ff mm ff f (!)

Jag ser ingen anledning att betvivla att adelsmannen Carl tillnamnet Blix (enl Schöning) är identisk med den adelsman i ”Jemteland" som nämnts som Carl Klingaasen (enl Borch och Tönder) och att Karl Laurensson i Kloxåsen är just denna person.

Att herr Mons skriver sig själv ( bl a 1537) som Karlsson (Bygdén) och det faktum att han (enl Undersåkers kyrkböcker) var född i ”Klaxåhsen i Nääs sochn" pekar också på att han är Karl Laurensons son. Att Mons Karlssons barn använder tillnamnet Blix pekar i samma riktning. 

  Det finns dock oklarheter och det måste understrykas att resonemanget är ifrågasatt.

Se diskussion på anbytarforum Blix

Karl Laurensson född omkr 1465 Kluxås, Odal församling, död 1538 Undersåker församling.(84,99b), son till Laurens Sveinsson och Margrete Joansdotter

Karl Laurensson har bl a omnämnts i handlingar från åren 1513-1538.(99b)

Brodern Laurens Laurensson är bosatt på Åsan

(Ev hustru : xxx f ca 1480 - i Kluxås, Jämtland. Tveksamt!)

OBS! Uppgiften (Sollied) om hustruns härkomst från Blix är osäker.

 

Karl hade följande barn: 

Mogens (Magnus ?) Karlsson (vanligen kallad Herr Mons) född år 1502. Han dog år 1570. 

Jens (Jon?)Karlsson född år 1503 . Han blir präst liksom brodern Mogens. 

Olof Karlsson föddes år 1505 i Klocksåsen, Näs socken

och dessutom minst två döttrar (97)

 

Mogens (Herr Mons) och Jens ifrågasättes av en del forskare som söner till Karl.

Diskussion om detta finns bl a på Rötters Anbytarforum under rubriken Blix

Karl, eller eventuellt hans hustru, uppges i flera sammanhang vara ättling till en Magnus Blix som på 1300-talet hade drottning Margaretas förtroende.

 

I en krönika, Näsbygden år 2000, uppger Kristina Hansson att gården Kluxåsen är den gård som idag kallas ”Roberts" och som ligger mitt emot skolan i Åsan och har beteckningen Åsan 2:5.

 

 Anders Ketilsson, mf ff fm ff mm mf f Osäkert!(99b)

 Anders hade sönerna Erik och Jens. Sonen Erik Andersson är känd som landsprosten i Oviken, Jämtlands reformator

Europakarta

1513 Orbis Typus Universalis av Martin Waldseemuller

Laurens Sveinsson, mf ff fm ff mm ff ff och

Margrete Joansdotter(99b)

 

Laurens Sveinsson, född omkr 1435, död 1516, son till Svein i Toresås

Hans hustru Margrete var dotter till Joan Sigurdsson

Lauren Sveinsson hade 4 söner, Svein, Laurens, Karl och Jon och fem döttrar, Ingeborg, Lucia, Margrete (Margit), Katharina och Sigrid.

Laurens tillhörde den jämtländska adeln, var ägare till flera gårdar och var en av Jämtlands största skinnhandlare. På sin gård Kloxåsen bodde han i ca 50 år. Han köpte gården Berge 1514

Hans köp av gården Hovdsjö i Revsund blev stadfäst genom brev från Christian II den 16 juni 1517.(DN III 1075)

 

Svein Laurensson, mf ff fm ff mm ff ff f och

Margareta Pedersdotter, mf ff fm ff mm ff ff m (99b)

Väpnaren Svein Laurensson, Vadstena tillhörde den svenska lågadeln och är troligen identisk med "Svein i Toresås" eller "Sven i Östnår". Hans hustru Margareta Pedersdotter(Roos) av Ervalla kom på fädernet från en av Norges förnämsta släkter (Släkt och Hävd 2 1986)

 

Joan Sigurdsson, mf ff fm ff mm ff fm f

      Joan Sigurdsson utställer 1465 ett gåvobrev till sin dotter Margrete och hennes make Lauren Sveinsson där han till dem avstår halva sin egendom i jordagods och pengar

Barn: Margrete och Vigar (dör som barn före 1465) och ytterligare en dotter som dör före 1510

 

 

 

Skandinavien och de danska öarna enl Ptolemaios Geographia i edition fr1467

 

n52

Sigurd Joansson, mf ff fm ff mm ff fm ff

Sigurd köpte gården Kloxåsen 1428. Han var son till Joan Pedersen i Sanne. Sigurd dog före 1447. (Bull sid 84, DN III 795)

Han hade förutom sonen Joan en son, Halvard och döttrarna Sigrid och Gudlaug

 

Joan Pedersson, mf ff fm ff mm ff fm ff f

Joan Pedersson, bonde, född 1344 i Sanne, Hackås, död 1406, hade även bröderna, Önd, Eyvind, Rane och Karl. Joan beseglar brodern Karls köp av gården Solkastadha 1394 (99c)

n54

Peder Nilsson, mf ff fm ff mm ff fm ff ff

Peder Nilsson Skancke, född 1325 på Frösön, död i Hov, Hackås. Peder levde 1410. Han var son till Nils Hallsteinsson och Kristina Halvardsdotter.

Peder hade sönerna Önd, Joan, Eyvind, Rane och Karl.

Maka: Elin Ranesdotter, född i Tönsberg, Norge, död 1430 i Hov, Hackås, dotter till Rane Eyvindsson, född 1320, död i Tönsberg och Åse Salomonsdotter, född omkr 1320 i Norge, död i Tönsberg

Nils Halsteinsson, mf ff fm ff mm ff fm ff ff 

och Kristina Halvardsdotter 

Nils Halsteinsson Skancke, född omkr 1300 i Norge, död 1355 i Mjälle på Frösön

Maka: Kristina Halvardsdotter Smör, född före 1347, död i Östnår, dotter till lagman

Halvard Ogmundsson Smör, född före 1347, död i Östsnår och NN Ölvesdotter född i Hackås död i Östnår, Hackås.

 

n56

Halstein Torleifsson, mf ff fm ff mm ff fm ff ff f

Halstein Torleifsson, riddare, norskt riksråd, Jämtlands syssloman. född 1272 på Isle of Man, död 1345 i Egge, Trondheim, Norge, son till Torleif Haraldsson och prinsessan Magnhild Haraldsdotter av Isle of Man.

Maka: Sigrid Håkonsdotter, född 1280 i Ringerike, död 1363 i Egge, dotter till Håkan Ogmundsson Bolt, född 1260 i Viken, Ringerike.

Hallsten hade sönerna Johan, Nils och Thord i Almholte.

http://www.espell.se/saga/p0ed632c4.html

http://members.fortunecity.com/fairhair/gen_anor/357

 

Halvard Ogmundsson, mf ff fm ff mm ff fm ff fm f

 

Halvard Ogmundsson Smör, född före 1347, död i Östsnår. Gården kallades Fridzstadum.  Halvard var lagman och ägare till Östnål och Våle och fader till Kristina, som blev hustru till Nils Halsteinsson Skancke

Halvards hustru var NN Ölvesdotter född i Hackås död i Östnår, Hackås.

 

 

Torleif Haraldsson, mf ff fm ff mm ff fm ff ff ff

Torleif Haraldsson, prins av Norge, född 1228 på Isle of Man, död 1290 på Isle of Man, son till kung Harald II av Isle of Man, född 1207 på Isle of Man och död 1287 på Isle of Man

Torleif var gift med prinsessan Magnhild (Maud) Olofsdotter, född 1228 på Isle of Man, död 1295 i Norge.

Vid freden i Perth 1266 tillföll Isle of Man Alexander III av Skottland. Prinsessan Magnild och sonen Hallsten lämnade ön efter 1275 och flyttade till Norge.

 

Texten i slingan," QUOCUMQUE JECTERIS STABIT", betyder "står upp hur än du kastar den"

Olof II ”den Svarte", mf ff fm ff mm ff fm ff ff ff f

Olof II ”den Svarte", King of Man, född 1174 på Isle of Man, död 1237.05.21 på Isle of Man. Fader till Magnhild Olofsdotter i det andra äktenskapet.

 

Maka 1: Lowon of Kentire

Maka 2: Christina av Ross, född omkr 1200 i Skottland, död efter 1230 på Isle of Man, dotter till Sir Fergahrd MacInsargent of Ross, Knight och first Earl of Ross, född omkr 1170 i Skottland död 1252 at Castle of Delney, Skottland.

 

Världskarta  från 1154 Tabula Rogeriana

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

I fortsättningen anges endast personuppgifter för anor äldre än mf ff fm ff mm ff fm ff ff ff f

Esters släktträd kan användas för härledning av släktskapet

n60

 

Gudröd II Olofsson

Gudröd II Olofsson, född 1141 på Isle of Man.

Maka: Fiona MacLoughlin, dotter till Martough MacLoughlin

 

n61

 

Ingbjörg Håkansdotter

Ingbjörg Håkansdotter, född 1099 på Orkney i Skottland

Make: Olaf ”the Dwarf" Haraldsson, född 1097 i Dublin, Irland, död 1153.06.29 på Isle of Man. Han var son till Harald II Gudrödsson, född på Isle of Man, död 1113 i Dublin.

 

n62

 

Håkan Paulsson

Håkan Paulsson, jarl av Orkney.

Maka: Helga Maddansdotter av Skottland, dotter till Moddan Dalr, född i Katenes, Skottland, död 1040 i Thurso och prinsessan ”Hundidotter" av Skottland

n63

 

Paul I Torfinnsson

Paul I Torfinnsson av Orkney, jarl, född omkr 1045, död omkr 1103 i Bergen.

Maka: Ragnhild Håkonsdotter, dotter till Håkon Ivarsson, jarl och prinsessan av Norge, Ragnhild Magnusdotter.

 

n64

Ingeborg ”Jarls moder" Finnesdotter

Ingeborg ”Jarls moder" Finnesdotter, född 1032, död i Orney, Skottland.

Make: Thorfinn II ”den Svarte" av Caithness, Jarl av Orkney, född 1009, död 1064 i Birsa, Mainland, Skottland. Han var son till Sigurd I ”den Digre" Lödvinsson , Earl av Orkney, född omkr 994, död 1014.04.23 i Clontarf, Irland och Bethoc ”Olith” MacAlpine, prinsessa av Skottland, född 982 i Skottland.

 

n65

Bergljot Halvdansdotter

 

Make: Finn Arnesson av Austratt, jarl av Halland, död 1062, son till länderman Arne Ammondsson, född omkr 950, död 1024 och Thora Torstensdotter, född 960

 

 n66

Halvdan ”Stein" Sigurdsson

Halvdan ”Stein" Sigurdsson, född omkr 995 i Ringerike

 

 

n67

Sigurd ”Syr" Halvdansson.

 

Sigurd ”Syr" Halvdansson, vikingahövding, född omkr 970, död omkr 1020 i Norge. Han är nämnd bl a i ett sammanhang tillsamman med Olav den helige (130) navigerade med hjälp av en "solsten" (troligen ett slags kompass)

Hustru: Aasa Gudbrandsdatter av Opland, född i Gårdarike, död 1045 i Norge. Hon var dotter till Gudbrand Kula, född i Vik, Kvam och Gunhild Thorsdotter.

Barn: 1. Halvdan av Stein 2. Harald III ”Hårdråde

 

n68

 

Halvdan ”Grå” Sigurdasson

Halvdan ”Grå” Sigurdasson av Ringerike, född i Rise, död 1018 i Hadafylke.

Hustru: N N Nieridsdotter

 

n69

 

Sigurd ”Hrise" Haraldsson

Sigurd ”Hrise" Haraldsson av Hadafylke född omkr 888, död 960 i Norge

n70

Harald ”Hårfager" Halvdansson

Harald_"Hårfager"_Halvdansson, kung av Norge. Hustru 1: Snefrid Svasedotter som fick sonen Sigurd ”Hrise" av född Hadafylke. Snefrid, omkr 830 i finska Lappland, var dotter till samehövdingen Svase

Hustru 2: Svanhild Eisteinsdotter, född 850 i Möre, som fick sonen Olof Geirstadalf i Viken

Hustrur 3 m fl ....och frillor

 

 n71

 

 

Halvdan ”den Svarte" Gudrödsson

Halvdan ”den Svarte" Gudrödsson, född omkr 820 i Vestfold, Norge, död 860 i Stein, Ringerike, Norge

 

1

 

 

Ragnhild Sigurdsdotter

Ragnhild Sigurdsdotter, född i Ringerike, Norge

Make: Halvdan ”den Svarte", son till Gudröd Halvdansson av Vestfold och Alvhild, född i Alvhem i Norge

 

 

n73

Thorny Haraldsdotter

Thorny Haraldsdotter, född 825 i Danmark, död i Ringerike, Norge

Make: kungen i Ringerike, Sigurd Helgisson Hjort, son till Helgi ”den Kloke" Fridleifsson, född omkr 796 i Akershus och Anslaug Sigurdsdotter, född omkr 800 i Norge

 

 

n751

 

Harald ”Klack" Halvdansson

Harald ”Klack" Halvdansson av Jutland, född omkr 800 i Norge, död 844 i Walcheren, Nederländerna

 

n76

Halvdan Haraldsson

Halvdan Haraldsson, född 775 i Norge, död 810 i Walcheren, Nederländerna

 n77

 

Harald II Eystensson

Harald II Eystensson av Haitabu, född 746 i Vestfold, drunknad 804 i Irländska sjön

Hustru: Irmhild von Engern, född 745 i Rugen, dotter till Warnechin von Engern och Kunhilde von Rugen

   

n78

Eysten ”Fjärt" Halvdansson

Eysten ”Fjärt" Halvdansson. Född 702 i Raumeriket, död 755 på Yersöy, Vestfold i Norge.

Hustru: Hild Eriksdotter, död 760 i Vestfold, dotter till kung Erik Agnarsson av Vestfold.

Barn: Geva Eysteinsdotter, Halvdan ”den Milde" Eysteinsson och Harald II

 

 

n79

Halvdan ”Vitben" Olofsson

Halvdan ”Vitben" Olofsson, viking, född i Raumerike i Norge, död i Toten, Oppland.

Hustru:Åsa Eysteinsdotter Hon var dotter till Eystein ”den Onde"av Oppland och Hedmark som var kung i Raumariket och Solvieg Halvdansdotter.

 

n80

 

Olof Trätälja Ingjarsson

Olof Trätälja Ingjarsson, kung av Värmland. En av de yngsta av Ynglingaätten som offrade människor. Han blev själv offrad och blotades vid Vänern vid Skaraborg 690. Hans hustru var Solvieg Haraldsdotter av Soleyar, Dotter till Harald ”Guldtand" av Soleyar. Hon var född på Solör och dog 695

Ingjald Illråde

Ingjald Illråde, kung i Uppsala. Brändes inne på Räning, Vanså i Södermanland efter 650.

Hustru:Gauthild Algutsdotter av Götaland. Hon var dotter till Algut Gautreksson

 

n81

Bröt-Anund Ingvarsson

Bröt-Anund Ingvarsson av Svitjod. Begravdes vid ett jordskred vid Himmenfjället 640.

 

n82

Ingvar Östensson

Ingvar Östensson Stupar omkr 620 vid Sten i Estland. Offras och lägges i hög i Adalsyssla.

 

n83

Östen Adilsson

Östen Adilsson kung i Uppsala, Blev innebränd i Loflund 590.

 

n84

Adils ”Den mäktige” Ottarsson

Adils ”Den mäktige" Ottarsson, kung i Uppsala, dog efter fall från hästen vid blotfest 575. Lagd i hög i Uppsala.

Maka:Yrsi Helgi Olufsdotter, född 565 i Danmark. Hon blev efter strid bortrövad av Helge några år och fick med honom sonen Rolf Krake som blev kung i Lider. Först då Rolf var tre år fick Yrsi veta att hon var dotter till drottning Helga och kung Oluf i Lider.  Osäkert!

 

Västerländsk tideräkning började först tillämpas (av munken Dionysus Exiguus) år 532 baserat på Kristi födelse som utgångspunkt, vilket innebär att alla tidigare årtal är framräknade ur intervall mellan tidigare händelser. Eftersom man före 532 inte kände till denna tideräkning var alla skriftliga källor före detta årtal ursprungligen odaterade.

 

En global naturkatastrof ,”fimbulvinter”, inträffade år 536 och följdes av en tioårsperiod av låg temperatur och därav beroende missväxt och pestepidemier, kraftig befolkningsminskning, kulturell stagnation eller tillbakagång. 

 

n85

Ottar ”Vendelkråka Egilsson

Ottar ”Vendelkråka" Egilsson, dödad 525 i strid mot en här som leddes av den danske kung Frodes jarlar Vött och Faste. Han påstås vara lagd i hög i Vendelsyssel i norra Jylland. Ottar omtalas både i Beowulfkvädet och av Snorre

 

 

1

 

Egil Aunsson

Egil Aunsson, kung i Svitjod. Egil fick hjälp av den danske konungen Frode att besegra Tunnadolg. Egil blev dödad 515 av en tjur.:

Han är lagd i hög i Uppsala.

 

n87

Aun Germundsson ....?

Osäkert! Inga kända fakta.

------

 

Äldre anors personbeskrivningar kan nås via Esters släktträd  (eller Esters släktträd (Excelfil))

Skriv gärna i gästboken och lämna synpunkter på sidans innehåll