Published using Google Docs
Eftervalsanalys 2022 för att läsa online
Updated automatically every 5 minutes

Eftervalsanalys

En utvärdering av Alternativ för Sveriges
arbete i valrörelsen och resultaten i de
allmänna valen 2022.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning        1

Förord        3

Resultat och data        4

Riksdagsvalet        4

Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet        9

Regionvalen        10

Kommunalvalen        11

Förutsättningar inför valet        13

Tidigare val        13

Organisation        13

Vårt arbete        17

Valrörelsen        17

Torgmöten        17

Sociala medier        19

Tryckt material        22

Valsedelsutskick        25

Valsedelsdistribution i vallokaler och röstmottagningsställen        26

Viktiga faktorer i valrörelsen        29

Kriget i Ukraina och Nato-ansökan        29

Energipriser        30

Corona        30

Sverigedemokraterna        30

Bortkastad röst        32

Fokus på blockfrågan        32

Allmän förståelse av återvandring        33

För låg kännedom om partiet        33

Slutsats        34

För stort fokus på torgmöten        34

Underskattning av vikten av lokal förankring för kommunsatsning        35

Medieutrymme kommer inte per automatik        35

Behov av att stärka den lokala organisationen        36

Utveckla argumenten mot “en bortkastad röst”        37

Tydliggöra skillnaden mellan Alternativ för Sverige och SD        37

Skapa större medvetenhet om Alternativ för Sverige som politiskt parti        38

Flera stora förbättringar jämfört med 2018        38

Rekommenderade åtgärder för partistyrelsens arbete        40

Tydliggjorda arbetsuppgifter och specialisering        40

Plan för marknadsföring        40

Kvalitet framför kvantitet        40

EU-valet 2024        41

Efterord        42

Bilaga: Genomförda utvärderingar        43

Kretsarnas utvärdering        43

Partistyrelsens utvärdering        49

Kandidaternas utvärdering        49

Förord

Fem år har passerat sedan Alternativ för Sverige bildades. Under den tiden har partiet hunnit med fyra valrörelser: riksdagsvalet 2018, EU-valet 2019, kyrkovalet 2021 och de allmänna valen 2022. Det är ingen överdrift att säga att partiet i princip har varit i konstant valrörelse sedan bildandet.

Trots att partiet inte nådde upp till de högt ställda förväntningar och förhoppningar om ett rekordsnabbt riksdagsinträde som fanns 2018, så har partiet under åren uppnått relativt goda resultat. I jämförelse med andra radikala initiativ till att bilda partier, har Alternativ för Sverige lyckats betydligt bättre.

Det höga tempot och stora arbetsbördan som det innebär för ett litet parti att bedriva valrörelse har gjort att analys och eftertanke stundom fått stå tillbaka för de mer akuta behoven här och nu. Vi har till exempel aldrig publicerat något tillnärmelsevis lika ambitiöst analysarbete som detta, även om vi såklart internt alltid diskuterat och funderat över de tidigare valen.

Huruvida det har varit rätt eller fel prioritering är svårt att säga, men facit från de tre första valrörelserna är ändå att detta förhållningssätt inte hindrat partiet från att växa: i varje val har vi överträffat vårt tidigare resultat. Övriga nyckeltal och indikatorer, som medlemstillväxt, har under hela den här tiden pekat i samma positiva riktning.

Årets val var, sett mot den bakgrunden, ett trendbrott: Partiet backade något mot riksdagsvalresultatet 2018. De kommunala och regionala framgångarna uteblev sett till mandat, och var på det stora hela blygsamma sett till röstetal. Samtidigt står vi nu inför ett mellanvalsår innan nästa val äger rum, till EU-parlamentet 2024. Det är därför nu inte bara välkommet och passande, fem år efter partiets bildande, med en djupgående analys av partiets arbete — det är i högsta grad nödvändigt.

Tankarna och slutsatserna som presenteras här är resultatet av interna diskussioner och noteringar. Vi har så gott det går försökt att sammanställa och presentera en analys sedd från alla nivåer och perspektiv inom partiet. Vår övertygelse är att vi som parti enbart blir starkare av att vara öppna med våra slutsatser, och har därför valt att offentliggöra den här eftervalsanalysen för alla att ta del av.

Så oavsett om du är sympatisör, politiskt allmänintresserad eller till och med politisk motståndare så hoppas vi att du ska finna resultatet intressant!

Den 16 april 2023

Partistyrelsen

Resultat och data

Riksdagsvalet

I riksdagsvalet fick vi 16 646 röster, vilket motsvarade 0,26 % av det sammanlagda röstetalet. I riksdagsvalet 2018 fick vi 20 290 röster, vilket då motsvarade 0,31 % i slutgiltigt valresultat. Det innebär att vi tappat drygt 3 600 röster. Det totala valdeltagandet sjönk från 87,18 % i valet 2018 till 84,2 % i valet 2022.

I valresultatet till riksdagen uppdelat per kommun, så är de 10 bästa och sämsta kommunerna som följer:

10 bästa kommunerna

10 sämsta kommunerna

Kommun

Procent

Kommun

Procent

Töreboda

0,65%

Arjeplog

0,06%

Gullspång

0,64%

Vadstena

0,09%

Ljusnarsberg

0,56%

Eda

0,12%

Aneby

0,54%

Hylte

0,12%

Ödeshög

0,54%

Lycksele

0,12%

Oxelösund

0,49%

Dorotea

0,13%

Mark

0,49%

Sorsele

0,14%

Forshaga

0,49%

Perstorp

0,15%

Dals-Ed

0,49%

Kristinehamn

0,15%

Lysekil

0,48%

Åre

0,15%

Indelat efter SKR:s kommungruppsindelning fördelar sig resultatet enligt följande:

Kommuntyp

Valresultat

Pendlingskommun nära mindre stad/tätort

0,31%

Pendlingskommun nära större stad

0,31%

Landsbygdskommun

0,29%

Lågpendlingskommun nära större stad

0,28%

Landsbygdskommun med besöksnäring

0,26%

Mindre stad/tätort

0,26%

Pendlingskommun nära storstad

0,25%

Större stad

0,24%

Storstäder

0,22%

I de tre storstäderna fick partiet:


Färgkodat resultat per kommun. De mörkare kommunerna har ett relativt sett högre resultat än de ljusare.

Valresultatet fördelat på partiets administrativa indelning (vilken följer Valmyndighetens indelning i riksdagsvalkretsar) är som följer:

Riksdagsvalkrets

Valresultat

Västernorrlands län

0.31%

Västra Götalands läns södra

0.31%

Blekinge län

0.30%

Västra Götalands läns norra

0.30%

Skåne läns norra och östra

0.29%

Jämtlands län

0.29%

Dalarnas län

0.29%

Kalmar län

0.29%

Västra Götalands läns östra

0.29%

Kronobergs län

0.28%

Södermanlands län

0.27%

Gävleborgs län

0.27%

Örebro län

0.27%

Norrbottens län

0.27%

Skåne läns västra

0.27%

Västra Götalands läns västra

0.26%

Skåne läns södra

0.26%

Värmlands län

0.25%

Uppsala län

0.25%

Östergötlands län

0.25%

Stockholms län

0.25%

Hallands län

0.25%

Göteborgs kommun

0.24%

Jönköpings län

0.24%

Västmanlands län

0.24%

Västerbottens län

0.23%

Stockholms kommun

0.22%

Gotlands län

0.20%

Malmö kommun

0.19%


Valresultatet fördelat på riksdagsvalkretsar.

Det är svårt att röna några större mönster i partiets resultat, annat än att resultatet är markant svagare i storstäderna och relativt sett starkare i de mer tätbefolkade delarna runt om eller i närheten av mindre och mellanstora städer (de som benämns som pendlingskommuner av SKR).

I övrigt är det svårt att säga något generellt om huruvida partiet har någon geografisk ojämnhet: i tabellen med valresultat per riksdagsvalkrets så återfinns områden som traditionellt sett är tydligt blåa eller röda blandat i såväl botten som toppen. Den övergripande bilden är att partiet, precis som i tidigare val, har ett förhållandevis jämnt valresultat över landet och att partiet inte förknippas med någon specifik geografisk del av landet, till skillnad från Sverigedemokraterna, som historiskt varit exceptionellt framgångsrikt i Skåne och Blekinge.

Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet

Inför riksdagsvalet genomförde en mängd opinionsinstitut olika opinionsundersökningar. Nästan inget av dessa särredovisade aktivt Alternativ för Sverige. Endast ett institut, Sentio, offentliggjorde data för oss. Deras undersökningar har dock så pass begränsade populationer att resultaten för mindre partier generellt, och för oss specifikt, är statistiskt osäkra och svängningarna från mätning till mätning mycket stora. Som mest noterades vi för 1,1 procent i Sentio den 19 augusti, men andra undersökningar från samma institut visade klart lägre resultat.

De tidsserier som håller bättre kvalitet är sådana som mäter stödet för övriga partier aggregerat. Sifo är det opinionsinstitut som genomfört flest undersökningar under valrörelsen, och som även anses vara ett av de kvalitativt sett bättre opinionsinstituten.


Sifos resultat för gruppen övriga partier och SD under månaden inför valet. 

Valresultatet för övriga partier blev till slut 1,5 procent, vilket är högre än Sifos mätning på cirka 1 procent vid valdagen. Det indikerar att stödet för övriga partier, under den sista månaden, sannolikt varit ännu högre än det Sifo uppmätte. Oavsett skillnaden i faktiskt valresultat jämfört med Sifos skattning, är det trenden som är det mest intressanta att titta på. Den visar att övriga partier tappade två av tre väljare den sista månaden.

Det är särskilt intressant att studera uppskattningen av opinionsläget för SD och övriga partier parallellt. Med en månad kvar till valet låg SD något under sitt valresultat för 2018, och var själva inställda på att det inte skulle bli någon ökning. “Klarar vi att försvara förra valets resultat är det jättebra”, sade Åkesson till Svenska Dagbladet den 12 augusti. Under veckorna som följde noterade Sverigedemokraterna en kraftig upphämtning på flera procentenheter, motsvarande cirka två hundra tusen väljare.

Det ter sig inte osannolikt att anta att en viss del av SD:s upphämtning under valrörelsens sista veckor kom på bekostnad av gruppen övriga partier, när man ser hur tydligt de samvarierar (Sverigedemokraternas tillväxt sammanfaller med ett minskande stöd för övriga partier).

Regionvalen

Alternativ för Sverige ställde upp i regionvalet i följande regioner:

Valresultatet fördelade sig enligt följande:

Region

Riksdagsval

Regionval

Skillnad

Region Halland

0,25%

0,4%

0,15%

Region Jämtland Härjedalen

0,29%

0,42%

0,13%

Region Skåne

0,25%

0,35%

0,10%

Västra Götalandsregionen

0,27%

0,36%

0,09%

I samtliga regioner fick partiet större stöd i regionvalet än i riksdagsvalet. I genomsnitt var stödet 0,12 % högre i regionvalet än i riksdagsvalet i de regioner där vi ställde upp, vilket motsvarar att en av fyra som röstade på oss i regionen valde att rösta på ett annat parti i riksdagsvalet.

Kommunalvalen

Alternativ för Sverige ställde upp i kommunalvalet i följande 52 kommuner:

Kommun

Riksdagsval

Kommunalval

Skillnad

Alvesta

0,30%

0,30%

0,00%

Bjuv

0,40%

0,68%

0,28%

Burlöv

0,34%

0,80%

0,46%

Gotland

0,20%

0,30%

0,10%

Grums

0,37%

0,66%

0,29%

Gullspång

0,64%

1,19%

0,55%

Göteborg

0,24%

0,31%

0,07%

Helsingborg

0,23%

0,31%

0,08%

Hylte

0,12%

0,13%

0,01%

Håbo

0,36%

0,26%

−0,10%

Hässleholm

0,31%

0,49%

0,18%

Höganäs

0,24%

0,20%

−0,04%

Hörby

0,28%

0,23%

−0,05%

Järfälla

0,26%

0,26%

0,00%

Karlskoga

0,31%

0,35%

0,04%

Katrineholm

0,30%

0,38%

0,08%

Klippan

0,46%

0,49%

0,03%

Kristianstad

0,28%

0,34%

0,06%

Kungsbacka

0,29%

0,62%

0,33%

Landskrona

0,22%

0,30%

0,08%

Ljungby

0,37%

0,37%

0,00%

Lomma

0,21%

0,24%

0,03%

Lund

0,22%

0,21%

−0,01%

Malmö

0,19%

0,18%

−0,01%

Motala

0,22%

0,30%

0,08%

Mölndal

0,31%

0,66%

0,35%

Mörbylånga

0,22%

0,57%

0,35%

Nora

0,21%

0,36%

0,15%

Norrköping

0,26%

0,25%

−0,01%

Norrtälje

0,26%

0,30%

0,04%

Olofström

0,33%

0,43%

0,10%

Orust

0,28%

0,32%

0,04%

Ragunda

0,45%

0,42%

−0,03%

Robertsfors

0,28%

0,30%

0,02%

Sandviken

0,24%

0,28%

0,04%

Sjöbo

0,44%

0,54%

0,10%

Staffanstorp

0,22%

0,21%

−0,01%

Stockholm

0,22%

0,28%

0,06%

Strömsund

0,35%

0,37%

0,02%

Sundsvall

0,30%

0,28%

−0,02%

Svedala

0,23%

0,25%

0,02%

Säffle

0,17%

0,20%

0,03%

Sävsjö

0,28%

0,64%

0,36%

Tierp

0,35%

0,35%

0,00%

Varberg

0,27%

0,37%

0,10%

Vellinge

0,22%

0,20%

−0,02%

Vårgårda

0,28%

0,54%

0,26%

Värmdö

0,30%

0,37%

0,07%

Västerås

0,18%

0,20%

0,02%

Ystad

0,31%

0,32%

0,01%

Ängelholm

0,24%

0,27%

0,03%

Östersund

0,29%

0,37%

0,08%

I snitt fick partiet 0,09 % högre stöd i kommunalvalet jämfört med resultatet i riksdagsvalet i respektive kommun. Uttryckt på ett annat sätt, var väljarna 30 % mer benägna att rösta på oss i kommunalvalet än i riksdagsvalet. Det innebär att mellan varannan och var fjärde väljare som röstade på Alternativ för Sverige i kommunalvalet, valde att lägga sin röst på något annat parti i riksdagsvalet.

Bäst resultat på kommunal nivå gjorde partiet i Gullspång med 1,19 % av rösterna, och sämst gick det i Hylte med 0,13 %. I genomsnitt fick vi 0,38 % i de kommuner där vi ställde upp. Den övergripande bilden är att ju mer kampanjverksamhet som bedrivits i en kommun, desto högre resultat. Kommunala valresultat påverkas alltså i mycket stor utsträckning av den kommunala partiverksamheten.

En annan intressant fråga är om en kommunal kandidatur påverkar benägenheten för kommuninvånarna att rösta på partiet i riksdagsvalet. Om man tittar på valresultatet till riksdagen i de kommuner där vi ställde upp, jämfört med valresultatet till riksdagen för riket som helhet (0,26 %), så gick det bättre än rikssnittet i 56 % av kommunerna och sämre än snittet i 39 % av kommunerna. I 5 % av kommunerna hade vi samma resultat i riksdagsvalet som i riket i stort. Med dessa siffror i åtanke är det troligt att en kommunkandidatur inte har påverkat riksdagsvalresultatet nämnvärt.

Förutsättningar inför valet

Tidigare val


Alternativ för Sveriges resultat i tidigare val där partiet kandiderat.

Alternativ för Sverige bildades 2018. Samma år ställde vi upp i riksdagsvalet. I valet fick partiet 0,31 % av rösterna vilket motsvarade 20 290 röster.

Året efter ställde partiet upp i Europaparlamentsvalet och fick 0,46 % av rösterna (19 178 röster).

Två år senare kandiderade partiet i kyrkovalet och fick 1,26 % av rösterna i valet till kyrkomötet (11 112 röster), samt tre mandat på regional nivå (stiftsfullmäktige).

Sett till valresultat har alltså partiet ökat närmast exponentiellt de tidigare tre valen. Naturligtvis är dessa val mycket olika till sin karaktär och är inte optimala att jämföra med varandra, men jämförelsen ger ändå intressanta indikationer på ett partis form, till exempel  förmågan att omvandla sympatier till röster.

Organisation

Alternativ för Sveriges valorganisation har under de gångna fem åren formaliserats och professionaliserats. I valet 2018 skedde det mesta av det lokala valarbetet av väldigt löst sammansatta grupperingar. Eftersom partiet bildades sent inpå valet, fanns det ingen färdig organisation på plats. I princip allt lokalt arbete skedde med hjälp av personer som anmält sig via partiets hemsida under månaderna fram till valdagen.

Först efter EU-valet 2019, med relativt lång tid kvar till nästa val, fick partiet den tid som behövdes för att utveckla organisationen. Då stod även partiets nya förutsättningar klara för alla: nämligen att partiet inte längre kunde förlita sig på “nyhetens behag” som rådde det första riksdagsvalet; att de omedelbara valframgångarna uteblev; och att det kommer att krävas ett långsiktigt och utdraget arbete för att växa som parti.

Sedan dess har det varit ett medvetet fokusområde från partistyrelsens sida att strukturera upp det lokala arbetet. Bland annat avvecklades det lösa aktivistsystemet som varit en temporär lösning, och istället uppvärderades medlemskapets status på flera sätt. Detta för att öka medlemsantalet generellt, och få fler medlemmar som väljer att vara aktiva. Tidigare var skillnaden mellan aktivister och medlemmar otydlig och skapade osäkerhet i organisations- och kommunikationsarbetet. Sedan slutet av 2019 är det via medlemmarna som all aktivitet sker och aktivistsystemet är avvecklat.

Medlemsutvecklingen från november 2020 till november 2022. 

I dag är partiet uppdelat efter Valmyndighetens indelning av landet i riksdagsvalkretsar, där det vi kallar en krets består av en eller flera sådana valkretsar.

För varje krets finns en av partistyrelsen tillsatt ansvarig som benämns kretsansvarig. Kretsansvarig utser i sin tur en kretsledning. Kretsansvariges ansvar är att på lokal nivå aktivera medlemmarna och sköta den lokala medlemsvården.

Riksorganisationen bistår kretsarna med valmaterial, tekniska och organisatoriska verktyg och kontinuerlig vägledning. Samverkan sker genom regelbundna möten där alla kretsansvariga deltar tillsammans med representanter från partistyrelsen. Under valåret 2022 hölls sådana möten varje månad.

Kretsansvarigas viktigaste resurs är medlemmarna, och även om merparten av medlemmarna är mer passiva stödmedlemmar så är det ändå inom medlemskadern som den absoluta majoriteten av de som är beredda att engagera sig och arbeta för partiet finns.

Kretsarna ansvarar för den lokala medlemsvården och den väldigt viktiga valsedelsdistributionen inom sitt geografiska område.

Sedan 2019 har partiet årligen slagit medlemsrekord och partistyrelsen har aktivt arbetat med stegvisa mål för att öka medlemsantalet. Medlemmarna är både som nämnts vår viktigaste personella resurs, men är även en ekonomisk ryggrad för partiet. Under 2022 utgjorde medlemsintäkter omkring hälften av partiets totala intäkter. Donationer utgjorde 30 procent, butiksförsäljning drygt 10 procent och stöd från Svenska kyrkan utgjorde 5 procent. Alternativ för Sverige är inte ett rikt parti, men ekonomin har varit stabil under flera års tid och fortsätter att vara det.

Under 2020 och 2021 uppvisade partiet positivt resultat, vilket gav utrymme för att under 2022 ha större kostnader än intäkter, och ändå ha god likviditet efter genomförd valrörelse. Partiet har redan nu resurser för att klara EU-valrörelsen ekonomiskt, men partistyrelsen arbetar ändå systematiskt med att få in fler intäkter från medlemskap, donationer och butiksförsäljning då större intäkter möjliggör mer verksamhet.


Medlemsantal per riksdagsvalkrets 31 december 2022

Vårt arbete

Valrörelsen

Torgmöten

Under året höll partiet 36 torgmöten över hela landet.

  1. Stockholm        2022-03-12
  2. Kungsbacka        2022-04-02
  3. Jakobsberg        2022-04-03
  4. Gävle                2022-05-01
  5. Norrköping        2022-05-13
  6. Västerås        2022-06-17
  7. Kalmar                2022-07-02
  8. Färjestaden        2022-07-09
  9. Karlskrona        2022-07-15
  10. Stockholm        2022-08-06
  11. Borlänge        2022-08-12
  12. Eskilstuna        2022-08-12
  13. Visby                2022-08-13
  14. Luleå                2022-08-18
  15. Umeå                2022-08-18
  16. Östersund        2022-08-19
  17. Sundsvall        2022-08-19
  18. Helsingborg        2022-08-25
  19. Hässleholm        2022-08-25
  20. Olofström        2022-08-26
  21. Växjö                2022-08-26
  22. Halmstad        2022-08-26
  23. Landskrona        2022-08-27
  24. Malmö                2022-08-27
  25. Borås                2022-09-01
  26. Jönköping        2022-09-01
  27. Skövde                 2022-09-02
  28. Vårgårda        2022-09-02
  29. Trollhättan        2022-09-02
  30. Mölndal        2022-09-03
  31. Göteborg        2022-09-03
  32. Uppsala        2022-09-08
  33. Örebro                2022-09-08
  34. Linköping        2022-09-09
  35. Karlstad        2022-09-09
  36. Stockholm        2022-09-10

Det är svårt att säga hur många som aktivt besöker ett torgmöte, och det varierar kraftigt från ort till ort, men spannet kan antas vara någonstans mellan ett tiotal åskådare till ett antal hundra vid några få tillfällen.

Samtliga möten livesändes i sociala medier och fanns tillgängliga i efterhand.

En överväldigande majoritet av de som tar del av partiets torgmöten gör det genom sociala medier. Totalt hade 316 066 visningar av live-eventen (live och i efterhand) gjorts på YouTube fram till och med valdagen.  Alla dessa visningar är inte unika användare, utan är ackumulerade visningar av samtliga torgmöten. Till detta tillkommer de som istället tittade via Facebook eller Twitter, vilka gemensamt utgör ungefär lika många som antalet YouTube-tittare .

Det mest sedda torgmötet var valupptakten i Stockholm den 6 augusti med 32 236 unika visningar på Youtube.

De torgmöten som hade en mer specifik titel (inte bara mötesortens namn) har alla fler visningar och det är även tydligt att de mer genomarbetade och marknadsförda eventen såsom valkickoff, valupptakt och valfinal fått betydligt fler visningar än ett genomsnittligt torgmöte.

Flertalet av torgmötena gav inget omnämnande i tidning eller TV (27 av 36 möten). Partiet fick ett enda TT-meddelande under valrörelsen i samband med att valupptakten i Rålambshovsparken sammanföll med Pride. Det meddelandet genererade ca 70 % av alla omnämnanden av partiets torgmöten. Omnämnanden i tidningar eller TV är centralt för partiets möjligheter att nå ut till personer som inte känner till oss, eller som känner till partiet men inte aktivt söker information om oss.

Vissa torgmöten sticker dock ut i jämförelsen, till exempel Kungsbacka den 2 april och Gävle den 1 maj, som båda genererade TV-omnämnanden och flera omnämnanden i lokaltidningar. Att lyckas få rapportering före mötet är särskilt viktigt, då det resulterar i större publik och nästan garanterat leder till rapportering även efter mötet. Om partiet omnämns i ledartexter eller i debattartiklar ges i regel också replikrätt till partiets företrädare. Med rätt förutsättningar och ordentligt förberedande arbete, kan ett torgmöte alltså generera stor publicitet för partiet.

Ju mindre en ort är, desto större är det allmänna nyhetsvärdet av ett torgmöte. Ju större en ort är, desto mindre chans att torgmötet omskrivs. Kungsbacka och Gävle är inte små orter, men tillräckligt små för att lokaltidningar skulle betrakta torgmötet som tillräckligt intressant att rapportera om i förväg och även besöka på plats.

I Stockholm, Göteborg och Malmö, och andra större städer, rapporterades det inte om våra torgmöten, med undantag för valupptakten 6 augusti som endast omnämndes på grund av Pride-krocken. Att en ungersk partiledare talade skapade inga som helst rubriker. Samma medietystnad förekom i nästan alla av landets största kommuner. I dessa fall tycks chansen att få publicitet vara beroende av att det blir stora motdemonstrationer från vänsterextremister eller invandrare, vilket var mycket sällsynt under årets valrörelse till skillnad från 2018.

Visserligen är det ofta fler åhörare på plats, ju större en kommun är. Men ett lyckat torgmöte med god uppslutning, som det i Göteborg som lockade hundratals åhörare, har inte tillräckligt nyhetsvärde för medierna. Förvisso får sådana välbesökta torgmöten betraktas som lyckade ändå, genom att energin på torgmötet ökar motivationen hos partiets medlemmar att engagera sig, och sannolikt även hos osäkra väljare att rösta på oss. 


Platserna för Alternativ för Sveriges torgmöten 2022.

Sociala medier

Partiet hade den 14 oktober sammanlagt 86 810 följare på de tre största sociala media-plattformarna enligt nedan fördelning:

Plattform

Antal

Facebook

64309

Twitter

12235

Instagram

10266


Fördelning av följare i sociala medier.

Sociala medier har blivit viktigare för alla politiska partier, men för ett litet parti som Alternativ för Sverige, som sällan får utrymme i de traditionella medierna, är det om möjligt än viktigare.

Som vi tidigare konstaterat är det svårt för partiet att få omnämnanden i tidningar och TV, särskilt i deras nyhetsrapportering. Ett annat sätt att omnämnas, är om vi får debattartiklar eller repliker publicerade. Alla försök av partiföreträdare att bli publicerade i rikstäckande tidningar nekades under valåret. I lokaltidningar är chanserna större, oavsett om artikeln har lokalt fokus och skrivs under av en lokal kandidat, eller om fokuset är nationellt och skrivs under av nationell företrädare. Här finns flera exempel där vi lyckades bli publicerade.

I alternativmedier på internet har partiet störst chans att publiceras. De artiklarna når dock ut till personer som ofta redan känner till oss, vilket i och för sig är nog så viktigt. För att nå ut till de som inte känner till oss, behövs dock större synlighet i traditionella medier – både på debattsidor och i nyhetsrapporteringen.

Inför valrörelsen skedde en prioriterad satsning på sociala medier för att partiet skulle kunna producera fler bilder. En särskild grupp tillsattes som utbildades i grunder i grafisk design samt i en särskild programvara för ändamålet som säkerställde att partiets grafiska profil upprätthölls. Alla medlemmar i gruppen kunde därefter själva på ett mycket effektivt sätt producera högkvalitativa sociala mediebilder som lades ut på Instagram, Facebook och Twitter. Partiet lyckades därmed kombinera både kvalitet och kvantitet i sociala medieproduktionen på ett sätt som vi aldrig tidigare varit i närheten av.

Inte bara bildproduktionen, utan även filmproduktionen förbättrades avsevärt jämfört med alla tidigare valrörelser. Ett stort antal korta filmer, både intervjuer och utdrag från torgmöten m.m., producerades och fick stor exponering – ofta större exponering än hela torgmöten, vars längd gör att det främst är de mest inbitna sympatisörerna som tittar. Filmproduktion har därmed mycket god spridningseffekt, och troligen också större förmåga att övertyga mottagaren än bilder har. Det finns dock hinder för kunna skala upp filmproduktionen på samma sätt som bildproduktionen (med bibehållen hög kvalitet). Filmproduktion är svårare och mer tidskrävande.

Utöver de korta filmer som producerades för partiets sociala medier, publicerar Gustav Kasselstrand och Jeff Ahl löpande material för sina personliga videobloggar. Spridningen per klipp överstiger ofta spridningen som ett torgmöte får.

Intryck på Instagram och Facebook


Trots den medietystnad som omgärdar partiet, lyckas vi nå ut till relativt många användare på sociala medier, särskilt i ett sent skede i valrörelsen. Inför framtida val är två viktiga uppgifter för partiet att lyckas generera intryck med längre tid kvar till valet (då fler väljare är osäkra), och att lyckas omvandla intrycken till röster i större utsträckning.

Youtube

Partiets publicerade material under 2022 fram till och med valdagen (118 individuella klipp) hade totalt drygt 1 035 000 visningar på Youtube. Hälften av dessa visningar stod de 18 mest visade klippen för (av totalt 118 publicerade klipp, alltså ca 15 %). Av dessa 18 klipp (lista nedan) så var i sin tur enbart fyra livesändningar från torgmöten.

Film

Upplagd

Visningar vid valdagen

"Åk hem!" – Gustav Kasselstrand (AfS) till mordhotande invandrare

5 juli

121809

Flygbladsutdelning attackeras av missanpassad invandrare

31 maj

65278

Alternativ för Sverige till svenskfientlig invandrare: "Du kan återvandra"

6 april

42865

Här värvar sossarna invandrarröster i djupaste Norrland

20 augusti

35937

Valupptakt i Stockholm med Alternativ för Sverige! 🇸🇪

6 augusti

32088

Diskussion med skrikvänstern under AfS torgmöte i Västerås

17 juni

29201

Banderollaktion vid muslimsk demonstration i Göteborg

14 februari

21972

Nu är vi på väg att vinna – Alternativ för Sverige – Vallåt 2022

5 augusti

20200

Första maj i GÄVLE!

1 maj

18075

Linnéa Claeson intervjuas av Gustav Kasselstrand (AfS)

4 april

17307

VALFILM 2022: Alternativ för Sverige

26 augusti

16835

Efter 33 år som polis fick Anders nog: nu kandiderar han för Alternativ för Sverige

17 juli

15010

Stanna i Afrika, överge inte ditt land och familj

19 februari

14870

"Fega desertörer har kommit till Sverige" - Jeff Ahl

Jul 20, 2022

14610

Valkickoff i Gamla stan

Mar 12, 2022

13675

"Ja till svenskt oberoende. Nej till Nato!" – Torgmöte i Norrköping!

May 13, 2022

13614

Gustav Kasselstrand (AfS): Så ska återvandringen gå till!

Apr 21, 2022

13536

Tryckt material

Rikstäckande valfolder

Partiet tog inför valet fram en 6-sidig valfolder. Foldern började distribueras till partiets kretsar från och med partiets valupptakt den 12 mars, och delades under hela valrörelsen. Totalt trycktes drygt 1,2 miljoner valfoldrar.

Folderns titel var “Gör Sverige svenskt igen”, och innehöll:

Foldern delades i samma version över hela landet, och enbart mindre korrigeringar gjordes under året.


Alla sidor ur valfoldern (Sidordning utvikssidans framsida, baksida, framsida, första sida i insidan, mittuppslag, utvikssidans baksida).

Flygbladet fyller flera syften, men för de som faktiskt läser budskapet identifierades två målgrupper:

  1. de som sympatiserar med vår politik men som inte känner till oss eller som av annan anledning idag inte röstar på oss, och
  2. de som aldrig skulle kunna tänka sig att rösta på oss, men som kan hjälpa oss att sprida vårt budskap genom att ondgöra sig offentligt över flygbladet och oss som parti.

Precis som under förra valet fick partiet en del arga mejl och brev, där folk betackade sig vårt budskap. Dock fick vi inte någon medial uppmärksamhet för flygbladet i sig, till skillnad från riksdagsvalet 2018 då valfoldern genererade ett antal artiklar. Detta är troligen kopplat till att partiet inte längre är någon nyhet, och att samma höga förväntningar inte fanns det här valet som för fyra år sedan. Att återvandring under några år gått från att betraktas som extremt till allt mer normaliserat som idé, bidrar också till de uteblivna negativa reaktionerna.  

Hur flygbladet påverkat våra sympatisörer är svårare att avgöra, då folk av förståelig anledning är mindre benägna att höra av sig för att meddela att man håller med om budskapet, än om man totalt motsätter sig budskapet.

Från kommunalvalet kan vi åtminstone konstatera att kommuner där partiet delat många flygblad, i regel har något högre valresultat än kommuner där ingen flygbladsutdelning alls genomförts. Samma effekt syns även inom en och samma kommun, där valresultatet är högre i stadsdelar som fått många flygblad.

Exakt hur stor effekten av flygblad är kan vi inte fastslå, då stadsdelar och kommuner inte går att jämföra rakt av med varandra. Då partiet var långt ifrån kommunala mandat över hela landet, även i kommuner där större delen av hushållen fick flygblad, är det dock tydligt att flygblad inte ensamt kommer att leda till en framgång. Det krävs att uppmärksamhet genereras på många andra sätt också. Flygblad är dock, och förblir, en viktig kampanjmetod, inte minst för alla de hundratals engagerade medlemmar som inte vill synas offentligt. Flygbladsutdelningar har också effekten att de kan få passiva medlemmar aktiva i partiet, samt att de skapar starkare sociala band mellan redan aktiva medlemmar. Det i sin tur kan generera positiva effekter för andra viktiga delar av partiets valrörelse, så som fler aktiva i valsedelsdistributionen under förtidsröstningen och på valdagen.

Valfoldern utgjorde en stor del av partiets valbudget, och varje exemplar kostade ungefär 0,3 kr. Utöver det tar hantering och utdelning av valfoldrar upp en väldigt stor del av de aktiva medlemmarnas totala arbetsinsats.

Lokalt flygblad

I de kommuner där partiet ställde upp, och där kretsen i fråga efterfrågade det, trycktes även ett lokalt flygblad upp som komplement till den nationella valfoldern. Av effektivitetsskäl kunde partistyrelsen dock inte erbjuda lokala flygblad med unika texter eller unik design för varje kommun. I de fall kandidaten inte önskade att få partistyrelsens förslag till kommunblad, gick det givetvis bra att ta fram ett flygblad på egen hand som sedan bekostades av riks vilket bland annat skedde i Gullspång, Mölndal, Kungsbacka, Göteborg.

Det lokala bladet hade en text mer inriktad på kommunal politik: kommunnamnet var synligt på fram- och baksida; och flygbladet var undertecknat av den lokala toppkandidaten med namn och bild för att skapa en lokal anknytning. Totalt trycktes 27 olika kommunala flygblad.

För regionvalen hade partiet inga specifika flygblad, med undantag för Region Skåne.

Valaffisch

Under riksdagsvalet 2018 hade partiet ett antal olika affischer med varierande budskap och generalitet, men för årets val resonerade partistyrelsen att valaffischer:

På grund av dessa förutsättningar ansåg partiet att det fanns bättre användning av våra ekonomiska och personella resurser än att satsa stort och brett på affischer. Partiet tog därför fram en enda valaffisch. Anledningen var framför allt att underlätta logistiken med att distribuera affischer till de kretsar som önskade få dem. En annan viktig anledning till beslutet att enbart ha en typ av affisch är att en väljare med största sannolikhet endast kommer att se vår affisch en gång, och att det därför är onödigt att ha olika affischer. Av samma orsak ansågs det lämpligast att ha ett allmänt hållet intresseväckande budskap, som snarare väcker medvetenhet om partiet och gör att de intresserade söker mer information, än försöker övertyga i någon enskild fråga.


Partiets valaffisch 2022.

Totalt trycktes tusen affischer som fördelades över landet. Rekommendationerna för kretsarna var att kraftsamla affischeringen till platser där:

Det har inte kunnat skönjas någon direkt effekt där affischer sattes upp jämfört med platser där det inte sattes upp.

Under valrörelsen är det väldigt svårt att konkurrera med de stora partierna. För dem är pengar inte någon begränsande faktor och de kan dränka hela platser med sina affischer. Under sådana förutsättningar riskerar enstaka affischer att drunkna i vimlet. Troligen har ett litet parti två alternativ: antingen försöker man sätta emot med samma mynt, vilket innebär att man får spendera en stor del av valbudgeten på affischer; eller så får man jobba och tänka annorlunda med affischeringen. Givet de stora kostnaderna för affischering, och arbetet med detta, är det troligen på det sistnämnda sättet partiet framgent bör arbeta. Ett sätt är att i ännu större utsträckning sprida foton på sociala medier av uppsatta affischer, för att på det sättet generera intryck.

Valsedelsutskick

På partiets hemsida fanns det från och med tidig sommar möjlighet att beställa gratis valsedlar. Partiet marknadsförde möjligheten att beställa valsedlar i sociala medier, och betonade det i kommunikationen utåt via flygblad och torgmöten.

Totalt beställde 5 943 personer valsedlar. I en enkät efter valet till de som beställt valsedlar, och där 2 283 (knappt hälften av de beställande) svarade, uppgav:

Sammanlagt ger detta att 76,2 % av de utskickade valsedlarna användes för att rösta på partiet. Troligen är den faktiska siffran något högre, eftersom en del av de som inte själva använde valsedlarna uppgett att de istället gav dem till någon bekant.

Valsedelsutskicket är behäftat med relativt sett stora kostnader: Arbetet med att samla in och validera adresser samt att marknadsföra möjligheten att beställa valsedlar, innebär i sig en inte obetydlig insats. Men det stora arbetet är den logistiska biten med packning, sortering och postning av alla individuella beställningar. Förutom arbetsinsatserna så finns det en kostnad för varje kuvert, valsedel samt tillhörande porto, som aggregerat blir en stor kostnad.

Vad den sammanlagda alternativkostnaden för utskicket var är svårt att uppskatta, men givet den höga utdelningen så måste den ändå anses vara välmotiverad.

De valsedlar som skickades ut levererades först till partiet av Valmyndigheten och låg därför bortom vår kontroll att påverka. Alternativ för Sverige fick valsedlarna sist av alla partier, på den allra sista dagen som var garanterad (den 29 juli).

Därför kunde vi heller inte börja skicka ut valsedlarna förrän några veckor före valdagen. Detta ledde till en stor mängd frågor från personer som hade beställt och sen undrade varför valsedlarna inte kommit, trots att de väntat i veckor sedan de lade sin beställning. Här kunde kommunikationen varit tydligare vid beställningen via hemsidan. Partiet har i kommunikation med Valmyndigheten påtalat det demokratiskt tvivelaktiga i att partier får valsedlar vid helt olika tidpunkter, särskilt med tanke på att valsedlar i Sverige – på grund av det speciella valsedelssystemet – utgör en viktig form av politisk reklam.

En valfolder med invikta valsedlar får större effekt än en valfolder utan valsedlar. Partier gynnas ju tidigare de lyckas få ut valsedlar till hushållen. Valmyndigheten har sagt att skillnaden i leveranstid kan vara närmare två månader från första till sista leverans. Vissa partier har därmed tillgång till sina valsedlar under större delen av valrörelsen, medan vi hade tillgång till dem i bara drygt en månad. Valmyndigheten har meddelat att de förstår vår kritik, men att detta ligger utanför deras kontroll och att det beror på tryckeriernas godtycke.

Valsedelsdistribution i vallokaler och röstmottagningsställen

En väldigt stor del av partiets tid och resurser under valåret lades på inköp, planering och distribution av valsedlar till vallokaler.

Under valåret 2018, när partiet inte hade någon tidigare erfarenhet av logistisken kring allmänna val, inköptes tio miljoner valsedlar. Det höga antalet väckte uppmärksamhet i media – i vissa fall på grund av okunskap om valsystemet, men främst som ett försök att förlöjliga partiet efter de uteblivna valframgångarna. Media tog inte upp jämförelser med andra partier, och nämnde inte att det svenska valsystemet är upplagt på ett sådant sätt att enbart en väldigt liten minoritet av alla tryckta valsedlar faktiskt används för att avlägga en röst. Totalt trycks närmare 700 miljoner valsedlar, enligt Valmyndigheten. Ungefär 99 procent av valsedlarna slängs oanvända.

Även om kostnaden för en enda valsedel är låg i förhållande till andra trycksaker, så gör ändå den stora totala volymen som behövs att det blir en betydande kostnadspost för partiet. Inför valet gjordes därför en mycket mer genomgående analys av behovet jämfört med 2018, utifrån faktorer som risken för stöld; det uppskattade antalet vallokaler (som inte är känt vid tillfället då man måste beställa valsedlarna från Valmyndigheten); antalet flygblad som vi trodde skulle vara möjligt att dela med invikta valsedlar i; samt det uppskattade antalet beställningar av valsedlar via hemsidan. Även partiets klart lägre förväntningar på valresultatet i år jämfört med 2018 var förstås en avgörande faktor i uträkningarna.

Eftersom vi i det här valet ställde upp på fler nivåer jämfört med 2018, så multiplicerades behovet av valsedlar på vissa platser med faktorn tre (riksdag, region och kommun), medan det på andra platser fortsatt endast behövdes en enda typ av valsedlar (riksdag).

Valsedelsanalysarbetet resulterade i att partiet köpte in knappt 4 miljoner riksdagsvalsedlar, och enligt samma fördelningsnyckel beställde 1,6 miljoner kommunvalsedlar och 1,35 miljoner regionvalsedlar. Totalt inhandlades således ca 7 miljoner valsedlar till en kostnad på knappt 400 tkr.

Valsedlarna beställdes direkt till varsin adress i varje krets, vilket är vad Valmyndigheten erbjuder. Därifrån var det partiets uppgift att vidare distribuera valsedlarna.

Vissa kommuner erbjuder hjälp med att dela ut valsedlarna i vallokalerna, förutsatt att partierna inkommer med valsedlar till kommunen i god tid före valet. Omfattningen av hjälpen och villkoren varierar dock från kommun till kommun, och det finns heller ingen sammanställning av dessa kommuner att tillgå på förhand.

Eftersom valsedelsarbetet är så kritiskt för att partiet ska få röster, och eftersom det kräver en så stor andel av partiets resurser under valåret, så lades stor vikt vid att undersöka vilka kommuner som delar ut valsedlar åt oss, för att på så vis minska mängden arbete som kretsarna behövde göras. Partistyrelsen utsåg en ansvarig för att ta kontakt med samtliga 290 kommuner och sammanställa vilka av dessa som erbjöd servicen, samt under vilka förutsättningar den erbjöds. Den informationen sammanställdes därefter och förmedlades till kretsarna, varefter de i sin tog kontakt och ordnade med leveransen till respektive kommun, samt förberedde att själva genomföra distributionen i de kommuner som delade ut valsedlar åt oss.

Resultatet var att 111 av 290 kommuner erbjöd någon typ av hjälp (i vissa fall både med förtidsröstningen och valdagen, i andra fall enbart med enbart en av delarna). Trots att en dryg tredjedel av kommunerna hjälpte till med att dela ut valsedlar, så behövde kretsarna ändå täcka 4 775 av 6 264 vallokaler på valdagen den 11 september, och 1 720 av 2 577 röstmottagningsställen under perioden för förtidsröstningen som innefattade de två veckorna innan valdagen. Detta eftersom flertalet av de kommuner som hjälpte till med utdelningen var mindre kommuner med i snitt färre invånare.

För att få valsedelsdistributionen att fungera så hölls återkommande möten med kretsansvariga från början av året året, fram till sista mötet bara dagar före valdagen. Dessa möten pågår även under icke-valår, och har alltså fortsatt efter valet, om än inte lika tätt som under valrörelsen.

Partistyrelsen tog även fram ett antal tekniska hjälpmedel och system, samt manualer och dokument för att underlätta uppdelningen av lokaler på utdelare, för att skapa en lägesbild av täckningen samt för att utbilda och ge förutsättningar för de som delade ut valsedlarna.

Det är vår bild att valsedelsdistributionen överlag fungerat väldigt väl, även om det såklart alltid finns vissa blindfläckar på kartan, och vissa ställen där utdelningen inte fungerade enligt plan på valdagen. Högst troligt var det inte brist på valsedlar i valsedelsställen som var anledningen till valresultatet, åtminstone inte i direkt mening. Dock kan konstateras att en väldigt stor del av det nedlagda arbetet under valåret var relaterat till just valsedlarna, och att detta självfallet tog tid och resurser som annars hade kunnat läggas på annan verksamhet.

Om partiet uppnår 1 % i ett riksdagsval eller EU-val innebär det därför en mycket stor organisatorisk och ekonomisk lättnad, då partiet får partivalsedlar (utan kandidater) automatiskt distribuerade till alla vallokaler. Partiets namnvalsedlar (med kandidater) betalas även av Valmyndigheten enligt den så kallade “fria kvoten” med ett värde på flera hundratusen kronor. Fortfarande skulle dock en omfattande valsedelsorganisation krävas, men den skulle vara betydligt enklare än idag och partiet skulle frigöra stora ekonomiska resurser som då kan läggas på annat valarbete.

Viktiga faktorer i valrörelsen

Kriget i Ukraina och Nato-ansökan

Kriget i Ukraina bröt ut den 24 februari och var den fråga som ensamt dominerade den politiska debatten när partiet startade valrörelsen med en valkickoff den 12 mars i Stockholm. Kriget påverkade självklart många väljares syn på och intresse för utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken, vilket tog fokus från invandringsfrågan.

Alternativ för Sverige har sedan bildandet varit uttalande motståndare till en svensk Nato-anslutning och kommer att fortsätta vara det. När det senare under våren stod klart att Sverige ansöker om medlemskap, var det därför självklart för partiet att försvara sin politik i denna fråga.

Efter att SD svängde sent under valrörelsen och plötsligt över en natt var för ett svenskt medlemskap, stod Alternativ för Sverige som ensamt parti på högerkanten som Nato-motståndare. Partiet tog upp Nato-frågan löpande under valrörelsen, framför allt kopplat till avsaknaden av folklig debatt och folkomröstning i en så avgörande fråga. Det är osannolikt att vår Nato-politik var känd för någon större allmänhet. Partiet gavs aldrig möjlighet att delta i debatten, varken om Nato eller några andra frågor.

Den offentliga debatten om Nato-ansökan var ytterst ljum och likriktad, i den mån den överhuvudtaget fördes alls. Efter valet har debatten återigen ökat i utsträckning, främst kopplat till Turkiets blockering av ansökan och de svenska eftergifterna.

Trots att en relativt stor del av SD-väljarna var och fortfarande är kritiska mot Nato, tycks detta inte ha lett till några väljarströmmar till oss – åtminstone inte på kort sikt. Man kan förstås tänka sig att många Nato-kritiska sverigedemokrater motvilligt tolererat omsvängningen, och ändå röstat på SD just i detta val av andra orsaker. Samtidigt bör det vara så, att för varje fråga som SD överger eller tonar ned, förs också fler sverigedemokrater gradvis närmare Alternativ för Sverige i sympati. Med fler sympatisörer till Alternativ för Sverige, ökar också potentialen att få röster.

Huruvida Sveriges Nato-ansökan och SD:s omsvängning har gynnat partiet eller ej är således svårt att säga. Även om ovan resonemang stämmer, finns förstås också en potentiell negativ effekt där Nato-motstånd och försvar för alliansfriheten felaktigt görs synonymt med pro-ryska sympatier eller rentav “putinism”, åtminstone i den förenklade, vinklade och ibland direkt felaktiga mediala rapporteringen (som har stora likheter med hur invandringsdebatten fördes under lång tid och hur kritiker demoniserades och karaktärsmördades). Mot sådan intensiv rapportering hjälper det föga att partiet fördömt den ryska invasionen, samt på torgmöten och i videobloggar talat om att Sverige behöver en egen försvars- och säkerhetspolitik som försvarar landets oberoende mot alla stormakter.

Energipriser

De stigande el- och bränslepriserna och oron över vinterns kostnader var en viktig fråga i årets valrörelse, och en fråga som engagerade stora delar av befolkningen på ett väldigt konkret sätt i vardagen.

Alternativ för Sverige har en politik som mest troligt tilltalar de som var oroliga för utvecklingen (slopande av alla punktskatter på bränsle, en mer protektionistisk ekonomisk politik där svenska intressen sätts främst, EU-utträde och därmed även utträde ur unionens gemensamma elmarknad, kritik mot vindkraftsexpansionen m.m.).

Dock är detta inte en del av partiets politik som var särskilt spridd. Trots att partiet under mellanvalsperioden hade ett specifikt flygblad om bränsleskatterna, samt nämnde avskaffandet av bränsleskatten i valfoldern, så var troligen inte detta något som väljarna primärt förknippade med partiet, eller där de visste att vi hade bäst politik.

Frågan om kostnaderna blev sent under valrörelsen en så pass akut fråga att många väljare troligen prioriterade en icke-optimal politik men med realistiska chanser att införlivas på kort sikt, över en bättre politik på pappret men med små chanser att få genomslag här och nu. Vallöften ställdes ut från SD och de borgerliga om bränsleprissänkningar på 5-10 kronor per liter om de skulle säkra regeringsmakten (löften som de sedan backat från). Många politiska bedömare är överens om att bränslefrågan genererade stora väljarantal till de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna.

Frågan om energi- och bränslepriserna bidrog troligen starkt till den tydliga blockdynamiken och känslan av att varje röst räknades och gjorde skillnad. Ju längre valrörelsen led, desto mer kom blockfrågan att totalt dominera.

Corona

Debatten om coronapandemin, som varit den absolut dominerande frågan under hela mandatperioden, dog ut nästan helt i början av året. Detta på grund av att restriktionerna slopades och att en ny världspolitisk händelse inträffade med Rysslands invasion av Ukraina. Trots över två år som helt präglats av sjukdomen och åtgärderna mot den, så debatterades det knappt märkbart jämfört med mer dagsaktuella frågor såsom Ukraina och energifrågan under valrörelsens slutskede.

En mer levande debatt kring corona, inte minst med fokus på det borgerliga blockets förslag på restriktioner och andra åtgärder, hade troligen gynnat Alternativ för Sverige. Detta då partiet varit ensamt med en mer frihetlig ställning (motstånd mot vaccinpass och medicinsk segregation, kritik mot pandemilagen m.m.).

Sverigedemokraterna

Det är ingen hemlighet att SD både är det parti som står närmast Alternativ för Sverige politiskt, och som därmed samtidigt är partiets största politiska konkurrent. Därför är också SD:s agerande under valrörelsen avgörande för oss.

Det är svårt att säga att SD:s valrörelse på något sätt stack ut eller hade någon specifik del som ledde till det resultat de fick. Snarare verkar det till stor del vara resultatet av flera andra samverkande faktorer.

Jimmie Åkesson var själv ute så sent som en knapp månad före valet och signalerade att han skulle vara nöjd med samma resultat som valet innan[1]. Det tyder på att inte heller SD internt räknade med det plötsliga uppsving partiet fick sent under valrörelsen, utan snarare att man tidigt försökte skruva ner förväntningarna.

Om någon enskild orsak till SD:s kraftiga uppgång ska nämnas, torde det vara att SD för första gången ingick i ett block. Det intensiva blockfokuset de sista veckorna före valet, gynnade därmed partiet då SD-sympatisörer nu för första gången räknade med att en röst på SD kan omsättas i konkret regeringspolitik.

SD har allt sedan Alternativ för Sverige bildades tonat ned flera viktiga frågor, men samtidigt har man haft en allt tuffare retorik avsedd för vissa kanaler och genom vissa företrädare. Den kombinationen fortsatte även under årets val. Jimmie Åkesson talade i medier och podcasts om att ingen ska tvingas lämna landet mot sin vilja, och att inga medborgarskap ska återkallas. I andra kanaler och genom andra företrädare skruvade partiet upp sin retorik. Just återvandring användes oftare (oftast utan någon som helst konkretisering). På det viset lyckades de troligen sprida en bild till en stor del av väljarkåren att deras politik låg närmare vår än den gör, trots att det finns mycket stora skillnader. På det viset lyckades SD troligen locka väljare som egentligen sympatiserar med vår politik att rösta på dem. Samma dubbelspel syns även i till exempel EU-frågan, där skillnaden mellan partiets politik och retorik är stor.

En annan viktig faktor var att ledande SD-företrädare i detta val uttryckligen vädjade till Alternativ för Sveriges sympatisörer att rösta på SD istället, med argumentet att en röst på oss skulle vara “bortkastad” och riskera en fortsatt rödgrön regering. Detta var den i särklass vanligaste invändningen som vi mötte genom valrörelsen, och den enda invändning som återkom ständigt. Från SD:s håll syns därmed ett skifte där man 2018 ofta talade illa om Alternativ för Sveriges sympatisörer, till att nu vädja till dem om deras röster.

Även Samnytt, som står nära SD genom grundaren och ledarskribenten Kent Ekeroth, ägnade de sista veckorna åt att uppmana alla läsare – som uppgår till hundratusentals – att rösta på Sverigedemokraterna. Den 25 augusti, i samband med att förtidsröstningen inleddes, skrev Kent Ekeroth en ledarartikel som mellan raderna riktade sig till de många sympatisörer till Alternativ för Sverige som läser Samnytt:

“I valet 2018 skiljde det extremt lite mellan vänsterblocket och det liberalkonservativa block som nu bildats. Mönstret ser ut att gå igen i detta val, varför SD-nära soffliggare eller de som hittar någon detalj att störa sig på, gör bäst i att masa sig till vallokalen och lägga sin röst för riktig förändring, långt bort från det vänsterstyre vi har nu.”

Därefter följde närmast total tystnad från både Samnytt och andra alternativmedier om Alternativ för Sveriges valrörelse och återvandringsturné. All publicitet gick ut på att lyfta fram hur jämnt det var mellan blocken, för att uppmuntra till röster på SD. Bara dagar före valet skrevs en ny ledarartikel[2]:

Årets val kan kanske vara det sista där vi har en chans att rösta bort Socialdemokraterna från makten. Alla med en Sverigevänlig grundsyn bör därför nu lägga sina olika klagomål på Sverigedemokraterna åt sidan och stödrösta på dem även om det tar emot lite. Den Sverigevänliga rörelsen har inte råd att kasta bort en enda röst på småpartier som i och för sig kan ha vettiga idéer men realistiskt inte i detta val har en chans att ta sig in i riksdagen”, skrev Mats Dagerlind i en artikel med rubriken “Därför bör även du som är missnöjd med SD stödrösta på dem”.

Bortkastad röst

Ett återkommande argument från i övrigt sympatiskt inställda väljare mot att rösta på Alternativ för Sverige är att rösten skulle vara bortkastad. Det som ofta menas är att rösten inte kommer att gå till ett parti som kommer över 4 %-spärren och att den därför inte gör någon skillnad genom direkt parlamentariskt inflytande.

Känslan av att en röst på Alternativ för Sverige är en bortkastad röst är alltid ett hinder för partiet i riksdagsval, men blev i år extra svår att bemöta. Vi nådde inte ut med en berättelse eller argument som kunde övertyga om vikten av att rösta på oss som icke-riksdagsparti.

Vi visste inför valet att detta skulle bli den vanligaste invändningen, och försökte därför förklara vilken avgörande framgång det skulle vara om partiet får minst 1 % av rösterna och blir största parti utanför riksdagen, trots att vi missar 4 %-spärren. Vi kan konstatera att dessa resonemang inte tycks ha övertygat den som oroade sig för en “bortkastad röst”.

I kyrkoval finns ingen spärr alls. Valet är helt proportionerligt, vilket var en stor fördel för oss under den valrörelsen. EU-valet har precis som riksdagsval spärr på 4 %, men där brukar inte “bortkastad röst”-argumentet förekomma då det inte finns tydliga regeringsalternativ, och då svenska partiers inflytande i Europaparlamentet ändå betraktas som minimalt. Väljarnas partilojalitet är mycket svagare i EU-val, vilket legat bakom stora framgångar för partier som Junilistan, Piratpartiet och Feministiskt initiativ.

Fokus på blockfrågan

Kopplat till argumentet om bortkastad röst var valets stora fråga vilket block som skulle bli störst, och i årets val fanns två tydligare formerade block än tidigare val, där ju SD tidigare uttryckt en flexibilitet i regeringsfrågan men nu redan före valet klart lierade sig med det borgerliga blocket.

Under valrörelsens slutskede hamnade fokus mer och mer på den parlamentariska situationen, snarare än politiska sakfrågor. Detta gjorde i mångas ögon att en röst på ett parti som Alternativ för Sverige, som troligen inte skulle komma in i riksdagen, riskerade bli en röst som annars skulle kunnat påverka blockstriden. Det argumentet var starkare detta val än tidigare för SD-väljarna, eftersom det nu kunde handla om enskilda promille som avgjorde huruvida partiet fick reellt inflytande för sin politik eller inte.

För de som kanske inte primärt hyste så stor förhoppning på det borgerliga blocket, så fanns känslan av att man kunde rösta bort den sittande rödgröna regeringen vilket var en stor drivkraft för många som annars kanske hade kunnat rösta på ett parti utanför riksdagen. Hätska utspel från de rödgröna som handlade om att skrämma väljare från att rösta på Sverigedemokraterna, tycks snarast ha fått motsatt effekt. Socialdemokraternas debattartikel i Aftonbladet den 2 september, då dåvarande integrationsminister Anders Ygeman menade att “SD är en säkerhetsrisk för Sverige”, var ett utspel som ökade konfliktnivån mellan blocken radikalt. I kommunikation med våra egna sympatisörer, både på sociala medier och på torgmöten, noterade vi kraftigt ökad benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna efter detta utspel.

Allmän förståelse av återvandring

Ett vanligt missförstånd bland väljare som våra företrädare träffat är att SD skulle ha en liknande politik i vår kärnfråga, återvandringen. SD har skickligt lyckas förmedla den bilden utan att någonsin behöva konkretisera eller specificera vad man egentligen vill göra på området.

Det är alltså troligen inte så att en krympande skara vill ha återvandring – snarare tvärtom. Däremot har sannolikt en stor del av de som egentligen sympatiserar med en politik som ligger närmare vår eller helt överensstämmer med vår, ändå röstat på SD i tron att de företräder samma lösningar. Inför nästa riksdagsval är läget annorlunda, och troligen mer gynnsamt för Alternativ för Sverige, eftersom SD nu utgör en del av regeringsunderlaget och kan hållas ansvariga för den förda politiken på ett helt annat sätt än vad som var fallet inför 2022 års val. Att det borgerliga blocket tillsammans med SD redan styrde landet genom statsbudgeten, utan någon synbar skillnad i invandringen, påtalades många gånger av Alternativ för Sveriges företrädare. Ändå möttes partiet ofta av invändningen att man ändå vill ge SD en chans “på riktigt” genom formellt regeringsinflytande.

För låg kännedom om partiet

Det är fortfarande uppenbart att en för liten andel av väljarkåren känner till oss som parti – såväl allmänt som inom den specifika grupp som vi vänder oss till. Det är troligen väldigt svårt att övertyga någon sent under en valrörelse om att rösta på ett parti de precis hört talas om, eller som de bara hört talas om någon enstaka gång utan att veta vad partiet står för. Även om allt tyder på att Alternativ för Sverige idag, efter fyra genomförda valrörelser, är mer känt än någonsin tidigare, är partiet fortfarande inte känt hos den stora allmänheten.

Slutsats

Partiet backar i årets val sett till förra riksdagsvalet, men är alltjämt näst största parti utanför riksdagen. Efter 2018 års val var Feministiskt initiativ störst med 0,4 procent, efter 2022 års val är det Partiet Nyans som är störst utanför riksdagen med ungefär lika stort stöd. Alternativ för Sverige lyckades, trots minimal mediepublicitet, få 16 646 röster vilket innebär att partiet är ett etablerat småparti och inte ett av många mikropartier. Efter Alternativ för Sverige kommer Medborgerlig Samling och Piratpartiet.

Generellt kan sägas att partiet fick större stöd på lokal nivå än i riksdagsvalet. Väljarna var alltså mer benägna att rösta på oss i kommun- eller regionvalet än i riksdagsvalet, trots vårt stora fokus på nationell politik. Troligen är det relativt sämre valresultatet på nationell nivå kopplat till debatten om blockstriden samt påståenden om bortkastad röst – något som vanligtvis inte är en lika stor och tydlig fråga på lägre nivåer där många upplever att inte lika mycket står på spel.

För stort fokus på torgmöten

Partiet gjorde 2018 en omfattande torgmötesturné, med många lokalt uppmärksammade möten, som avslutades med en väldigt välbesökt och uppmärksammad valfinal i Kungsträdgården i Stockholm. Taktiken att satsa på torgmöten var troligen rätt 2018 eftersom partiet saknade lokal organisation och överlag saknade andra kanaler att nå ut. Att partiet var helt nytt, och att det fanns höga förväntningar på partiets möjligheter i valet bidrog troligen till att locka anhängare och kanske än mer motståndare, vilka i sin tur bidrog till medieuppmärksamhet.

Vi måste nu konstatera att förutsättningarna har förändrats: torgmötena lockade generellt färre besökare – både anhängare och motståndare – och i stor utsträckning uteblev mediarapportering om mötena. De möten som var bättre förberedda och där mer tid lagts på att uppmärksamma lokalmedia på mötet gav bättre utdelning. Det enskilt mest uppmärksammade mötet var valkickoffen i Rålambshovsparken, vilken ensamt genererade fler artiklar än alla andra möten sammanlagt. Anledningen till uppmärksamheten var att mötet sammanföll med Pride-paraden i Stockholm, vilket uppenbarligen gav en tillräckligt stark konflikt för att vara värt att rapportera i traditionell media.

Uppenbart är att partiet måste tänka annorlunda inför nästa valrörelse: det är inte motiverbart att satsa resurser på en omfattande torgmötesturné om vi inte av någon anledning kan anta att resultatet blir annorlunda. Givet samma förutsättningar bör partiet kraftsamla på ett fåtal mer genomarbetade och bättre planerade torgmöten. Det frigör därmed mer tid för att bedriva andra former av kampanjverksamhet som kan generera uppmärksamhet.

Vi bör även använda mediamaterialet från torgmötena bättre. Det är tydligt från statistiken att livesändningarna från torgmötena till stor del ses av samma skara trogna tittare. De klipp som bara framstod som ytterligare ett inspelat lokalt möte har i princip alla lika många tittare, medan de torgmöten som har en mer intressant titel ofta har fler tittare. Det finns en outnyttjad potential i videomaterialet från torgmötena: Genom att lyfta fram lyckade passager ur möten som egna klipp kan partiet få dubbel avkastning på torgmötena. Detsamma gäller bilder med citat, eller inlägg i sociala medier med olika typer av utdrag. Allt detta gjordes förvisso i betydligt större utsträckning detta val än 2018, men bör fortsätta att utvecklas.

Underskattning av vikten av lokal förankring för kommunsatsning

I valet valde partiet att satsa brett på ett stort antal kommuner – vi ställde upp i över var sjätte kommun, vilket är väldigt ambitiöst i jämförelse med andra små rikspartier i ett första kommunalval. Logiken bakom den breda satsningen var både att skapa en lokal vilja att arbeta och kampanja på så många platser som möjligt, och att ha många chanser att lyckas ta ett lokalt mandat. Vi lät i princip alla som ville kandidera lokalt, givet att vissa minimikrav eller förutsättningar var uppfyllda avseende kandidat och kommun.

I 20 av kommunerna hade vi enbart en enda kandidat, och i 19 var det bara två namn på listan. Endast i fem kommuner hade partiet fem eller fler kandidater. Det går självklart att genomföra en lyckad kommunvalskampanj med enbart en eller två kandidater, men det ställer generellt sett högre krav på hjälp från personer som inte återfinns på listan. Vi kan konstatera att den hjälpen i merparten av kommunerna inte varit tillräcklig, varken lokalt eller från riks sida.

Att ha fler personer på listan garanterar inte i sig en aktiv lokal valrörelse, men i de flesta kommuner hade en sammansvetsad grupp om fem personer kunnat bedriva en tillfredsställande kampanj: det är både en tillräcklig mängd mankraft, och ger en trygghet av att inte vara ensam vilket gör att man kan anordna fler, större och mer offentliga aktioner.

Givet resultaten i kommunerna i kommunalvalet jämfört med riksdagsvalet, så kan man skönja ett mönster av att troligen samma personer röstat på oss i kommunen som i riksdagen, men att ungefär en av tre väljare som la sin röst på oss kommunalt, sen inte röstade på oss i riksdagsvalet. Det återspeglar troligen att dessa väljare kände att det inte var lika mycket ett risktagande med sin röst att rösta på oss kommunalt, och därför valde att visa sitt stöd där, samtidigt som de valde ett annat parti på riksnivå.

Medieutrymme kommer inte per automatik

För ett litet parti som Alternativ för Sverige krävs mycket för att få medieutrymme. Ett parti som redan sitter i riksdagen får medieutrymme dagligen och kan själv generera det genom ett utspel. Trots att vi i årets valrörelse hade en betydligt mer radikal politik, till exempel med mer långtgående återvandring, genererades betydligt mindre mediepublicitet än 2018. När partiet var nytt och oprövat fanns ett större nyhetsvärde. Detta leder till att en aktion eller ett utspel som år 2018 genererade publicitet, i många fall inte skulle göra det år 2022. Att partiet tog plats i kyrkomötet med tre mandat, har nästan inte givit någon publicitet alls och är okänt för de allra flesta väljare. Vi kan konstatera att valframgången till Svenska kyrkan tystats ned. När Sverigedemokraterna tog plats i kyrkan 2001, för att sedan öka år 2005, genererades mycket stor publicitet och det fördömdes till och med av dåvarande statsminister Göran Persson.

Ett litet parti måste göra något mycket uppseendeväckande för att få medieutrymme. Endast medieutrymme garanterar dock inte valframgångar. Rasmus Paludan med Stram Kurs fick sannolikt mer medieutrymme än många riksdagspartier, efter koranbränningarna som resulterade i upplopp och massiva polisinsatser. Resultatet stannade dock på 200 röster. För Alternativ för Sverige blir det en central fråga för framtida valrörelser hur vi med effektiva metoder kan skapa publicitet – på sociala medier, i alternativmedier och i traditionella medier – som ökar antalet röster på oss.

Partiet lanserade med två veckor inför valet en genomarbetad valfilm, som dock inte gav någon medial uppmärksamhet alls och heller ingen publicitet i alternativmedia. Filmen hade vid valdagen cirka 18 000 visningar på YouTube, att jämföra med 2018 års lanseringsfilm som hade över 300 000 visningar. I kyrkovalet 2021 offentliggjordes valfilmen i samband med valrörelsens start på våren, vilket gjorde att filmen kunde ses av potentiella väljare under fem månader före valet – istället för två veckor, som i 2022 års riksdagsval.

En film som publiceras några veckor före valdagen är inte i sig fel, då det fungerar som en påminnelse inför röstningen och en motivationshöjare för valarbetarna – men partiet bör prioritera att få ut en film även när valrörelsen inleds.

Behov av att stärka den lokala organisationen

Den generella bilden är att kommuner och regioner som haft mer aktiva lokala företrädare och aktivister har lyckats bättre än de som bara förlitat sig på riks arbete. Dock är det tydligt att detta inte ens i dessa kommuner räckte hela vägen till våra målsättningar.

Det är en lärdom att en framgångsrik kommunal kandidatur kräver en större lokal förankring, med såväl drivna och kända kandidater som en tillräcklig kommunal politik. Stora, etablerade partier kan ta plats i kommunerna enbart på sitt kända varumärke och de många lojala väljare som alltid finns, som av slentrian röstar på partiet i samtliga val. För små partier ges inte den lyxen, utan det krävs mycket mer arbete för att lyckas kommunalt. För att detta ska vara möjligt krävs troligen inte bara att de kommunala kandidaterna bedriver en omfattande kommunal kampanj, utan sannolikt krävs även stöd från riks för att lyckas.

De kommunala kampanjerna var för det mesta fokuserad på att dela ut kommunala flygblad och valsedlar. Till nästa val behövs en mer mångfacetterad kommunal strategi som inbegriper många sätt att synas på. Flygblad är ett av dessa sätt, men många andra metoder – så som att ha återkommande synlighet på torget eller i andra sammanhang där många kommuninvånare rör sig, bedriva dörrknackning eller skriva lokala debattartiklar – bör prioriteras mer.

Om partiet ska ha en omfattande kommunsatsning nästa val med ett stort antal kommunkandidaturer, så måste riks särskilt prioritera en liten grupp av dessa där partiet har störst chanser till framgång. Naturligtvis kan kandidaturer genomföras även i andra kommuner, då en kandidatur för med sig reklam för partiet och även innebär att kandidater och andra medlemmar blir mer motiverade att hjälpa till i valrörelsen. Även för de kommuner som inte är prioriterade, behövs mer vägledning från riks om hur en kommunal kampanj kan bedrivas. Många kandidater var oerfarna och hade behövt mer information från riks, till exempel i form av en handbok för kommunala kandidaturer.

Det är därför av största vikt att partiet utvecklar den lokala organisationen generellt. Det arbetet måste påbörjas snarast, och kan inte vänta till nästa allmänna val. Det är genom aktiva medlemmar som vi kan fortsätta sprida medvetenhet om partiet och om vår politik. Det är också en viktig signal till presumtiva väljare att vi har lokal verksamhet, precis som de stora partierna, vilket legitimerar oss som ett “riktigt” politiskt parti.

De fyra regioner vi kandiderade i visade ett högre valresultat än till riksdagsvalet. Detta trots att partiet i stort sett saknade regionalpolitik, med undantag för i Region Skåne. En person som någon gång röstat på Alternativ för Sverige, även om det varit kommunalt eller regionalt, torde vara mer benägen att rösta på oss även i riksdagsval och EU-val. På det sättet fyller kommunala och regionala kandidaturer en funktion även där vi är långt ifrån mandat. Trots dessa fördelar, måste sannolikt ett mer noggrant förberedandearbete ske inför nästa val, till exempel genom att säkerställa att kandidaten har den motivation som krävs.

Utveckla argumenten mot “en bortkastad röst”

Det står helt klart att ett av de största hindren för partiet är uppfattningen att en röst på oss skulle vara en förlorad röst: hade alla som känt till oss och höll med om vår politik röstat på oss, så hade valresultatet sett helt annorlunda ut, men för dessa är det stora hindret just att en röst på oss skulle vara bortkastad. Så länge den frågan inte är besvarad på ett tillfredsställande sätt, spelar andra argument mindre eller ingen roll.

Det är därför av högsta vikt att partiet tar fram en tydlig berättelse och motargumentation mot att en röst på oss skulle vara bortkastad, och att vi på alla nivåer måste kunna förklara för väljare när vi har chansen på vilka sätt en röst på oss gör konkret skillnad.

Argumentationen och berättelsen om detta bör genomsyra material vi tar fram och finnas med i vår övriga kommunikation. Det måste tidigt och tydligt förmedlas till nya intressenter. Argumenten för en röst på Alternativ för Sverige kan i större utsträckning ta sin utgångspunkt i att vi är ett litet parti utanför riksdagen, och inte ett parti med reell parlamentarisk makt.

Det kan därför vara mycket viktigare att vi utvecklar argumenten i denna fråga, än att vi utvecklar vår politik på andra plan. Detta eftersom merparten av väljarna tappar intresset för vår politik i allmänhet, så länge de inte tror att den kommer implementeras eller påverka den politiska utvecklingen på något sätt. När Sverigedemokraterna nu tillhör regeringsunderlaget är det möjligt att svekdebatten som nu följt, och som lär fortsätta under hela mandatperioden, leder till att argumenten om en “bortkastad röst” tappar kraft inför nästa val. Mediebarometern visade att endast en tredjedel av sverigedemokratiska väljare har stort eller mycket stort förtroende för den nya regeringen, och endast 16 procent av sverigedemokrater anser att Sverige går i rätt riktning. Om dessa siffror håller i sig, och det utlovade politiska paradigmskiftet uteblir, innebär det att allt fler sverigedemokrater istället börjar betrakta sin röst på SD som bortkastad.

För oss handlar det till syvende och sist om att övertyga stora grupper väljare om att en röst på något riksdagsparti är mer bortkastad än en röst på Alternativ för Sverige.

Tydliggöra skillnaden mellan Alternativ för Sverige och SD

Kopplat till argumentet om att en röst på Alternativ för Sverige skulle vara bortkastad är den otydlighet som finns när det gäller skillnaderna mellan vår politik och SD:s. På samma gång försöker SD utmåla oss som extremister, samtidigt som de också låter påskina att vår politik inte skiljer sig nämnvärt från deras när det gäller deras väljares kärnfråga – invandringen.

Det är troligt att någon som inte tror att det finns någon större skillnad mellan Alternativ för Sverige och SD rent politiskt kommer att välja att rösta på SD. Ju större skillnaden upplevs i en positiv bemärkelse för Alternativ för Sverige, desto större blir troligen även benägenheten att riskera en “bortkastad röst”. Det är därför avgörande att vi lyckas förmedla skillnaderna i politik gentemot SD. Skillnaderna måste understrykas, inte bara i återvandringsfrågan utan i ett stort antal andra frågor. Detta leder ofta till att vi får kritik från SD-väljare som anser att Alternativ för Sverige bör fokusera på att kritisera andra partier och därigenom “hjälpa SD”. Det är inte vår roll som parti och skulle snabbt göra oss irrelevanta.

SD:s nya roll som regeringsunderlag gör även att det blir mer legitimt att kritisera dem: de upplevs troligen inte längre som underdogs i lika stor utsträckning, utan blir steg för steg mer en del av etablissemanget. Samtidigt kommer oundvikligen många SD-väljare att bli besvikna på partiet under mandatperioden, eftersom SD nu kommer att behöva välja position i en rad polariserande frågor, om de vill fortsätta vara del av regeringsunderlaget.

Om vi ska kunna fånga upp dessa väljare så är det av yttersta vikt att vi förmedlar både att vi skiljer oss från SD, och på vilka sätt vi gör det.

Skapa större medvetenhet om Alternativ för Sverige som politiskt parti

Förutom ovan nämnda hinder så är Alternativ för Sverige fortfarande okänt för stora delar av Sveriges befolkning. Det är inte ovanligt att stöta på personer som överhuvudtaget inte vet vilka vi är, eller att vi ens är ett politiskt parti. Troligen gäller inte detta de personer som läser alternativmedia, men även i den gruppen är kännedomen om oss för låg.

Det är därför viktigt att fortsätta skapa allmän medvetenhet om partiet. Det kan handla om att synas i det fysiska rummet, att bli omnämnda i media eller att direkt uppsöka väljare.

Flera stora förbättringar jämfört med 2018

Även om 2022 års valrörelse inte genererade den uppmärksamhet som partiet hade behövt, finns flera stora förbättringar – framför allt kopplade till organisation.

2018 års valfolder levererades under sommaren. Under 2022 års val var det en medveten strategi att försöka komma ut med valfoldern redan på våren. Det huvudsakliga argumentet för detta var att tidigt kunna aktivera medlemmar i valrörelsearbetet, vilket i sin tur underlättade för våra kretsar att få fler att ställa upp med valsedelsarbete under förtidsröstningen och valdagen i valrörelsens slutskede. I den bemärkelsen var det mycket lyckat att valfoldern var klar så tidigt. Ett annat skäl var att vi tidigt ville få ut vårt budskap, när de stora partierna ännu inte konkurrerade lika stort om väljarnas uppmärksamhet. Senare under valrörelsen, när människors brevlådor svämmar över av politisk reklam, är det sannolikt färre som läser valfoldern.

Till skillnad från 2018 anordnade partiet torgmöten redan från våren. Det var en del av en ny strategi, för att försöka skapa intresse för partiets kampanj redan tidigt i valrörelsen. Under våren anordnades torgmöten med några veckors mellanrum. Under den mer intensiva turnén sista månaden hölls flera torgmöten varje vecka. Under denna intensiva tid hölls möten endast under torsdagar till lördagar.

En slutsats från valrörelsen 2018 var att det inte är organisatoriskt eller politiskt effektivt att vara oavbrutet på turné, då det leder till för långa pauser i övrigt viktigt arbete. Ur det perspektivet var det helt rätt att dela upp turnén i geografiska segment, såsom Sydsvenska turnén, Norrlandsturnén m.m. Det var även rätt beslut att inte anordna möten under söndagar till onsdagar. Dels är detta dagar som lockar färre åhörare, och dels gav uppehållen behövliga pauser för partiledare och andra personer att utföra annat centralt arbete, samt möjlighet att förbereda inför nästa turnévända.

Även valsedelsdistributionen fungerade bättre i år jämfört med 2018, tack vare det enträgna arbete som partistyrelsen och kretsarna lagt ned på detta – ett arbete som i viss mån påbörjades redan före valrörelsen. Trots att det var färre personer som hjälpte partiet i valsedelsdistributionen denna gång jämfört med 2018 – då entusiasmen och förväntningarna var större – lyckades distributionen betydligt bättre denna gång och vi hade helt andra system och rutiner för att säkerställa att valsedlar nådde ut till så många lokaler som möjligt, samt för att kunna upptäcka var oväntade problem dök upp.

Rent politiskt och retoriskt har partiet utvecklats avsevärt sedan 2018. De politiska programmen har uppdaterats. Partiet bildar opinion i fler viktiga frågor än tidigare, utan att tona ned de centrala frågorna som återvandringen. De som år 2018 ansåg att partiet är för “skrikigt” eller “ungdomligt” kunde denna valrörelse se ett mer erfaret och vuxet parti – som dock inte tonat ned några politiska förslag, utan tvärtom argumenterade för sin politik på ett mer förtroendeingivande och mångfacetterat sätt än tidigare. Vi är idag ett bredare och djupare parti än 2018.

Rekommenderade åtgärder för partistyrelsens arbete

Tydliggjorda arbetsuppgifter och specialisering

Partiet måste fortsätta professionaliseras, och ett viktigt steg i det är att få till stånd en tydlig intern struktur. För att kunna utnyttja resurserna på effektivast möjliga sätt så krävs en tydligare organisation med:

Strukturering måste ske på alla nivåer för att underlätta för varje nivå att kunna göra så stor nytta som möjligt i valrörelsen: enskilda medlemmar, kandidater, kretsansvariga och kretsledningar, upp till partistyrelsen.

Plan för marknadsföring

För att lyckas nå ut i mediabruset krävs både uthållighet och planering. Partiet behöver en tydligare plan för hur vi långsiktigt ska bryta igenom och hur vi ska kommunicera. Detta inkluderar frågor om:

Kvalitet framför kvantitet

Partiet har små resurser och måste fortsättningsvis prioritera kvalitet framför kvantitet. Det är bara på det viset vi kan sticka ut jämfört med riksdagspartierna. Detta är kopplat till ovan nämnda åtgärder, men gäller allt partiarbete på alla nivåer.

Varje projekt som partiet åtar sig måste ha realistiska chanser att slutföras och ge god utdelning. Vi har inte råd att slösa resurser på luftslott eller oklara satsningar.

Detta kräver delvis att alla delar av partiet förstår de begränsade resurser vi har jämfört med de stora partierna – något vi märkt inte alltid framgått.

Sociala medier är och förblir en mycket viktig plattform för partiet, oavsett om det är bilder, videoklipp, artiklar eller livesända möten. I en digital tidsålder ligger sakerna kvar och ger genomslag långt efter, om det är tillräckligt bra. I sociala medier spelar partiet på mer lika villkor som de stora partierna.

EU-valet 2024

Europaparlamentsvalet äger preliminärt rum söndag den 9 juni. Europaparlamentsval skiljer sig kraftigt från riksdagsval och anses allmänt ge betydligt bättre förutsättningar för småpartier att lyckas jämfört med ett riksdagsval. Att samtliga riksdagspartier numera är anhängare av EU-medlemskapet, om än med olika stor entusiasm, bidrar till en tydlig skillnad mot Alternativ för Sverige och vår linje om ett svenskt EU-utträde. Denna politiska skillnad i sig är naturligtvis inte tillräckligt för en valframgång: Alla EU-motståndare i landet röstar inte per automatik på det parti som företräder just deras åsikt. Men de politiska förutsättningarna för Alternativ för Sverige är överlag bättre än i riksdagsvalet. Det beror även på att det vanligaste argumentet för att inte rösta på oss – bortkastad röst – inte förekommer i särskilt stor utsträckning i EU-val. Valet har dessutom större karaktär av personval än partival. Kandidater spelar större roll jämfört med i riksdagsvalet.

För partistyrelsen är det av avgörande betydelse att dra lärdom från styrkorna och svagheterna från 2022 års valrörelse, när vi nu förbereder EU-valet 2024. Denna eftervalsanalys utgör därmed en viktig utgångspunkt i kampanjplaneringen inför EU-valet.

Efterord

Inför partiets bildande var det många som helt dömde ut våra chanser att etablera oss i svensk politik. “Deras chanser att nå någonstans är minimala. Såklart har de rätt att starta ett parti, men jag kunde inte bry mig mindre”, kommenterade Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof. Nu, fem år senare, kan vi konstatera att sanningen ligger någonstans mellan de högt ställda förväntningar som fanns inom partiet då, och det kategoriska utdömande som våra kritiker uppvisade.

Vi har varit långt ifrån riksdagen i två val, men lyckades göra ett exceptionellt starkt kyrkoval 2021 som resulterade i flera mandat. Under vårt andra riksdagsval var retoriken från Sverigedemokraterna som förbytt: från att ha fördömt partiet och dess väljare 2018, vädjade man år 2022 till partiets sympatisörer om att rösta på Sverigedemokraterna för att möjliggöra en borgerlig regering.

I den meningen är Alternativ för Sveriges genomslag i svensk politik stort, som en faktor som ett av landets största partier tvingas förhålla sig till. Även viktiga alternativmedier valde inför valet 2022 att vädja till våra sympatisörer om att rösta på Sverigedemokraterna. Det antal väljare som kunde förväntas rösta på oss, ansågs vara så stort att det kunde avgöra vilken regering som bildas.

Bilaga: Genomförda utvärderingar

Sedan valdagen har tre centrala utvärderingar genomförts.

Kretsarnas utvärdering

Redan under andra halvan av september 2022 genomförde partistyrelsen en utvärdering av kretsorganisationen. Alla kretsansvariga gavs då möjlighet att svara på en enkät om hur de upplevt att arbetet fungerat. Resultatet presenterades, och diskuterades, på ett möte under oktober.

Nedan följer resultatet:

Kommunikation och information: Den här delen handlar om kommunikationen mellan partistyrelsen och kretsansvariga.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Hur tycker du överlag att kommunikationen mellan dig och partistyrelsen fungerat?. Antal svar: 27 svar.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Har du fått den information som krävdes för att klara av din uppgift som kretsansvarig?. Antal svar: 27 svar.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Vad tycker du om antalet kretsansvarigamöten?. Antal svar: 27 svar.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Tycker du att de digitala mötena var givande?. Antal svar: 27 svar.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Fick du den information som behövdes i tillräckligt god tid?. Antal svar: 27 svar.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Har du fått svar på de frågor du haft?. Antal svar: 27 svar.

OrganisationenDiagram över formulärsvar. Namn på fråga: Utifrån din krets förutsättningar, hur väl anser du att kretsen presterade som helhet under valrörelsen?. Antal svar: 27 svar.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Utifrån din krets förutsättningar, hur väl anser du att kretsen presterade som helhet under valrörelsen?. Antal svar: 27 svar.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Hur tydlig tycker du att organisationen varit?. Antal svar: 27 svar.ValarbetetDiagram över formulärsvar. Namn på fråga: Fick du det valmaterial du behövde?. Antal svar: 27 svar.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Hur upplevde du engagemanget från kretsens medlemmar under valrörelsen?. Antal svar: 26 svar.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Hur tycker du att systemet med valdagsvolontärer fungerade?. Antal svar: 27 svar.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Hur stor del av röstningslokalerna tror du att ni täckte?. Antal svar: 27 svar.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Hur stor del av vallokalerna tror du att ni täckte?. Antal svar: 27 svar.

Röstningslokal avser förtidsröstning. Vallokal avser röstning på valdag.

8 innebär 80 %, 9 innebär 90%, och 10 innebär 100%
Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Vad tycker du om det material du fick med listor etc?. Antal svar: 27 svar.

Övrigt

Här ställdes frågor i fritext:

Den sista frågan undersökte kretsansvarigas motivationsnivå.

“I vilken utsträckning känner du dig motiverad att fortsätta som kretsansvarig och nu påbörja arbetet för att leda kretsen genom EU-valet 2024?”

Drygt 80 procent gav alltså ett betyg som var minst 4 och uppåt.

Partistyrelsens utvärdering

Senare under hösten genomförde partistyrelsen en egen utvärdering där alla partistyrelseledamöter svarade, i fritext, på ett antal centrala frågor om valrörelsen och valresultatet. Därefter hölls ett särskilt partistyrelsemöte den 20 november där resultatet presenterades och diskuterades. Att fortsätta utveckla och förbättra partiets organisation, bland annat med bättre och tydligare arbetsfördelning, pekades ut som det viktigaste arbetet framåt.

Kandidaternas utvärdering

Slutligen har en utvärdering genomförts riktad mot alla som kandiderade för partiet på någon nivå (riksdag, region eller kommun). Målet med denna utvärdering var att se hur motivationen ser ut redan nu för att kandidera i kommande val: Europaparlamentsvalet 2024, Svenska kyrkan 2025 och allmänna val 2026.

Nedan följer resultatet där kandidater på respektive nivå tillfrågats om sin benägenhet att kandidera i samma val även nästa gång (skala 1-6):

Kommunkandidater

Regionkandidater

Riksdagskandidater

4,9

4,5

5,2

Resultatet av samtliga ovan tre utvärderingar har legat till grund för denna slutgiltiga eftervalsanalys. Denna har diskuterats och antagits av partistyrelsen.


[1] https://omni.se/akesson-hoppas-pa-samma-valresultat-som-2018/a/a75mQA

[2] https://samnytt.se/vill-du-riskera-fyra-ar-till-av-vansterstyre/