Kontrollera alltid att följande är korrekt innan du lämnar in en text till din lärare!

Stycke

Alla texter du skriver i skolan ska vara indelade i stycken. Du använder antingen blankrad eller indrag, inte både och. Varje stycke ska handla om en sak. Du ska inte byta rad och börja skriva direkt ute i kanten på den direkt följande raden.

Stor bokstav

Du ska använda stor bokstav (versal):

- I början av en mening (dvs. efter punkt, frågetecken, och utropstecken)

- Personnamn (Mokhtar, Karin, Johan, Fatima)

- Geografiska namn (Holland, Paris)

- Namn på byggnader och platser (Stadshuset, Stortorget, Pildammsparken)

- Myndigheter och organisationer (Röda korset, Försvaret)

Liten bokstav

Du ska använda liten begynnelsebokstav på:

- folkgrupper (svenskar, syrier)

- veckodagar och månader

- språk (engelska, japanska)

- titlar (herr, kejsarinna, major, doktor)

De/ dem

De är subjektsform. Dem är objektsform. De står därför ofta i början av meningar och dem oftare i slutet. Man kan testa att ersätta med jag/mig om man är osäker. Jag är subjektsform och passar det in, ska man använda “de”. Mig är objektsform och passar det in ska man använda “dem”.

Du kan aldrig skriva “dom”.

-de

Glöm inte imperfektändelsen på verben. Vi säger skratta, men vi skriver skrattade.

särskrivning av sammansatta ord

Svenskan bildar ofta nya ord med hjälp av sammansättningar. Dvs. att sätta ihop redan existerande ord till nya. Engelskan särskriver i högre utsträckning. En grundregel som funkar på mycket är: en grej - ett ord:

Sammansättning/ inte samman sättning, spelklubb/ inte spel klubb, apelsinskal/ inte apelsin skal

Prova att sätta en eller ett framför tex blir det EN sammansättning och EN spelklubb och ETT apelsinskal

enda/ ända

Enda kommer från “en” och betyder att det bara finns en av något (Ex. Hen var den enda kärnfysikern i sällskapet)

Ända betyder slutet eller början på något (Ex. I den ena änden av repet fanns en knut)

Denna skolan

Ha inte dubbel bestämd form. Antingen “denna skola” eller “den skolan”

åtminstone

Det finns inget “d” i åtminstone

stad eller stat

Malmö är en stad. Sverige är en stat. Stadshuset/ inte statshuset är den plats där kommunstyrelsen i Malmö sammanträder. Stefan Löfven är statsminster/ inte stadsminister dvs han är Sveriges högst uppsatta politiker.

Röda markeringar, ex: felstavat, eller markeringar i annan färg

Lämna inte in utan att ha kontrollerat alla röda markeringar. Alla ska inte ändras men en del ska. Om stavningen trots röd markering är korrekt ta bort den röda markeringen.

Markeringar i annan färg är förslag på korrigeringar och förbättringar som du bör acceptera efter det att du studerat dem.

Talspråkliga ord

Det heter medan, inte medans. Medans är talspråkligt.

Man skriver aldrig kollade, utan såg, betraktade, tittade, granskade

Tjejen, killen ska vara flickan/kvinnan respektive pojken/mannen

Skriv mycket inte väldigt

av

I de allra flesta fall heter det “av”, inte “utav”.

så, att, ju

Undvik onödiga småord som inte behövs i texten

Rubriker

Du ska INTE använda rubriker inne i din text, om inte den texttypen du ska använda uttryckligen ska ha rubriker, eller om inte läraren uttryckligen ber dig använda rubriker.

I de fallen du har rubriker, så ska inte heller rubrikerna vara informationsbärande. Det betyder att man ska kunna ta bort rubrikerna utan att det då saknas information i texten.

Personnamn

I formella texter refererar man till personer med för- och efternamn eller endast efternamn. Inte bara förnamn. Alltså Stefan Löfven eller Löfven - inte Stefan

Siffror

I formell text skrivs siffror upp tom tolv med bokstäver.

Man

Undvik att skriva man. Skriv vem eller vad det är du syftar på.

Stycken om personer

Man skriver inte stycken om personer. Istället skriver man personer eller individer.

URLer/

webbadresser

Aldrig URLer i löpande text. Presentera eller referera till källan med rubrik och eventuellt även upphov och publicerings- eller uppdateringsdatum.

Författarnamn och likn.

Använd aldrig bara förnamnet i en formell text. Första gången du nämner en person bör du använda för- och efternamn. Därefter kan du använda efternamnet, men ALDRIG bara förnamnet. T.ex: “Löfvén anser att…”

Namn på verk

Namn på hela verk, t.ex. böcker, webbsidor, rapporter, tidningar, plattor, antologier, diktsamlingar anges med kursiv stil

Namn på delar av verk, t.ex. noveller från novellsamling, artikel från webbsida eller tidning, sång från en platta markeras med “citattecken”

Ex: Sydsvenskan, Onanisterna, Back to Black

Ex: “Paper Planes”, “Vännerna i helvetets källare”, “Säv, säv, susa”