Jämförelse mellan buddhism och de tre västliga monoteistiska religionerna i Islam kallade bokens religioner.

          Jämförelseaspekt                         Buddism               Bokens religioner

1. Historiesyn

Cirkulär historiesyn – världar föds, finns och dör, så också människan. Detta eviga kretslopp kallas för samsara.

Linjär historiesyn – världen har skapats av Gud och Gud har gripit in och fört historien framåt. Inom judendomen finns ingen uttalad efterdödentanke, men inom de två andra monoteistiska religionerna tror man på en tidens ände, där Gud skall döma alla människor som levat till en samvaro med Gud eller utan honom.

2. Syn på Gud

Gudar finns men har ingen betydelse för människans frälsning, men inom Mahayanainriktningen har Buddha/bodhisattvor fått samma roll som Gudar.

En allsmäktig Gud.

Treenighet inom Kristendom.

En ond makt, satan,shaitan,  finns uttalad inom Kristendom och Islam.

Det onda som sker är enligt Judendomen Guds verk.

3. Syn på människan

Människan är en sammansättning av kropp, känslor och medvetande utan beständighet. Man talar om anatma= icke-själ.

Människan har ingen evig själ, utan man strävar efter att helt slippa jordelivets lidande.

Det finns ingen slutlig destination i form av himmel eller helvete, istället strävar man efter Nirvana. Inom Mahayanainriktingen strävar många att bli ”en som inte återvänder”, dvs en som inte återvänder till människolivet på jorden utan istället kommer till en himmel/buddhasfär där han/hon lever lycksaligt i samvaro med en bodisattva. Därifrån kan hon sedan nå Nirvana.

Människan är Guds avbild, skapelsens förvaltare, skapad med fri vilja. Som stöd har människan fått regler vid olika tillfällen/uppenbarelsen via Moses/Jesus(Gud) och Muhammed(Gabriel).

Människan är beskaffad med evig själ som en dag skall dömas till en salig gemenskap med eller utan Gud.

Judendomen skiljer sig genom att betona livet på jorden skall bli bättre genom Messias.

4. Människan ond eller god?

Människan är varken god eller ond utan ett resulat av tidigare karma.

Islam: Människan är god, kan bli vilseledd av satan.

Judendom: Människan är god, kan vara olydig mot Gud.

Människan är god, västkyrkan betonar att människan är delvis är syndfull genom syndafallet. Men också att Jesus befriat oss från all synd inom oss.

5.Frälsning

Människan når frälsning genom kunskap om de fyra ädla sanningarna och att följa den åttafaldiga vägen.

Mahayana betonar att man kan nå frälsning genom tillit till bodhisattvor.

Frälsning till salig gemenskap med Gud genom tro och Guds nåd. (Allah och treenigheten).

Judarna tror främst på ett fredsrike på jorden via Messias, judendomen har ingen uttalad tro på frälsning efter döden.

6a)Goda och onda gärningar.

b)Regler

a)Goda gärningar ger dig bra karma en bättre återfödelse i nästa liv och tvärtom.

b) regler finns

a)Kristendomen och islam anser att goda gärnignar skapar en bra värld, kanske ger ett lycksaligt liv i himlen. Trots de goda gärningarna måste man förtrösta till Guds nåd och verkligen tro på Gud.

Judendomen vill att man redan idag skall verka för att skapa ett messianskt rike genom att handla gott mot medmänniskan.

b)regler finns.

7. Skapelsen

Buddha svarar ej på detta, anser att frågan är ointressant, världar skapas ju på nytt hela tiden.

Gud skapade världen på 6 dagar(perioder) och vilade på den sista sjunde dagen.

Adam och Eva åt av kunskapens träd och fördrevs från paradiset.

8. Syn på livet

Livet kan vara gott om man följer den gyllene medelvägen, ibland ser betraktare av buddhismen som att den har en pessimistisk syn på livet, eftersom den betonar lidandet.

Men buddhismen anser att livet innehåller mycket gott och livet blir inte bättre bara för att man inte inser att allt är förgängligt. Döden ses som en naturlig del av livet och man betonar att man skall leva i nuet utan oro för för morgondagen.

Kristendomen och islam anser att det goda livet är ett liv i tro på Gud som också ger dig hopp om ett gott och bra liv i livet efter döden.

Judendomen betonar att man skall leva ett gott liv här och nu.

9. Kvinnosyn

Könen är lika värda.

Kvinnor kan bli upplysta och nå Nirvana.

Nunnornas liv styrs av fler regler än munkarnas

Det finns också tankar om att kvinnan som könsvarelse var mer knuten till samsara.

Den juridiska ojämlikheten speglar munkarnas rädsla för nunnorna som könsvarelser; som sådana måste dessa till varje pris undvikas.

Det finns dock traditionella könsroller i buddhistiska länder. Och vi i västvärlden kan anse att de inte kommit lika långt i synen som kvinnan som mannens jämlike.

Kvinnans situation i världen verkar alltid bero på landets sekulariseringsgrad, utvecklingsgrad och urbanisering.

Könen är lika värda.

I judendom, kristendom och Islam får kvinnan får inte delta i det religiösa livet på samma villkor som män.

I svenska kyrkan deltar man på samma villkor, då både män och kvinnor får verka som präster.

Konservativa inom de tre monoteistisk religioner ser på positivt  på de världen som den traditionella kärnfamiljen står för. Där mannen tar rollen som försörjare och kvinna tar hand om barn och hushåll.

Kvinnans situation i världen verkar alltid bero på landets sekulariseringsgrad, utvecklingsgrad och urbanisering.

10. Äktenskap/skilsmässa/sex

Äktenskapet är ett världsligt avtal mellan två jämlika parter.

En vanlig lekman är vigselförrättare.

Skilsmässa tillåtet om båda parter är överens.

Sexuell erfarenhet hyllas.

Dalai Lama fördömer homosexualitet.

Män som beter sig som kvinnor eller klär sig som kvinnor kan ej bli munkar förrän de slutat med det beteendet.

Sexuellt fullbordade äktenskapet är ett sakrament för katoliker och ortodoxa kristna

Det är religiös plikt att gifta sig inom judendom, islam och den protestantiska kristendomen.

Oskuld till äktenskap, sedan sex.

De monoteistiska religionerna fördömer den homosexuella handlingen, ej personen bakom handligen.