Ansökan om ekonomiskt stöd från

Malmö Stadsbibliotek har i dagsläget en väl fungerande och uppskattad service på Malmös häkten och anstalter. Servicen skulle dock kunna beskrivas som relativt grundläggande och vi har under en längre tid varit intresserade av att vilja satsa mer på kriminalvården och bredda vår verksamhet där. Det finns mycket som skulle kunna göras för att förbättra möjligheter för internerna efter tiden på anstalten. ”Bed Time Stories” är ett projekt som i dagsläget endast finns i England. Projektet som är initierat av bibliotekarier går ut på att låta föräldrar som är intagna att prata in godnattsagor på cd till sina barn. Projektet har fått lovord från internerna, barnen och andra anhöriga och således varit så lyckat att det spridits sig från anstalt till anstalt och är nu väl etablerat inom den engelska kriminalvården. Projektet har vunnit ett flertal priser, bl.a Improving Health and Wellbeing, Health and Social Care Awards, ‘Opening doors for Learners’ av National Institute for Adults Continuing Education och Breaking new ground- The innovator award. Källa: www.bigbookshare.org.uk

1.1 Målgrupp

Projektet riktar sig till frihetsberövade föräldrar samt deras barn.

1.2 Mål och syfte

Det grundläggande syftet med projektet är att;

Möjliggöra för föräldrar att vara delaktiga i familjelivet utanför fängelset och därmed stärka de sociala banden mellan barn och föräldrar.

Öka förberedelsen för den intagnes återanpassning i samhället.

Ge barn till frihetsberövade föräldrar en positivare bild av sin förälder och den tid denne är frånvarande.

Att för barnen möjliggöra en starkare och tryggare relation med sin pappa för att därmed minska/lindra de negativa effekter som uppstår i och med en påtvingad separation.

Möjliggöra för föräldrar som är frihetsberövade att bidra till sina barns läsutveckling.

Genom att bidra till barnens läslust och läsutveckling ökas barnets möjligheter till en lyckad skolgång.

Att skapa ett närmare samarbete mellan den allmänna biblioteksverksamheten och kriminalvården samt mellan biblioteket och interner med familjer.

2. Kartläggning

En viktig punkt för minskat brottsåterfall är hur kriminalvården förbereder den intagnes återanpassning till samhället. I artikeln ”Barnen straffas för föräldrarnas brott” pekar Barnombudsmannen på vikten av att förbereda föräldrar och barn på den nya situationen som uppstår då straffet är avtjänat. Hon menar vidare att det är samhällets ansvar att göra kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar så positiv och meningsfull som möjligt för barnet. En viktig punkt är att under fängelsevistelsen ge goda möjligheter till att vistas tillsammans i naturliga och positiva miljöer. Källa: www.bo.se/Nav.aspx?pageid=4047

Barn till frihetsberövade föräldrar är en bortglömd grupp i samhället. Enligt Kriminalvårdsstyrelsen och Socialstyrelsen(1998) finns det cirka 8-10 000 barn som växer upp med en eller båda av sina föräldrar frånvarande på grund av anstaltsvistelse. Björkhagen Turesson (2005) har i sin forskning visat att samhällets stödsystem är bristfälligt för denna grupp barn och att de på många olika sätt befinner sig i samhällets marginal. En vanlig tendens är att föräldrar som är frihetsberövade drar sig tillbaka i sitt föräldraskap på grund av otillräcklighetskänslor etc. Denna påtvingade separation kan för barnen ofta leda till sämre resultat i skolan, känslor av isolering, förvirring, skam och depression. Det finns även statistik som visar på att barn till föräldrar med kriminell livsstil löper en ökad risk att hamna i kriminalitet.( Murray, Janson, & Farrington (2005). Separationen av ett fängelsestraff lindras om barnet får möjlighet att bibehålla en god och kvalitativ kontakt med sin förälder under separationen. Det innebär även att föräldern kan fortsätta att fungera som en rollmodell för sitt barn, Bowlby (1998). Barnens rätt att hålla kontakt med sin förälder som hon/han är skild från betonas även i artikel 9 i Barnkonventionen (1989), och vars intentioner skall genomsyra arbetet på de myndigheter som kommer i kontakt med barn.

3. Åtgärder

Ovan påvisas de effekter ett barn utsätts för vid en påtvingad separation från sin förälder. Projektet Godnattsagor inom kriminalvården vill förebygga och lindra detta problem genom att skapa nya former för hur föräldrar och barn separerade från varandra kan kommunicera och stärka sin relation. Det blir också ett sätt för föräldern att känna sig mer delaktig och skapa ett självförtroende kring föräldraskapet samt att vara delaktig i sitt barns läsutveckling. Forskning från England visar på hur läslusten är en mycket mer betydande faktor för ett barns framgång i skolan än familjens ekonomiska förutsättningar eller sociala klass. Genom en stärkt relation till sitt barn ökar även förutsättningarna för att vilja ha ett ordnat liv efter frigivningen. Genom en ökad kontakt och stärkt fadersfigur för barnen minskas effekterna av separationen och kan i förlängningen minska risken av att barnen själva hamnar i kriminalitet.

Det finns mycket som går att göra för att förbättra situationen för barn och unga med frihetsberövade föräldrar. ”Bed Time Stories” som idé är lika enkel som den är genial för att förbättra relationen mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar, öka delaktigheten i föräldraskapet och skapa lust kring litteratur och läsning.

3.1 Resultat från England

Det är svårt att rent kvantitativt mäta effekterna av denna typ av verksamhet och hur det i förlängningen kan bidra till minskat brottsåterfall. Men de resultat som man idag kan se i England är följande:

Ökade möjligheter för interner att förbättra relationen till sin familj och en ökad kommunikation dem emellan.
Internerna har ökat sitt medvetande kring barnböcker och annan litteratur samt en ökad lästlust och önskan att vidareutveckla sin egen litteraturkännedom.
Ökat medvetande kring vikten av att dela läsupplevelse med sina barn och den glädje det genererar.
Ökat självförtroende i att välja ut litteratur, läsa högt, prata om böcker och i att skapa egna historier.
En förbättrad social, kommunikativ och interpersonell förmåga samt förbättrad attityd och beteende.
Ett positivt och utvecklande samarbete mellan biblioteksverksamheten och fängelset samt mellan biblioteket och interner med deras familjer.

Källa: www.readingagency.org.uk/projects/children/book_share.html

http://www.readingagency.org.uk/projects/children/documents/BBS3update06.doc

Vår önskan i detta projekts utvärdering är att försöka ta del av barnens perspektiv i större utsträckning än vad man har gjort i England. Vi kommer att ha stor nytta av att Bryggan i Malmö(se vidare under rubriken samarbetspartners) finns med som samarbetspartners i projektet. Anneli Björkhagen som är verksamhetsansvarig i Bryggan Malmö forskar på Malmö Högskola kring barn vars föräldrar är frihetsberövade och kommer att bistå med viktig kompetens i projektet.

4. Genomförande

Det praktiska arbetet på anstalten går ut på att föräldrarna tillsammans med sitt barn och med handledning av bibliotekarie väljer ut en favoritsaga att arbeta med. Det går också att välja att skriva en egen saga till sitt barn. Föräldern får sedan med hjälp och handledning från bibliotekarie arbeta med att på ett fantasifullt sätt tala in sagan och därefter lägga till bakgrundsmusik och andra ljudeffekter. Från start till färdig produktion arbetar man således både med ökad kännedom om litteratur, att öka läs- och skrivförmågan, berättarteknik och slutligen den rent tekniska delen med redigeringsarbete.

Personal som behövs för att genomföra projektet är vårdarna i föräldragruppen, projektledare, barnbibliotekarie och en tekniskt kunnig person.

4.1 Upplägg

I dagsläget finns det redan en etablerad och aktiv föräldragrupp på Fosieanstalten. Vid ankomst till anstalten blir internerna alltid tillfrågade om de har barn och om de i så fall är intresserade av att vara delaktiga i en föräldragrupp. Gruppen drivs av två vårdare som är utbildade att arbeta med barn- och föräldrafrågor. Föräldragruppen kommer att fungera som en startbrygga för att fånga upp intresserade interner. Personalen på anstalten kommer även att få ett introduktionsmöte kring projektet för att kunna sprida vidare och entusiasmera interner som de tror skulle uppskatta projektet. För att slutligen kunna delta krävs även ett godkännande av målsman för barnet. Det kommer således att skickas ut ett brev till målsman med en tydlig beskrivning av projektets mål och syfte samt en förfrågan om det finns intresse av att vara delaktiga och mottaga ett CD- och bokpaket.

Föräldragruppen kommer att träffas vid sex tillfällen. Varje sammankomst pågår under cirka två timmar, 2x45 min plus en halvtimmes rast. Undantag är sammankomsterna för inspelning och redigering som kommer att ta längre tid där vi räknar med fyra timmar. Övergripande ser upplägget för sammankomsterna ut enligt följande:

Sammankomst 1: Introduktion till barnlitteratur och bibliotek.

Sammankomst 2: Prova på högläsning för varandra. Bjuda in en utomstående sagoberättare.

Sammankomst 3: Börja välja ut saga och öva sig i högläsning, arbeta med berättarteknik.

Sammankomst 4: Spela in sagan.

Sammankomst 5: Arbeta med redigeringsarbete.

Sammankomst 6: Göra i ordning presentpaketet med CD, bok, vykort med hälsning från pappa samt formulär för utvärdering till anhöriga. I gruppen förs en avslutande diskussion och utvärdering om hur man har upplevt projektet. Utdelning av diplom.

Besöksrum för familjer finns anordnat på anstalten men utsätts tyvärr ofta för vandalisering. För att skapa en miljö som inbjuder till sagostunder för barnen när de kommer på besök samt öka motivationen hos internerna, kommer kuddar, filtar och sagomatta att köpas in som blir ett extra privilegium för dem som är med i projektet.

Parallellt kommer även barngrupper från Brygganverksamheten i Malmö(föreningen Bryggan finns vidare beskrivet under rubriken Samarbetspartners) bjudas in till sagostunder på Malmö Stadsbibliotek. Detta ser vi som ett sätt att föra in böcker och litteratur i barnens liv från olika håll samt för att barnen ska känna sig välkomna och hemmastadda i biblioteksmiljöer.

4.2 Tidsplan

År 1. Starta upp och etablera projektet på Fosieanstalten våren 2008. En första grupp under vårterminen och en under höstterminen. Utvärdera projektet.

År 2. 2009. Sprida projektet till anstalterna Kirseberg och Tygelsjö. Utvärdera projektet.

År 3. 2010. Permanenta projektet. Sprida regionalt.

5. Deltagande aktörer

Projektets styrgrupp utgörs av Lena Malmquist, enhetschef Malmö Stadsbibliotek, Birgitta Nilsson- chef på Fosieanstalten, Eva Hellberg- Bibliotekarie Malmö Stadsbibliotek, Bengt Kratz- Biblioteksansvarig på Fosieanstalten samt projektledare Karin Johansson.

Projektgruppen, som kommer att forma och utgöra det praktiska arbetet, utgörs av Karin Johansson, projektledare, Mona Gaute, Barnansvarig på Fosieanstalten, en i stunden ej utvald barnbibliotekarie, en i stunden ej utvald tekniskt kunnig person och Anneli Björkhagen, verksamhetsansvarig i Bryggan Malmö.

5.1 Samarbetspartners

Riksbryggan http://www.riksbryggan.se/

Ideell förening med visst statligt stöd som arbetar med barn vars föräldrar är föremål för kriminalvård. Samarbetet syftar till att fånga upp och ge stöd till de barn och andra anhöriga som kommer att ingå i projektet och därmed sprida kunskap om Bryggans verksamhet och kompetens. Den mer praktiska delen kommer att innebära arrangerade sagostunder på Stadsbiblioteket för barngrupper från Bryggan.

Regionbibliotek Skåne http://www.skane.se/default.aspx?id=5686

Kommentar från Regionbibliotek, Lena Månsson: "Regionbibliotek Skåne deltar som en medaktör i projektet som är förnyande och utvecklande när det gäller biblioteksverksamhet inom kriminalvården. Projektet kan vara vägledande och inspirerande för övriga kommunbibliotek i Skåne som har verksamhet vid kriminalvårdens anstalter."

Lokala Brå i Malmö- Samordnare Mariana Mauritzon ställer sig mycket positiv till projektet och är villig att bistå med kompetens i den mån det är behövligt.

Kris- kriminellas revansch i samhället http://www.kris.a.se

Ställer sig mycket positiva till projektet men inväntar ett gemensamt beslut vid nästa ledningsmöte som lutar åt ett samarbete med Malmö Stadsbibliotek. Samarbetsformer kommer att diskuteras vidare.

6. Uppföljning/Utvärdering

Utvärdering kommer att ske inom föräldragruppen på Fosieanstalten både muntligt och skriftligt. Utvärderingsblanketter kommer även att skickas ut till målsman för barnen i samband med att CD- och bokpaket skickas ut. Här kommer målsman uppmuntras att fylla i detta gemensamt med barnen/barnet i den mån det är möjligt. Utvärderingen sammanställs och analyseras för att ligga till grund för att utveckla projektet till nästa föräldragrupp. Styrgruppen deltar i uppföljning och utvärdering för att stödja, eventuellt verka för att permanenta och sprida projektet.

6.1 Förutsättningar för projektets fortlevnad

Mycket goda resultat i England där verksamheten sprider sig från anstalt till anstalt.
I artikeln, ”Barnen straffas för föräldrarnas brott”, omnämnd ovan, uppmanas kriminalvården av Barnombudsmannen att aktivt förbättra möjligheter för intagna med barn. Vissa av punkterna var förbättrade besöksmöjligheter samt möjlighet till andra kontaktformer. Detta borde möjliggöra fortsatt intresse från Kriminalvården och då även i ekonomisk bemärkelse.

6.2 Dokumentation och spridning av projektet

Då denna typ av verksamhet, än så länge, ej finns i Sverige anser vi att dokumentation och spridning av idén är av extra stor vikt. Regionbiblioteket som samarbetspartner har här en betydande roll i att sprida projektet till andra delar av regionen.

För att ytterligare synliggöra och dokumentera projektet kommer en Blogg att upprättas av projektledaren. På bloggen kommer man att kunna läsa allt kring projektets bakgrund, syfte, mål, upplägg samt löpande få information kring dess fortsatta utveckling. Länkar till den engelska verksamheten kommer självklart att finnas angivna. Bloggen kommer att ha goda möjligheter att nå en stor mängd personer och kommer bl.a. att marknadsföras genom andra bloggar som är inriktade på biblioteksverksamhet samt bloggar vars fokus angränsar till detta projekts syfte och mål.

Redan i dagsläget förs dokumentation av projektets framåtskridande av projektledaren.