Exempel 1

Källan som kommer att diskuteras är Nationalencykopedins artikel: “Sverige: Författning”. Artikeln är skriven av Fredik Sterzel som är professor emeritus i konstitutionell rätt och fd justieråd vilket ger artikeln trovärdighet.

Källan är bra ur ett närhetsperspektiv eftersom NE.se ständigt uppdateras - detta även om det inte framgår när just denna artikel uppdaterades senast. Källan är beroende eftersom man förutsätter att författaren använt källor även om dessa inte redovisas vilket gör källan mindre bra ur ett beroendeperspektiv. När det gäller tendensperspektivet är källan bra eftersom den är neutralt och objektivt skriven.

Eftersom nationalencyklopedins artikel: “Sverige: Författning” är bra ur två källkritiska perspektiv, ganska bra ur det tredje och skriven av en expert så är källan trovärdig och användbar för uppgiften.

Exempel 2

Källan som kommer att diskuteras är en artikel: “Barack Obama får fyra år till” publicerad på DN.se 121107. Artikeln är skriven av Anders Bolling som är journalist (medarbetare på DN) och författare.

Ur närhetsperspektiv är källan bra eftersom den publicerades och uppdaterades i samband med att valresultatet stod klart. Källan är beroende av andra källor bla eftersom Bolling inte var på plats i USA. Detta gör källa något mindre bra ur beroendeperspektiv. Det finns ingen stark tendens i källan - Bolling tar inte ställning - alltså är källan bra ur tendensperspektivet.

“Barack Obama får fyra år till” är en trovärdig källa att använda för uppgiften om statsskick eftersom den är bra ur närhets- och tendensperspektiven. Källan är beroende men det är att förvänta sig när det gäller händelser utomlands och får ses som en mindre svaghet som det går att bortse från. Källan trovärdighet stärks dessutom av att den är publicerad i DN som är en av Sveriges största morgontidningar.

Exempel 3

En källa som har varit mycket användbar till denna rapport är en artikel ifrån Populär Historia. Artikeln som användes mycket under arbetet, “Kolonial konflikt blev stormaktskrig” är skriven av Hans Hägerdal. Den publicerades år 2004 i tidning nummer nio. Artikeln har senare publicerats på deras hemsida. Hägerdal är lektor med inriktning på internationell historia vilket ger källan trovärdighet.

Populär Historia är ett historiskt magasin, deras mål är att ge ut bra tidningar med mycket information som även ska vara underhållande att läsa. Det är lätt att komma i kontakt med både redaktionen och kundservice då det både finns mailadress, telefonnummer och besöksadress på hemsidan som man lätt hittar. Populär Historia är en känd tidning och även välläst vilket gör att man kan ge en hel del tillit till tidningen redan ifrån början.

Ur ett beroendeperspektiv är artikeln inte så bra. Det är uppenbart att Hans Hägerdal har använt sig av källor för att skriva artikeln men han uppger inte någonstans var han har hämtat sin information. Alltså är det ingen primärkälla vilket gör att historien kan ha ändrats under tidens gång innan Hägerdal använde informationen. Hägerdal har försökt att skriva ur ett objektiv synvinkel vilket vi tycker att han har lyckats bra med. Artikeln innehåller mycket information ifrån båda sidorna av konflikten och den är inte vinklad på något sätt, alltså är artikeln bra ur ett tendensperspektiv.

Artikeln är publicerad 27 augusti år 2004, vilket betyder att den inte skrevs i samband med konflikten vilket kan ha påverkat informationen som är med. Men vi anser fortfarande att man kan använda artikeln som källa eftersom det inte finns så många andra källor som skrevs runt 1950-talet som är neutrala och som innehåller den informationen vi behöver. Mao är artiklen inte optimal ur ett närhetsperspektiv.

Vi anser att Hans Hägerdals artikel är en bra källa eftersom den är bra ur många olika perspektiv. Vi är medvetna om att det inte finns någon källa som är den perfekta källan, eftersom det alltid finns något negativt med alla källor. Däremot anser vi att artikeln “Kolonial konflikt blev stormaktskrig” är trovärdig och vi har kunnat använda oss av den i vårt arbete om Vietnamkrigets första fas.

Exempel 4

En av de källorna som jag använt mig av och som jag har valt att skriva om är företaget Masa Internationals svenska hemsida. Masa International är ett företag som sysslar med fastighetsförsäljning i Spanien.

Källan känns säker då man kan se att den är uppdaterad senast 2013 vilket innebär att all information gällde för högst 2-3 månader sen, vilket är bra enligt närhetskriteriet. Det är även väldigt enkelt att ta kontakt med företaget bakom sidan då de har en helt egen flik anpassad för just kontakt. Där har de flera olika telefonnummer och mailadresser som går att nå både i Spanien och hemma i Sverige.

Ur beroendekriteriet är denna källa både bra och dålig. Det dåliga är att det står inte någonstas var de har fått all sin information ifrån. Dock förstår man att mycket av informationen kommer från egna erfarenheter.  Det som är bra med källan är alltså att delar av informationen inte alls är beroende då de den kommer utifrån egna upplevelser, men den är även dålig då sidan saknar källor till sin information.

Även ur tendenskriteriet har hemsidan en del svagheter. Det är ett företag som äger sidan och som vill tjäna pengar. Sidan är alltså kommersiell och färgad, vilket inte är särskilt bra faktamässigt. Eftersom företaget arbetar med att sälja bostäder i Spanien vill de ju ge en så bra bild som möjligt av landet och dess sjukvård som är det jag läser om på sidan.

Trots hemsidans brister har jag valt att använda den då den är lätt att ta sig fram på och har ett bra språk. Företaget som äger hemsidan har mycket erfarenhet och kan mycket om Spanien. Det är även bra att det är så lätt att kontakta dem. Dock skulle jag inte använda hemsidan som min enda källa då den är färgad och inte får med all information, vilket leder till att man inte ser båda sidorna av myntet. Men tillsammans med en annan kompletterande källa är det en bra källa att använda sig av om man vill ha information om Spaniens sjukvårdssystem på svenska.

Exempel 5

Källan som ska analyseras källkritiskt är intervjupersonen N.N. N.N. är läkare och har verkat som läkare för Läkare utan gränser två gånger i Uganda (2002 och 2004). N.N. är en bra källa ur beroendeperspektivet eftersom det hen berättar är egenupplevt -  det är händelser som hen bevittnat på plats och i realtid.

När det gäller närhetsperspektivet är N.N.s berättelse mindre lyckad som källa eftersom händelserna ovan ligger 10 år tillbaka i tiden och  minnen påverkas under tiden av andra händelser. N.N. tar i sin berättelse inte ställning för någon sida i konflikten och kan därför betraktas som en neutral observatör vilket är bra ur tendensperspektivet.

För frågeställningen om hur mänskliga rättigheter kränktes och kränks under konflikten i Uganda är N.N.  en relevant och tillförlitlig källa.

SE ÄVEN www.infokoll.se    om tendens, närhetsperspektiv och beroende