Uppskattningar av IVA plats behov för Stockholm

Historik: Enkla första beräkningar som låg till grund till varför jag slog larm: 

Den 9 mars blev jag på allvar riktigt orolig för hur Folkhälsomyndigheten (FHM) förhöll sig till Coronaviruset. Jag följde utvecklingen dagligen (och har gjort så sedan i januari). Man skulle sluta att testa misstänkta fall.  Jag sa till min man att  ”de släpper viruset fritt, will take the hit, och kommer att köra folk i ättestupa”. Efter snabb överslagsberäkning, tänkte jag att de inte kan ha gjort riktiga uppskattningar om IVA behovet redan inom kort för sjukvården, för då skulle man inte våga göra så. Jag fortsatte att noga följa de dagliga siffer rapporteringarna om antalet fall och döda från Sverige och andra länder. Ingen pratade om vårdbehoven. Då räknade jag igen.

Gulmarkerad text och siffror är kända variabler, grön och turkosfärgade är två olika uppskattningar.

Den 13 mars hade Stockholm 365 rapporterade fall av Coronaviruset, SARS-CoV-2. Viruset följer sin egen naturlag och man har gjort olika uppskattningar av hur snabbt det sprids. Med en uppskattning av en fördubbling av antalet smittade var tredje dag skulle vi igår, den 28 mars, ha 11680 smittade i Stockholm. Om 5% av dessa behöver IVA vård, skulle det 9 dagar senare (en fördröjning på 8-11 dagar för IVA inläggning efter sjukdomsdebut), behövas 584 IVA-platser i Stockholm. Jag tänkte att även om Folkhälsomyndigheten säger att de fångat många med symptom (vilket man kanske kan i ett tidigt skede, då många visste att de varit exponerade under resor till högriskområden, och innan stor samhällsmitta uppstått) så hade de säkert missat 10-20%, antog och redovisar här 15% (men gjorde flera antaganden). Då skulle Stockholm den 13 mars ha haft 420 smittade. Med den beräkningen uppskattade jag att Stockholm den 28 mars skulle ha 13 440 smittade.  Det genererar då ett IVA-behov den 6 april på 672 platser. Stockholm hade den 13 mars 90 IVA platser. Det var därför jag slog larm. Inga åtgärder hade vidtagits för att adekvat minska smittspridningen för att vården skulle få respit att möta detta behov. Jag hade innan försökt nå kontakt med FHM och smittskyddet angående att man måste karantänsätta sportlovsresenärerna från Alperna och göra en adekvat smittspårning. Det gjorde jag en vecka efter sportlovet då jag ansåg att man gjorde farliga bedömningar och underskattade virusets smittsamhet, samt inte tog i beaktning dess förmåga att smitta innan symptom. Det befarade jag skulle resultera i en samhällssmitta redan veckan efter, och så blev det tyvärr. Ingen hade då diskuterat konsekvenser för vården offentligt (i alla fall inte i större mediakanaler), innan vår debattartikel kom ut den 15 mars. Därefter kom den debatten tack och lov igång. Folkhälsomyndigheten publicerade efter mina och andras påtryckningar deras IVA-prognoser den 20 mars. Vi var lovade möte med Tegnell dagligen mellan den 16-20 mars för att jämföra siffror (Rocklövs och andra matematikers beräkningar). Det blev inget möte. Tegnell slängde på luren åt mig den 20 mars. -Fanns data innan dess är frågan, -eller kom de till efter våra frågor?

Hur blev det angående det uppskattade IVA plats behovet? 

Om man ser till det behov vi utifrån dessa beräkningar skulle ha igår; så har de IVA-platserna som nu är belagda, genererats ca 9 dagar tidigare; från 1460 respektive 1680 smittade i Stockholm (den 19 mars). Med dessa antaganden (ca 5% av fallen uppskattas behöva IVA-vård) så skulle vi uppskattningsvis igår ha haft 73 respektive 84 IVA-platser belagda med Corona patienter. -Igår hade vi 85 kända IVA-inläggningar i Stockholm. Det betyder att mina antaganden och prediktioner som jag gjorde den 13 mars, ändå var ganska goda. Det var dessa enkla beräkningar som var baserade på vår kunskap om spridningstakt, virusets naturlag, som gjorde att jag slog larm om att inbromsningar måste göras omgående (SvD debattartikeln online den 15 mars, Rapportintervju med mig och i Agenda med Joacim Rocklöv samma kväll). Därefter har olika kollegor tagit vid och gjort mycket sofistikerade modelleringar av smittspridning och inbromsningseffekter (och även startat deras analyser parallellt med mina analyser). Och det ser fortsatt mycket oroande ut för Sverige. Dessa analyser är i motsats till de analyser som FHM gjort och nu tacknämligt offentliggjort, dock med icke transparenta data angående ingångsantaganden avseende tex andel asymptomatiska smittade, för att man ska få ihop modellen. Baklängesberäkningar uppskattar att 98% skulle vara asymptomatiska för att få ihop siffrorna. Men vi vet inte, för ingångsdata i modellen är inte kända.  

Hur tror vi att det blir om 9 dagar? 

Vi har antagit att vi ännu inte hunnit se vad inbromsningseffekterna av åtgärder och vilka effekter individens försök att minska smittokontakterna har på denna prognos. Regeringsbeslut kom den 16/3 med uppmaning till hemarbete, att vi måste skydda våra äldre, distansundervisning på gymnasieskolor och universitet (några dagar efter 500p mötesbegränsningen). Med dessa åtgärder förväntar vi oss att se en inbromsning av IVA-fallen först i slutet av nästa vecka/början av den nästkommande veckan. Med en 50% inbromsning skulle det bli ett IVA-platsbehov 292 ; 336 ;340 den 6 april. Men vi vet inte hur stor den är och med vilken fördröjning detta nu sker. Inbromsningseffekterna är mycket svåra att uppskatta. Joacim Rocklöv har modellerat detta och hans prognos kommer att publiceras inom kort. Det är även mycket svårt att uppskatta vilken smittspridningstakt viruset har i Sverige, särskilt då det för första gången släppts fritt i ett västland. Vi har inte genomfört en adekvat testning, smittspårning och inte karantänsatt smittade individer. Hur det påverkar smittspridningen är svårt att bedöma. Det är därför vi även har följt dödstalen (eftersom vi inte kan följa antalet smittade/sjuka med testning) och analyserat olika scenarion. Dessa siffror är bekymmersamma i sig. Dödstalen indikerar möjligen en stor spridning i samhället för 3-4 veckor sedan alternativt en högre dödlighet än vad vi förutspår. Genom att på olika sätt titta på indexvärden, tillväxttakt och hur prediktioner påverkas genom justeringar på folkmängd (med eller utan hänsyn till svenska förhållanden), får man fram olika scenarion gällande var vi ligger i förhållande till andra länders utveckling. Allt för att i den tidigare fasen i epidemin försöka beräkna om vi har gjort rätt antaganden och hur det påverkar IVA-platsbehovet kommande veckor. Vi har gjort olika antaganden och tittat på hur det kan påverka spridningstakten tidigt. Mer om dessa analyser har jag lovat redovisa inom kort. För att minska ytterligare antaganden om huruvida vi hanterat siffror felaktigt eller inte, tar jag bort grafen, och återkommer med ett tydligare underlag till våra arbetsmodeller i mer detalj inom kort.  Detta för att undvika missförstånd och generera upprördhet. Dessutom är det min första dag på Twitter och jag lär mig hur goda intentioner lätt kan misstolkas och tas ur sitt sammanhang. Eftersom man pga textbegränsningar inte kan ge ingående förklaringar till vad man gjort, skulle jag ha gjort detta på ett annat sätt. Det finns inga rätt eller fel i olika modelleringar. Det är olika sätt att analysera samma siffror på. Vi analyserar siffror från ECDC och FHM. Vad som var rätt eller fel att modellera, vet vi först i efterhand, men det kan vi inte vänta på nu. Jag anser att man bör agera enligt försiktighetsprincipen, det har varit Sveriges motto, och det borde särskilt tas i beaktning i ett så allvarligt läge som nu.

Vi har misstänkt att reproduktionstalet, det så kallade R0-värdet troligen är lite högre än vad man tidigare trott det vara, ca 2.3. Vi har uppskattat det till ca 3.0. Även Neil Ferguson har nu justerat R0-värdet i sina uppdaterade analyser till 3.0 (räknar på värden 2.4-3.3, justerat till 3.0, i deras senaste analys vilken även inkluderar Sverige; The Global Impact of COVID-19 and Strategies for Mitigation and Suppression). Så vi tänker nog ganska lika avseende detta. Ferguson har antagit att cirka 50% kan vara asymptomatiska fall. Studier predikterar 30-50%. De genererar troligen inga IVA inläggningar, men denna siffra kommer att påverka den totala mortaliteten (procent som dör av sant infekterade individer) och det påverkar flockimmunitetsutvecklingen. Ingen är ännu expert på detta virus och vi lär oss nytt varje dag. Men vi måste använda modeller, titta på smittspridningstakt och försöka uppskatta vilka effekter olika inbromsningsåtgärder har för att försöka uppskatta vad vi måste göra nu, för att mäkta med ett faktiskt vårdbehov ca 3 veckor framåt i tiden. Det har varit min hjärtefråga.

Dessa redovisade siffror gäller Stockholm och analyser har även gjorts för övriga landet. 1993 hade Sverige (civilt och inom Försvarsmakten) enlig obekräftad uppgift 4300 IVA-platser. För två veckor sedan hade vi drygt 500 IVA-platser i landet, som nu ökar för varje dag som går.  

Min och andras oro kvarstår därmed; det måste till ytterligare åtgärder nu för att vården ska kunna klara detta under kommande veckor. Ett behov den 12 april på över 1000 IVA-platser i Stockholm skulle vara en ekvation som inte går ihop, och det stannar inte där utan ytterligare åtgärder. Vilken effekt vidtagna åtgärder har på inbromsningen och hur mycket dessa åtgärder sänker detta behov, vet vi inom kort. Det är möjligt att kurvan bromsat in betydligt mer, men det är mycket svårt att uppskatta hur mycket, men behovet kan bli långt över det vi har kapacitet för. Kurvan vänder inte av sig själv förrän vi uppnår flockimmunitet, då har vi med dagens åtgärder mycket svårt att klara av det förväntade vårdbehovet. Tyvärr saknas data för immunitet från olika länder som ligger före oss. Därför blir det osäkert och farligt att göra antaganden om detta idag, eftersom vetenskaplig grund för sådana antaganden saknas. Därför måste vi agera nu, för om ett par veckor är det för sent för att förhindra en potentiell katastrofsituation som då kan stå för dörren. Ett sådant scenario har dessutom större konsekvenser för vår samhällsekonomi, då vi med nuvarande strategi kommer att få en lång och utdragen process med besvärliga konsekvenser för våra företag och för vår samhällsekonomi. Vi utsätts nu för ett riskfyllt experiment som jag och många med mig inte gett vårt samtycke till.

Alla vill vi samma sak, att vi ska klara oss ur detta, med minsta möjliga skada för individen, för vården och för samhället. Vem som har rätt; -vi som kommer fram till en dyster prognos för Sverige som är samstämmig med internationella beräkningar, eller FHM:s positivare prognos, det får framtidens analyser utvisa. Det jag och mina kollegor har efterlyst är transparens i data och en vetenskaplig diskussion om olika scenarion. Allt för Sveriges bästa.