Kunskapssamhället
Ett förslag till Piratpartiets kommunpolitiska platform i valet 2010
Daniel Nyström (PP, Stockholm),
dnystrom@piratpartiet.se, +46 709-559099, Skype: MrDanielNystrom
Introduktion:
Syftet med det här dokumentet är att lägga fram ett förslag till kommunpolitisk platform inför kommunvalet 2010. Att formulera mitt förslag i dett dokument så här kan kännas lite överambitiöst, men lika bra att gå hårt ut så får vi se vart det slutar. Vi har aldrig mått dåligt av att mangla förslag fram och tillbaka tidigare ;)
Det är även värt att notera att det här är mina tankar i ämnet och ingen annans. Jag vet inte ens om det är ärtt väg att gå själv.
I diskussionerna som förts internt har både för och nackdelar lagts fram, och den generella uppfattningen just nu är att om man vill så är det bara att köra (källa: Forumet, korrigera mig gärna). Man skall dock inte lita till någon ekonomisk eller strategisk hjälp från centralt håll då den kommer att vara helt dedikerad till riksnivå.
Frågor som tidigare har pekats ut som potentiella Pirat-frågor på kommunal nivå är bibliotekspolitik samt öppen källkod i förvaltning och jag vill bredda detta en hel del med detta dokument. Jag är även medveten om att alla punkter inte kan appliceras över alla kommuner hur som helst, då det i vissa fall (som i Tyresö kommun) inte ens finns ett befintligt stadsnät att bygga mer på.
Som jag ser det så kan våran paroll "Vi bygger kunskapssamhället" appliceras över ett brett spektra kommunalt, även om dess mening från början var relaterad till våra patentfrågor. Alla frågor bör alltså utgå från tanken att vi vill bygga kunskapssamhället och skall alltid kunna förknippas tillbaka till det.
Tillgången till information och ostörda demokratiska verktyg är målet.
Jag tror även att vi bör även vara smärtsamt medvetna om att ifall vi ställer upp i kommunalval och vill få resultat så kan vi komma att behöva ta ställning i halvt fördelningspolitiska frågor. Vill vi till exempel att kommunen skall bygga ut fibernät så måste dessa pengar kommer från något annat område. Visst skulle vi kunna överlåta det jobbet på de partiet vi väljer att "sälja" vår röst till, men vi kommer då att få svårt att verkligen få igenom de frågorna. Denna punkt kommer att orsaka en hel del diskussioner såklart, men det är bara bra. Det viktiga är att vi har en gemensam kommunpolitik över hela landet. Frågan kvarstår, är kommunalpolitik ens är rätt väg för oss att gå?
Jag har även haft tankar kring ifall man vill tillåta en kommunal hjärtfråga att ta plats i det lokala kampanjandet, men det känns som om vi behöver en omröstning på den punkten då detta eventuellt öppnar för rena höger/vänster ställningstaganden.
Jag har grupperat frågorna nedan under INTEGRITETSPOLITIK, INFORMATIONSPOLITIK samt SKOLPOLITIK. Detta för att skapa tre kärnområden som vi i framtiden eventuellt kan utöka. Jag vet inte om det är en bra idé, men för mig kändes det rätt när jag skrev dokumentet. Ser gärna en diskussion om detta. Kan vara att jag håller på och breddar utanför PP's fokusområden och det är inte det som är meningen (då jag tror det vore ett misstag).
Många punkter är hämtade från eller influerade av Mårten Fjällströms foruminlägg "
" som återfinns på
http://forum.piratpartiet.se/Topic117423-22-1.aspx. Tack Mårten och Uppsala-piraterna!
Jag tycker även att 10-piratersregeln som Mattias Bjärnemalm för fram låter som en bra regel för kommunalt engagemang. Jag tycker också att ledningsgruppen skall godkänna eventuella kommunala engagemang. Referens:
http://ungpirat.blogspot.com/2009/06/det-ar-nu-det-borjar-kommunpolitik.html
Förslag till kommunalpolitisk piratplatform:
INTEGRITETSPOLITIK:
Minskat nyttjande av övervakningskameror
Övervakningskameror är ett enormt resursslöseri som skapar misstro och inkräktar på privatlivet.
Det finns inga demokratiska länder som infört utökad kameraövervakning och kunnat peka på en minskad brottslighet. Bara att brottsligheten flyttats bort från områdena där övervakning sker. Denna typ av system innebär även ett enormt integritetsintrång.
Kombinerar man den bristande effektiviteten med den stora kostnaden för övervakningen så ser man lätt att riskkalkylen spricker. Flertalet exempel på detta kan ses i Storbrittanien där de nu har övervakningskameror som skapat budgetunderskott, som de inte har råd att bemanna eller som de kan använda. Låt oss hålla vårt samhälle borta från den fällan.
Själva tillstånden för kameraövervakning sker på landstingsnivå (enligt uppgift, verifikation?). Denna punkt manar till att kommunen själv inte skall utöka sin övervakningsaktivitet och försöka avveckla den som är överflödig och ej anpassad till verkliga hot. Riskanalyser skall göras, och eventuella framtida ansökningar skall enbart göras om det finns en överväldigande kostnadsfördel.
Referens:
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Kamera%F6vervakning.pdf&url=/dynamaster/file_archive/080111/12a1e36b5d22dc5a16bf8f4aad7b4c5f/Kamera%5fsve%5finlaga.pdf
http://www.schneier.com/blog
Ökad respekt för privatlivet
Alla kommunala funktioner ska utformas (eller reformeras) så att privatlivet skyddas så långt som möjligt. Slentrianmässigt insamlande av personlig information såsom fingeravtryck ska undvikas.
Medborgarna skall aldrig behöva ge upp sin personliga integritet för att dra nytta av samhällsfunktioner.
Vi vill att kommunen upprättar ett principprogram, som politiken i kommunen sedan anpassas efter för att öka respekten för privatlivet.
Referens:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1673627.svd
INFORMATIONSPOLITIK:
Biblioteken som kunskapscentraler
Biblioteken är idag en del som får ta mycket stryk i kommunalpolitiken runt om i Sverige och många avvecklas i samband med budgetnedskärningar. Skolbibliotek har alltid levt farligt runt om i landet.
Vi vill att biblioteken skall finnas kvar och byggas ut teknologiskt för att ge medborgarna största möjliga tillgång till information och kunskap. Vi vill även öka tillgängligheten på trådlösa nätverk i och kring dessa. Målet är att biblioteken skall kunna vara en central och aktuell plats för informationsinhämtning, inte bara för äldre artiklar, utan även för det massiva utbud som finns åtkomligt via Internet.
Vi anser även att det bör satsas resurser på vidareutbildning av bibliotekspersonalen som gör det enklare för dem att inhämta information via Internet och stödja andra som vill göra detta.
Den generella trenden, som rapporteras i Kulturrådets statistik, är att mängden information (böcker och annan media) som biblioteken tillhandahåller minskar. Detta tycker vi är en skrämmande trend som bör motverkas.
Referenser:
http://nyhetskanalen.se/1.38666/nyheter/2006/01/23/allt_farre_unga_laser_bocker_var_tredje_bibliotek_nedlagt?statisticsTimeRes=DAY
http://tant.webblogg.se/2006/january/biblioteken-ar-utrotningshotade.html
http://www.floreman.se/html/kronikor/k57.html
Statistik:
http://www.kulturradet.se/sv/Statistik/Bibliotek/
http://www.kulturradet.se/Documents/publikationer/2009/folkbibliotek/folkbibliotek_2008.pdf
http://www.kulturradet.se/Documents/publikationer/2009/skolbiblioteken_2008.pdf
Vi vill även att alla biblioteks utlåningsregister bör anonymiseras efter en kortare förbestämd tidsperiod och att all form av politiskt inflytande över informationsbeståndet avvecklas.
Ref: http://www.usablogg.org/2004/09/23/ingen-bibliotekscensur-i-sverige/?nomo=false (samt övrig post 9/11 info om de galenskaperna de höll på med "over there")
Ökad användning av öppen källkod i förvaltning, skola och vård & omsorg
Vi vill öka användningen av öppen källkod i kommunerna. Dels för att hjälpa kommunen spara pengar, dels för att öka kunskapsnivåerna på de anställda samt låta studerande uppleva alternativ till de idag mest använda proprietära mjukvarorna.
Vi tycker att det bör anses tveksamt att stödja utländska intressen, när det finns bättre inhemska alternativ i konsult och utbildningsfirmor som kan hjälpa till att gå över till system baserade på öppen källkod. Vid ett sådant projekt bör IT-kunskap som finns inom kommunens gränser utnyttjas i största möjliga utsträckning.
En realistisk bieffekt av att använda öppen källkod kommer även att vara en generellt högre säkerhetsnivå i de kommunala IT-systemen, såtillvida utbildningsnivåerna bibehålls.
Ökad utbyggning av infrastruktur i kommunerna, både trådbunden och trådlös
Vi vill utöka den offentliga satsningen på stadsnät och publik tillgång till trådlösa nät. Vi vill inte att denna satsning enbart skall hållas till de centrala delarna av kommunerna utan att man arbetar för att även serva de yttre delarna. Förutom att bidra till ett bättre informationsklimat så kommer familjer utan ekonomisk möjlighet att skaffa eget bredband på detta sätt få tillgång genom de offentliga kanalerna.
Ett alternativ till denna punkten i en kommun som drivs av en stark blå majoritet kan vara att ett lokalt IT-företag ges uppdraget att sätta upp en kommuntäckande, reklamfinansierat nät.
Detta gäller även för de kommunala skolorna som bör utrustas med trådlöst nätverk som täcker, åtminstone, hela skolbyggnaden. Säkerhetsaspekten med att tillhandahålla öppet trådlöst internet kan lösas tekniskt och är inte ett problem.
All kommunal service skall vara tillgänglig via Internet och handikappanpassad.
SKOLPOLITIK:
Utökad användning av datorer för informationshämtning i skolan
Att det i många fall bara är var fjärde lärare som har tillgång till dator i arbetet anser vi vara förkastligt.
För att kunna bibehålla och aktualisera sina kunskaper i de ämnen som lärarna hanterar så måste de ha tillgång till egna datorer och Internet.
Vi vill att varje lärare som är kommunalt anställd skall ha rätt till en egen dator, gärna i bärbart format så att de kan använda dom i utbildningen för presentationer och liknande. Vi vill även att dessa datorer skall vara utrustade med någon form av mobil internetaccess, gärna 3G koppling men i värsta fall bara trådlös tillgång.
Lärare skall även erbjudas vidareutbildning i informationsinhämtning via Internet.
För att hålla kostanderna nere (både när det gäller hård- och mjukvara) så föreslår vi att operativsystem och office applikationer som används är licensierade som öppen eller fri källkod.
Ref:
http://www.idg.se/2.1085/1.232176/behover-alla-larare-en-dator
http://www.idg.se/2.1085/1.231736/akut-brist-pa-datorer-i-skolan
http://www.idg.se/2.1085/1.232173/ministern-tiger-om-datorbristen
Vi vill även föra fram initiativ som "en dator per elev", som till exempel Staffanstorps Kommun har initierat. Datorerna och datorutbildningen i skolan ska främst baseras på fria program. Skolan ska utbilda tänkande medborgare, inte kunder till storföretag.
En dator per barn:
http://andersereniustyckertill.blogspot.com/2009/02/en-dator-per-elev-kan-det-vara-nagot.html
Ref. staffanstorp: http://sydsvenskan.se/skane/staffanstorp/article429861/Datorer-till-alla-i-skolan-drojer.html
http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/kulturforunga/article427798/Nar-ska-skolan-koppla.html
Ökad satsning på datorkunskap och informationshämtning i låg-, mellan- och högstadiet
Vi vill öka möjligheterna för de yngre barnen att tillgodogöra sig tekniken de har omkring sig genom tidigare utbildning i datoranvändning och användande av Internet som kunskapskälla.
Denna satsning bör vara pedagogiskt baserad och bör inkludera utbildning i vad som finns på internet och hur man kan hantera obekväma situationer, gärna med hjälp av föreläsningar från BRIS och andra stödorganisationer som har tidigare erfarenheter att dela med sig av.
I högstadiet bör utbildningen anpassas till den kunskapsnivå eleverna besitter, och dess nivå bör återevalueras varannat år.
//Daniel Nyström, PP STHLM