Enkät om fårsemin
I samband med lammtåget gjordes en preliminär förfrågan om intresset för fårsemin. Ägare till drygt 8 000 tackor uppgav då att de var intresserade av semin. Vi går nu ut till alla Elitlammsanvändare och övriga intresserade med kort information om semins för- och nackdelar, samt en lite mer specificerad förfrågan.

Varför fårsemin?
Genom att inseminera istället för bagginköp, eller som komplement till bagginköp, får man tillgång till ett bättre och bredare avelsmaterial. Man riskerar inte att få med några sjukdomar eller parasiter ”på köpet” och avelsvärderingen i besättningen förbättras (större säkerhet på avelsvärdena). Målsättningen är att de baggar som ska leverera sperma för semin ska vara de bästa i landet och det ger Dig möjlighet att förbättra Din produktion - utan att riskera att få in resistenta parasiter i din besättning.

En annan viktig fördel är möjligheten att importera sperma efter utländska baggar, ett ekonomiskt och säkert sätt att få in nya gener. Detta är speciellt betydelsefullt för de antalsmässigt mindre raserna i Sverige och de raser som är stora i andra länder. Ett tredje skäl är att om vi har en svensk baggstation öppnar det möjligheter för den som vill exportera sperma. Kort sagt, semin möjliggör utbyte av genetik både inom och mellan länder till mycket låg risk.

Nackdelar med fårsemin
Att inseminera innebär givetvis ett nytt arbetsmoment och kräver utbildning. Utrustning måste inköpas och en del administration/planering tillkommer. Fler tackor än normalt kommer att löpa om, vilket ger en mer utsträckt lamning.

Vad krävs av fårägaren?
Om Du inte seminerat tidigare ska Du gå en endags kurs där Du får lära Dig seminering, brunstsynkronisering och spermahantering. Sedan ska Du välja baggar och beställa hem dem. De levereras i flytande kväve i en speciell behållare.

När brunstiga tackor har identifieras tinar man upp sperman och inseminerar. Efter 4-5 dagar kan tackan släppas till bagge, som betäcker henne på nästa brunst om hon inte blivit dräktig.

Kostnader
Om vi uppnår en omfattning på 2 000 sålda spermadoser beräknas spermakostnaden bli 200 till 250 kr per dos. Den utrustning man behöver i besättningen (engångskostnad, inklusive kvävekärl) uppskattas till 5 – 7 000 kr, men ett samarbete om kvävekärlen, som är den stora delen av kostnaden, kan minska denna kostnad väsentligt.

Resultat
När vi hade fårsemin på 80- och 90-talet låg dräktighetsresultatet i genomsnitt kring 60 % med stora variationer beroende på ras, erfarenhet och besättning. Bäst resultat erhölls med Gotlandsfår, men ambitiösa fårägare med andra raser uppnådde också fina resultat. Det kritiska momentet är inte teknisk fingerfärdighet utan framförallt noggrann och frekvent brunstkontroll.  Självklart är det så att nybörjare bör räkna med ett lägre resultat men inget motsäger att det går bra från början.

Sign in to Google to save your progress. Learn more
Next
Clear form
Never submit passwords through Google Forms.
This content is neither created nor endorsed by Google. Report Abuse - Terms of Service - Privacy Policy