Konsekvensetik (effektetik)

Pliktetik

Dygdetik

Vad gör en handling moralisk riktig?

  • Du skulle våga visa upp det du gör på TV.
  • Ha goda avsikter (sinnelagsetik)

Konsekvenserna av en handling är det viktiga.

(Olika effekter på lång och kort sikt)

Etisk egoism (Epikuros) –

Handlingen ska gynna personen som utför handlingen och efteråt ska personen ha så lite olustkänslor som möjligt.  Men personens agerande får inte vara hänsynslöst mot andra för då kommer det att slå det tillbaka honom, henne eller hen själv.

Den etiske egoisten får inte bara leva för lust, för det kommer inte att gynna personen i det långa loppet.

Utilitarism -

Handlingen ska enligt utilitaristerna ge maximal lycka och minimalt lidande för samtliga som kommer att beröras av handlingen på ett eller annat sätt.

Handlingsutilitarism -   Jeremy Bentham

Enligt handlingsutilitarismen bestäms agerandet av den aktuella situationen och vilken effekt handlingen får.

En vit lögn som ger en bra effekt i speciell situation är helt okej för en handlingsutilitarist.

Alltså maximera lycka och minimera lidande

Alla njutningar är lika bra enligt Bentham.

Regelutilitarismen och dess grundare John Stuart Mill argumenterar för att man ska följa de regler som oftast ger bäst effekt, och därför i vissa fall avstå från att bedöma konsekvenserna, för att få bra konsekvenser på lång sikt. Inte ljuga, hålla löften. Att följa regler ger mer lycka i världen enligt denna sorts utilitarism.

Vissa njutningar är bättre än andra anser Bentham.

Pliktetiken anser att vi bör följa moraliska regler och plikter uppsatta av samhället eller givna av Gud (religiös pliktetik).

Beroende på roll i ett samhälle har en person olika plikter och regler att följa.

Immanuel Kant menade att

för moralen finns bara ett sätt att handla, som alltid är giltigt – ett kategoriskt imperativ.

(Man gör ett påstående om en regel som man anser borde gälla för alla).

Handla så att dina handlingar kan höjas upp till allmän lag.  

Kant menade också att en människans värde aldrig kan kränkas få att få en god effekt.

”Kissa inte i poolen, om du inte vill att alla andra också ska göra det”.

”Älska din nästa som dig själv”

Fokuserar inte på handlingen utan hur man ska vara som människa, Dygdetiken talar främst om hur man är som god människa.

En god människa gör goda handlingar.

Och vägen till att bli en god människa går genom att utveckla sina egenskaper. Sina ”skills”.

Dessa egenskaper kallas för dygder ex.

Tålamod, generösitet och mod.

Känd dygdetiker är Aristoteles.

Han ansåg att vi människor är unika eftersom är förståndiga och har förmåga att leva bland andra.

Och att vi har praktiska dygder som måttfullhet och mod.

Han ansåg att vi människor ska sträva efter en medelväg.

Extrem             Medelväg   Extrem

Feghet          Mod          Dumdristighet

Avhållsamhet     Måttfullhet     Överflöd

Aristoteles ansåg att vi måste vara goda för att samhället ska vara gott och sträva för att förverkliga oss själva.

Hur ska man då handla enligt dygdetiken.

Aristoteles menar att vi ska handla som en god människa skulle handla. Kanske söka upp en god människa.

Konsekvensetik

Pliktetik

Dygdetik

Kritiken mot konsekvensetiken är att den kan uppmuntra till onda handlingar eftersom de endast ser till effekterna.

En utilitarist skulle t.ex. kunna döda en diktator om det ger lycka för flertalet, eller döda några få, för att få mer lycka för flertalet.

En annan kritik mot utilitarismen är att det svårt att inte tänka på sig själv eller sin familj först, att hjälpa andra än din egen familj först kan gå mot din personliga intuition.

Kritik mot pliktetiken:

a)En övertro på auktoriteter som står för lagen kan ge dåliga effekter.

b)Ger inte vägledning i alla situationer – Döda i självförsvar?

Kritik mot dygdetiken

Ifall man ska handla som goda människor är då frågan-

Vilken människa är god?

Och hur vet man att hen är god?

Gå till en god människa…hur vet man att hon är god….

Problem: Cirkelargument.