Vanliga frågor och svar om bredbandsutbyggnaden i Hållnäs 2019/20

Hittar du inte svar på din fråga?

Se www.hallnas.info eller mejla Sockenrådets bredbandsgrupp via info@hallnas.info.

Tekniska vanliga frågor

  1. Förklara skillnaden mellan radiolänk (fast) och mobilt bredband. Med fast bredband är du ständigt uppkopplad mot internet och betalar en fast avgift oavsett hur mycket du använder bredbandet. Mobilt bredband är en trådlös anslutning som är uppkopplad via mobiltelefonnätet. Skillnaden mellan fast och mobil anslutning är att du vid fast anslutning är knuten till en viss plats. Ett fast bredband är också helt oberoende av hur många andra som är ute på nätet samtidigt. Ett mobilt bredband är direkt beroende av hur många andra som är ute på nätet samtidigt. Är du ensam så fungerar din uppkoppling snabbt och störningsfritt. Är det däremot många andra som är ute på nätet så går det långsamt och har störningar. I stort sett fungerar radiolänken som en fiber utan att vara fysisk.
  2. Måste jag som fastighetsägare genast efter installation av utrustningen teckna ett tjänsteavtal? Nej, ni kan installera utrustningen och sedan avvakta med att teckna tjänsteavtal.
  3. Kan jag behålla mitt telefonnummer till min fasta telefon om jag vill ringa via bredbandet? Ja det ska gå bra, oavsett om du har bredband via fiber eller radiolänk.
  4. Kan jag använda Netflix och liknande om jag har bredband via radiolänk? Ja.
  5. Om det inte finns fri sikt från masten till mitt hus, som omges av många träd, men till en grannfastighet, kan det bli aktuellt att gräva alternativt hänga fiber mellan våra fastigheter? Ja det kan vara ett alternativ.
  6. Om träd måste fällas för att få fri sikt till mast, kommer Bluecom att meddela oss exakt vilka? Hur fungerar det om det är träd på en fastighet som inte tillhör mig? Till viss del kan Bluecom meddela sådana saker som vilka träd som är i vägen. Men de kommer också informera dig som fastighetsägare om det finns någon annan punkt på din tomt där det råder LoS. Då får du en valmöjlighet kring huruvida du ska förmå grannar att få fälla träd eller om du ska ta emot signalen på en punkt på din tomt som kanske ligger 50 meter från själva fastigheten.
  7. Vilka områden har överlappande teknik planerad, dvs. både fiber och radio, och hur delas dessa områden upp av TFN (fiber) och Bluecom (radiolänk). Det gäller västra delen av Hållnäshalvön, Grönö, Fageriken, Edsätra, Lönnö, Edvalla. Observera att fiberplaneringen är ett smalt stråk utefter stamfibersträckningen.
  8. Om man bor väldigt avlägset och med Bluecoms lösning har fri sikt från mast men ligger lite för långt från sändaren så att man enbart får en reducerad ”effekt”: utgår någon annan taxa då? Ja, det finns möjlighet till specialavtal om det finns fri sikt men ej garanterad “effekt”.
  9. Hur ser driftstiden ut för bredbandet vid ett ev. strömavbrott. Hur kan driften säkras? Batteribackup finns vid noder så att några timmars drift ska kunna garanteras. Drift skulle kunna säkras via alternativa strömförsörjningar men är inget krav i dagsläget.
  10. Hur stort effektbehov har den egna utrustningen? Bluecoms kundplacerade utrustning drar 7 W.
  11. Vad vet vi om 4G och 5G? Kommer 4G att ha samma kapacitet i framtiden som idag eller skruvar de (operatörerna) ner ”volymen” om många ändå har fast bredband. Det finns sannolikt ingen risk att operatörerna ”skruvar ner” kapaciteten av anledningen att många har fast bredband. Däremot kommer de appar vi använder om några år konsumera betydligt mer kapacitet än vad de gör i dag. Detta gör att de 4G nät vi kommer åt ute på landsbygden kommer upplevas som långsammare och segare än vad de gör i dag. Orsakerna till detta är dels att apparna innehåller mer funktionalitet och dels att de inbyggda säkerhetssystemen för att möta en kontinuerligt ökande nätkriminalitet konsumerar bandbredd. Då det gäller 5G näten för landsbygden så ligger dessa långt mer än ett decennium bort i framtiden. För närvarande jobbar de stora leverantörerna tillsammans med universitet och högskolor i olika utvecklingsprojekt. Dessa utvecklingsprojekt syftar till att ge det mobila 5G egenskaper liknande de gamla GSM  och NMT systemen. För det mobila 5G som kommer byggas i våra stora städer går inte att bygga på landsbygden.

Tjänster och kostnader

  1. Hur länge gäller erbjudandet från Bluecom med rabatt på 2000 kr vid tecknande av Heby. 20191130
  2. Måste jag som fastighetsägare genast efter installation av utrustningen teckna ett tjänsteavtal? Nej, ni kan installera utrustningen och sedan avvakta med att teckna tjänsteavtal.
  3. Är installationen på mitt hus RUT-eller ROTavdragsberättigad. Ja de timmar som utförs för installation och test av utrustningen är RUT-berättigad. Även tid för grävning på den egna tomten är berättigad, dvs. arbetskostnaden för grävmaskinist eller dyl.
  4. Vilket arbete omfattar ROT och RUT? ROT innebär 30 procent skattereduktion på tomtarbetskostnaden vilket bland annat omfattar tomtschaktning, nedläggning av rör och återställning på tomten. RUT innebär 50 procent skattereduktion på arbetskostnaden i hemmet vilket omfattar installationsarbetet.
  5. Vid flerfamiljsfastighet: finns särskild abonnemangsform och hur ser den i så fall ut och vad kostar det?  Flerfamiljshus offereras  separat då förutsättningarna kan variera kraftigt beroende av hur många lägenheter det rör sig om för att bedöma vilken kapacitet som behöver levereras. Finns ett befintligt LAN-nät i fastigheten, eller skall det byggas ett nytt.
  6. Hur snabbt får jag tillgång till internettjänst efter beställning? Ny beställning respektive återinkoppling? I dagsläget så är det en rent manuell hantering som måste beställas via blankett eller telefon till Hebynet.
  7. Om jag köper Bluecoms lösning men vill av olika anledningar ha ex. Banhof eller Bredband 2 som tjänsteleverantör. Hur gör jag då och vad skulle det kosta mig?
     I den Air2Fibre lösning som erbjuds i Hållnäs, så är det Hebynet som är ISP i nätet, dvs. det går inte att abonnera på Bahnhof eller Bredband2
  8. Om man med Bluecoms lösning har fri sikt, men ligger lite för långt från sändaren så att man enbart får en reducerad ”effekt”: utgår någon annan taxa då? Viktigt för perifera hus och områden. Ja, det finns möjlighet till specialavtal om det finns LoS men ej garanterad “effekt”.
  9. Kan jag använda Netflix och liknande om jag har bredband via radiolänk? Ja.
  10. Kan jag behålla mitt telefonnummer till min fasta telefon om jag vill ringa via bredbandet? Ja det ska gå bra.
  11. Vad är E-Hälsa? Vilken nytta har vi av det? E-hälsa underlättar för patienterna att komma i kontakt med vård och omsorg, få vård och ha kontroll över sin egen hälsa. E-hälsa underlättar för vården att hålla kontakt med patienterna. Det handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt, vilket i princip innebär allt från telefoni och mail till digitala blodtrycksmätare och journalföring på dator. På kort tid har mycket hänt inom hälso- och sjukvården. Vi har gått från pappersrecept till e-recept, journalsystemen är numera elektroniska och vi bokar läkartider via internet. Vi t.o.m. träffar vårdpersonalen digitalt via t.ex. läkarbesök på internet. Allt detta är exempel på e-hälsa. E-hälsa underlättar också för vården och vårdpersonalen genom att de snabbt kan få tillgång till den vårdrelaterad information om patienten som de behöver, i realtid. Det vill säga, de kan ha direktkontakt med patienten i hemmet och både se och höra vilka symptom som finns just nu. Förutsättningen för e-hälsa är att patienterna har tillgång till internet via ett pålitligt bredband med tillräcklig kapacitet.

Bakgrund och projektorganisation av bredbandsutbyggnaden i Hållnäs

  1. Bygger Tierp Fibre Network och Bluecom utan bidrag? Det finns ingen leverantör som ställer upp på att erbjuda hela Hållnäshalvön fast bredbandsanslutning i enlighet med de nationella bredbandsmålen, som också uppfyller statens villkor för att kvalificera sig till bidrag. Staten kräver ett så kallat helt öppet nät med en sammanhållen täckning för fiberdragning, vilket tillsammans gör det omöjligt att erhålla bidrag. Vidare har staten  ännu inte några klara regler för Air2fibre-konceptet vilket gör att de inte alls kan ge några konkreta besked för radiolänkbaserade lösningar. Sammantaget gör detta att bredbandsutbyggnaden på hela Hållnäshalvön sker utan bidrag.
  2. Vad händer om någon aktör upphör eller blir uppköpta eller dyl.? Skulle någon av de nuvarande aktörerna av någon anledning försvinna är det med stor sannolikhet så att någon annan tar deras plats. Det kommer finnas en investering i en infrastruktur som naturligtvis är något som någon vill nyttja. Exakt vad som kommer hända finns inte definierat för det fasta bredbandsnät som planeras på Hållnäshalvön. Men man ska ha klart för sig att det inte finns på något annat ställe heller.
  3. Hur ser byggplanerna ut för Tierps stadsnät, omfattning och tidplan. Förutom den stamfiber som idag finns mellan Skärplinge- Fagerviken och vidare till Hjälmunge så planeras en stamfiber från Hjälmunge österut till Klungsten. Utförs senast 2021.
  4. Hur ser kommunen och regionen på det av regeringen uppsatta målet för att 95% av alla hushåll och företag ska kunna erbjudas bredband 100/100? Kommunen håller på att ta fram en ny bredbandspolicy som ska ersätta den gamla från början på seklet. De nationella bredbandsmålen gäller fortsatt för Tierps Kommun.
  5. Omfattas byggnadsplanerna på Hållnäshalvön enl. riktlinjer i Robust fiber / Robust radio? (Dessa är riktlinjer för bredbandsföretag hur utbyggnad ska gå till, en kvalitetssäkring.) Ja, Bluecom har varit delaktiga i framtagningen av de aktuella riktlinjerna.
  6. Kommer Tierps statsnät att överlåtas till TFN år 2020?
    Svar från Tierp Fiber Network:
    "Kanal Tierp" är benämningen på det stadsnät som Tierps kommun en gång i tiden har byggt och innefattar främst fiber till kommunalägda byggnader, det är relativt litet i förhållande till det nät som Tierp Fiber Network har byggt sedan 2013. Tierp Fiber Network har full äganderätt till allt som vi har byggt själva. Vår förhoppning är att Tierp Fiber Network får överta äganderätten även till Kanal Tierp 2020, men även om så inte skulle ske så har Tierp Fiber Network fortfarande nyttjanderätt till Kanal Tierp även efter 2020. Tierp Fiber Networks verksamhet i Tierp påverkas inte oavsett vad som händer angående äganderätten 2020.

Övriga frågor

  1. Hur ser byggplanerna ut för Tierps stadsnät som byggs av Tierp Fibre Network, vad är omfattningen och vad är tidplanen? Förutom den stamfiber som idag finns mellan Skärplinge- Fagerviken och vidare till Hjälmunge så planeras en stamfiber från Hjälmunge österut till Klungsten. Utförs senast 2021.
  2. Vattenfall planerar att markförlägga sitt elnät i ett större område: Klungsten-Slada hamn. Finns det planer att samförlägga kanalisation som kan möjliggöra fiberdistribution i samma kabelgravar? Rörande den första frågan kan sägas att det finns en dialog med Vattenfall om samförläggning och det finns också en lag som kräver olika aktörers samagerande i den här typen av situationer. För att det ska ske någon samförläggning måste en leverantör betala till Vattenfall. I vilken utsträckning detta kommer ske beror på hur många kunder som är intresserade av att få nergrävd fiber i det aktuella området. Nu är i princip hela området Klungsten – Slada beläget så att det är möjligt att erbjuda en Air2fibre lösning som uppfyller de nationella bredbandsmålen sannolikt några år tidigare än det går att gräva fiber.
  3. Mellan Gudinge och Vavd vet vi att Vattenfall har kanalisation nedgrävd. Finns planer från stadsnätet Tierp Fibre Network att använda sig av denna möjlighet, för byggnation av spridningsnät? I närtid finns inga sådana planer. Däremot kommer det bli möjligt att erbjuda Air2fibre lösningar i närtid. Detta gör att behovet av spridningsnät på den omnämnda sträckan kraftigt reduceras.
  4. Varför är det viktigt med “dubbla” system med trygghetslarm? Det funkar ju via mobilt bredband idag. Den viktigaste aspekten här är kopplad till något som kallas redundans (eller “back-up”) och betyder att om ett system får ett avbrott och slutar att fungera, finns det ett annat som kan ta vid. Under flera decennier har vi på Hållnäshalvön haft redundans/back-up via våra mobila bredband och det gamla kopparnätet. Men som alla vet, kommer det gamla kopparnätet försvinna. Det innebär att vi på Hållnäshalvön som ersättning för kopparnätet behöver ha ett system för fast bredband som kan fungera, om det mobila bredbandet upphör att fungera. Man bör också notera att det inte behöver vara ett fel på det mobila bredbandet just på själva Hållnäshalvön utan felet kan vara i t.ex. Stockholm, men likväl upphör trygghetslarmet att fungera. Finns det då ett fast bredband som kan ta över så har vi åtminstone ett lika säkert trygghetslarm som vi har haft då kopparnätet fanns.