Stycke

Alla texter du skriver i skolan ska vara indelade i stycken. Du använder antingen blankrad eller indrag, inte både och. Varje stycke ska handla om en sak. Du ska inte byta rad och börja skriva direkt ute i kanten på den direkt följande raden.

Stor bokstav

Du ska använda stor bokstav (versal):

- I början av en mening (dvs. efter punkt, frågetecken, och utropstecken)

- Personnamn (Mokhtar, Karin, Johan, Fatima)

- Geografiska namn (Holland, Paris)

- Namn på byggnader och platser (Stadshuset, Stortorget, Pildammsparken)

- Myndigheter och organisationer (Röda korset, Försvarsmakten)

Liten bokstav

Du ska använda liten begynnelsebokstav på:

- folkgrupper (svenskar, syrier)

- veckodagar och månader (fredag, januari)

- språk (engelska, japanska)

- titlar (herr, kejsarinna, major, doktor)

De/ dem

De är subjektsform. Dem är objektsform. De står därför ofta i början av meningar och dem oftare i slutet. Man kan testa att ersätta med jag/mig om man är osäker. Jag är subjektsform och passar det in, ska man använda “de”. Mig är objektsform och passar det in ska man använda “dem”.

Ex. De sprang tillsammans mot vägen. Där väntade polisen på dem.

Du kan aldrig skriva “dom”.

han/honom

hon/henne

Han och hon är subjektsform. Honom och henne är objektsform. Han/hon står därför oftast i början av meningar eller fraser och honom/henne i slutet.

Ex. Han plockar äpplen och han kastade ett äpple på henne

-de

Glöm inte imperfektändelsen på verben. Vi säger skratta, men vi skriver skrattade.

det och den

Vi säger ofta “de” när vi menar det eller den. I skrift ska du alltid skriva det eller den - inte de.

särskrivning av sammansatta ord

Svenskan bildar ofta nya ord med hjälp av sammansättningar. Dvs. att sätta ihop redan existerande ord till nya. Engelskan särskriver i högre utsträckning. En grundregel som funkar på mycket är: en grej - ett ord:

Sammansättning/ inte samman sättning, spelklubb/ inte spel klubb, apelsinskal/ inte apelsin skal

Prova att sätta en eller ett framför tex blir det EN sammansättning och EN spelklubb och ETT apelsinskal

enda/ ända

Enda kommer från “en” och betyder att det bara finns en av något (Ex. Hen var den enda kärnfysikern i sällskapet)

Ända betyder slutet eller början på något (Ex. I den ena änden av repet fanns en knut)

Denna skolan

Ha inte dubbel bestämd form. Antingen “denna skola” eller “skolan”

åtminstone

Det finns inget “d” i åtminstone

stad eller stat

Malmö är en stad. Sverige är en stat. Stadshuset/ inte statshuset är den plats där kommunstyrelsen i Malmö sammanträder. Ulf Kristersson är statsminster/ inte stadsminister dvs han är Sveriges högst uppsatta politiker.

Röda markeringar, ex: felstavat, eller markeringar i annan färg

Lämna inte in utan att ha kontrollerat alla röda markeringar. Alla ska inte ändras men en del ska. Om stavningen trots röd markering är korrekt, ta bort den röda markeringen.

Markeringar i annan färg är förslag på korrigeringar och förbättringar som du bör acceptera efter att du studerat dem.

Talspråkliga ord

Det heter medan, inte medans. Medans är talspråkligt.

Man skriver aldrig kollade, utan såg, betraktade, tittade, granskade

Tjejen, killen ska vara flickan/kvinnan respektive pojken/mannen

Skriv mycket inte väldigt

av

I de allra flesta fall heter det “av”, inte “utav”.

så, att, ju

Undvik onödiga småord som inte behövs i texten

Rubriker

Du ska INTE använda rubriker inne i din text, om inte den texttypen du ska använda uttryckligen ska ha rubriker, eller om inte läraren uttryckligen ber dig använda rubriker.

I de fallen du har rubriker, så ska inte heller rubrikerna vara informationsbärande. Det betyder att man ska kunna ta bort rubrikerna utan att det då saknas information i texten.

Personnamn

I formella texter refererar man till personer med för- OCH efternamn eller endast efternamn. Inte bara förnamn. Alltså Magdalena Andersson eller Andersson - inte Magdalena.

Första gången du nämner en person bör du använda både för- och efternamn.

Siffror

I formell text skrivs siffror upp till och med tolv med bokstäver.

Man

Undvik att skriva man. Skriv vem eller vad det är du syftar på.

Stycken om personer

Skriv inte stycken om människor. Skriv istället “personer” eller “individer”.

Ex. Det var fem individer som dog. Fem personer gick över till andra sidan.

URLer/

webbadresser

(https://www.oresundsbron.com/sv/start)

Aldrig URLer i löpande text. Presentera eller referera till källan med rubrik och eventuellt även upphov och publicerings- eller uppdateringsdatum.

Ex. Enligt Öresundsbrokonsortiets hemsida  Öresundsbron: “Priser för privatpersoner” så kostar ett BroPass 435 kr om året.

Namn på verk

Namn på hela verk, t.ex. böcker, webbsidor, rapporter, tidningar, plattor, antologier, diktsamlingar anges med kursiv stil

Namn på delar av verk, t.ex. noveller från novellsamling, artikel från webbsida eller tidning, sång från en platta markeras med “citattecken”

Ex: Sydsvenskan, Onanisterna, Back to Black

Ex: “Paper Planes”, “Vännerna i helvetets källare”, “Säv, säv, susa”

→ Thomas Frostberg skriver i sin artikel “Ikea-stiftelse ska betala kolkraftverk för att stänga” publicerad i Sydsvenskan 21103 att IKEA Foundation tillsammans med Rockefeller Foundation hoppas samla in 20 miljarder dollar.